Karin Rågsjö (V) om (forts. från § 12) Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap (forts. SoU11)

Fru talman! Från slutet av 2019 och framåt har sjukdomen covid-19 med efterverkningar drabbat oss alla på ett eller annat sätt. Pandemin tog till synes både dåvarande regering och myndigheter på sängen.

Under det år då pandemin var som mest förödande var Sveriges olika lager av skyddsutrustning små eller näst intill obefintliga. Detta innebar under lång tid att den hårt ansträngda personal som arbetade inom hälso och sjukvården och äldreomsorgen inte hade tillgång till skyddsutrustning för att förhindra ytterligare spridning av covid-19.

Coronakommissionen, som bland annat har utvärderat regeringens och myndigheternas åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19, ger den dåvarande S-ledda regeringen svidande kritik för undermålig krishantering. Det här innebar, ihop med en rad andra anledningar, med stor sannolikhet att många liv gick till spillo helt i onödan.

I propositionen Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap föreslås att det i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) uttryckligen ska anges att där det bedrivs någon form av hälso- och sjukvård ska det också finnas sjukvårdsprodukter och övrig utrustning som krävs för att god vård ska kunna ges. Detta är givetvis grundläggande, och vi sverigedemokrater instämmer i regeringens förslag.

Under pandemin fanns det brister inom bland annat läkemedelsområdet, och det var problem med att leverera flera typer av livsavgörande läkemedel. I ett modernt samhälle en bra bit in på 2000-talet bör det inte föreligga sådana problem.

Att Sveriges befolkning ska sitta i händerna på leverantörskedjor för att få tillgång till de mest basala läkemedlen och utrustning för att överleva en kris är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Tyvärr var det vad många svenskar fick uppleva under pandemins mest kritiska period.

I propositionen som debatteras i dag föreslås att Läkemedelsverket ska få ta ut en sanktionsavgift för den som har fått tillstånd för ett humanläkemedel och inte meddelat att försäljningen upphört permanent eller tillfälligt. Lägsta avgiften är 25 000 kronor och den maximala 100 miljoner kronor.

Den förpliktelsen finns redan i dag. Den kallas för god apoteksed, som branschen själv tagit fram. Tyvärr har det inte fungerat. Någon gång måste det vara dags för riksdagen att ge myndigheten en rättvis chans att åtgärda problem som annars är återkommande, allt för att vi ska få så en effektiv vårdkedja med fungerande läkemedelshantering som möjligt i Sverige. Detta bör vara alla riksdagspartiers önskan.

Det föreslås också att öppenvårdsapotek och leverantörskedjan, det vill säga partihandeln, ska vara skyldiga att lagerhålla de läkemedel som det är mest efterfrågan på inom området. Det kan av naturliga skäl se olika ut från apotek till apotek beroende på demografin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Det har också framkommit att det finns andra som tycker det ska finnas en lista av speciella läkemedel som apoteken ska vara skyldiga att lagerhålla. Vi tror dock att det är bäst att medborgarna är de som avgör vilka läkemedel som ska finnas tillgängliga hos apoteken. Men Sverigedemokraterna kan däremot se att denna fråga kan bli aktuell vid senare tillfälle.

Fru talman! Vi sverigedemokrater är oroade över den nedmontering som skett på många håll så att det inte längre går att säkerställa en bra lagerhållning av livsviktiga läkemedel, sjukvårdsprodukter eller medicinska produkter. Vi anser att tidigare regeringars vårdslöshet och brist på handlingskraft gått så för långt. Vi välkomnar förslag som åtgärdar dessa brister.

Vi ser också positivt på att den nya högerregeringen i och med utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap även beslutat om att ge fler myndigheter vidare uppdrag för att stärka Sveriges beredskap ytterligare. Bland annat kan nämnas att Socialstyrelsen fått i uppdrag identifiera och sammanställa de mest kritiska läkemedlen och medicinska produkterna. Den ska även ta fram underlag för vilka sjukvårdsprodukter som bör omfattas av hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap, vilket vi välkomnar.

Fru talman! För att säkerställa att vi i Sverige inte hamnar i brist på både försörjning och lagerhållning av läkemedel, sjukvårdsprodukter eller medicinska produkter behöver riksdagen besluta om viktiga lagförändringar som krävs för att så inte ska ske igen. Därmed yrkar jag bifall till propositionen i sin helhet.

(Applåder)

Fru talman! Tack för frågan, Karin Rågsjö!

Långsiktighet är givetvis alltid bra. Det står också vi för. Jag ser heller inga hinder för att vi ska se långsiktigt på saker och ting.

Det här är en långsiktig åtgärd. Det är en början på någonting där vi gör lagförändringar som kräver att man ska sköta sina åtaganden som företagare. Det tycker jag är långsiktigt.

Vad gäller skyldighet att tillgodose tillgång till skyddsutrustning och sådant ingår det i Arbetsmiljöverkets uppdrag. Det är arbetsgivaren skyldig att tillse när det händer någonting.

Det hade man tyvärr inte gjort under pandemin. Men jag hoppas att man lärt sig en läxa och tagit det till sig. Jag tror att de flesta regioner jobbar med frågan ganska mycket i varje fall för tillfället.

Fru talman! Jag håller med ledamoten om att det är viktigt att vi bygger upp våra lager snabbt. Som jag sa innan är jag helt övertygad om att regionerna jobbar med den frågan. Jag tror inte att det finns en region i Sverige som inte tar det som har hänt och som fortfarande pågår i viss utsträckning på största allvar. Det är dock inte alls i samma format som för ett par år sedan.

Med det sagt tycker jag att den lagproposition som vi debatterar i dag är otroligt viktig för att komma framåt i frågan över huvud taget. Sedan vet jag att Vänsterpartiet har lite synpunkter på utförandet. Samtidigt är det ett stort steg i rätt riktning.

Fru talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för frågan! Som svar på fråga nummer två finns det, som jag också sa i mitt anförande, i propositionen krav på sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för att skydda sjukvårdspersonal. Det föreslås att det i sjukvårdslagen 2017:30 uttryckligen ska anges att där det bedrivs någon form av hälso- och sjukvård ska det också finnas sjukvårdsprodukter och övrig utrustning som krävs för att god vård ska kunna ges. Det anser jag är ett tillräckligt bra svar.

Som svar på din fråga: Jo, vi tar hänsyn till medarbetarna. Jag råkar själv vara medarbetare inom hälso- och sjukvården, så jag tycker att detta är extremt viktigt. Jag tycker också att denna formulering tillgodoser det här.

Däremot uppfattade jag tyvärr inte riktigt fråga nummer ett, så jag får be att återkomma med svaret på den. Jag har alltså inget svar nu.

Fru talman! Tack igen för frågan, Mikael Dahlqvist! Att tidigare sverigedemokrater har stått här och varit kritiska till hur Socialdemokraterna agerat har jag full förståelse för. Jag tog upp detta i mitt anförande också. Och det var inte slentrianmässigt, utan det var en känsla som jag tror att många utöver mig - även ute i Sveriges regioner och kommuner - delade. Men nog om det; det var inte det vi skulle prata om i dag.

Frågan i dag gäller vad lagförslaget kommer att generera. Det jag känner och det vi tror på är att det kommer att generera precis det vi pratar om. Vi kommer att få ökad lagerhållning. Apoteken kommer till exempel att få skyldighet att ha vissa läkemedel som är gångbara. Vad gäller personalens utrustning ute på boenden, i hemsjukvård, på äldreboenden och så vidare är arbetsgivaren redan i dag skyldig att ha lager även för en eventuell kris.

Jag tänker inför framtiden att vi får låta det här mogna och låta propositionen gå igenom. Sedan får vi ta en ny debatt, kanske om ett år, och se hur det ser ut då. Det ska ju följas upp också, så jag tycker att vi stannar vid detta.