Håkan Svenneling (V) svarade Försvarsministern Pål Jonson i en replik om Sveriges medlemskap i Nato i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.
Försvarsministern Pål JonsonM· i en replikLåt mig ge Håkan Svenneling rätt på en punkt. Jag delar hans oro för rustningskontroll i Europa. Det är mycket allvarligt, och i huvudsak är det ett ryskt agerande som ligger till grund för den mycket allvarliga…Herr talman! Ett svenskt medlemskap i Nato är en historisk händelse som kommer att få viktiga säkerhets- och försvarspolitiska konsekvenser. För första gången någonsin kommer Sverige att ingå i ett försvarssamarbete med bindande försvarsgarantier och en gemensam försvarsplanering. Det kommer att bidra till ökad stabilitet och säkerhet i vår del av Europa. Det är helt nödvändigt, herr talman.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har resulterat i ett fundamentalt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde som med all sannolikhet kommer att bestå under lång tid framöver. Ytterst är Ryssland ute efter att skapa en annan säkerhetsarkitektur i Europa baserat på den starkes rätt. Där utgör vissa länder andra länders bakgård, och länder får inte själva avgöra sina säkerhetspolitiska vägval, inklusive om de vill bli medlemmar i EU och Nato.
Allt detta står i strid med grundläggande folkrättsliga regler och principer samt hörnstenarna i den europeiska säkerhetsordningen. Genom sin brutalitet och sin olagliga, oprovocerade och oförsvarbara invasion har Ryssland återigen visat att man har en mycket låg tröskel för militär aggression. Men Ryssland har även visat att man är villig att ta mycket stora politiska och militära risker för att nå sina utrikespolitiska målsättningar.
Detta måste vi förhålla oss till. Det är också detta som har legat till grund för att Sverige nu ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Genom medlemskapet blir Nato Sveriges viktigaste försvarspolitiska plattform. Sveriges djupa partnerskap med Nato har också inneburit att Försvarsmakten har god samverkansförmåga med Nato. Det är en stor fördel när vi nu arbetar hårt med att också militärt integrera Sverige i Nato.
Herr talman! Med svenskt och finskt inträde i Nato förändras också den militärstrategiska situationen i vårt närområde. Sverige kommer som fullvärdig medlem att integreras i Natos försvarsplanering. Det skapar bättre förutsättningar för försvaret av Nordeuropa genom ett sammanhängande Natoterritorium med en mycket tydligare östlig och nordlig flank. Sverige kommer också genom detta att arbeta bland annat för att skapa bättre förutsättningar för att arbeta med värdlandsstöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Herr talman! Ett svenskt medlemskap i Nato innebär också nya och bättre förutsättningar för Sverige att fördjupa samarbetet med andra länder. I det viktiga bilaterala samarbetet med USA går vi från att vara nära partner till att vara allierade. Det pågår nu förhandlingar om det som heter Defense Cooperation Agreement. Det kommer också att skapa nya möjligheter för oss att samverka med USA inom fler områden.
Det nordiska försvarssamarbetet blir med ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap också ett djupare försvarssamarbete mellan allierade. De nordiska länderna kommer därigenom att få samma säkerhetsarkitektur i fred, kris och krig. Ländernas samarbete inom ramen för Nordefco får också nya förutsättningar, till exempel vad gäller möjligheterna till gemensam operationsplanering och bättre informationsutbyte.
Inom ramen för Nordefco arbetar nu de nordiska länderna under det svenska ordförandeskapet med att ta fram en ny vision för samarbetet. Vi märker ett stort intresse och stort engagemang från både Danmark och Norge när de ser framför sig att Sverige och Finland kommer att bli fullt ut integrerade i Nato.
Ett Natomedlemskap kommer också att stärka den internationella samverkan när det kommer till totalförsvar och krisberedskap och därigenom bidra till att stärka vår förmåga att hantera icke-militära hot och risker inom samhällsviktiga områden.
Herr talman! Som allierad ställer sig Sverige bakom Natos så kallade 360-gradersperspektiv beträffande de hot, risker och sårbarheter som präglar alliansen. Det innebär också att vi förväntas bidra till försvaret av hela alliansen. Grunden för Natos kollektiva försvar bygger på en kombination av konventionella och nukleära militära förmågor. Som allierad ställer vi oss fullt ut bakom Natos kärnvapendoktrin och strategiska avskräckning.
Vår ambition är att tidigt kunna bidra till Natos gemensamma försvarsplanering. Det kan till exempel handla om att vi med luftstridskrafter bidrar till Natos luftövervakningsinsats över de baltiska länderna, att vi bidrar med markstridskrafter till den militära framskjutna närvaron också i Baltikum eller att vi bidrar med marinstridskrafter inom ramen för Natos stående marina styrkor.
Herr talman! Precis som utrikesministern framhöll pågår nu ett arbete på Försvarsdepartementet med att analysera vilka eventuella författningsförändringar som krävs för svensk anslutning till ett avtal inom Nato som rör militär verksamhet. Det handlar bland annat om avtal om säkerhetsskydd och delning av information. Det sker också en översyn i fråga om andra författningsändringar som bör göras för att ett svenskt Natomedlemskap ska bli så effektivt som möjligt.
Jag vill avsluta med att åter betona vilken historisk förändring ett svenskt Natomedlemskap innebär för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Sverige har under lång tid varit beroende av den säkerhet i Europa som Nato bidrar till. Det har blivit allt tydligare efter Rysslands invasion av Ukraina. Genom ett fullvärdigt Natomedlemskap ges också bättre förutsättningar att både ta ansvar för och påverka en organisation som är helt avgörande också för vår egen säkerhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
(Applåder)
Herr talman! Som invitee, det vill säga inbjudet land, deltar Sverige redan i mängder av arbetsgrupper i Nato. Men om Sverige blir medlem i Nato kommer vi även att ingå i den så kallade Nuclear Planning Group, NPG, som ansvarar för Natos planering för användande av kärnvapen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har föreslagit att Sverige inte ska delta i den arbetsgruppen, då vi blir en del av Natos kärnvapenparaply. Men majoriteten av riksdagen anser att Sverige ska vara med.
Att planera för kärnvapenkrig blir en helt ny dimension i svensk försvarsplanering. Jag undrar därför hur försvarsminister Pål Jonson ser på denna aspekt av Natomedlemskapet och framför allt vad han anser att Sverige ska driva inom ramen för Nuclear Planning Group.
I dag finns inga regler uppsatta för användningen av kärnvapen utan endast att det ska vara ett svar på annan stats användning av kärnvapen. Det gör att Nato kan bli först med att attackera en annan stat med kärnvapen. Ett hinder för det kallas no first use. Det funderar man ju på.
En annan del är Natos övningsverksamhet med kärnvapen, bland annat SNOWCAT. Där skulle Sverige till exempel kunna bidra med konventionellt luftstöd, alltså Jasplan som flyger bredvid vid insatser med kärnvapen. Jag undrar om det är försvarsministerns avsikt att Sverige ska delta i Natos kärnvapenövningar.
Ryssland är den stat i världen som har flest kärnvapen, och tillsammans har Frankrike, Storbritannien och USA ungefär lika många. Just nu sker modernisering och utbyggnad i flera stater samtidigt som flera rustningskontroller, till exempel Startavtalet, har pausats av Ryssland. Hur ser försvarsministern på det?
Andra länder har vid Natos uttalanden om kärnvapen använt sig av fotnoter för att markera sin egen position. Jag undrar om det är något regeringen avser att göra för Sveriges del, särskilt utifrån skrivningarna i riksdagens betänkande i dag.
Herr talman! Låt mig ge Håkan Svenneling rätt på en punkt. Jag delar hans oro för rustningskontroll i Europa. Det är mycket allvarligt, och i huvudsak är det ett ryskt agerande som ligger till grund för den mycket allvarliga situationen när det kommer till rustningskontroll. Med det sagt vill jag påminna om det utrikesministern sagt om att det står Sverige fritt att som Natoallierad, liksom Nederländerna, Tyskland och Norge, fortsätta arbetet när det kommer till rustningskontroll och nedrustning. Det är viktigt att slå fast i den debatten.
En annan dimension av detta är naturligtvis kopplad till Natos syn på kärnvapen. Jag har försökt vara tydlig med att Sverige också ska stå upp för att Nato består av både konventionell och nukleär avskräckning. Det är kärnan i Natos artikel 5. Jag tycker att Natos förhållningssätt till kärnvapen är rimligt. Så länge andra länder eller aktörer har kärnvapen är man inte villig att avveckla sin kärnvapenförmåga. I grunden handlar det om den risk som uppstår i en situation då man blir utsatt för kärnvapenutpressning.
Det stora problemet med kärnvapen i Europa är det ryska agerandet på det här området. Det finns bara ett land som övar, och framför allt hotar, med kärnvapen, och det är Ryssland. Om Nato inte hade haft både konventionell och nukleär förmåga skulle man mycket väl kunna hamna i en situation där man utsätts för rysk kärnvapenutpressning, och det är jag inte villig att medverka till att Sverige utsätts för. Jag vill därför fråga Håkan Svenneling om han kan redogöra för om han anser att det vore klokt i det här läget att Nato engagerar sig i ensidig kärnvapennedrustning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
(Applåder)
Herr talman! Jag börjar med att konstatera att tidigare i historien när Sverige varit militärt alliansfritt har vi aldrig stått inför det hot om att kärnvapen ska användas mot oss som kommer nu när vi ska ingå i Nato med dess avskräckande kärnvapenförmåga. Det är därför vi från oppositionens sida är så tydliga med att vi skulle vilja se tydligare regler från regeringen för hur man kan vara säker på att det inte finns kärnvapen på svenskt territorium, till exempel genom lagstiftning mot kärnvapen här.
Till skillnad från försvarsministern tror jag att man skulle kunna påbörja ensidig nedrustning av kärnvapen och faktiskt signalera gentemot Ryssland att man vill se avspänning, inte ökad upptrappning. Problemet är att det är väldigt lätt att stämma in i det narrativ som Ryssland redan har. Jag är glad för att regeringen är tydlig med att man tänker fortsätta kämpa för kärnvapennedrustning. Det är ett besked som vi vänsterpartister välkomnar, men varken försvarsministern, utrikesministern eller någon annan har gett några tydliga besked om hur det kommer att ske. Där behöver regeringen nu bli tydligare, särskilt om Sverige blir godkänt som Natomedlem och kommer in i Nuclear Planning Group där kärnvapnen innebär ett helt nytt perspektiv i Sveriges militära strategi. Då får vi helt plötsligt en röst och kan uttrycka vad vi tycker om utvecklingen kring kärnvapnen.
Försvarsministern säger att rustningskontroll är viktigt, och det är positivt. Jag tror att Sverige tillsammans med andra länder skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att påtala vikten av förlängningar av Startavtalet men också att agera när man till exempel från amerikansk sida under Trumps tid sa upp Open Skies-avtalet. Det gjordes med hänvisning till ryskt agerande, men det var fortfarande en uppsägning. Det gör att vi i dag lever i en mycket osäkrare värld där kärnvapen lätt används - framför allt av Ryssland - för att hota Europa.
Herr talman! Detta har flera dimensioner, men jag ställer inte upp på Håkan Svennelings narrativ att Sverige på grund av att vi inte varit allierade inom Nato inte utsatts för hot om kärnvapen eller kärnvapenövningar. Ryssland har ju inte backat, så jag tror faktiskt inte att det gör någon skillnad i det avseendet om vi blir allierade eller inte, givet att Ryssland enligt uppgift både har övat med kärnvapen och hotat Sverige med kärnvapen. Jag tror att det är en realitet.
När det kommer till graderingen och omfattningen av Sveriges engagemang i Nuclear Planning Group är det alldeles för tidigt att säga något. Dessutom berörs det naturligtvis av försvarssekretess, precis som stora delar av Natos övriga försvarsplanering. Det är ingenting man kan gå in på i detalj, men rustningskontroll och andra regimer har tjänat oss väl. Det gäller både INF- och CFE-avtalen och flera andra konventionella avtal, och det kommer Sverige och den här regeringen att fortsätta arbeta för.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
(Applåder)
Herr talman! Som jag tidigare sa ska man kanske inte ta ut saker och ting i förskott. Läget är det att vi har en bred majoritet här i riksdagen för att Sverige ska bli medlem i Nato. Alla önskar att det sker så snabbt som möjligt. Jag noterade att försvarsministern i sitt anförande nämnde DCA, Defense Cooperation Agreement, som är ett avtal med USA. Den situation vi nu befinner oss i gör det än mer angeläget att Natointrädet sker så fort som möjligt och att man verkligen försöker vara väldigt aktiv och framåtlutad för att få det till stånd, eftersom det stärker relationen mellan Sverige och USA. Det är viktigt nu.
Vad gäller den nordiska planeringen har det påbörjats ett sådant arbete redan tidigare i form av de avtal Sverige har om Nordkalotten, västkusten och ned mot Öresund. Men det här är en mer omfattande historia, och i Nordefco har det ju diskuterats i många sammanhang och även dragits upp riktlinjer för en mer omfattande planeringsprocess. Vi har utfästelser från Storbritannien om hjälp och stöd i en krissituation, och samma sak från USA. Vi är medlemmar i Joint Expeditionary Force och har också ett HNS-avtal med Nato där Kiruna, Östersund och Göteborg i praktiken blir väldigt viktiga knutpunkter i detta. Vi har luftmissilförsvar som måste arrangeras och marina saker som måste åtgärdas. Dessutom har vi det långtgående avtalet med Finland.
I händelse av att detta med Nato drar ut på tiden, att medlemskapet dröjer, är det ändå så att det här på något sätt måste fyllas upp med ett innehåll som inte gör att det blir ett vakuum. Man måste kunna vidta åtgärder bilateralt och multilateralt och genomföra många av de saker som krävs för att en försvarsplanering över huvud taget ska fungera i Norden. Mina frågor är om sådana åtgärder vidtas och om ministern funderar i den riktningen.
Herr talman! Tack, Peter Hultqvist, för frågan! Vi har stor nytta av både det svensk-finska och det nordiska försvarssamarbetet på vägen mot vår fulla integration med Nato. Det kommer som sagt att ge oss bättre förutsättningar, från att vi i dag kan ha en koordinerad försvarsplanering med länder som Norge, Danmark, Island, Storbritannien och USA till att vi kan ha en gemensam försvarsplanering. Det nordiska samarbetet kommer att växa sig starkare när vi blir allierade fullt ut med Nato.
En annan dimension av detta är hur ett finskt inträde i Nato före ett svenskt påverkar det svensk-finska försvarssamarbetet. Jag hade ett möte med min finske kollega Antti Kaikkonen för två dagar sedan, och signalen från Finland är att man vill fortsätta det svensk-finska försvarssamarbetet. Men vi har respekt för att Finland om man skulle hamna i en situation där Sverige långsiktigt står utanför Nato kommer att behöva lägga ännu mer kraft på Natos gemensamma försvarsplanering. Jag uppfattar ändå en signal från Finland om att man vill fortsätta det bilaterala samarbetet.
Den fördel Sverige och Finland har vid vår Natointegration är att vi har en nationell försvarsplanering. Det är inte alla länder i Nato som har jobbat på det sättet. Det svensk-finska försvarssamarbetet gör oss också bättre lämpade i integrationen i Nato. Det försiggår alltså ett arbete på det området.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Låt mig också vara tydlig med att det inte handlar om någon plan B, utan nu har 30 av 30 allierade i Nato sagt att Sverige och Finland ska bli medlemmar. Det är inte fråga om om vi ska bli det utan när vi ska bli det. Den militära integrationen i Nato fortsätter dessutom i högt tempo. Vi har inte minst fått olika kapacitetsmålsättningar och vad vi kan bidra med till Natos gemensamma försvarsplanering.
(Applåder)
Herr talman! Jag utgår precis som alla andra här från att vi ska bli medlemmar i Nato. Sedan finns en realitet i processen då Finland nu uppenbarligen går före. Vi kan inte veta exakt vad som kommer att hända i Vilnius eller hur lång tid det kommer att ta.
Det finns ju en uppbyggd plattform med ett trettiotal avtal med andra länder i samarbete syftande till interoperabilitet med mera, där den finska relationen är den djupaste. Vi har även en samarbetsplattform med de andra nordiska länderna, USA och Storbritannien. I ett sådant läge blir det naturligt att titta på vad vi gör av denna plattform. I detta ingår att Nato behöver ha transportvägarna på land, och man behöver svenskt luftrum och den marina miljön.
Man kan självklart göra en planering som enbart handlar om Finland, men frågan är vad vi kan göra i det bilaterala och multilaterala arbetet för att klara detta inom vad som är någorlunda logiskt rimligt och klokt. Detta arbete har i praktiken redan påbörjats genom de avtal och planeringsprocesser som existerar.
Frågan är hur vi hanterar situationen. Jag vill nog att ministern tar sig en ordentlig funderare om lite olika utfallsalternativ och att man i regeringen är flexibel när det gäller hur en fördröjd process i Natosammanhang ska hanteras. Det känns lite väl enkelt att säga att vi planerar med Finland men lämnar svenskt luftrum, svenska transportvägar och den svenska marina miljön därhän och tänker eventuellt inte heller på ett bilateralt och multilateralt perspektiv. Det kommer att halta i praktiken och kommer inte att fungera. Det borde finnas ett intresse hos alla att lösa detta.
Herr talman! Stödet för den svenska ansökan är starkt inom Nato, och det är den på goda grunder. Dels har vi militära förmågor som kan användas för att göra Nato starkare genom att de ställs till förfogande för Natos gemensamma försvarsplanering, dels kan vi bidra med ett strategiskt djup till Nato. Om Sverige blir fullt ut integrerat i Natos gemensamma försvarsplanering kommer det naturligtvis att underlätta försvaret av de baltiska länderna och Finland. Det finns alltså flera skäl till att vi kommer att vara en uppskattad allierad när vi väl blir en fullvärdig medlem.
Låt mig säga ytterligare något beträffande återförsäkringar. Det har vi fått från flera allierade, inte minst från USA som har varit väldigt tydligt med sitt stöd. USA bedriver dessutom ett mycket aktivt övningsmönster i vårt närområde, vilket skickat tydliga signaler till Ryssland. Vi har också fått en signal från Natos generalsekreterare om att Sverige inte kommer att stå ensamt i händelse av en kris eller krig och att det vore otänkbart att Nato inte agerade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Avslutningsvis vill jag säga något om den bilaterala relationen med USA, som är väldigt viktig. Genom att vi fick inviteestatus öppnades dörren för oss att kunna påbörja förhandlingarna om Defense Cooperation Agreement. När jag har haft samtal med USA:s försvarsminister Austin har han påmint mig om att bara för att vi ska bli Natomedlemmar ska det inte skymma sikten för det väldigt viktiga bilaterala samarbete som vi kan ha med USA. När vi går från att vara partner till USA till att bli allierade finns det ännu bättre förutsättningar att fördjupa det bilaterala samarbetet mellan Sverige och USA. Det är också mycket viktigt för vår egen säkerhet.
(Applåder)
