Utrikesministern Tobias Billström (M) om Sveriges medlemskap i Nato

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vi har på nytt ett stort krig i Europa som i grunden påverkar säkerheten även i Sveriges närområde.

Ett medlemskap i Nato är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet och solidariskt bidra till att stärka hela det euroatlantiska områdets säkerhet. Att riksdagen i dag ska besluta om godkännande av Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget är en historisk händelse. Det är ett av de viktigaste säkerhetspolitiska besluten någonsin för vårt land.

Rysslands oprovocerade, olagliga och oförsvarliga aggression mot Ukraina påminner oss om att fred och frihet inte kan tas för givet. Rysslands brutala krigföring är inte bara en attack mot Ukrainas suveränitet utan visar även på ett gränslöst förakt för folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Putin har valt ut de fria demokratierna till sin fiende för att vi står för det han vill montera ned, alltså det öppna samhället.

Givet det nya säkerhetspolitiska läget lägger regeringen också om kursen i den samlade utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Det är en styrka att sex av åtta partier i denna kammare står bakom ansökan om ett svenskt Natomedlemskap. Det starka stödet i riksdagen och folkopinionen för Sveriges ansökan är viktigt.

Natomedlemskapet innebär en ny svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitisk identitet. Vi blir en allierad och en del av Natos kollektiva försvar, vars kärna utgörs av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5. Detta innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige kommer att ses som ett angrepp mot samtliga Natoländer. De andra Natoländerna kommer då att ha en skyldighet att bistå Sverige med de åtgärder som bedöms nödvändiga, inklusive militära medel. På motsvarande sätt kommer Sverige att ha en skyldighet att betrakta ett väpnat angrepp mot ett annat Natoland som ett angrepp mot Sverige.

Som Natomedlem kommer Sverige att uppfylla sina åtaganden enligt det nordatlantiska fördraget och gentemot samtliga övriga allierade. Ett svenskt Natomedlemskap bidrar till att stärka säkerheten i vårt närområde. Samtidigt kommer vi att ha ett så kallat 360-gradersperspektiv på vårt medlemskap. Sverige har unika förmågor att bidra med på områden som cyber, ny teknik och rymden. Sverige kommer att vara en allierad att lita på.

Herr talman! Protokollet avseende Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget undertecknades av samtliga Natoländer i Nordatlantiska rådet den 5 juli 2022. Sverige fick då tillsammans med Finland status som inbjudet land, invitee, till Nato.

Nu pågår en gradvis integrering i Natos politiska och militära strukturer. Som inbjudet land deltar Sverige i närapå alla delar av Natos verksamhet. För att Sverige och Finland ska kunna bli fullvärdiga medlemmar krävs att alla Natoländer ratificerar våra anslutningsprotokoll. Ratificeringsprocessen har gått mycket snabbt - av 30 länder återstår nu bara Ungern och Turkiet.

Sverige och Finland ansökte om medlemskap samtidigt. Den finska riksdagen godkände den 1 mars Finlands anslutning till Nato, och Finland väntas i närtid slutföra sin nationella process inför anslutningen. Det är angeläget att vi båda snabbt blir medlemmar. Dagens beslut om riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget innebär att vi kommer att ha vidtagit alla de förberedelser vi förfogar över för att möjliggöra en snabb anslutning till Nato. Så snart alla Natoländer har ratificerat vårt anslutningsprotokoll och vi därefter har deponerat vårt anslutningsinstrument hos USA:s regering blir Sverige fullvärdig medlem i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag ska säga några kortfattade ord om propositionens innehåll.

För det första föreslås i propositionen att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget.

För det andra föreslås att riksdagen godkänner att Sverige tillträder ett statusavtal som reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier, vilket förutsätter en lagändring.

För det tredje föreslås att regeringen bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato. Också detta kräver en ändring i lagen.

Den första punkten om det nordatlantiska fördraget är tämligen självförklarande.

När det gäller den andra punkten om statusavtalet för Nato, nationella representanter och organisationens internationella personal reglerar detta avtal immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Denna typ av bestämmelser gäller redan i dag för de mellanstatliga organisationer som verkar i Sverige och för ett stort antal andra organisationer som Sverige tillhör, inklusive FN och EU. För att avtalet ska kunna införlivas i svensk rätt krävs en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, varför riksdagens godkännande krävs för att Sverige ska kunna tillträda avtalet.

Detta för mig till den tredje punkten om militära styrkor från Nato. När Sverige blir medlem i Nato är det angeläget att det finns goda förutsättningar för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna ta emot och lämna operativt militärt stöd inom ramen för det nordatlantiska fördraget. Militärt stöd från Nato utgörs framför allt av militära styrkor från enskilda allierade, och sådant stöd innefattar samtidigt stöd från Nato som organisation eftersom allierades styrkor ställs under Natobefäl.

Regeringen har enligt nuvarande lagstiftning möjlighet att begära stöd i form av militära styrkor från enskilda allierade för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige och hindra kränkningar av svenskt territorium. För att förbättra Sveriges förmåga att ta emot militärt stöd bör regeringen ges möjlighet att begära operativt militärt stöd även från Nato som organisation. Detta förutsätter en ändring i lagen om operativt militärt stöd.

Det pågår också för närvarande ett arbete inom Försvarsdepartementet med att se över vissa rättsliga frågor med anledning av ett Natomedlemskap. Översynen rör dels Sveriges anslutning till ett antal avtal som Sverige förväntas tillträda som Natomedlem, dels vilka övriga författningsändringar på försvarsområdet som bör göras med anledning av ett Natomedlemskap. Regeringen kan komma att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Herr talman! Jag vill avsluta med att på nytt understryka att ett medlemskap i Nato innebär en historisk förändring av Sveriges utrikes, säkerhets- och försvarspolitik. Det starka stödet i riksdagen för detta historiska vägval är av stor betydelse för Sverige i detta nya, allvarliga säkerhetspolitiska läge.

(Applåder)

Herr talman! Apropå Håkan Svennelings observation om hur bra det går för regeringen kan jag säga att vi i dag fattar det största säkerhetspolitiska beslutet på 200 år och gör det med bred enighet i denna kammare. Propositionen ligger på riksdagens bord, vilket den ju aldrig hade gjort om Håkan Svenneling, Jacob Risberg och våra vänner från Socialdemokraterna hade styrt Sverige. De hade naturligtvis aldrig kunnat fatta det här beslutet. Det hade säkert glatt Håkan Svenneling, men för dem som lyssnar på den här debatten kan det vara värt att komma ihåg att det faktum att propositionen ligger på riksdagens bord beror på att vi har en annan regering, där Håkan Svenneling inte utgör en del av underlaget.

Apropå de problem vi står inför när det gäller diskussionerna med de länder som räknades upp kan jag säga att Ungern vid upprepade tillfällen det senaste året har sagt att man avser att ratificera både Sveriges och Finlands ansökningar. Det är vår uppfattning att man också bör göra det. Det finns inget memorandum och inga särskilda överenskommelser med detta land, utan det ungerska parlamentet bör kunna ratificera vårt ställningstagande.

Vad gäller Turkiet fortsätter vi med att uppfylla de åtaganden vi har gjort i det memorandum som ingicks i Madrid förra året. Vi kommer inte att göra vare sig mer eller mindre när det gäller detta, och vi kommer att förlita oss på våra allierade - de 28 medlemsstater som redan i dag har ratificerat Sveriges och Finlands medlemskapsansökningar, gett oss tydliga och klara säkerhetsförsäkringar och dessutom nästan varje dag när vi har haft kontakter med dem har talat om hur mycket de välkomnar oss in i organisationen. Att veta att dessa stater står på vår sida är det starkaste stödet, och det uppväger mer än väl de problem vi just nu har i ratifikationsprocessen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker inte att det finns så mycket mer att säga i denna diskussion än det jag nyss sa. Vi står på en säker grund när det gäller det memorandum vi har överenskommit med Turkiet. Vi vet vilka åtaganden vi har att göra, och vi har uppfyllt dem till punkt och pricka. Vi tänker som sagt inte göra vare sig mer eller mindre än så.

Som jag sa tidigare är det notabelt att Håkan Svennelings omsorg om den här processen är så stor. Det är, som jag sa i den utrikespolitiska debatten, rörande vilken oro Vänsterpartiet känner inför denna fråga. Men man behöver bara gå till de sju reservationer som finns i utrikesutskottets betänkande för att förstå att om Vänsterpartiet hade utgjort en del av regeringsunderlaget hade det aldrig någonsin kunnat bli något Natointräde för Sveriges vidkommande. Det är ett faktum. Magdalena Andersson hade haft Håkan Svenneling på ena axeln och Jacob Risberg på den andra - Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är tur att det inte är på det viset.

(Applåder)

Herr talman! Sverige kommer som jag sa att fortsätta sitt arbete inom kärnvapennedrustningen inom ramen för icke-spridningsfördraget, NPT, som utgör hörnstenen i det globala nedrustnings- och icke-spridningsarbetet. Det är det enda avtal där de fem erkända kärnvapenstaterna har åtagit sig att göra sig av med sina kärnvapen.

Sverige kommer att vara en engagerad kraft som kommer att verka konstruktivt, både nationellt och som en del av EU. Vi kommer att värna och stärka NPT för att uppnå konkreta framsteg i avtalets samtliga tre pelare: nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi. Som en del i detta arbete kommer vi också att fortsätta driva Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att Peter Hultqvist möjligen tyckte att det var onödigt. Jag tyckte att det var nödvändigt. Det var nödvändigt att visa vilka åsikter som finns hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet i denna kammare och hur omöjligt det hade varit, under de omständigheter som skulle ha rått om de hade haft inflytande över ett regeringsalternativ där Magdalena Andersson varit statsminister, att få igenom den här propositionen - och inte bara att få igenom den här i kammaren utan också att över huvud taget lägga fram den. En regering måste ju vara enig innan man lägger en proposition på riksdagens bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Hade regeringsunderlaget bestått av de här två partierna hade vi alltså inte kunnat bli medlemmar i Nato. Det är viktigt att redogöra för detta och att det kommer in i riksdagens protokoll.

När det sedan gäller frågan om min bedömning grundar jag den på precis den uppfattning som jag tidigare redogjorde för i mitt replikskifte med Håkan Svenneling. Eftersom vi har 28 av 30 medlemsstater i ryggen, redan är ratificerade av dessa staters parlament, vet att uppbackningen har varit så pass stark och inte minst vet att den amerikanska senaten i rekordfart, i en process som saknar motstycke i Natos historia, har ratificerat den svenska ansökan är det självklart att vi kommer att kunna bli medlemmar till Vilniusmötet. Vi vet att den styrka som vi har i ryggen är så pass påtaglig att det går att göra en sådan bedömning.

Sedan vill jag säga, inom ramen för den här diskussionen, att det starka stöd i processen vi har här i kammaren i dag naturligtvis också är en av anledningarna till att jag känner mig så välgrundad i min uppfattning på det här området. Övriga världen ser att Sverige vill bli medlem i Nato.

Jag har ingen kritik alls, Peter Hultqvist, mot själva inlämnandet av ansökan. Den står vi tvärtom bakom. Vi har också stått bakom det trilaterala memorandum som togs fram, slutförhandlades och blev verklighet i samband med Natos toppmöte i Madrid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Det är ingen spekulation. Som jag har sagt ett par gånger i detta replikskifte är det ett faktum att om vi hade haft en situation där Miljöpartiet och Vänsterpartiet var stöttepelare till en socialdemokratisk regering ledd av Magdalena Andersson hade inte sagda proposition kunnat läggas på riksdagens bord. Det är ett faktum att det förhåller sig på det viset.

Peter Hultqvist tycker inte att det är roligt att jag berättar det i talarstolen. Men det krävs att vi gör det efter att ha lyssnat på invändningarna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet och förstått innehållet i de sju reservationerna i utskottets betänkande.

Jag är ursprungligen från Malmö, och där är man ödmjuk. Vi har alltså inga särskilda talesätt jag kan hänvisa till. Jag nöjer mig med att konstatera att vi är glada över att det funnits ett så brett samförstånd i frågan. Vi tycker naturligtvis att det är bra att den tidigare regeringen lämnade in vår ansökan så att propositionen nu har kunnat läggas på riksdagens bord. Därvidlag finns det ingen motsättning mellan mig och Peter Hultqvist.

(Applåder)