Katarina Luhr (MP) svarade Jennie Wernäng i en replik om Associationsrätt i debatten ”Protokoll 2022/23:71 Onsdagen den 8 mars” den 8 mars 2023.
Jennie WernängM· i en replikNja, det är lite både och, får jag en känsla av, och det är väldigt viktigt att vi vågar ta den här kampen. Jag läste ledamotens motion, och där står det att kvinnor på högre poster i dag oftast är mer benägna att ta in…Herr talman! I dag på internationella kvinnodagen tänkte jag såklart ta chansen att tala om kvotering av bolagsstyrelser. Den här dagen är ju instiftad för att man ska kunna lyfta upp frågor om ojämställdhet.
Kvotering är ett verktyg som används sedan länge, och det har även lett till att fler och fler kvinnor har kunnat ta plats på olika maktpositioner i samhället. Det långsiktiga målet är att en jämn könsfördelning i längden ska vara så självklar och normerande att man inte ska behöva styra på detta sätt. Tyvärr har vi långt kvar innan vi är där. I dagsläget finns dessutom en stor mängd starka krafter som jobbar mot en mångfald av människor i alla delar av samhället. Det är därför än mer viktigt att kvotering kan kvarstå som verktyg och att vi kan hålla fast vid vikten av jämställdhet.
Den motion som jag vill lyfta fram i dag handlar om att vi bör lagstifta om att minst 40 procent av ledamöter i bolagsstyrelser ska vara kvinnor. Oftast räknas 40-60 statistiskt som en jämn könsfördelning. En lagstiftning som denna finns sedan länge i Norge. Den kan även jämföras med ett nytt EU-direktiv som säger att börsnoterade företag senast år 2026 ska ha minst 33 procent av det underrepresenterade könet bland styrelseposterna.
Enligt en branschrapport från Allbright från 2021 är majoriteten av ledningsgrupperna i svenska börsbolag inte jämställda. Vart femte bolag saknar helt kvinnor i ledningsgruppen. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har stått stilla på 34 procent de senaste fyra åren, alltså i genomsnitt en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män. Det är såklart inte rimligt år 2023. Utvecklingen går för långsamt.
För att få ett mer jämställt näringsliv vill Miljöpartiet lagstifta om könskvotering för bolagsstyrelser så att minst 40 procent av ledamöterna i alla börsnoterade bolag samt kommunala och statliga bolag ska vara kvinnor.
Det har visat sig att bolag med en högre andel kvinnor leder till mer jämställda ledningsgrupper och fler kvinnor i valberedningen. Dessutom är kvinnor på högsta nivå mer benägna att befordra och rekrytera andra kvinnor till ledande positioner, vilket såklart skulle kunna öka takten för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser.
Om vi tillsammans vill stärka kvinnors egenmakt kan vi börja med att göra det enklare för kvinnor att hamna i maktpositioner. Grupper med makt lämnar ogärna ifrån sig makten frivilligt. Vissa reformer tycks ta för lång tid att genomföra om inte politiska förslag och nya lagar trycker på. Det finns väldigt många exempel på detta genom historien. Jag vill därför i dag på internationella kvinnodagen 2023 yrka bifall till Miljöpartiets reservation 5 om kvotering till bolagsstyrelser.
Herr talman! Jag tackar för att ledamoten tog upp denna viktiga fråga. Jag har dock en kort fråga om inkvotering. Hur tänker ledamoten kring att man eventuellt underminerar kvinnan i styrelsen när man kan få känslan att hon egentligen inte tagit sig in av egen kraft?
Min upplevelse är att det här har blivit ett negativt ord. När det kommer en ny kvinna till en styrelse får hon kanske frågan: Jaha, har du blivit inkvoterad? Jag tycker att det är en viktig del i detta.
Kvinnor har i alla tider kämpat för att ta sig in av egen kraft. Jag håller med: Det tar väldigt lång tid. Det har hållit på under väldigt många år, och jag tycker att det ska vara fler kvinnor överallt. Men hur tänker ledamoten kring frågan om ordet och upplevelsen utifrån att man blivit intvingad?
Herr talman! När Socialdemokraterna började med varannan damernas gjordes en undersökning som tittade på vad som hände när man kvoterade in personer så att varannan person skulle vara en kvinna. Det visade sig då att välutbildade och professionella kvinnor ersatte mediokra män. Det finns ju också ett uttryck som säger att om alla mediokra kvinnor kan få sådana positioner som mediokra män har i dag, då har vi uppnått jämställdhet.
Jag tror att man ganska snabbt kan bevisa att oavsett om man blivit inkvoterad eller inte kan man göra jobbet lika bra. Jag tror därför inte att problemet med att få frågan om man har blivit inkvoterad är speciellt stort.
Herr talman! Nja, det är lite både och, får jag en känsla av, och det är väldigt viktigt att vi vågar ta den här kampen.
Jag läste ledamotens motion, och där står det att kvinnor på högre poster i dag oftast är mer benägna att ta in kvinnor i styrelsen. Jag tycker ju att män är mycket bättre på att ta in män än vad vi kvinnor är, och därför tror jag inte att ett lagkrav kommer att styra detta. Det handlar om att börja med oss själva, helt enkelt, med dig och mig. Tillsammans kan vi se och skapa en förändring.
Herr talman! Det finns många politiska reformer som har krävt att man går in och faktiskt gör en lagändring eller annat för att ändra en norm.
Jag tycker att det är helt obegripligt att det i genomsnitt i dag är en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män i bolagsstyrelser. Har vi inte kommit längre? Jag tycker att det är helt ofattbart.
I den bästa av världar vore vi jämställda, men vi är ju inte det. Det har till exempel aldrig någonsin varit fler kvinnor än män i riksdagen, trots att kvinnor har fått vara riksdagsledamöter i hundra år. Går det inte lite långsamt? Behöver vi inte göra någonting åt att det är så få kvinnor i maktpositioner? Jag är helt övertygad om att vi behöver det.
Herr talman! Jag skulle vilja att ledamoten Luhr berättade lite mer om hur Miljöpartiet har tänkt kring den här frågan.
Om vi tar ett exempel: Vi har ett framgångsrikt bolag, där 100 procent av styrelseledamöterna är kvinnor. De har fått den positionen för att de har arbetat hårt, och de är de mest kompetenta för uppdraget. Är det då Miljöpartiets politik att vissa av dessa kvinnor ska behöva flytta på sig för att män med lägre kompetens ska kvoteras in i styrelsen?
Herr talman! Tack för frågan, Martin Westmont!
Det här handlar faktiskt om könskvotering av kvinnor och att minst 40 procent ska vara kvinnor. Sedan kommer det ny EU-lagstiftning som säger att personer av det underrepresenterade könet ska in i bolagsstyrelser så att de utgör 33 procent.
Då får man väl gå på det, om det är så att det faktiskt kan gynna kvinnor så att vi får en bättre könsfördelning i alla andra bolag. Det är faktiskt en oerhört viktig fråga, och jag tror att i alla styrelser och i alla grupper vinner man på att ha en god representation. Det är också någonting som mitt parti alltid har jobbat med: Det ska vara varannan person, och vi ska ha två språkrör, ett av vartdera könet. Jag tycker inte att det är några konstigheter.
Herr talman! Tack för klargörandet, ledamoten!
Det finns ju en annan aspekt av det här som jag säkert tror att ledamoten är fullt införstådd med, och det är att de kvinnor som i dag sitter i bolagsstyrelser oftast har dubbelt så många styrelseuppdrag som män. Hur resonerar ledamoten Luhr kring det? Hur många styrelseuppdrag kan man ta på sig? Om kvinnor som i dag sitter i styrelser har i snitt sex styrelseuppdrag och männen har tre styrelseuppdrag, hur resonerar Miljöpartiet kring den aspekten? Kan vi lägga ännu fler styrelseuppdrag på de här kvinnorna?
Herr talman! Världen är så listigt uppbyggd att det finns ungefär 50 procent kvinnor och 50 procent män. Det är ju inte bara ett litet antal kvinnor som kan sitta i styrelser.
Det är det som det här handlar om: att det finns många kvinnor som aldrig får chansen att få ett styrelseuppdrag. Vi siktar på att få in fler kvinnor, inte att samma kvinna ska jobba dubbelt eller tre gånger så mycket.
