Annika Hirvonen (MP) om Särskild debatt om arbetet mot korruption i Sverige

Fru talman! Varför lyfts frågan om privatiseringar och offentliga affärer upp i denna debatt? Jo, av den enkla anledningen att forskningen tydligt visar att här uppstår risker för korruption. Politikens ansvar är att reglera detta och säkerställa att vi har insyn och rättsliga mekanismer som gör att kommuner, regioner och stat agerar på rätt sätt för att minska risken för korruption i samband med offentliga affärer.

Problemet är att dessa mekanismer inte finns. När vi under åtta års regeringsinnehav försökte införa offentlighetsprincipen i privat utförda men offentligt finansierade verksamheter mötte vi motstånd i kammaren.

När nuvarande regering kom på plats var en av de första signalerna att arbetet med att säkerställa att offentlighetsprincipen skulle gälla skolor stoppades. Det säger oss att två intressen kolliderar. Objektivitet, saklighet och opartiskhet, som fastslås i svensk grundlag och som är skyddet mot korruption, ställs mot kommersiella intressen, som slås fast i verksamhetssyftet enligt aktiebolagslagen.

Om staten inte reglerar denna konflikt blir korruptionsrisken mycket större, och då ökar risken för att det vid offentliga inköp, privatiseringar och utförsäljningar blir problem med att enskilda kommersiella aktörer gynnas genom otillåten påverkan.

Därför borde frågan om offentlighetsprincipen vara viktig för civilministern. Därför är frågan om mekanismer i samband med offentliga affärer för att minska risken för korruption central. Därför var det extremt olyckligt att regeringen lade ned utredningen om korruptionsrisker vid offentliga affärer och privatiseringar. Olyckligt är rätt ord.

Fru talman! Först vill jag tacka Ida Drougge för engagemanget i frågan om tjänstemannaansvar. Vi delar inte uppfattning i denna fråga, men jag tycker att det är viktigt att alla aspekter lyfts upp i debatten om offentliga tjänstemäns ansvar.

När det gäller Socialdemokraternas syn på partifinansiering har vi varit ett av de partier som bidragit till att förändra regelverket och säkerställt att Sverige har fått ett regelverk för kontrollmekanismer av partibidrag. Det är ett bra regelverk, men vi behöver definitivt föra en debatt om huruvida dessa regler behöver vidareutvecklas. Men Socialdemokraterna har tillsammans med andra partier varit pådrivande för att Sverige ska få en ordning med insyn och relevanta kontroller av bidrag till politiska partier.

Fru talman! Jag måste hylla Ida Drougges djärvhet och mod att i denna kammare lyfta frågan om anonymitet när det gäller partibidrag med tanke på det som rapporterades om Moderata samlingspartiet före valet 2022. Jag tycker att det är djärvt, modigt och bra att frågan om bidrag till partier, inte minst anonyma, olagliga bidrag till politiska partier, lyfts i den här kammaren. Det är också modigt att frågan lyfts, även om Moderaterna då var föremål för kritik i den mediala bevakningen.

Jag ser fram emot en fortsatt dialog mellan våra partier om hur vi kan säkerställa att vi har bättre kontrollmekanismer, också i samband med partibidrag.

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Jag måste ta med mig frågan, för den är en del av de diskussioner vi har om vår policyutveckling under den här mandatperioden för att se hur vi kan ta ytterligare steg i kampen mot korruption. Otillåten påverkan gentemot politiska institutioner och partier är definitivt en central fråga.

Vårt intresse för främmande makts påverkan är stort. Det är något som vi tittar närmare på. Där finns det brister i svensk lagstiftning - det är faktiskt en total avsaknad av reglering. Det kan definitivt påverka korruptionsrisker. Det är ett relevant område som både den här kammaren och enskilda politiska partier borde fördjupa sig i.

Kalla fakta granskade försök till anonyma bidrag till politiska partier, och det reportaget visade allvarliga brister som vi självklart måste ta tag i. Det finns bevisligen en straffrihet här som det också måste vara fokus på i debatten.

Fru talman! Jag kan bara instämma i Annika Hirvonens inlägg. Det är ett område där vi har brister och en avsaknad av reglering där riskerna är stora. Det förtjänar kanske till och med en egen debatt om främmande makts påverkan på politiska institutioner och avsaknaden av regelverk när det gäller finansiering. Den frågan har ju varit relevant i svensk kontext långt tillbaka under 1900-talet när det handlade om sovjetiskt stöd och Nazitysklands stöd till politiska partier. Sedan dess har det inte varit någon debatt om de frågorna.

Tyvärr har de frågeställningarna blivit aktuella i dag igen. Socialdemokraterna har visat stort intresse för frågan om utländsk finansiering av religiösa trossamfund. Under förra mandatperioden inleddes det ett arbete med den frågan. Men frågan är också relevant när vi tittar på politiska partier. Jag instämmer alltså och tänker ta med mig frågeställningen och se hur vi kan samarbeta kring den.

Fru talman! Stort tack till ärade riksdagsledamoten Fredrik Malm för frågan!

Mina kunskaper om fastighetspriserna i Göteborgs kommun är tyvärr begränsade, och detta är långt ifrån mitt kompetensområde. Jag kan alltså inte göra en bedömning av huruvida det som Fredrik Malm lyfter fram i debatten är en relevant aspekt. Det finns säkerligen experter på detta område som har koll på prisutvecklingen vad gäller fastigheter i centrala Göteborg och som kan göra en bedömning av huruvida kommunens erbjudande, om det nu stämmer, till den civilsamhällesaktör som nämns är i enlighet med marknadspriser.

Däremot kan jag upplysa Fredrik Malm om att jag har varit väldigt engagerad i frågan om försäljning av välfärdsverksamheter till underpris, inte minst i Stockholms stad, där vi har horribla exempel på försäljning till underpris - dessutom till aktörer som hade en närhet till vissa politiska partier. Det föranledde en debatt om behovet av reglering enligt kommunallagen som sedan genomfördes.

Fru talman! Jag är glad att Fredrik Malm lyfter den här aspekten. Det var en av de frågor som vi arbetade med, nämligen reglering av gynnandet av enskilda i kommunallagen. Det var en av de saker som jag arbetade med som civilminister. Jag är också glad över att vi kunde reformera kommunallagen.

Det jag uppmanar Fredrik Malm till i det här läget, när Liberalerna ingår i regeringssamarbetet, är att fortsätta arbetet med att säkerställa att offentlighetsprincipen gäller all offentligt finansierad verksamhet. Det är ett ganska enkelt steg, och det borde vara en liberal utgångspunkt. När Fredrik Malms skattepengar finansierar verksamheter borde också Fredrik Malm ha insyn i de verksamheterna, till exempel när det handlar om myndighetsutövning i skolan. Men vad jag vet är det ett liberalt statsråd som har meddelat att offentlighetsprincipen inte ska gälla offentligt finansierade skolor. Det finns kanske skäl för samtal i den liberala riksdagsgruppen om hur vi värnar offentlighet och säkerställer arbetet mot korruption.