Riksflödet
Logga in
Replikerade på Statsrådet Erik Slottner ·

Annika Hirvonen (MP) om Särskild debatt om arbetet mot korruption i Sverige

Annika Hirvonen (MP) svarade Statsrådet Erik Slottner i en replik om Särskild debatt om arbetet mot korruption i Sverige i debatten ”Protokoll 2022/23:69 Fredagen den 24 februari” den 24 feb 2023.

Statsrådet Erik SlottnerKD· i sitt anförandeAtt otillåten påverkan och korruption får fäste i samhället måste motverkas med full kraft. Det hoppas jag verkligen att alla vi som deltar i den här debatten är helt överens om. Jag konstaterar också att det finns en…
Replikskiftet · 12 repliker

Fru talman! Att otillåten påverkan och korruption får fäste i samhället måste motverkas med full kraft. Det hoppas jag verkligen att alla vi som deltar i den här debatten är helt överens om. Jag konstaterar också att det finns en stor enighet i denna fråga mellan partierna i riksdagen, vilket naturligtvis är väldigt positivt.

I mitt inledningsanförande beskrev jag att regeringen nu gör ett omtag i frågan om otillåten påverkan och korruption. Det ska inte tolkas som en nedprioritering utan tvärtom snarare som att regeringen nu gör ett omtag i frågan för att möta problemet med större och bättre kraft. Regeringen har också redan aviserat flera nya åtgärder på området.

Påverkansförsök mot anställda inom den offentliga förvaltningen är ytterst allvarligt. Det drabbar enskilda, och om det leder till att beslut inte fattas på sakliga och opartiska grunder hotas även förtroendet för offentlig verksamhet - och i förlängningen den tillit som är grunden för vår demokrati.

När jag möter myndigheter och håller tal för ledningsgrupper och anställda talar jag alltid om hur viktigt förtroendet för våra myndigheter är och om hur stolta vi ska vara över att bo i ett land där förtroendet för den offentliga förvaltningen och myndighetsstrukturen är väldigt högt. Jag talar också om att detta tar tid att bygga upp men att förtroende går väldigt snabbt att rasera. Därför är det viktigt att vi dagligen jobbar för att upprätthålla det höga förtroende som vår statsförvaltning åtnjuter. Med förtroendet kommer också möjligheten till just tillit.

Nu gör vi ett omtag när det gäller otillåten påverkan. Samtidigt vill jag framhålla att regeringen behåller och arbetar vidare med många av de åtgärder som det beslutades om under den föregående regeringen; det tycker jag är väldigt viktigt att här framhålla. Det gäller till exempel utredningen Övergångsrestriktioner för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet. Utredningen ska ta ställning till om fler grupper än statsråd och statssekreterare bör omfattas av övergångsrestriktioner när de går från statlig verksamhet till privat verksamhet.

Jag kan nämna att handlingsplanen mot korruption fortsätter året ut. Statskontoret har i uppdrag att utreda hur detta arbete fortlöper.

Vi går vidare med en introduktionsutbildning för statligt anställda som vi hoppas kunna sjösätta den 1 juli.

Vi har ett uppdrag till Socialstyrelsen om att motverka ryktesspridning och desinformation inom socialtjänsten. Vi har också tagit beslut om tillläggsdirektiv till utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet, som ska se över möjligheten till anonymiserat beslutsfattande för att skydda offentliganställda inom socialtjänsten och därmed också minska risken för otillåten påverkan.

Avslutningsvis: Detta är en viktig fråga för oss i regeringen, och vi avser att fortsätta arbetet framöver.

Fru talman! Ärade civilminister! Min fråga gäller offentlighetsprincipen och dess effekter för att förebygga korruption i välfärdsverksamheter och övriga offentligt finansierade verksamheter.

Under den senaste tiden har regeringen tagit ställning mot att offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolor som är finansierade med våra skattemedel. Dessutom undantog man elstödet från offentlighetsprincipen, vilket var ett avsteg från svensk lagstiftning och tradition.

Hur ser civilministern på offentlighetsprincipen och dess effekter på välfärdsbrottslighet, korruption och risker för otillåten påverkan i samband med offentliga affärer?

Fru talman! Jag tackar Shekarabi för frågan.

Offentlighetsprincipen är naturligtvis en grundbult i svensk demokrati. Sverige har en stark offentlighetsprincip, och den ska gälla. Denna debatt handlar dock inte om offentlighetsprincipen. Jag får nu exakta sakfrågor inom andra statsråds områden, och jag varken kan eller bör fördjupa svaret utan hänvisar till mina statsrådskollegor.

Jag noterar dock att Shekarabi i sitt inledningsanförande använde korruption som ett argument för att begränsa valfrihet för svenska hushåll, svenska människor och svenska familjer, såväl inom förskola och skola som inom socialtjänst och äldreomsorg. Det tycker jag är illa. Jag tycker att det är illavarslande om vi använder korruptionen som ett sätt att begränsa valfrihet och privata aktörers möjlighet att verka inom bland annat svensk välfärd och kanske inom svensk offentlig verksamhet över huvud taget.

Fru talman! I vår grundlag fastslås ju att saklighet och objektivitet ska gälla vid offentlig verksamhet. Den utveckling vi har haft under de senaste decennierna är att offentliga verksamheter har privatiserats. Om vi då inte vidtar åtgärder för att säkerställa insyn och offentlighet samt andra åtgärder för att minimera risken för otillåten påverkan och korruption får vi en samhällsutveckling där dessa viktiga principer i grundlagen inte respekteras och inte gäller. I slutändan kommer tilliten i vårt samhälle att skadas.

Ta bara debatten om betygsinflation - den är ett perfekt exempel på hur risken för att objektivitet och saklighet inte ska gälla i offentligt finansierade verksamheter och myndighetsutövning påverkar tilliten i vårt samhälle. Man kan antingen bara acceptera det eller vidta åtgärder. Vi har offentlighetsprincipen till vårt förfogande. Vi har även andra mekanismer som handlar om att begränsa riskerna för korruption i samband med offentliga affärer och privat drift av offentlig verksamhet.

Fru talman! Nu kom frågan om betygsinflation upp, och den kopplades till korruption. Jag kan tycka att det är något långsökt.

Regeringen har ju sagt att man ska återkomma med åtgärder för att bekämpa betygsinflation, för det är ju en annan viktig fråga. Jag vet dock inte om den har med just insynen att göra, utan den har med andra områden inom skolpolitiken att göra.

Jag tycker också att det är en väldigt långtgående slutsats att regeringens ovilja att röja uppgifter om den exakta elförbrukningen i enskilda hushåll skulle vara någonting som främjar korruption i samhället. Jag tycker faktiskt att det är väldigt långtgående slutsatser som Shekarabi drar i detta avseende.

Fru talman! Kristdemokraternas före detta partiledare Göran Hägglund sålde av apoteken och blev sedan lobbyist för ett läkemedelsföretag.

Kristdemokraternas nuvarande partiledare valde som sitt första utlandsbesök som minister att åka på en lobbykonferens i Frankrike som handlade om hur sjukvården i Sverige skulle kunna privatiseras ytterligare.

Statsrådet själv har också en rätt diger historia. Som äldreborgarråd i Stockholm privatiserade Erik Slottner äldreomsorgen i en sådan takt att staden omsusades av skandaler när pandemin slog till.

Vilken trovärdighet har statsrådet och Kristdemokraterna i den här frågan?

Fru talman! Detta var ett väldigt märkligt inlägg, tycker jag. Mina partikollegor får själva svara för vilka exakta överväganden de har gjort när de har tagit olika jobb eller deltagit i olika konferenser. Jag vet också att detta är en historiebeskrivning som lämnar en del övrigt att önska, om jag får uttrycka mig så.

Jag hade varit äldreborgarråd i drygt ett år när pandemin slog till. Jag kan säga att det styre som då fanns i Stockholm inte hade genomprivatiserat äldreomsorgen under det året. Min företrädare som äldreborgarråd var en vänsterpartist; det är snarare henne man ska fråga varför hon hade organiserat äldreomsorgen så att pandemin slog så hårt mot Stockholm. Detta är ju en kommunpolitisk diskussion snarare än en rikspolitisk.

När man hör Vänsterpartiets inlägg är det värt att tänka på att det finns länder i världen som har noll privata aktörer och noll valfrihet och samtidigt betydligt större korruption. Det kanske kan stämma till viss eftertanke.

Fru talman! Jag tror inte att det finns någon som misstänker Vänsterpartiet för att vilja privatisera äldreomsorgen.

Kristdemokraterna avslöjades däremot i valrörelsen med att vara beredda att ta emot hemliga partibidrag och på det sättet kringgå lagen. Lagen finns ju till för att svenska folket ska ha insyn i hur partierna finansieras. Det är ingen liten sak utan en viktig hörnsten i vår demokrati. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta, som det heter.

Ni i Kristdemokraterna har ivrigt hejat på privatiseringen av alltifrån apotek till äldreomsorg och sjukvård. Ni har släppt in pengaintresset i välfärden. Det går att säga med säkerhet att ni i varje läge framför allt försvarar kapitalintresset. Ni är hela tiden redo att släppa in nya aktörer som ska profitera på vår välfärd.

Kan vi nu få ett erkännande av statsrådet? Visst är det lobbyisterna och inte folkrörelserna som är Kristdemokraternas bästa vänner?

Fru talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag har bara en minut på mig, och det är så mycket konstigt som sägs här.

Att vi skulle sätta lobbyisterna före välfärden är så väldigt dumt resonerat. Vi välkomnar nya aktörer - inte för att de ska profitera på välfärden utan för att de ska utveckla den. Det är ju för att de ska utveckla välfärden och ge utbildning och äldreomsorg till barn och äldre som vi vill välkomna nya aktörer i välfärden.

Efter fyra år med Vänsterpartiet vid styret i Stockholms stad var två tredjedelar av hemtjänsten och äldreboendena av någon anledning privata. Man lyckades inte återkommunalisera verksamheterna, för det gick att se att den privata verksamheten höll mycket hög kvalitet.

Under pandemin kunde vi också se att privata verksamheter många gånger var mindre drabbade och hade en bättre organisation än många offentligt drivna verksamheter.

Jag tror därför att man inte ska dra för långtgående slutsatser utifrån ägandeformen, utan det är snarare ledningsstrukturen som spelar en stor roll.

Fru talman! Jag slås av den okunskap som civilministern visar om den korruption och de problem som förekommer i betygsättning i svensk skola, som är myndighetsutövning. Jag förstår att civilministern kanske inte har haft anledning att fördjupa sig i frågan än, men likvärdig myndighetsutövning är en hörnsten.

Vi hör hur lärare och andra som verkar inom skolan beskriver att de upplever korruption, skam och rädsla i samband med betygsättning. De utsätts för påtryckningar såsom "jag tar min skolpeng och går om du inte sätter ett högre betyg än du tycker att eleven förtjänar".

Detta är ett allvarligt problem i offentlig förvaltning, och civilministern bör ta det på allvar, inte vifta bort det som irrelevant i en debatt om korruption.

Fru talman! Jag tycker att betygsinflation är ett stort problem, och jag har i många sammanhang innan jag blev civilminister föreslagit olika åtgärder på det skolpolitiska området för att motverka just betygsinflation. Jag tycker dock att det är en lite annan debatt än den Vänsterpartiet har begärt en särskild debatt om, och det var snarare det jag ville framföra.

Jag tycker att det är väldigt olyckligt om man använder betygsinflation som ett argument för att begränsa valfriheten och minska möjligheten för privata välfärdsaktörer att erbjuda en bra välfärd till äldre, barn och människor mitt i livet som behöver välfärden. Här behövs både offentliga och privata aktörer. Jag tycker inte att man ska använda korruption som en murbräcka för att försämra välfärden eller begränsa valfriheten.

Fru talman! Man ska heller inte i sin iver och tro på att privatiseringen förbättrar välfärden rygga för att vidta de åtgärder som behövs för att stävja korruptionen i den verksamhet som har privatiserats. Här har Kristdemokraterna och civilministern en läxa att lära. Ni lade ned utredningen som skulle titta på hur man kan minska korruption i offentlig verksamhet. Regeringen har också sagt nej till ökad insyn och offentlighet.

Det är mycket som måste styras upp i den privatiserade välfärden oavsett om man är för eller emot själva privatiseringen. I dag finns möjlighet för utländska aktörer att finansiera inte bara svenska politiska partier utan också skolverksamhet och annat. Jag är djupt orolig för vad det innebär i förlängningen om vi inte stramar upp regelverket. Vi behöver lägga ideologiska skygglappar åt sidan.

Fru talman! Jag är fullt införstådd med och engagerad i att privat verksamhet behöver granskas och följas upp. Jag skulle säga att vi som försvarar valfrihet och mångfald och som har drivit igenom exempelvis lagen om valfrihet inom offentlig sektor, som har fått ett stort och positivt genomslag i svenska kommuner, verkligen förstår vikten av att de privata aktörerna granskas och följs upp.

Hela poängen med LOV är att såväl offentlig som privat verksamhet ska följas upp med samma parametrar och villkor. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för privata och kommunala aktörer så att en massa vänsterstyren runt om i landet inte kan favorisera offentlig verksamhet framför privat och därmed skapa sämre förutsättningar för privata aktörer, vilket det annars är risk att man gör.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.