Jonny Cato (C) om Migration

Herr talman! Sverige har fått en ny regering som på allvar tänker ta itu med vårt lands problem. Det gäller inte minst den förra regeringens misslyckade migrationspolitik. Sverige har en integrationskris med ett omfattande utanförskap där alltför många människor saknar egen försörjning och därmed inte kommer in i samhället, liksom ett regelrätt skuggsamhälle med människor som inte har rätt att vistas här enligt beslut men som ändå blir kvar i landet. I båda fallen är följden att människor far illa och att tilltron till migrationspolitiken förloras.

Det kommer att ta tid att vända utvecklingen, och vi måste arbeta på flera fronter. Men helt uppenbart är att vi behöver ett paradigmskifte inom migrationspolitiken och i synnerhet när det gäller synen på asylmottagande. Ska de som kommer till Sverige kunna integreras behövs helt enkelt en minskad invandring.

Tidöavtalet mellan de fyra samarbetspartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna innehåller ett omfattande reformprogram på migrationsområdet. Jag tänker därför göra några nedslag i regeringens prioriteringar framåt.

För det första: Vi ska genomföra ett paradigmskifte inom migrationspolitiken.

Det är uppenbart att Sverige under väldigt lång tid har tagit ett oproportionerligt stort ansvar i relation till andra länder - ett ansvar som vi inte lyckats hantera utan som har skapat stora problem med integrationen. Som exempel har Sverige de senaste tio åren tagit emot dubbelt så många asylsökande som våra nordiska grannländer tillsammans.

År 2015 kom 150 000 asylsökande genom hela Europa för att ta sig till lilla Sverige, och en tredjedel av världens ensamkommande barn kom just till vårt land. Det är inte en rimlig ordning, och det är uppenbart att vårt regelverk måste anpassas till övriga Europas.

Därför ska Sverige inte vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer av förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat. Utgångspunkten är att skydd ska vara tillfälligt. Asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade, och permanenta uppehållstillstånd ska utmönstras till förmån för ett nytt system som utgår från berörd invandrares skyddsstatus.

Herr talman! Sverige har länge stuckit ut genom mer förmånliga regler och villkor än andra länder. Regeringen kommer därför att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till välfärden och svenska välfärdsförmåner. Möjligheten att ta bort rätten till ekonomiskt bistånd för den som vistas olovligen i landet ska utredas, liksom möjligheten att ställa högre aktivitetskrav för försörjningsstöd eller etableringsstöd. Utredningen kommer även att ges i uppdrag att analysera och överväga i vilken utsträckning det är förenligt med EU-rätten att låta kvalificering till välfärdsförmåner utgå från medborgarskap snarare än var man bor.

Den nya regeringen kommer att prioritera arbetet med att få bättre ordning i mottagandet av asylsökande. Regeringen kommer att ta initiativ till att analysera och ta fram förslag om hur transitcenter kan införas i enlighet med asylprocedurdirektivets artikel 43.

Eftersom vi kommer att jobba på alla fronter kommer vi också under mandatperioden att ta emot färre kvotflyktingar än vad vi gjort tidigare år. Liksom andra länder har gjort under lång tid kommer vi också att ställa krav till FN-organet UNHCR gällande vilket underlag kvotflyktingar ska hämtas från. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället. Kvinnor och flickor samt utsatta grupper som hbtqi-personer ska prioriteras i det arbetet.

För det andra, herr talman: Skuggsamhället ska minska och återvändandet öka.

För att upprätthålla förtroendet för den reglerade invandringen och för att förhindra ett skuggsamhälle är det helt avgörande att den som får ett ja får stanna men att den som får ett nej måste lämna landet. Människor som vistas här olagligen riskerar också att fara väldigt illa eller dras in i kriminalitet.

Regeringen kommer att vidta flera åtgärder för att få bukt med skuggsamhället. Bland annat kommer vi att ta fram förslag som rör informationsutbyte mellan myndigheter, till exempel en anmälningsplikt mellan polisen och myndigheter som kan komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Vi kommer att förstärka möjligheterna till inre utlänningskontroll och ge berörda myndigheter möjlighet att använda fler verktyg. Antalet förvarsplatser behöver också öka.

Avgörande i sammanhanget för ett ökat återvändande är också att andra länder respekterar och följer folkrätten, det vill säga tar emot sina egna medborgare i de fall dessa nekas asyl i vårt land. Därför kommer regeringen att intensifiera den politiska dialogen med länder som det kan handla om. Om länder vägrar att ta emot sina medborgare kan det få påverkan på viseringsregler. Ytterst kan det handla om att vi villkorar delar av det svenska biståndet med kravet att mottagarlandet tar ansvar enligt folkrätten och tar emot sina egna medborgare.

Vi kommer också att återkomma med resursförstärkningar för att finansiera insatser som ökar återvändandet, inklusive insatser i ursprungsländerna, för att etablera samarbeten om återtaganden.

För det tredje: Vi måste få till ändringar när det gäller arbetskraftsinvandringen, så att vi prioriterar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen samtidigt som vi förhindrar det fusk och missbruk som är vanligt förekommande inom den lågkvalificerade.

Vi vet att den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen berikar Sverige på många sätt och är otroligt viktig för att företag ska kunna hitta rätt kompetens och för att stärka Sverige som kunskapsnation. Vi kommer att se över och förbättra reglerna. Vi kommer också att titta på särskilda bestämmelser för doktorander och forskare vad gäller möjlighet till uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning.

Lika viktigt är det dock som sagt att komma till rätta med det fusk och missbruk som i stor omfattning förekommer inom den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Vi har i dag en situation med ett stort utanförskap. Väldigt många människor lever i Sverige utan försörjning, människor som skulle kunna ta många av de här jobben. I stället åker människor från andra sidan jorden för att komma hit och diska och städa. Det är inte rimligt. Vi vet också att missbruket av systemet är ett av de största brottsområdena inom den grova ekonomiska brottsligheten, där människor utsätts för exploatering.

Regeringen kommer därför att skärpa villkoren för den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Försörjningskravet ska höjas från dagens 13 000 kronor. Det beslutet tog riksdagen häromveckan. Utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd som huvudregel endast ska beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen.

Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om Ukraina. Sedan februari i år pågår ett brutalt krig, och vi ser ett oerhört mänskligt lidande. Det är också den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Efter Rysslands invasion aktiverade EU det så kallade massflyktsdirektivet, som ger människor från Ukraina rätt till tillfälligt skydd. Sedan dess har 8 miljoner människor lämnat Ukraina. Migrationsverket uppskattar att 55 000 människor kommer att beviljas skydd i Sverige under 2022. Många svenskar har öppnat sina hem på ett helt fantastiskt sätt. Jag är stolt dels över det varma mottagandet från svenska folket, dels över regeringens stödinsatser, nu senast med ett rekordstort vinterpaket med både militärt och humanitärt stöd och i dagarna ett utökat stöd för återuppbyggnad.

Migrationsverket har på väldigt kort tid växlat upp mottagningssystemet och ställt om hela sin prövningsverksamhet för att kunna hantera denna stora tillströmning. Vi ser också att kriget fortsätter. Aktiveringen av massflyktsdirektivet har förlängts. Regeringen förstärker därför anslagen till Migrationsverket för bland annat boende och personal. Därutöver anslår regeringen mer pengar för att korta handläggningstiderna, som är alltför långa i migrationsdomstolarna och som riskerar att bli än längre med ett ökat antal asylsökande från Ukraina. Jag hoppas att det snart blir fred i Europa och att människor då har möjlighet att återvända till sina hem, men till dess har både vi och andra länder en skyldighet att hjälpa till i vårt närområde. Det bidrar regeringens budget till.

Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till regeringens budgetproposition och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Jonny Cato för frågan. Jag nämnde faktiskt detta kort i mitt huvudanförande som en del av Tidöavtalet. Då beskrev jag också att det handlar om en utredning som ska titta på möjligheten att utmönstra permanenta uppehållstillstånd. Inte minst tar detta sikte på en framtida situation där vi tycker att det är rimligt att skydd snarare beviljas tillfälligt med utgångspunkten att människor därefter ska återvända till sina hemländer om situationen förändras. Det är alltså fråga om ett skifte från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd. Det är det framtida perspektivet, och det tycker jag är fullt rimligt. Ambitionen är att människor ska bli medborgare i det här landet eller lämna det efter tillräckligt skydd.

På samma sätt kan man se på de människor som befinner sig här i dag. Jonny Cato har helt rätt i att det inte är oproblematiskt. Vi behöver titta på hur detta ska gå till i praktiken. Har man fått tillstånd att vara i det här landet är det ett beslut som måste respekteras, precis som Jonny Cato säger. Men utgångspunkten är att vi vill försöka se till att de människor som har permanenta uppehållstillstånd och lever upp till villkoren för medborgarskap ska uppmuntras att bli medborgare. Vi vill titta på de faktorerna, så att inte en massa människor fastnar i kategorin permanenta uppehållstillstånd. Om man inte har avsikten eller viljan att bli medborgare i det här landet bör man kanske återvända till sitt hemland om tillståndet förändras där.

Men vi får återkomma till detaljerna. En utredning måste titta på exakt hur det ska gå till, och givetvis måste det ske på ett rättssäkert sätt.

(Applåder)

Herr talman! Jonny Cato borde vara mer orolig om jag hade alla detaljerade svar i dag, innan vi ens antagit den första statsbudgeten från den nya regeringen. Det här är komplicerade frågor. Jag tycker att det är ett fullt rimligt svar att en seriös utredning måste titta på den här frågan, liksom en mängd andra frågor. Det är ett omfattande reformprogram som presenteras i Tidöavtalet och från regeringens sida. Flera av de saker som står i Tidöavtalet är beskrivna utifrån att en seriös utredning måste titta på hur de kan göras på ett seriöst sätt med respekt för rättsstatens grundläggande principer.

Jag håller med Jonny Cato om att det är viktigt att förhålla sig till att människor fått positiva rättsbeslut. Det ska självklart väga väldigt tungt. Det är därför jag också betonar att det under punkten om permanenta uppehållstillstånd finns en del om att omvandla dem, som Jonny Cato beskriver, men inte minst även en del om att utmönstra dem, det vill säga gå från ett system till ett annat. Det är huvudmålet, skulle jag säga. I ett framtida system bör målet vara medborgarskap eller tillfälligt uppehållstillstånd. Antingen vill man bara vara här tillfälligt med ambitionen att lämna landet så fort saker ser bättre ut i ens hemland eller så bör man sträva efter fullgod integration och ytterst medborgarskap. Det är målbilden.

Jag hoppas och tror att många av de människor som redan är här vill bli medborgare i det här landet. Vi måste intensifiera arbetet för att få fler att bli medborgare. Men när det gäller dem som redan befinner sig här måste vi fullt ut respektera vad det innebär att ha fått ett positivt rättsbeslut. Det handlar om respekt för de grundläggande principerna. En utredning får titta närmare på exakt hur detta ska gå till.