Janine Alm Ericson (MP) svarade Hans Eklind i en replik om Statens budget 2023 - Rambeslutet i debatten ”Protokoll 2022/23:37 Tisdagen den 13 december” den 13 dec 2022.
Hans EklindKD· i sitt anförandeSverige är ett land med stora möjligheter. Det är ett påpekande som tjänar oss väl i dessa tider när oron kryper in under skinnet på allt fler: Hur kommer situationen i Ukraina att utvecklas? Hur ska man klara av…Fru talman! Sverige är ett land med stora möjligheter. Det är ett påpekande som tjänar oss väl i dessa tider när oron kryper in under skinnet på allt fler: Hur kommer situationen i Ukraina att utvecklas? Hur ska man klara av bostadslånen när bostadsräntorna blir allt högre? Hur ska jag klara av att tanka bilen för att ta mig till jobbet och skjutsa mina barn till vänner och fritidsaktiviteter? Och kan jag låta mina barn leka ute och känna sig fortsatt trygga? Detta är de verkliga frågor som människor ställer sig.
Magdalena Andersson och Socialdemokraterna påpekade helt riktigt under valrörelsen att Sverige kan bättre. Det tyckte väljarna också och röstade bort den regering som hade haft makten i totalt åtta år. Jag tror att de flesta svenskar ser att de de facto bor i ett land som har stora möjligheter, och då är ju uppgiften att försvara det som är gott och bra och om möjligt utveckla det. Men en akut uppgift är naturligtvis också att reparera det som har gått sönder. Alla förstår att det inte är någon enkel uppgift och att det inte låter göra sig vare sig i en handvändning eller med vackra ord.
Men nu har vi fått en ny regering på plats, en regering som arbetat i åtta veckor, inte åtta år. Det är en regering som svenska folket röstat fram för att göra skillnad, för att förverkliga möjligheterna och för att ta itu med de akuta problemen. Regeringen har presenterat den första budgeten, en budget som har en majoritet här i Sveriges riksdag.
Det är en osäker tid som vi står i. Det manar till ödmjukhet. Det handlar om Ukraina, hög inflation, stigande räntor, höjda matpriser och elpriser och en energikris som gör att vi alla kan drabbas av bortkoppling denna vinter. Allt detta begränsar naturligtvis utrymmet och gör att det är viktigt att budgeten är väl avvägd. Därför har vi fått en budget som är återhållsam, men den medger också ett handlingsutrymme om så krävs.
Fru talman! När budgeten presenterades för drygt en månad sedan lyfte jag fram att även om den är återhållsam rymmer den ändå viktiga åtgärder som stöttar svenska hushåll och företag. Den innehåller några första viktiga reformer för att vända den svenska utvecklingen på flera områden, och för oss kristdemokrater är satsningarna på att korta vårdköerna och öka tillgängligheten inom vården viktiga.
Under de tre kommande åren kommer den här regeringen nu att se till att vi får fler vårdplatser och en förstärkt vård över hela landet. I dag har 163 000 patienter inte fått vård i tid - en vård som de faktiskt har rätt till. Men nu sker en prioritering av välfärden, och det kräver naturligtvis å ena sidan pengar och å andra sidan en ny styrning. Med nationell vårdförmedling kan vi använda ledig och tillgänglig kapacitet i en del av landet för väntande patienter som bor i en annan del av landet där denna kapacitet saknas.
Jag tog också upp detta med den satsning som finns i regeringens budget på insatser mot ofrivillig ensamhet, en ensamhet som är lika farlig som rökning. Denna ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar. Det är därför oerhört positivt att det i den framlagda budgeten finns en treårig gemenskapssatsning med medel till kommuner och regioner och även till idrottsföreningar och andra aktörer i civilsamhället som gör insatser för att bryta den ofrivilliga ensamheten, inte minst när det gäller våra äldre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Fru talman! Just detta med ofrivillig ensamhet och de äldres situation var ett av de två huvudsakliga skälen till att jag ställde upp som toppkandidat i riksdagsvalet 2018 och var beredd att lämna min tjänst som församlingsherde i Svenska kyrkan. Det andra som gjorde att jag ville göra någonting var att jag hade sett hur samhällsgemenskapen hade gått sönder.
I församlingen försökte vi på olika sätt göra skillnad, inte minst för våra ensamma äldre men också för dem som nyligen kommit hit till vårt land. Vi anordnade språkkaféer, interreligiösa samtal, cykelträning och olika typer av träffpunkter där människor kunde bindas samman. Det var ett arbete som skedde och sker på så kallad mikronivå om man så vill. Här i riksdagen är det makronivå, och här vill jag som kristdemokrat arbeta för en samhällsgemenskap för alla, inte bara för vissa.
Även om jag menar att det har skett en del förbättringar under den gångna mandatperioden när det gäller insikten om vad som krävs och behöver göras är påskhelgen det gångna året en skoningslös påminnelse om hur mycket arbete som likväl återstår. Det var oroligheter i Skäggetorp i Linköping och Navestad i Norrköping på skärtorsdagen, i Rinkeby i Stockholm och i Sveaparken i Örebro på långfredagen, i Malmö på påskafton, och så nya oroligheter i både Linköping och Norrköping på påskdagen. Det var en påskhelg som visade hur stora problem Sverige har, inte bara med kriminaliteten utan framför allt med integrationen.
Vi såg ett Sverige som få av oss känner igen - ett Sverige som vi verkligen inte vill ha. Vi fylldes med både oro och ilska när vi såg och hörde om de här vidriga angreppen som våldsverkarna gjorde på svensk polis under en påskhelg, alltså en kristen högtid som vill förmedla budskapet om hopp om livet och om att det goda segrar över det onda. Men under påskhelgen manifesterades motsatsen. Ondskan stack upp sitt fula tryne i de områden som kanske är i allra störst behov av just hopp.
Hundratals maskerade män och även kvinnor och barn deltog i stenkastning mot svensk polis. Man försökte aktivt döda män och kvinnor som valt en yrkesbana som handlar om att försvara lag och ordning och våra demokratiska fri- och rättigheter. Man kastade in en molotovcocktail i en stadsbuss, vilket tvingade passagerare att fly. Räddningspersonal attackerades och tvingades retirera.
Jag hoppas att vi alla förstår allvaret i den situation vi befinner oss i och att vi inte blundar för att detta är ett resultat av den förda migrationspolitiken, som inte tagit hänsyn till vår förmåga att integrera. Under det senaste decenniet har i snitt 100 000 personer fått uppehållstillstånd i Sverige varje år. Enligt bedömningar befinner sig minst 100 000 personer i Sverige illegalt. Därtill går varje år tusentals personer under jord, som det heter, och blir en del av det växande skuggsamhället där många utnyttjas och far mycket illa.
Vi kristdemokrater har under många år hävdat att vi måste ha en migrationspolitik som tar hänsyn till vår förmåga att integrera. Vi kan inte mäta humanitet i hur många vi tar emot, för det är inte humant om de som kommer hit inte kommer in i samhället på riktigt. Det är helt enkelt skillnad på välkommen hit och välkommen hem. Det är därför vi behöver ett paradigmskifte i både migrations- och integrationspolitiken.
Regeringen lägger fram en budget där man vill stärka integrationen. Man vill ställa krav på att de som flyttar hit ska lära sig svenska och att de så fort som möjligt också blir självförsörjande. Det är ett slut på den kravlösa politiken som låser fast människor i utanförskap.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Vi måste också riva sekretessen mellan myndigheter och säkerställa att Migrationsverket får information om människor som vistas här illegalt. Kommuner ska inte heller regelmässigt kunna betala ut försörjningsstöd till människor som inte har rätt till det.
Fru talman! Vi har under de senaste veckorna fått ta del av oppositionspartiernas skuggbudgetar. Två av partierna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, har budgetar som kommer att leda till en högre inflation. Det är en splittrad opposition som jag ser framför mig när jag jämför vad de föreslår. Socialdemokraterna vill höja skatten med 13 miljarder, vilket skulle ge 1 miljon svenskar mindre pengar i plånboken. Det vill inte Centerpartiet. Centerpartiet vill inte heller ge lika mycket i statsbidrag till kommuner och regioner som regeringen vill - samtidigt som Socialdemokraterna vill ge än mer.
Det är spretigt, och det är inte helt enkelt att se någon röd linje i de olika förslagen. Men en sak är man rörande överens om, och det är att man ska fortsätta på banan för reduktionsplikten. Samtidigt som man har lagt fram dessa förslag själv har man sagt - jag har i alla fall tagit del av det i medierna - att det regeringen föreslår bara ger 14 öre i skattesänkning på bränslepriset. Detta säger man trots att alla här inne faktiskt vet att det är en skattesänkning om 1 krona den 1 januari om inget annat hade gjorts.
Det finns däremot något man har pratat mindre högt om men som hade varit klädsamt att nämna när man attackerar regeringens förslag. Det man pratar mindre om - eller inte alls, utan det är ju vi som får informera väljarna om detta - är att de rödgröna är överens om att reduktionspliktsbanan gäller. Det innebär att bensinen kommer att bli 5 kronor dyrare och dieseln 9 kronor dyrare per liter redan 2030. Hur slår det mot barnfamiljer och mot glesbygden?
Vi ska också komma ihåg att Magdalena Andersson under valrörelsen 2014 sa att det var för dyrt att tanka bilen. Jag gick in och googlade vad bensinpriset var i augusti 2014 när Magdalena Andersson fällde det uttalandet. Priset var 14 kronor och 60 öre, och då var det för dyrt att tanka bilen. Sedan lovade hon i nästa andetag att hon inte skulle höja skatten - ett löfte hon bröt mindre än ett halvår senare. Sedan dess har den rödgröna regeringen höjt bränsleskatterna om och om igen.
Socialdemokraterna och Centerpartiet vill förvisso gå fram med en tillfällig sänkning om deras budgetförslag vinner bifall. Men i och med att man behåller indexeringen och vill fortsätta på banan gällande inblandning av biobränslen, alltså reduktionsplikten, blir det ju liksom lite halvt om halvt. Inte bara är det tillfälligt, medan det vi föreslår inte är tillfälligt, utan framför allt ger man med ena handen och tar med den andra.
Det hade blivit dyrare om de rödgröna haft makten att bestämma hur bensinpriset och dieselpriset ska utvecklas. Med vårt förslag kommer det en sänkning med 1 krona vid pump från den 1 januari, och sedan kommer reduktionsplikten den 1 januari 2024 - och då kommer det att bli reell skillnad.
Fru talman! Jag yrkar bifall till den budget som riksdagen har tagit emot från regeringen. Den prioriterar det allra viktigaste: Vi stöttar hushållen i en svår situation, och vi satsar på rättsväsendet, försvaret och välfärden. Vi gör det dessutom utan att spä på inflationen, vilket gör att vi bedriver en finanspolitik som krokar arm med penningpolitiken. Sedan finns det ett handlingsutrymme om nedgången i ekonomin skulle bli djupare än vad vi kan se här och nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
I detta anförande instämde Yusuf Aydin (KD).
Fru talman! Jag kommer inte att åkalla det nionde budordet gällande vad min meddebattör sa, men vi har faktiskt lagt 10 miljarder mer på kommuner och regioner - 4 miljarder mer än regeringen.
Min fråga handlar dock om något annat. Vi går ju, som flera har varit inne på, mot tuffa tider. Det finns dock de som faktiskt har det tuffare än dem som har det svårt i Sverige.
Utöver en kall och mörk vinter står man i Ukraina inför en enorm ekonomisk påfrestning till följd av kriget. Det saknas 5 miljarder dollar, alltså 50 miljarder kronor, varje månad i den budget som ska gå till att värna dem som nu utsätts för Putins vidriga krig.
Vi vet också att 240 miljoner människor lider av akut undernäring, vilket är dubbelt så många som 2019. 50 miljoner människor riskerar att hamna i svält under nästa år, och 149 miljoner människor befinner sig enligt FN på gränsen till svält. Många av dem är barn.
I just detta läge väljer man att göra den största nedskärningen i svenskt bistånd någonsin. Här vill jag läsa upp ett citat:
"Ett orosmoln som växer sig allt större är att flera politiska partier ifrågasätter det svenska biståndets omfattning. Motsatsförhållandet mellan att säkra upp vår egen välfärd och ett svenskt bistånd är uppdiktat. Politiken kan fortsatt prioritera, och som ett rikt land kan vi möta behov hos människor som lever i fattigdom och förtryck."
Detta citat kommer från dig, Hans Eklind.
(HANS EKLIND (KD): Det är ett bra citat.)
Jag förstår att man kan vilja omprioritera till bättre bistånd eller annat bistånd nu när man sitter i regeringen. Men varför använda biståndet som bankomat för era satsningar på allting annat när de som har det som allra svårast har det svårare än någonsin, Hans Eklind?
Fru talman! Jag ber om ursäkt om jag inte hade rätt när det gäller Centerpartiets statsbidrag. Det var den uppgift jag hade fått fram, och därför vidarebefordrade jag den. Men är den inte korrekt ska den naturligtvis korrigeras.
Kristdemokraterna värnar både ett effektivt och ett generöst bistånd. Det är ingen hemlighet att vi har haft förhandlingar kring den saken. Sverige ger 56 miljarder kronor i bistånd, och det är bara Luxemburg som är mer generöst när det gäller bistånd - bara Luxemburg. Någonstans tänker jag alltså att Martin Ådahl kanske får klä sina åsikter i lite andra termer än att detta skulle vara fruktansvärt, med tanke på att Luxemburg är det enda landet som ger mer i bistånd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Sedan är det ju inte bara summan det handlar om. Jag sa samma sak i ett tidigare replikskifte: Det kan inte bara vara summan som är det viktiga, utan det är också viktigt att se till att man får ut maximal nytta för varje krona som det här landet väljer att ge i bistånd. Det handlar om att göra skillnad på riktigt, och det kommer Kristdemokraterna att vara en garant för - precis som vi kommer att vara en garant för och stå upp för ett generöst bistånd. Det ska dock vara effektivt, vilket är precis lika centralt.
Finns det då saker man skulle kunna göra inom ramen för det nuvarande svenska biståndet? Ja, jag ser många möjligheter. Exempelvis skulle jag vilja ställa mycket större och tydligare krav på Irak. På Nineveslätten pågår faktiskt en etnisk rensning av kristna, kaldéer och så vidare. Det är inte okej att man ger bistånd till ett land som samtidigt för den typen av politik. Vi har också UNRWA, alltså biståndet till Palestina. Jag skulle gärna vilja att man frös det biståndet, för det gör ingen skillnad. I stället snarast permanentar man en dålig situation för Palestina.
Fru talman! Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna svara på detta.
Det är ju ganska uppenbart att det inte finns något riktigt svar på frågan varför man när allt bara förvärras - när nöden är som störst och växer så snabbt och när vi ser klimatkatastrofer, svältkatastrofer samt den stora katastrof som Putins krig mot Ukraina utgör - inte omprioriterar, som du själv sa före valet, Hans Eklind. Då lovade ni att stå fast vid enprocentsmålet. I stället drar ni ned på biståndet och använder det som den största finansieringskällan i er budget.
När det gäller alla de olika exempel som Hans Eklind nämnde, till exempel insatser i Palestina eller Irak, är det ju satsningar på FN-systemet. FN är de enda som når fram där. Förutom frivilligorganisationerna är FN de enda som har möjlighet att värna de utsatta människorna i dessa konflikter. Det är just detta ni drar ned på, Hans Eklind. Dessutom drar ni ned på demokratibiståndet, som är till just för att undvika den här typen av förtryck av människor och jakt på minoriteter. Det är det ni drar ned på.
Det finns inget försvar när dina bänkkamrater Tidögänget säger att de vill ha dessa pengar för att de behöver dem till sin budget, Hans Eklind. Det går inte att förklara bort det med något slags omsorg om utsatta människor och om biståndet. Var är närvärmen i KD:s politik, Hans Eklind?
Fru talman! Alf Svensson myntade begreppet närvärme och fjärrvärme. Jag ska väl inte försöka tolka Martin Ådahls sista fråga utifrån Alf Svensson, men jag skulle ändå kunna ge några konkreta svar. Även påpekanden skulle jag vilja säga är på sin plats.
Jag har jobbat med bistånd både professionellt och framför allt ideellt. Jag brinner för det här med bistånd, och det tror jag att alla förstår.
Samtidigt lever vi i en situation där jag tycker att det svenska biståndet på goda grunder kan ifrågasättas. Vi har ett bistånd som inte har gjort skillnad. UNRWA till palestinierna är ett exempel. Irak är ett annat. Islamic Relief skulle jag också kunna lyfta fram, då vi vet att aktiva i Muslimska brödraskapet finns i denna organisation. Man har också fällts för eller det har beslagtagits rent antisemitiska budskap.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Det finns en del saker som man kan göra inom biståndet, men jag förstår för mitt liv inte varför Martin Ådahl tar upp detta med Ukraina. Den här regeringen har ju gett det största paketet - sannolikt alls inte det sista men det största hittills - som Sverige formulerat och fått ihop. Det har den här, den nuvarande, regeringen skapat med ett jättestort humanitärt hjälpstöd. Det har inte gått Martin Ådahl förbi, utan det har han ju sett. Jag vet att han debatterade detta, så varför Ukraina skulle vara ett problem i detta sammanhang förstår jag inte.
Vi har som regering satt ett tak på 8 procent när det gäller avräkningar. Det är jätteviktigt därför att om det är så att Sverige tvingas ta ansvar, vilket vi ska göra, för de ukrainska flyktingarna ska avräkningarna inte kunna uppgå till mer än 8 procent. Det vill säga att vi säkerställer bistånd till personer som i dag löper reell risk att svälta ihjäl. Det är ett faktiskt problem just nu, ett stort problem, som Martin Ådahl också påpekar. Men då måste vi se till att ha ett tak på avräkningarna. Det har inte jag hört att Centerpartiet har samma åsikt om. Vi har 8 procent. Vad har Centerpartiet?
Fru talman! Hans Eklind gav en felaktig bild också av Vänsterpartiets budget. Vi har en budget som är i offentlig finansiell balans 2023 och inte några underskott. Men jag ska inte störa Hans Eklinds upplevelse av Vänsterpartiets budget med fakta här, utan jag tänkte ställa några andra frågor.
Kristdemokraterna lyfter ofta fram sig själva som ett sjukvårdsparti. Man har också tidigare varit med och styrt sjukvården i en lång rad regioner i Sverige och gör det fortfarande. Den här starka verbala omtanken om sjukvården är såvitt jag kan bedöma något som överlevt det fokusskifte som ägt rum inom Kristdemokraterna bort från omtanke om jordens fattiga och de små gemenskaperna till att göra livet så svårt som möjligt för människor som kommit till Sverige från andra länder. Det som förvånar mig är att Hans Eklind och andra kristdemokrater verkar så nöjda med den nedskärningsbudget man nu står bakom och som kommer att innebära en hård press på redan mycket hårt prövad personal inom just vården.
Jag undrar om det är så att Hans Eklind har några tips till de anställda inom sjukvården, de som i dag har svårt att fullgöra sitt arbete på grund av bristen på personal. Handlar det om att man ska lyssna på inspirerande tillrop från kristdemokratiska företrädare? Finns det kanske några andra uppbyggliga ord från kända eller okända skrifter som de kan ta del av för att kompensera bristen på sängplatser eller scheman som är så tajta att de inte klarar av oväntade händelser? Eller är det så att sjuksköterskorna i stället ska glädjas åt annat i budgeten, till exempel låg kapitalbeskattning för dem som plockar ut pengar ur bland annat sjukvården i form av vinst?
Det vore trevligt och hjälpsamt, tycker jag, om Hans Eklind kunde svara på de frågorna.
Fru talman! Riksdagsledamotens raljerande om ett ämnesområde som jag tycker är oerhört viktigt, nämligen vården, gör sig inte riktigt väl.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Verkligheten, Ali Esbati, är min bäste vän i den här debatten. När vi satt i regering sist halverades vårdköerna. Vi vill gärna mer än halvera vårdköerna igen. I dag är det 163 000 personer i Sverige, patienter, som inte har fått vård i tid trots att de har rätt till det. Det är en prioriterad uppgift för den här regeringen, och jag är väldigt glad över att det är två kristdemokratiska ministrar som har fått uppdraget att göra om det, alltså minska vårdköerna.
Sanningen är ju den att sedan 2014 har vårdköerna i Sverige ökat. Det handlar inte bara om corona, utan köerna inom vården ökade långt innan dess.
Vi ska halvera dem igen. Det ligger i den här budgeten tydliga satsningar på just vården. Det är satsningar exempelvis inom förlossningsvården, men det är också satsningar som görs för att förstärka vården och se till att vi får fram fler vårdplatser.
Den här regeringen har också aviserat att man tänker ta fram en nationell plan. Den nationella planen ska se över hur vi ska vidta åtgärder så att vi får in rätt kompetens och hur vi ska se till att det finns en god arbetsmiljö. Jag tror att de två delarna är avgörande för att vårdyrket återigen ska kunna bli något som man söker sig till.
Redan i den här budgeten finns den nationella förlossningsplanen. Man tar också ett tydligt helhetsgrepp via den nationella vårdförmedlingen, där uppgiften är att se över tillgängligheten inom vården för att på det viset kunna korta vårdköerna. Det finns ledig kapacitet i vissa delar av landet som saknas i de andra, och då ska den patient som bor i en region där det saknas kapacitet kunna flyttas till en där den finns tillgänglig. På så vis kan man göra skillnad.
Fru talman! Jag beklagar om det fanns någon språkförbistring här. I den mån jag var raljant gällde det ju inte vården, utan det gällde Kristdemokraternas politik. Jag fick kanske inte något stöd för att undvika det i framtiden i det som Hans Eklind sa.
Jag noterar att det som sägs från Hans Eklinds sida är att de problem som finns inom den svenska vården, problem som patienter och personal mycket starkt upplever är tydligt beroende på att det helt enkelt saknas folk på många ställen, ska lösas med framför allt en nationell plan.
Det låter fint med en nationell plan, tycker jag, men jag tror att den planen blir mycket dålig och kanske till och med nästan som ett hån mot många som jobbar inom vården om den inte följs upp med mer resurser. Det var så att säga det som var poängen i det som jag sa. Jag tror inte att problem som är så tydligt knutna till att det är för få som jobbar, vilket i sin tur genererar en mycket problematisk arbetsmiljö för dem som jobbar inom vården på många håll, går att lösa med hjälp av olika organisatoriska grepp eller peppande ord eller en nationell plan utan medföljande resurser. Det är liksom det som är kruxet här. Det är det som är kärnan här.
Kristdemokraterna har, hur mycket de än pratar om vården och framställer sig själva som ett vårdparti, inte något svar på den här frågan. Man är med på en budgetproposition - vi diskuterar i dag en budgetproposition - som innebär att det är för lite resurser som hamnar inom sjukvården, och då blir svaret ingenting till dem som arbetar inom vården och dem som behöver vårdens tjänster.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Fru talman! Ja, det är en återhållsam budget som presenteras. Ändå finns där tydliga satsningar på vården. Kristdemokraterna tror att det behövs mer medel. Därför ställer vi oss bakom den här budgeten, där vi faktiskt tillför resurser till vården.
Men lösningen, Ali Esbati, är väl inte att hälla pengar på ett problem? Vi vet ju att i Sverige har vi fler läkare än EU-genomsnittet, men de träffar färre patienter än sina europeiska kollegor. Vi lägger mer pengar på vården än EU-genomsnittet, men vi har minst antal vårdplatser per capita inom hela EU.
Därför säger vi okej, det behövs mer medel. Men det finns också någonting annat som avgjort måste göras. Det finns nämligen ett systemfel här. Det måste kunna vara möjligt för våra läkare att träffa lika många patienter som i andra länder. Det måste vara möjligt om vi lägger mer än EUgenomsnittet. Då ska inte vi vara det land som sticker ut genom att ha det minsta antalet vårdplatser per capita.
Av det skälet gör vi både och, det vill säga tillför resurser till vården och tar också ett helhetsgrepp om den. Den nationella vårdförmedlingen är det första steget. Men det finns andra steg som väntar för oss att ta, för det här är på riktigt viktigt.
Vi har gjort det förr; vi har visat att vi kan göra skillnad när vi sitter i en regering och ansvarar för vården. Det finns inga andra ambitioner än att vi efter denna mandatperiod ska kunna göra ett bokslut där man kan konstatera att Kristdemokraterna har gjort det igen, att vi har vänt utvecklingen inom vården. Det hoppas jag att också Ali Esbati tycker är viktigt.
(Applåder)
Fru talman! Jag måste tacka de andra replikställarna som tog upp de frågor som jag tänkte ta upp om biståndet. Jag vill egentligen bara kommentera att Hans Eklind säger att han vill värna biståndet. Vi känner ju Kristdemokraterna som ett parti som historiskt har stått upp för det. Nu gör man det ju inte längre och står nu alltså väldigt tydligt bakom en budget som hellre sänker priset på bensin med 14 öre för bilister än ger 350 miljoner barn vaccin. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Detta tas bland annat upp av sju forskare som sitter i Sidas vetenskapliga råd. Jag hoppas att Kristdemokraterna hittar tillbaka till att stå upp för biståndet och de behov som finns i världen.
Jag vill också ta upp frågan om välfärden. Oavsett vad Hans Eklind tyvärr säger är det ett område som är otroligt viktigt att vi nu utvecklar och satsar på. De köer som har vuxit under pandemin och de problem som finns måste helt enkelt åtgärdas. Men fortfarande är det 14 miljarder för lite till det som kommuner och regioner behöver. Det är inget tillskott, även om man öronmärker pengar för att nagga lite i kanten på det.
Detta har som sagt tagits upp av andra i debatten, så jag vill i stället ställa frågor om miljö- och klimatarbetet.
Kristdemokraterna är ju inte känt som ett parti av klimatförnekare, utan tvärtom finns det många som verkligen värnar miljö och klimat. Ändå står Kristdemokraterna bakom budgeten från regeringen, som helt och hållet missar målen, slaktar miljö- och klimatpolitiken, ökar utsläppen, lägger ned Miljödepartementet och ser till att vi inte kommer närmare våra miljö och klimatmål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Jag vill helt enkelt fråga Hans Eklind vad Kristdemokraternas plan är för att återta en klimat- och miljöpolitik som är värd namnet.
Fru talman! Jag börjar med att kommentera detta med biståndet.
Biståndet ska göra nytta. Krona för krona som tas av svenska skattebetalare för att skicka till ett annat land ska göra nytta. Jag har i tidigare replikväxlingar pekat på några av de biståndspengar som vi ger och som jag menar verkligen gör nytta och på dem som faktiskt känns direkt osympatiska. Vi kommer att se till att vårt bistånd fortsatt, Janine Alm Ericson, är det mest generösa biståndet efter Luxemburgs. Kristdemokraterna är väldigt stolta över att Sverige fortsatt är världsledande generöst.
Jag fick lite frågor om vården. Men jag hinner inte ta upp även den delen, och den har jag redan kommenterat.
När det gäller miljön är en grundhållning för mig att man aldrig kan lösa miljöproblemen med symbolpolitik, utan det måste man göra på riktigt. I min bok stavas då klimatomställningen elektrifiering, och om den stavas elektrifiering innebär det ju att någon rimligen måste producera all den el som kommer att gå åt. Vi talar om minst det dubbla. Jag tror att det kommer att vara långt mycket mer än så.
Det har förts en politik som leder till att man nu startar Heleneholmsverket i centrala Malmö för att det saknas el. Södra Sverige är alltså det värst utsatta området i hela Europa vid en jämförelse med 50 olika ställen. Det finns inget annat område i Europa som är så dåligt förberett för just elproduktion och elkonsumtion. Nu startar man Heleneholmsverket i centrala Malmö. EON har köpt in 30 000 kubikmeter olja, som kommer att leverera svaveloxid, koldioxid, stoft och andra saker. På vilket sätt är detta en bra miljöpolitik, Janine Alm Ericson?
(Applåder)
Fru talman! Låt mig börja med det sista. Det är naturligtvis ingen bra politik över huvud taget. Att vi har hamnat här beror ju på Putins vedervärdiga invasion av Ukraina. Den har påverkat hela världsekonomin och påverkat bränsle- och elpriserna, inte minst i Europa. Det ser vi också här.
Det som hade hjälpt i det här läget hade varit om de kommuner som systematiskt har sagt nej till vindkraften i södra Sverige i stället hade byggt den. Då hade vi varit betydligt närmare lösningen. Detsamma gäller de förslag till energieffektivisering som fanns med i alla budgetar som vi var med och lade fram, men som ni strök. Situationen hade sett betydligt annorlunda ut om det inte hade skett.
Vi behöver absolut jobba på flera sätt samtidigt. Att vi nu bränner olja i stället för att ha vindkraft, som hade kunnat finnas på plats, är inget annat än väldigt sorgligt.
Miljöpartiets klimat- och miljöpolitik är ingen symbolpolitik. Vi ligger internationellt väldigt högt i trovärdighet. Sverige har tidigare setts som ett föredöme, och det vet Hans Eklind också. Tyvärr tappar vi nu den ledartröjan alltför snabbt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Jag hörde egentligen inget svar mer än det som vi har hört hela tiden, nämligen att kärnkraften skulle lösa våra framtida klimatproblem och sänka utsläppen. Men kärnkraften ligger ju oerhört långt fram i tiden.
Hur ser planen ut för att faktiskt sänka Sveriges utsläpp? Hur ser planen ut för att klimatanpassa så att inte svenska bönder, hushåll och företag drabbas, både ekonomiskt och i sina tillgångar och möjligheter att verka, av det som vi faktiskt står inför? Det går ju bra att stå här och säga fina ord, men hur vill ni åtgärda den verklighet som vi faktiskt ser komma?
Fru talman! Jag tror faktiskt att jag inte ens nämnde ordet kärnkraft i mitt första svar, men om jag inte gjorde det ska jag göra det nu.
Jag tror att detta är den näst mest omfattande miljöbudget som en regering har lagt fram hitintills, och då beskrivs det som att man ger upp. Jag hävdar med bestämdhet att vi ger upp i samma sekund som vi ägnar oss åt symbolpolitik och inte ser till att landet kan ställa om på riktigt. Jag är helt övertygad om att svaret är elektrifiering, och då kommer kärnkraften in i bilden.
Jag minns så väl applåderna från Janine Alm Ericsons parti men också från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Ni var så lyckliga över att ni med en rösts marginal lyckades se till att förtidsavveckla Ringhals 1 och 2. Energiforsk har konstaterat att det har lett till upp till 50 procent högre energipriser i södra Sverige.
Nu får Janine Alm Ericson tyvärr inte möjlighet att svara. Men jag skulle vilja att ledamoten, precis som jag, funderar på en fråga. Jag har ställt den till många miljöpartister under valrörelsen men aldrig fått ett begripligt svar. Kan man peka på ett enda land under hela världshistorien som har bedrivit en bra miljö- och klimatpolitik utan att ha ekonomisk tillväxt - ett enda land?
Jag tror nämligen att vi kan ställa om och nå miljömålen, men det kan aldrig ske om det sker på hushållens bekostnad och om företagen inte förmår att konkurrera. Då kommer varken miljö- eller klimatpolitiken att bli effektiv eller satsningar göras i tid.
Jag tror att ekonomisk tillväxt kopplad till investeringar som leder till en smart klimatomställning är vägen framåt, inte tom symbolpolitik.
