Mikael Damberg (S) svarade Oscar Sjöstedt i en replik om Statens budget 2023 - Rambeslutet i debatten ”Protokoll 2022/23:37 Tisdagen den 13 december” den 13 dec 2022.
Oscar SjöstedtSD· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Vi har både i detta anförande och vid tidigare tillfällen hört Mikael Damberg kritisera mig och oss för att vi inte sänker bränslepriserna…Fru talman! I dag står vi inför ett viktigt beslut. Det är ett vägval. I det ena fallet låter vi bördan av den kommande krisvintern bäras rättvist genom att stötta alla de barnfamiljer som har det extra tufft just nu och genom att ta ansvar för välfärdens finansiering så att vi kan undvika stora nedskärningar. I det andra fallet går riksdagen vidare med Sverigedemokraternas och högerregeringens budgetförslag, som innebär en stor skattesänkning för de mest högavlönade men som saknar åtgärder för att dämpa konjunkturnedgången, värna välfärden och rusta Sverige starkare.
Nu är det sista chansen för regeringen och Sverigedemokraterna att ompröva sin politik inför krisvintern. Min och svenska folkets uppmaning är enkel: Fall inte tillbaka på gammal moderat politik där de som redan har mest ska få mest men där vanligt folk får klara sig på egen hand!
Listan på högerregeringens löftessvek till svenska folket blir bara längre och längre. Det blev inget högkostnadsskydd för hushållen den 1 november, och det blev inget i god tid före jul. Vi får se om det kommer i februari - om inget oförutsett inträffar, som det numera heter. Människor i norra Sverige blir helt utan, trots både höga priser och kallare klimat. Svenska företag som också är hårt drabbade av kostnadskrisen har fortfarande inte fått besked om när stödet kan komma.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Det blev inget reformerat och förbättrat reseavdrag. Det blir nog inget av den utlovade pausen i amorteringskraven. Högerpartiernas stora och tydliga löften om radikalt sänkta priser vid pump hamnade på 14 eller 40 öre vid årsskiftet. Men statsministern säger att högerpartierna gör exakt som de sa i valrörelsen. Jag undrar om det är någon väljare i Sverige, oavsett vad de röstat på, som delar hans bedömning i detta.
I den socialdemokratiska budgetmotionen visar vi hur man kan utforma en ekonomisk politik som det går att lita på. Vi visar att det både är möjligt och smartare att möta lågkonjunkturen med en riktad konjunkturpolitik med satsningar på utbildning, byggande och arbetsmarknadspolitik. Vi dubblerar resurstillskottet till skolan, vården och omsorgen och stöttar familjer under vintern.
Fru talman! Men det finns också ljusglimtar i regeringens budget. Flera av förslagen i regeringens budget är förlängningar av den tidigare regeringens politik. Det handlar till exempel om en fortsatt stärkt a-kassa och en förlängning av det höjda bostadsbidraget för de mest utsatta barnfamiljerna. Det är bra att regeringen inte ger sig på att sänka den nyss höjda garantipensionen. De fortsätter också att ge ökade resurser till polisen och rättsväsendet. De tar vid det viktiga arbetet med att ställa om och bygga ut försvaret - både det militära och det civila försvaret. Vi är eniga om målet att nå 2 procent av bnp i försvarsutgifter.
När jag tittar närmare på budgeten ser jag tydligt hur regeringspartierna och Sverigedemokraterna håller fast vid en orättvis ekonomisk politik. Den som är sjuk eller har en funktionsnedsättning ska betala mer i skatt än den som kan arbeta. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före ekonomisk trygghet för barnfamiljer. Klimat- och miljöpolitiken dikteras tydligt av Sverigedemokraterna, och det är minst sagt oklart om regeringen ens har ambitionen att uppnå till klimatmålen - eller som Sveriges nuvarande finansminister lojt konstaterar: Når vi dem inte så når vi dem inte.
Det är en politik som splittrar och backar in i framtiden och som delar Sverige när vi behöver hålla ihop. Men vi vet att en annan utveckling är möjlig. I oroliga tider ska samhället finnas där för människor. Sverige är som bäst när vi hjälps åt - i fotbollslaget eller i grannskapet - och när vi tillsammans tar ansvar för vårt land.
Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas politik duger inte heller för att möta den lågkonjunktur Sverige står inför. Detta oroar mig, för vi har sett det tidigare. Högerns ekonomiska politik har prövats i kriser tidigare; det såg vi till exempel under finanskrisen 2008-2009. Då gjordes det nedskärningar i a-kassan som innebar att 450 000 människor stod utan ekonomisk trygghet när krisen slog till. Då kompenserade högerregeringen inte kommuner och regioner för de minskade skatteintäkterna. Välfärden fick ta smällen med stora uppsägningar och besparingar i skolan och omsorgen som resultat.
Den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt deklarerade att industrin var "basically gone". Man införde inget system för korttidspermittering, trots att många av våra konkurrentländer redan hade sådana på plats. Sverige förlorade tiotusentals industrijobb i onödan. Regeringen valde den gången att låta ideologi styra krispolitiken och försatte svensk industri i ett stålbad. Arbetslösheten sköt i höjden, och det tog nästan tio år för arbetsmarknaden att återhämta sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Sedan kom coronapandemin, och ur ett ekonomiskt perspektiv klarade sig Sverige bra under Magdalena Anderssons ledarskap. Vi kompenserade välfärden för skattebortfallet tre gånger om. Hundratusentals löntagare kunde behålla sina jobb med hjälp av korttidspermittering. Svensk ekonomi återhämtade sig också snabbt. Fler människor jobbar i dag än någonsin tidigare, och arbetslösheten har sjunkit tillbaka efter pandemin.
I den budgetproposition vi i dag debatterar och voterar om består regeringens och Sverigedemokraternas konjunkturpolitik av en nedmonterad arbetsmarknadspolitik och ett avskaffat investeringsstöd för bostadsbyggande. På vilket sätt gynnar detta Sverige? På vilket sätt pressar det tillbaka inflationen? Signalen till svenska folket är tydlig: Gör er redo för att klara er själva!
Vi föreslår i stället en höjning av barnbidraget med 200 kronor under vintermånaderna januari, februari och mars. Vi har lagt fram en ny modell på en tankrabatt som är riktad till dem som är beroende av bilen. Stödet går till alla som mest behöver det, men det viktas så att det mest träffar dem som bor utanför storstäderna, där man är mest beroende av bilen. Det innebär att en familj i glesbygd med två bilar skulle få ett stöd på 4 000 kronor. Det gör skillnad på riktigt i plånboken.
Vi vill öka antalet utbildningsplatser och stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken så att den som blir arbetslös i lågkonjunkturen får stöd för att stärka sin kompetens och snabbare komma tillbaka i arbete.
Vi vill att bemyndiganderamen för investeringsstödet höjs så att kön kan betas av. Det var detta som de borgerliga partierna i somras lovade att de skulle göra. Det skulle innebära att 20 000 fler bostäder kan byggas med hjälp av investeringsstödet.
I dag står Sverige återigen inför en svår ekonomisk situation. Den här gången handlar det om att Sverige har både hög inflation och en stundande lågkonjunktur. Det ställer krav på en smart konjunkturpolitik som stärker Sverige och stöttar vanligt folk utan att motarbeta penningpolitiken och driva upp inflationen och räntorna ytterligare. I vår budgetmotion visar vi att det är möjligt.
Fru talman! Välfärden står inför en kostnadskris, och den moderatledda regeringen är tillbaka i gamla ideologiska övertygelser. Den här gången är det sjukvården, äldreomsorgen och skolan som ska genomgå ett stålbad. Många kommuner och samtliga sjukvårdsregioner i vårt land räknar med att gå med underskott 2023 med den budget som regeringen har presenterat.
Exakt hur tänker sig finansministern att välfärden ska effektiviseras i det här läget? Ska undersköterskan springa ännu snabbare för att hjälpa de äldre att gå på toaletten eller duscha? Ska läraren hinna med att hjälpa ytterligare några barn under matematiklektionen? Eller ska barnmorskan vårda fler kvinnor som föder barn samtidigt? Detta är inte hållbart - inte ens om regeringens statsråd lånar ut sina allra bästa löparskor.
Den här utvecklingen måste till varje pris hejdas. Därför vill vi tillföra 6 miljarder extra i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Det innebär att vi också viktar om sammansättningen av statsbidragen så att en större andel av dem är generella statsbidrag i stället för riktade och sökbara. Det betyder att vi kan stötta välfärdens kärnverksamhet utan att ytterligare förvärra den administrativa bördan för kommunerna och personalen.
Den svenska välfärden står samtidigt inför en stor demografisk utmaning. Antalet som behöver vård och omsorg växer betydligt snabbare än antalet människor i arbetsför ålder. Detta är en stor utmaning, och det är därför helt oförståeligt att regeringen i denna budget aviserar att man kommer att avveckla den värdefulla personalsatsningen i vården samt Äldreomsorgslyftet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Vi vill i stället utveckla satsningarna och dessutom satsa särskilt på att öka antalet VFU-platser för sjuksköterskor så att fler kan utbilda sig. Samma krav måste ställas på privata och offentliga aktörer när det gäller att säkra personalförsörjningen i vården.
Fru talman! Den grova organiserade brottsligheten hotar vår samhällsgemenskap. Våldet och skjutningarna måste upphöra. Straffen har skärpts, och rättskedjan har fått mer resurser. Detta är bra, och det måste fortsätta. Samhället måste vara starkt för att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka brottsligheten.
Men hela samhället måste vara starkt. Vi måste också bryta nyrekryteringen till gängen. Polisen vittnar om att det för varje gängkriminell som buras in står unga killar redo att ta hans plats. Därför är det allvarligt att Sverigedemokraterna och regeringen helt saknar politik för att stoppa nyrekryteringen. De satsar 10 miljoner kronor på socialtjänsten. Om man slår ut det på 290 kommuner förstår man att det inte kommer att bli någon verkstad av detta.
Vi socialdemokrater ser hela problemet och erkänner hela problemet. Därför kan vi också presentera hela lösningen. Vi vill skjuta till en halv miljard till socialtjänsten. Vi vill miljardförstärka likvärdighetsbidraget till skolan för att ge alla barn en chans att lyckas i skolan. Vi dubblar även de generella statsbidragen till välfärden.
Det är i sprickorna i samhället som segregationen och brottsligheten slår rot. Det går inte att möta gängkriminaliteten med sparbeting på socialtjänsten och skolan - det som behövs för att bygga samhället starkt.
Det finns en annan väg, där vi pressar tillbaka brottsligheten och där fler gängkriminella döms till längre fängelsestraff men där vi också ser till att ingen ung kille plockar upp vapnet, går med i gänget och förkastar sin framtid och sin trygghet. För varje krona som, med rätta, satsas på att bygga ut polisen måste lika mycket satsas på att bryta nyrekryteringen.
Fru talman! Nu är det sista chansen för regeringspartierna och Sverigedemokraterna att tänka om och göra det som krävs när Sverige går in i en lågkonjunktur. Släpp taget om ideologiska övertygelser! Titta på verkligheten! Det är faktiskt inte rimligt att höginkomsttagarna ska kompenseras fullt ut för inflationen medan andra behöver stå tillbaka.
Använd i stället pengarna till att stötta alla de barnfamiljer som möter en tuff vinter då rekordhöga elräkningar ska betalas samtidigt som ungarna behöver nya vinterskor! Ta ansvar för välfärdens finansiering så att vårdens medarbetare får drägliga arbetsvillkor och slipper oroa sig för uppsägningar och neddragningar! Visa att ni tar välfärden på allvar! Det är bara så vi kan ta oss igenom den kommande krisvintern tillsammans. Vårt Sverige kan bättre.
Fru talman! Jag yrkar avslag på förslaget i betänkandet och bifall till de socialdemokratiska reservationerna.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Fru talman! Vi har både i detta anförande och vid tidigare tillfällen hört Mikael Damberg kritisera mig och oss för att vi inte sänker bränslepriserna tillräckligt fort eller tillräckligt mycket. Men nu har vi ju fått ta del av Socialdemokraternas budgetförslag, och där framgår det att man vill höja - inte sänka - bränsleskatterna med nästan 7 miljarder kronor nästa år. Det skulle motsvara en priseffekt vid pump på 1 krona per liter. Vidare vill man fortsätta att höja kvoterna i reduktionsplikten - det mycket djupt bisarra och sjuka experiment som man har utsatt Sverige för. Detta skulle motsvara en priseffekt vid pump på ytterligare 9 kronor per liter, fru talman. Totalt skulle effekten av denna politik alltså bli att det blir 10 kronor dyrare per liter vid pump.
Så får man såklart tycka; det är ju inte förbjudet. Vill man att det ska vara 10 kronor dyrare att tanka bilen får man tycka så. Men hur kan man rikta kritik mot oss för att vi inte sänker priset tillräckligt mycket när man själv vill göra det 10 kronor dyrare?
Hur hänger det ihop? Hur ska ni ha det egentligen?
Fru talman! Det märks att Sverigedemokraterna är väldigt stressade över den debatt som har uppstått i Sverige. De har svikit de löften som de gav till väldigt många väljare.
Jag knackade dörr, och många frågade om det var sant att man skulle få flera kronor i sänkt pris vid pump. Det skulle ske med snabbhet, och på bensinen skulle sänkningen vara 6,50 kronor. Det blir 14 öre. Det sker vid årsskiftet - om bensinbolagen inte skär emellan, vilket de gjorde förra gången med 25-40 procent. Vi hoppas att de inte gör det den här gången. Det är Sverigedemokraternas lösning! De här 14 örena har inte gjort svenska folket särskilt glada.
Vi socialdemokrater inför ett annat system. Vi kompenserar alla dem som behöver bil i glesbygd och på landsbygd, där man inte har tunnelbana eller pendeltåg till och från jobbet. Det betyder att en familj med två bilar i glesbygden skulle få 4 000 kronor. Det är mycket pengar, på riktigt, för att klara de höga drivmedelspriserna. Det innebär 2 kronor i sänkt pris för de första 2 000 milen. Det är riktiga förändringar i plånboken under nästa år för dem som behöver bilen mest.
Det går att visa att det går att rikta stöd för att faktiskt göra skillnad för de grupper som behöver bilen och som annars får problem. Men jag förstår att Sverigedemokraterna är stressade över det här, för de lovade ju någonting helt annat än det som blev. Det måste de ta ansvar för, eftersom de har varit med och förhandlat den här budgeten.
Sverigedemokraterna har ställt upp och skrivit under på vartenda kommatecken, varenda krona, varenda miljard och varenda utebliven satsning på barnfamiljer och välfärd i den här budgeten. Då får de stå för det.
(Applåder)
Fru talman! Jag är inte stressad över debatten i sig - jag är stressad över priserna och att folk knappt har råd att ta sig till jobbet. Men då vet vi alltså att det blir 10 kronor dyrare per liter, om nu Socialdemokraterna inte har bytt uppfattning om reduktionsplikten. Det vore ju otroligt välkommet! Det skulle betyda att vi har en bastant majoritet i kammaren för att stoppa det här experimentet, men det har jag inte hört Mikael Damberg säga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
10 kronor dyrare per liter och några hundralappar för att kompensera, det är Socialdemokraternas förslag. Jag tror inte att väljarna köper den politiken. Men, fru talman, det här är inte den enda frågan där de försöker stå på två ben - vilket man i och för sig gör i normala fall - men här intar man alltså motstridiga positioner.
När det gäller biståndsfrågan har vi fått kritik för att vi slopar enprocentsmålet, vilket vi gör och vilket jag för övrigt tycker är bra. Den kritiken tar jag lätt på. Vi får kritik för detta av Socialdemokraterna - men de uppfyller ju inte heller enprocentsmålet. De ska ha kvar det, men det ska inte finansieras med deras budgetförslag.
Socialdemokraterna försöker att inta motstridiga positioner. De vill göra bränslet 10 kronor dyrare per liter samtidigt som de kritiserar oss för att vi sänker skatten för lite. De kritiserar oss för att vi slopar enprocentsmålet när det gäller biståndet samtidigt som de själva inte uppfyller enprocentsmålet. Jag tror inte att den spagatpolitiken kommer att funka. Det hänger inte ihop.
Fru talman! Vår budgetmotion hänger ihop. Det är det den gör. Vi visar att det är möjligt att satsa på välfärden och på barnfamiljerna och att faktiskt rikta stöd till dem som behöver bilen. De får knappt någon hjälp i regeringens budget, eftersom sänkningen reducerades till 14 öre vid pump. Det hjälper ingen som behöver bilen i glesbygden.
Vi visar att det finns ett annat system som skulle lätta på kostnaderna med 2 kronor de första 2 000 milen. Det betyder mycket för människor i glesbygd, om man menar allvar med att hjälpa. Jag tycker att det är dramatiskt att regeringen gör så stora besparingar på biståndet. Ni överger den principen. Vi säger att vi principiellt är för den, men vår största satsning i den här budgeten är inte på biståndet. Vår största satsning är på välfärden.
Ni väljer att underfinansiera välfärden. Det kommer att leda till underskott i varenda sjukvårdsregion i Sverige nästa år. Väldigt många kommuner kommer nu att börja med besparingskrav i skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det är Sverigedemokraternas politik som leder fram till det, och jag tycker att det är en felaktig politik.
Man måste se helheten i en budget, och man måste göra avvägningar. Vi väljer att prioritera både välfärden och barnfamiljerna nu när vi står i en väldigt tuff ekonomisk situation.
(Applåder)
Fru talman! Jag tänker landa i två frågeställningar. Dels handlar det om det Mikael Damberg sagt i medierna upprepade gånger om de stora löftessveken från de fyra samarbetspartierna som har bildat eller stöder regeringen, dels om en uppföljning i form av en fråga om hur Mikael Damberg ser på de löften som utställdes i valrörelsen men som inte längre återfinns i den budgetmotion eller skuggbudget som Socialdemokraterna själva lägger.
Jag börjar med den första delen, som handlar om priset på bensin och diesel. Jag tror att de flesta medborgare i Sverige tycker att det är väldigt dyrt att tanka, framför allt om man är beroende av bilen och saknar alternativ eller driver företag och är beroende av transporter. Då är det bra att veta att regeringen sänker skatten vid årsskiftet med 1 krona per liter. Socialdemokraterna vill höja den med 1 krona per liter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Det är också bra att veta att regeringen så fort det går vill få bort reduktionsplikten så att vi kommer ned några kronor till. Det kommer att ta ungefär tolv månader från dags dato. Då kommer vi att befinna oss i nivå med andra länder i Europa.
Socialdemokraterna vill göra det precis motsatta. Från det extrema experiment man påbörjat vill man fördubbla reduktionsplikten. Ytterligare 9 kronor plus 1 krona är, precis som Oscar Sjöstedt sa, 10 kronor i ökade bränslekostnader. Vi vill samtidigt sänka dem. Hur kan detta vara ett löftesbrott, fru talman? Det är min första fråga till Mikael Damberg. Det tar lite drygt tolv månader från och med nu att uppfylla löftet. Hur kan det vara ett löftesbrott när det är påbörjat?
Den andra frågan, fru talman, gäller hur Socialdemokraterna under hela valrörelsen lovade att aldrig röra enprocentsmålet. De ansåg det fruktansvärt att andra partier föreslog det. Men i sin första skuggbudget har de spolat enprocentsmålet. Vi skär ned med drygt 7 miljarder. Socialdemokraterna skär ned med nästan 5 miljarder. Hur kan det inte vara ett löftesbrott?
Fru talman! Det är inte främst jag som säger att det är ett löftesbrott. Jag har också sagt det. Men tala med människor i Sverige! Fråga om de tycker att regeringens politik speglar det man sa till väljarna i valrörelsen! Det tycker de inte. Det är verkligheten som är regeringens problem, inte vad vi socialdemokrater säger om deras budget. Det är verkligheten som är deras problem.
Det visar sig att regeringen lägger 6,7 miljarder på en skattesänkning som knappt ger någon effekt. Det blir folk irriterade på. De känner sig svikna och lurade. Vi visar i vårt budgetalternativ hur man kan rikta stöd framför allt till de delar av Sverige som inte har tunnelbana, buss och pendeltåg som jag som bor i Solna. Vi riktar i stället stöd till dem i glesbygd som verkligen behöver det. Det innebär en priseffekt på 2 kronor för de första 2 000 milen. Det är pengar på riktigt, och bensinbolagen kan inte skära emellan.
Vi visar att vi tar kostnadsfrågan på allvar, men regeringens problem är att de har lovat saker och ting som de inte kan hålla. Vi socialdemokrater fick till och med kritik i valrörelsen för att vi inte lovade så mycket. Då sa vi att vi inte kan lova så mycket, eftersom vi går mot en krisekonomi och måste prioritera.
Socialdemokraterna kommer att prioritera välfärdens finansiering och att stötta de grupper som har det tuffast inför en tuff vinter. Det var exakt det vi sa, och det är exakt det vi levererar i vår budget. Vår budget är en budget att lita på. Man ser ju att det är samma sak som vi sa i valrörelsen.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Fru talman! Problemet med Mikael Dambergs retorik är att en del tenderar att faktiskt tro på den. Jag har sett socialdemokratiska riksdagsledamöter som tror på att de här 14 örena kostar 7 miljarder och som har gjort beräkningar på vad det skulle kosta att sänka med några kronor. Problemet är att det inte stämmer. 1 kronas skatt på bensin och diesel kostar 7 miljarder. Vi sänker med 1 krona per liter, Mikael Damberg höjer med 1 krona per liter. Det är den faktiska verkligheten.
Mikael Damberg erbjuder hushåll i glesbygd - det är lite oklart vilka det skulle vara - 2 kronor per liter de första 2 000 milen, samtidigt som han vill höja priset på diesel med 10 kronor per liter. Det här, fru talman, tror jag att de flesta kommer att kunna genomskåda när de slår ihop matematiken.
Det jag försökte fråga var hur Mikael Damberg - inte svenska folket i övrigt eller journalister - beskriver den här regeringens politik. Vi kommer att sänka priset i Sverige på bensin och diesel ned till hur det är i de övriga länderna i Europa. På grund av den förra regeringens politik tar det lite längre tid än vad vi hade hoppats och önskat, men vi kommer att ta oss dit.
Fru talman! Min fråga var hur Mikael Damberg - inte någon annan - kan kalla det för ett löftesbrott när vi säger att vi tänker genomföra det.
Samtidigt har Mikael Damberg sagt att han inte ska höja skatten för folk som jobbar. Han ska inte höja skatten på bensin och diesel, och han ska absolut inte skära i biståndsmålet. Allt det gör han och Socialdemokraterna i sin skuggbudget. Då är min motfråga: Hur kan det inte vara ett löftesbrott? Man säger en sak före valet, och sedan kastar man allt det överbord i sin skuggbudget efter valet. Och man försöker med näbbar och klor säga att den nya regeringen och dess samarbetspartier, som kommer att sänka priset på bensin och diesel, begår löftesbrott för att de inte har lyckats göra detta under de första åtta veckorna.
Det hade varit intressant att höra om detta, men jag tror inte att det är det Mikael Damberg kommer att ägna sina kommande två minuter åt. Vi får väl se.
(Applåder)
Fru talman! Men det är nu som krisvintern slår till. Det är nu svenska hushåll har det väldigt kärvt ekonomiskt. Det blir väldigt provocerande för många väljare som hörde att högkostnadsskyddet skulle vara på plats den 1 november, i god tid före jul, och som nu får höra att det tidigast kan ske i februari.
Det blir också provocerande när norra Sverige inte får ta del av detta. Du sa i ditt inlägg förut, vilket var helt fel, att vi uteslöt norra Sverige. Det var inte så. Vi sa att det gavs prioritet till södra Sverige. Det är någonting annat. De har nämligen haft de högsta priserna. Detta är en glidande skala. Det blir löftessvek, och det är tydligt att till och med Edward Riedls egna partikamrater säger att det är tydliga löftessvek från Moderaterna när det gäller elpriserna.
Jo, det går inte att bortse från att Moderaterna internt också har en stor svekdebatt om detta. Dessutom blev det 14 öre, och vi kan visa att det kan bli 2 kronor för dem som bor i glesbygd och kör de första 2 000 milen. Det är klart att vi kan visa att det går att göra detta på ett annat sätt som ger effekt i plånboken men som också gör att man har råd att satsa på 200 kronor i månaden i höjt barnbidrag och studiebidrag för de många barnfamiljer som har det tufft den här vintern och som väntar på att elstödet ska komma någon gång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Det ansvaret måste man orka med att ta i regeringsställning. Jag tycker att vi i vår budgetmotion visar att detta är fullt möjligt. Dessutom väljer vi att prioritera det som kan hantera konjunkturen på ett smartare sätt nu när vi går mot ökad arbetslöshet. Det är jag stolt över, men det är tuffa prioriteringar. Allting kan inte göras på en gång. Då gäller det att prioritera det som är viktigast. Just nu är det välfärden. Det är de sårbara grupperna som också måste klara denna vinter.
(Applåder)
Fru talman! Det finns något som jag känner förenar en kristdemokrat och en socialdemokrat. Det är att vi tror på biståndet som en positiv kraft. Att vi nu har lagt fram en budget där 56 miljarder går till bistånd gör att Sverige fortsatt är världsledande i generositet. Det är bara Luxemburg som ger mer.
Men det är egentligen inte beloppet som är det viktiga, tänker jag, utan det viktiga är att biståndet gör skillnad och att vi, så att säga, kan legitimera att varje krona som går till bistånd gör nytta.
Regeringen försöker nu se över biståndet så att det är långsiktigt, transparent och effektivt. Man vill också ändra på trenden så att inte alltmer av biståndet ska gå via multilaterala organisationer. Det handlar också om civilsamhällets organisationer. Jag har själv ett ideellt uppdrag i Lepramissionen. Vi hoppas nu att alla de projekt som finns för dem som har drabbats av spetälska - för att kunna ändra deras vardag, rusta dem och i vissa fall undsätta dem - ska bli verklighet.
I den budget som regeringen lägger fram finns det också ett tak för hur mycket avräkning som kan göras på ett bistånd. Det taket har regeringen satt till 8 procent. Min fråga till Mikael Damberg blir därför: Varför har inte Socialdemokraterna tagit rygg, så att säga? Varför har man inte samma typ av tak i sin skuggbudget?
Vi vet att regeringen i våras gjorde en avräkning på 18 procent för att ha möjlighet att ta emot alla flyktingar som kom från Ukraina. Om 18 procent hade levt kvar hade Sverige varit den största mottagaren av svenskt bistånd. Så kan vi inte ha det. Min fråga gäller avräkningen. Hur tänker socialdemokratin där?
Fru talman! Det är lite intressant att Kristdemokraterna väljer att tala om biståndet och inleder replikskiftet med att säga att beloppet inte är viktigt. Detta är en budgetdebatt. Det handlar om belopp. Det är klart att det spelar roll hur mycket man satsar på biståndet och hur mycket man får ut.
Jag är vän av att verkligen fundera på hur biståndet ger mest effekt och på vad som ger mest pang för pengarna i biståndet - också långsiktigt. Man kan göra en översyn, men då kanske översynen ska göras först. Sedan kommer man fram till hur man ska förändra biståndet. Nu gör man tvärtom. Nu säger man att man ska dra ned väldigt kraftigt på biståndet, och sedan ska man försöka se över biståndet, som Hans Eklind uttryckte det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Vad jag förstår ska man göra de stora besparingarna på FN-systemet. Då ska man vara medveten om att mycket av biståndsverksamheten globalt sett är beroende av infrastrukturen och av FN-systemet för att kunna fungera. Jag hoppas att regeringen verkligen har tänkt igenom detta, att det också kommer att fungera.
Vi visar att det är möjligt att lägga tillbaka en del av pengarna, men vi gör inte detta till vår största budgetpost. Vår största budgetpost, där vi spenderar utgifter, gäller välfärdens finansiering, för vi ser att välfärden kommer att möta stora utmaningar med den budget som regeringen har lagt fram. Framför allt är det sjukvården som kommer att få det tuffast. Varje sjukvårdsregion i Sverige, oavsett politiskt styre, kommer att möta underskott nästa år. Det är en tuff verksamhet. Det handlar om prioriteringar.
När det gäller avräkningar kan jag konstatera att det finns med i de internationella regelverken för bistånd att man får göra avräkningar när det inträffar större händelser och ett land tar större ansvar för till exempel migration från Ukraina. Då har vi tyckt att det varit rimligt att göra avräkningar på biståndet, eftersom det är enligt internationella regelverk.
Fru talman! Beloppet är viktigt i det läge då varje krona gör skillnad. Det var precis det jag sa, ingenting annat. Jag ser en väldigt stor utvecklingspotential med den nya regeringen på plats när det gäller att verkligen se till att biståndet gör skillnad.
Riksdagsledamoten sa till Ekot för ett par veckor sedan: Regeringen gör en kraftig slakt av biståndet, och den blir så stor att det blir orimligt för oss att göra det till vår största prioritering i budgeten.
Regeringen går alltså fram med en sänkning av biståndet med 7,3 miljarder. Ni sänker det med 4,8 miljarder. Vad ska man då kalla Socialdemokraternas förslag? I våras, efter Ukraina, var regeringen beredd att ta bort 9,2 miljarder kronor från biståndet. Det är mer än de 7,3 som denna regering minskar med. Därför är avräkningen viktig. Avräkningen gör ju att de fattiga i tredje världen inte får del av det biståndet.
Jag hoppas att vi alla kan stå upp för ett generöst men effektivt bistånd. Även om Socialdemokraterna inte heller lägger fram 1 procent av bni är min målsättning, som kristdemokrat, att vi ska värna biståndet. Vi kommer aldrig att sluta argumentera för ett effektivt och generöst bistånd.
Jag skulle ändå vilja fråga Mikael Damberg om avräkningar. Att man får göra avräkningar betyder inte att man måste göra det. Denna regering gör nu, tycker jag, en viktig markering genom att säga: Okej, vi kan göra avräkningar men på max 8 procent. När ni satt vid makten i våras berövades civilsamhällets organisationer 38 procent av sitt biståndsmedel. Då kan man inte bedriva en långsiktigt hållbar utveckling på biståndsområdet.
Fru talman! Jag vill bara påminna om att det 2015 gjordes ännu större avräkningar på biståndet, när vi hade den humanitära katastrofen. Jag hörde inte att partierna protesterade våldsamt mot det. Vi hade andra finansieringslösningar för hur vi då skulle hantera den katastrofen. Men jag tycker att det är precis som Hans Eklind säger: Man bör göra en bedömning. Vilka avräkningar på biståndet är det rimligt att göra? Det måste bedömas utifrån den situation som är. Men det finns ett internationellt regelverk som säger att vissa kostnader som länder har kopplat till solidaritetsarbete också är biståndsfähigt, och då är det ju rimligt att göra viss avräkning. Inte av alla kostnader; man måste titta på hur situationen ser ut vid olika tillfällen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Jag tycker i grunden att det är bra att Hans Eklind ändå säger att han kommer att fortsätta att värna biståndet och tala om det. Jag hoppas att han längre fram också kan visa att det får någon form av betydelse i budgetförhandlingarna. Det spelar ju inte så stor roll vad man säger om man inte också kan följa upp det med någon form av leverans.
(Applåder)
