Herr talman! Med hög inflation och höga räntor pressas nu många hushåll runt om i Sverige, och de hushåll som har det snävast och har minst marginaler drabbas förstås allra värst. Det är många ensamstående föräldrar - ofta är det mammor det handlar om - som sliter varje dag för att få det att gå ihop. Att pressa tillbaka inflationen och dämpa prisökningarna är naturligtvis viktigt för alla och inte minst för dem.
Herr talman! I december 2022 noterades den högsta inflationen sedan inflationsmålet infördes i början på 90-talet. Inflationsmålet infördes i en tid när svensk ekonomi präglades av hög och volatil inflation under decennier.
I dag står Sverige betydligt bättre rustat för att möta och bekämpa inflationen. Vi har en självständig riksbank med ett trovärdigt och välförankrat inflationsmål. Det måste också sägas att arbetsmarknadens parter har tagit ett enormt ansvar för att se till att svenska löner inte ökar så snabbt att vi får en löne- och prisspiral.
Men inflationsbekämpningen har kostat på. Löntagarna har accepterat reallönesänkningar, och andelen hushåll som lever i ekonomisk utsatthet har ökat för första gången på flera år. Därför har finanspolitiken ett stort ansvar att inte motverka penningpolitiken. Det ställer höga krav på finanspolitiska prioriteringar.
Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022
De åtgärder regeringen nu väljer att genomföra bör naturligtvis i första hand och i huvudsak riktas till de mest utsatta. Skattesänkningar för höginkomsttagare är enligt vår mening ett exempel på en finanspolitisk stimulans som inte är nödvändig i nuläget. Vi hade helt enkelt prioriterat annorlunda.
Herr talman! Vi behandlar vi nu betänkandet som utvärderar och följer upp penningpolitiken i år, och vi gör det med delvis ändrade förutsättningar.
Sedan den nya riksbankslagen och ändringar i regeringsformen trädde i kraft den 1 januari har finansutskottet fått ett bredare och djupare ansvar för utvärderingen av Riksbankens måluppfyllelse och effektivitet.
För att klara det utökade uppdraget har utskottet inrättat en arbetsgrupp där samtliga partier ingår. Denna arbetsgrupp ska leda arbetet och föreslå åtgärder för utskottet, som hanterar det vidare.
Det betänkande som vi behandlar i dag handlar emellertid inte om den framtida utvärderingen utan om utvärdering av Riksbanken för 2022. Då hade den nya riksbankslagen inte trätt i kraft. Vi har alltså utvärderat Riksbanken utifrån den gamla riksbankslagen där målet för penningpolitiken preciseras till att den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, ska vara 2 procent och tjäna som riktmärke för pris- och lönebildningen.
Rysslands invasion av Ukraina och pandemins kvarvarande störningar i utbud och efterfrågan har pressat upp inflationen under 2022.
Mätt enligt KPIF steg den med 7,7 procent under året och i december med hela 10,2 procent, vilket måste sägas vara en stor avvikelse från målet. Men de långsiktiga inflationsförväntningarna låg ändå under året på nära 2 procent.
Vid de penningpolitiska mötena i april, juni, september och november höjde Riksbanken sammantaget styrräntan från 0 till 2,5 procent. Under 2022 har direktionen varit enig i alla beslut utom på mötet i februari, då styrräntan lämnades oförändrad på 0 procent och man beslutade att fortsätta köpa värdepapper för att kompensera för förfall. Här fanns reservationer från vice riksbankscheferna Breman, Flodén och Ohlsson.
Herr talman! Utskottet har haft flera underlag för att genomföra årets utvärdering: Riksbankens egen årliga redogörelse för penningpolitiken och två öppna utfrågningar av direktionen. Professorerna John Hassler och Per Krusell och docent Anna Seim vid Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet har också på utskottets uppdrag utvärderat penningpolitiken 2022. Deras rapport har varit ett värdefullt underlag för utskottet, och vi delar flera av deras slutsatser.
Utskottet noterar och välkomnar att Riksbanken i sin egen redogörelse lyfter fram behovet av att förbättra arbetet med inflationsprognoserna eftersom man i likhet med flera andra centralbanker underskattade kraften i återhämtningen efter pandemin. Några av de åtgärder som Riksbanken lyfter fram är ökat fokus på förändringar i företagens beteende när det gäller prissättning, bättre omvärldsbevakning och mer arbete med modeller för olika scenarier.
Herr talman! Utskottet har i bred enighet landat i några slutsatser. Eftersom inflationsförväntningarna under 2022 låg nära 2 procent delar vi de externa utvärderarnas bedömning att Riksbanken trots allt i stort levde upp till prisstabilitetsmålet. Men vi delar också utvärderarnas bedömning att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare, redan i februari. Tidigare höjd ränta och snabbare avveckling av värdepappersinnehaven hade kunnat leda till en minskad risk för tappat förtroende för Riksbanken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022
Riksbankens prognosarbete var bristfälligt och missade det inflationstryck som uppstod i flera länder i slutet av 2021. Riksbanken borde också, åtminstone vid mötet i februari, ha arbetat med olika scenarier för inflationen och kommande styrräntor.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och önska utskottskansliet, kollegorna i utskottet, talmanspresidiet och Riksdagsförvaltningen en riktig trevlig sommar.
Ingela Nylund WatzS· i en replikTack, Dennis Dioukarev, för frågorna! Till att börja med kvarstår jag vid uppfattningen i den illustration jag gav av hur jag tycker att finanspolitiken bör agera i syfte att inte motverka penningpolitiken. Det handlar…