Fredrik Olovsson (S) svarade Mats Green i en replik om Vårändringsbudget för 2023 i debatten ”Protokoll 2022/23:128 Tisdagen den 20 juni” den 20 juni 2023.
Mats GreenM· i en replikVi hade ju aldrig stått här till att börja med om det inte var så att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har monterat ned ett extremt välfungerande energisystem - kanske världens mest välfungerande energisystem - genom…Fru talman! Just nu pågår en global kapplöpning där länder och företag gör allt för att ställa om för att klara av att minska sina klimatutsläpp på ett sätt som kan skapa nya jobb, förbättra konkurrenskraften och öka välståndet.
I den tuffa konkurrensen har Sverige tagit sig fram till den globala ledarklungan. Med politiska beslut och en nära samverkan mellan politik och näringsliv ligger vi allra längst fram på många olika områden. Befintliga företag investerar inte bara för att överleva utan för att vinna nya marknadsandelar. Nya företag står på rad för att investera i nya branscher och använda vårt land som bas för sin gröna verksamhet.
Orsaken till den positiva utvecklingen är att det finns en kraftigt växande global efterfrågan på det som är fossilfritt och förnybart. Men om den svenska potentialen verkligen ska förverkligas krävs elektrifiering på ett sätt som vi inte har sett på 50 år. Elanvändningen kommer att behöva öka kraftigt, på sikt kanske till och med fördubblas eller mer därtill. Och det kommer att kräva ny generering från alla fossilfria kraftslag. Det är verkligen så att alla kraftslag behövs.
Den svenska produktionen av el har i decennier varit i det närmaste helt fossilfri. Utbygganden av vattenkraften, kärnkraften och vindkraften har gjort den svenska elmixen klimatsmart. Det mål som regeringen nu vill att riksdagen ska ta ställning till är egentligen att det ska fortsätta att vara så om 17 år. Det behöver förstås i sig inte vara fel, utan det är en förutsättning att vi inte ändrar på den saken. Men så defensiv behöver man faktiskt inte vara. Vi behöver helt enkelt en mer kraftfull styråra för politiken, och det här är inte det. Sällan har väl ett nytt mål upplevts som så futtigt på ett område som kräver så mycket.
Målet för energipolitiken har precis som Jessica Stegrud sa tidigare sin grund i energiöverenskommelsen från 2016. Moderaterna och Kristdemokraterna röstade då för förslaget när det lades fram i riksdagen. Anledningen var det Jessica Stegrud återgav ur propositionen, vågar jag mig påstå, nämligen att det inte var ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och inte heller innebar någon stängning av kärnkraft på grund av politiska beslut. Tvärtom gjordes tydligt att man kunde investera i nya reaktorer. Dessutom förbättrade politiken kärnkraftens konkurrenskraft. Det gjordes genom sänkt beskattning och genom att bättre förvalta Kärnavfallsfonden, vilket sänkte kostnaderna för avsättningar med något öre per kilowattimme. Det var oerhört viktigt eftersom elpriserna var låga, och förväntades fortsätta att vara låga, samtidigt som behovet av investeringar för att nå upp till de nya säkerhetskraven var desto större.
Vi socialdemokrater menar förstås att det är helt okej att diskutera en ny målformulering för energipolitiken, inte minst för att den elektrifiering som nu genomförs ställer nya stora krav. En sådan diskussion om målet hade antagligen varit en alldeles utmärkt första frågeställning i en bred blocköverskridande samtalsomgång, i varje fall för en regering som har ambitionen att skapa breda majoriteter över blockgränserna och som vill skapa stabilitet och långsiktighet.
Grunden för ett mål för energipolitiken bör förstås vara att den ska harmoniera med den klimatpolitik vi ska föra. År 2045 ska politiken på många områden ha lett fram till nettonollutsläpp i Sverige. Det har förstås betydelse att det finns långsiktiga mål. Men riskerna är förstås att man missar det som behöver hända precis här och nu om målsikten är lite för lång. Där riskerar vi att hamna, och det är det som är problemet.
I Sverige har elproduktionen ökat kraftigt de senaste åren. Sverige är Europas största exportör av el. Efter den här mandatperioden riskerar Sverige att gå miste om den positionen. Tvärtom pekar våra expertmyndigheter på att Sverige kommer att vara nettoberoende av el - från exportör till importör - och därmed också ha ett ökat beroende av andra. Det är det som riskerar att hända på närmare sikt.
Vi socialdemokrater lyfter i den här frågan upp behovet av att ha ett mål på kortare sikt för att understryka den starka vilja vi har att få in ny elproduktion i systemet. Redan till 2030 tycker vi att det behövs minst 60 terawattimmar fossilfri el. Alla kraftslag behövs.
Fru talman! Ett nytt riksdagsbundet mål borde också sättas efter en bred diskussion och i gemensam överenskommelse som ger stadga och trovärdighet över tid. Det är inte någonting man ensidigt snickrar ihop på departementet och skickar över till riksdagen och hoppas att alla ska rösta för. Ett mål som siktar 17 år fram i tiden är nog inte bara något som redan har uppnåtts när det har beslutats. Vi vill också fokusera på att få mer elproduktion på plats snabbt. Sverige var EU:s största elexportör. Redan nästa mandatperiod riskerar vi att vara beroende av import från andra länder.
Jag står förstås bakom samtliga reservationer i ärendet, men jag yrkar bifall till reservation 2. Det skulle nämligen ge en tydlig signal till alla aktörer som vill investera i Sverige att vi är rätt land att satsa på och rätt land att växa i, om vi också vågar säga att det de närmaste åren kommer mer elproduktion till stånd i vårt land.
Precis som Sverige har ett elöverskott har jag ett visst tidsöverskott, men det var andra som behövde det.
(Applåder)
Fru talman! Om jag har förstått det hela rätt kommer Socialdemokraterna i dag att säga nej till ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt och ja till ett eget formulerat mål om att riksdagen ska anta ett mål om 60 terawattimmar fossilfri elproduktion till 2030. Det är ett ambitiöst mål, men det saknas en hållbar plan för att nå dit.
När det är vindkraft som står för majoriteten av utbyggnaden kommer det inte att ge en markant ökning i effekttilldelning till nya industrier. Vindkraften bidrar med energi, förmodligen till lägre priser sett över ett år, men den bidrar inte till någon större mängd effekt, alltså megawatt, och kommer därför inte heller att möjliggöra omställningen till 2030, så som Socialdemokraterna verkar se framför sig.
Fru talman! Det var också ledamotens parti som drev på den rekordsnabba utbyggnaden av vindkraften, vilket har visat sig inte bidra till elsystemets säkra och effektiva drift. Trots att vi har haft Europas snabbaste utbyggnad av vindkraft de senaste fem till tio åren har den inte bidragit till elsystemets möjlighet att ansluta industrier eller att ens säkra elförsörjningen till befintliga kunder när vi behöver den som mest.
Har Socialdemokraterna inte lärt sig av sina tidigare misstag, att det inte bara går att ösa in godtycklig produktion i elsystemet utan att ta hänsyn till fysikens lagar? Eftersom Socialdemokraterna vill se en snabb expansion till 2030 undrar jag hur vindkraften ska bidra till effekt så att nya industrier kan ansluta.
Fru talman! Det absolut viktigaste budskapet i det jag sa i dag och det vi skriver i vår motion är att vi vill se samling kring energipolitiken med gemensamma mål.
Vi tycker att det är dåligt i grunden att regeringen går fram på egen hand utan att skaffa sig en rejäl grund här i riksdagen. Det hade varit ett mycket bättre sätt att hantera frågorna på. Nu har regeringen inte gjort det. Men vi vill inte vara tråkiga och bara säga nej, utan vi vill lyfta in vad som skulle kunna bli en diskussionsfråga i de samtal som vi gärna vill se komma på plats. Där handlar det också om det kortare perspektivet, för vi behöver föra till mer elproduktion in i detta system.
Sedan har Camilla Brodin helt rätt i att vi socialdemokrater har drivit fram vindkraften, precis som vi drev fram vattenkraften och drev fram kärnkraften en gång i tiden. Det är det som gör att vi har en energimix som är fossilfri, där vi har överskott som vi också kan exportera till andra länder. Det är därför som industrier vill komma till Sverige. Det är just den här kombinationen, tillsammans med duktiga företagare och välutbildad arbetskraft som kan processindustrin, som gör att vi nu får alla dessa enorma investeringar.
Men nu sitter inte jag i majoritet längre. Det är Camilla Brodin som gör det, så min fråga till henne är: Om ni tycker att det mål som vi har lagt på riksdagens bord inte är tillräckligt för att vi ska få fram mer el till 2030 och om Sverige går från att vara exportkungen i EU till att bli importberoende, hur ska ni då se till att vi inte tappar det försprång som vi har skaffat?
Fru talman! Jag tackar för svaret även om det var ett icke-svar som ledamoten Olovsson levererade här.
Jag säger så här: Vindkraften har 9 procent i kapacitetsfaktor medan kärnkraften har närmare 100 procent. Exempelvis skulle 1 000 megawatt kärnkraft möjliggöra cirka 1 000 megawatts anslutning av nya elkunder medan 1 000 megawatt vindkraft möjliggör mindre än 100 megawatt i tilldelning till nya industrier.
Förstår ledamoten verkligen skillnaden mellan energi och effekt och vad konsekvenserna blir om det ena alternativet har en tiondel så stor kapacitetsfaktor som det andra alternativet? Det låter som om Socialdemokraterna saknar en plan utifrån hur elsystemet fungerar. Hur ska 60 terawattimmar fossilfri elproduktion till 2030 som inte innehåller ny kärnkraft fungera? Ny kärnkraft måste accepteras om man vill få in så mycket vindkraft som S verkar vilja och samtidigt ansluta fler industrier.
Kom igen nu! Är Socialdemokraterna verkligen inte beredda att på ett konstruktivt sätt bidra till en hållbar utveckling och säga ja till ett mål om 100 procent fossilfritt där ny kärnkraft ingår?
Fru talman! Det som är avslöjande här är att regeringssidan säger att det inte kommer att finnas någon kraft för industrierna. Det kommer inte att finnas någon möjlighet att investera i Sverige under de kommande fem sex sju åtta nio åren. Det är beskedet som nu ges här. Det går alltså inte att öka elproduktionen i det här landet över huvud taget. Det går inte att få de här industrierna på plats. Det är beskedet. Det är vad alla investeringscontrollrar nu kommer att höra. Det går inte.
Jag pratar inte om ett kraftslag; jag pratar om alla kraftslag. Vi behöver maxa allt vi har de kommande åren. Det innebär att vi ska göra allt vi kan av vattenkraften och allt vi kan av kärnkraften, som de senaste åren har effekthöjt och där det finns ytterligare lite utrymme längre fram under den kortare period som jag pratar om.
Men det väldigt sorgliga budskapet från regeringssidan är att det inte blir någon stor omställning. Det kommer inte att bli det som näringslivet vill ha, för det går inte.
Vi tror faktiskt att det är precis tvärtom. Vi måste göra ännu mycket mer. Vi behöver göra allt vi kan. Det kommer inte alltid att vara enkelt, och vi kommer att behöva göra det på lite olika sätt. Vi kommer att behöva hjälpas åt. Vi kommer att behöva dela på effekten på ett smartare sätt exempelvis i Norrland, där vissa nu blockerar och andra får stå och vänta.
Det finns saker vi kan göra för att komma igång. Jag tycker att vi ska sätta oss ned och jobba med detta tillsammans, för då har Sverige fantastiska möjligheter som vi inte ska spela bort på energipolitiskt tjafs.
(Applåder)
Fru talman! Vi hade ju aldrig stått här till att börja med om det inte var så att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har monterat ned ett extremt välfungerande energisystem - kanske världens mest välfungerande energisystem - genom att lägga ned kärnkraften, riva ut vattenkraften och skatta bort kraftvärmen. Vi hade aldrig behövt ha den här diskussionen om ni inte hade ägnat åtta år i regeringsställning åt att montera ned de mest basala delarna av det svenska kraftsystemet.
Jag konstaterar också att den här regeringen efter åtta månader har fattat fler beslut, lagt fram fler förslag och tillsatt fler utredningar än den tidigare regeringen mäktade med under åtta år. Det är fakta.
Vi hade alltså aldrig haft den här debatten om man inte hade fattat alla dessa felaktiga beslut, där man gav sig på det viktigaste i svensk kraftproduktion.
Jag har två frågor till Fredrik Olovsson, fru talman.
Den första gäller målet om 60 terawatt fossilfritt som man nu säger att man har. Det ingår i Tidöpartiernas mål om minst 300 terawatt 2045. Men min fråga är varför ni inte själva fattade beslut om ett sådant mål under hela er tid i regering - framför allt under den sista tiden, när Sveriges energiproblem var bara alltför uppenbara.
Näringslivet efterfrågade i morse klarhet i Socialdemokraternas hållning i kärnkraftsfrågan. Ni är inte tydliga över huvud taget, så där har jag en fråga. Kommer de socialdemokratiska målen om att fasa ut kärnkraften att strykas ur era partiriktlinjer för de mål som ni fattade beslut om på partikongressen i november 2021, när vi hade en grasserande energikris?
Fru talman! Mats Green och hans parti var ju väldigt glada när överenskommelsen med det här målet och de förutsättningar som gavs till kärnkraften bestämdes, först i överenskommelsen 2016 och sedan också i den proposition som de röstade för 2018. Det var väl det sista som hände den sommaren, innan riksdagen stängde butiken och gick hem.
Det här har inneburit att vi ser effekthöjningar i kärnkraft. Det innebär också att vi på ett väldigt tydligt sätt har fått en diskussion om livstidsförlängningar men också, nu när framför allt elpriserna har blivit höga, en diskussion om att bygga ny kärnkraft - vilket är fullt möjligt inom ramen för den överenskommelse och med det mål som vi har i dag. Det har vi varit väldigt överens om.
Det väcktes farhågor om att teknikutvecklingen på kärnkraftsområdet hade gått så långt när det handlade om SMR:er att regelverket inte var uppdaterat. Då gav Magdalena Anderssons regering uppdrag till myndigheten att ta fram en uppdatering. Man kommer att slutrapportera i sommar. Bilden som Mats Green vill sätta är alltså inte riktigt sann. Den sätts av politiska skäl, inte för att man vill elsystemets eller det svenska näringslivets bästa.
Vi kommer under mycket lång tid att ha kärnkraft i Sverige. Vi socialdemokrater tycker att det är en rimlig utveckling i det här läget. Vi har dessutom möjligheten att se ny kärnkraft byggas. Vi får exempelvis se vad den översyn som det statliga bolaget påbörjade under vår tid i regeringsställning landar i framöver.
Men vi var ju överens om det här. Ni tyckte att det här var väldigt bra. Och nu beskriver ni just precis det som om det skulle vara ett stort problem. Det blir inte riktigt trovärdigt, framför allt inte när vi trots allt är den största elexportören och har de lägsta elpriserna - om än för höga - i EU.
Fru talman! Jag kan leva med att Sverige exporterar lite mindre el.
Tre saker. Den första gäller energiöverenskommelsen. Ja, vi var med tillsammans med Kristdemokraterna för att se till att rädda kvar det som kunde räddas av svensk kärnkraft eftersom den dåvarande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde allt man kunde för att dels lägga ned befintliga reaktorer och dels sätta stopp för de två nya reaktorer som Vattenfall hade planerat, som om man inte satt stopp för dem hade kunnat vara färdiga att tas i drift ungefär i dag. Vi var med för att rädda det som räddas kunde av den svenska kärnkraften.
Vi hade också kunnat rädda kvar Ringhals 1 och 2 om inte Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet med en rösts marginal i riksdagen hade fällt det förslaget. Då hade vi kunnat ha Ringhals 1 och 2 kvar i drift.
Sedan vill jag faktiskt ha svar på frågan om det socialdemokratiska kongressbeslutet från 2021, alltså efter att energiöverenskommelsen hade ingåtts, om att man skulle fasa ut kärnkraften - det är ju så beslutet lyder - och successivt ersätta den med förnybara energikällor. Min fråga är återigen: Ska ni stryka det kongressbeslutet? Ska ni stryka det behöver ni göra det i närtid, för annars har det ingen trovärdighet när ni står och säger att ni vill ha mer kärnkraft. Fast ni säger i och för sig inte att ni vill ha mer kärnkraft, utan ni säger att ni kan acceptera att vi har kärnkraft kvar - att det är rimligt. Det är inte riktigt, i alla delar och fullt ut, ett jakande svar, fru talman.
Det tredje och sista jag fortfarande vill ha svar på gäller ert mål om 60 terawattimmar fossilfritt. Varför satte ni inte själva det målet under den senaste socialdemokratiska regeringen i Sverige? Då fanns alla problemen. Varför satte ni inte själva ett sådant mål, när alla andra såg vad som höll på att ske?
Fru talman! Det är intressant att Mats Green lyfter upp frågan om Ringhals 1 och 2. Det är ju lite av en följetong nu i regeringskretsarna, där ni uppenbarligen har kommit fram till samma slutsats som alla andra - det är bara Sverigedemokraterna kvar - nämligen att det inte går att rädda på några rimliga villkor. Det är bra om det blir fler som ser verkligheten så som den ser ut. Då kan man lägga detta åt sidan.
Den andra frågan, som jag inte hann svara på i min förra replik, handlade om att de 60 terawattimmarna ingår i de 300 som Tidöpartierna vill få på plats till 2040. Det är helt sant, och det innebär väl att man kan sätta denna typ av mål, vilket ifrågasattes tidigare. Det är naturligtvis fullt möjligt att göra det. Det verkar inte riksdagsbundet än, men det kanske blir det.
Det är klart att de ingår. Men grejen är bara den att om vi inte nu får in mer el i det svenska systemet och inte får på plats alla de investeringar som svenska företag och nya intressenter vill få på plats i vårt land, med nya jobb, ny välfärd och bättre konkurrenskraft, kanske dessa inte blir kvar. Då har vi inte de stora näringsgrenar som använder mycket el i dag. Det är så allvarligt detta är.
Det är därför vi vill peka på det kortare perspektivet. Och vi är inte ensamma. Även många industrier och branschförbund pekar på att detta måste fram här och nu, och då måste vi använda alla kraftslag vi kan använda. Gör mer med vattenkraften, och effekthöj där det går. Gör mer med kärnkraften, och effekthöj där det går. Bygg ut vindkraften, och gör om gammal vindkraft så den blir ännu mer effektiv. Det är väl de redskap vi har till vårt förfogande.
Vi vill peka på att det är viktigt att göra detta. Vi gör det gärna tillsammans med andra och i samtal som kan göra energipolitiken mer långsiktig.
Fru talman! Ledamoten pratar om breda överenskommelser. Jag funderar på vad det är vi ska prata om. Är det inte dags? Är det inte färdigfikat nu? Ledamotens parti är inte så piggt på att bjuda in alla partier i övriga frågor, men nu vill man plötsligt dra ut på detta och prata energiöverenskommelser.
Det är dags för Socialdemokraterna att bestämma sig om kärnkraften. Jag hör det konstant, och jag hörde det i samband med Moderaternas fråga här tidigare: Det svaras inte på hur detta med kärnkraft ska gå till.
Men vi gör så här: Förklara i stället! Vi fasar ut kärnkraften, för det är uppenbarligen det Socialdemokraterna vill även om man låtsas som något annat. Vad ska vi ha i stället? Det var fråga nummer ett.
Den konkreta fråga nummer två är: Ska de 60 terawattimmar som nu ska byggas vara installerade och klara om fem år? Är det detta Socialdemokraterna ser framför sig, fru talman? Var ska detta vara någonstans? Och vilken typ av kraft? Kommer det att krävas balanskraft, och vilken då i så fall?
Fru talman! Jag tycker att det är väldigt föraktfullt att prata om att politiker fikar. Man har i så fall dålig förståelse för hur svensk politisk tradition ser ut och för vad vårt land egentligen i grunden är.
Vi har under väldigt lång tid varit en samarbetsdemokrati, där vi räcker ut handen till varandra. Det kan handla om alltifrån liberaler och socialdemokrater som ordnar rösträtten till fack och arbetsgivare som kommer överens om den svenska modellen eller socialdemokrater och bondeförbundare som - föraktfullt, då - kohandlade fram de viktiga frågorna. Och så här kan vi fortsätta.
Det har varit väldigt viktigt för Sverige att vi håller ihop och gör saker tillsammans. Det är inte så konstigt, för vi är ett ganska litet land - om än stort på många områden, och framgångsrikt. Så det är klart att vi behöver göra mer tillsammans.
Dessutom är det precis som Jessica Stegrud sa i sitt anförande och som Rickard Nordin sa förut om Uniper: Det är viktigt för näringslivet och för den som vill investera att det finns långsiktighet. Det är ett problem för Sverige att vi har så mycket av kortsiktighet nu. Det borde vi alla kunna se, bli överens om och försöka göra något åt, även om det ibland är väldigt svårt.
De fikasamtal som Stefan Löfven hade under sina år i regeringen ledde från att industrin i Sverige var "basically gone", som statsminister Reinfeldt sa när han åkte till världsmöten, till att industrin är på tå på ett fantastiskt sätt. Man anställer. Jag var i Ludvika i går och såg framtidstron, med alla människor som ska in i de verksamheterna - som dessutom hänger ihop med den elektrifiering som nu sker.
Det är fantastiska möjligheter. Vi borde ta dem genom att bli överens, i vårt fall med regeringen. Men regeringen får väl bestämma vilka de bjuder in.
(Applåder)
Fru talman! Hade det inte varit här jag var hade jag faktiskt trott att jag var på stand-up comedy. Det är faktiskt hutlöst, fru talman, att som socialdemokrat stå här och påstå att alla ska bjudas in till blocköverskridande samtal och bjudas in att vara med och samarbeta. Det finns väl inget parti som lika mycket som Socialdemokraterna har uteslutit mitt parti när det gäller just breda överenskommelser. Det är faktiskt bara trams.
Men jag förstår varför ledamoten lägger tid på den här målande beskrivningen av samarbete, för ledamoten vill inte svara konkret. Var ska de 60 terawattimmarna byggas på drygt fem år? Vilken typ av kraft? Vilken typ av balans- och reservkraft kommer att krävas? Var någonstans i Sverige ska detta ske? Är det rimligt? Kommer det att kunna ske, helt enkelt? Nu vill jag ha konkreta svar.
Sedan vill jag också gärna ha det sista svaret gällande kärnkraften. Vad gör vi utan kärnkraft i energisystemet? Med socialdemokratisk politik, som tack och lov inte får råda just nu, har vi nämligen ingen kärnkraft i systemet om så där 15, 20 eller 30 år. Vad vill Socialdemokraterna ha i stället?
Fru talman! Jag tror nog att det var på sin plats att berätta för Sverigedemokraternas ledamöter vad Sverige egentligen är. Det är inte alltid ni vet det. Så det kan vara på sin plats att ge en liten historisk återblick på vad som har byggt Sverige starkt. Där har vi socialdemokrater alltid varit de som står främst. Det är oss man kan lita på när det verkligen behövs. Det tror jag också att den här regeringen så småningom kommer att upptäcka.
När det handlar om kärnkraften kommer vi att ha kärnkraft under överskådlig tid i Sverige, antagligen till och med de reaktorer som går i dag eftersom de antagligen kommer att livstidsförlängas. Vi tycker att det är bra att de dessutom effekthöjs, framför allt om det kan ske snabbt. Det är bra.
Detsamma gäller för vattenkraften och för vindkraften. Det handlar om den befintliga vindkraften som faktiskt kan leverera mer om man uppgraderar den, vilket kommer att kunna ske de kommande åren, men vi kommer också att behöva bygga ut - vilket vi nu är överens med regeringen om när det gäller en del havsbaserad vindkraft. Frågan är bara vad Jessica Stegrud och Sverigedemokraterna tycker om detta, för vi hör ju varenda gång ett sådant beslut fattas hur fel det är, vilka problem det skapar och hur vedervärdigt det blir om vi går den vägen.
Det är bra om regeringen orkar stå emot. Det kanske man gör en stund till, men risken är väl att man får betala dyrt i någon förhandling så att det blir lite sämre för Sverige på ett annat sätt i stället.
(Applåder)
