Fredrik Malm (L) om Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande rörande en granskningsrapport från Riksrevisionen. Riksrevisionen är en myndighet som ligger under riksdagen, och dess rapporter skickas först till regeringen. Då har Riksrevisionen ofta ett antal rekommendationer, och sedan har regeringen 90 dagar, om jag inte minns fel, på sig att svara på detta. Det gör regeringen i en skrivelse, som då kommer till riksdagen och behandlas av berört utskott. När det gäller skolan är det rimligen och lämpligen av utbildningsutskottet.

Det Riksrevisionen nu har tittat på är om de åtgärder som regeringen och riksdagen har vidtagit för att försöka motverka betygsinflation har varit verkningsfulla och gett resultat. Man har särskilt tittat på differensen mellan resultaten på de nationella proven och de betyg som eleverna sedan har fått.

Det enkla svaret är att Riksrevisionen konstaterar att de åtgärder som har genomförts inte har gett resultat. Vi ser det tydligt, för att ta ett konkret exempel, i att 40 procent av eleverna i årskurs 9 får högre betyg i matematik än vad resultatet på de nationella proven säger.

Jag kan citera från sidan 6 i vårt betänkande, herr talman, under "Riksrevisionens slutsatser", så att vi får lite kontext:

"Riksrevisionens övergripande slutsats är att införandet av bestämmelsen i skollagen om att särskilt beakta resultat på de nationella proven vid betygssättning och Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning hittills haft liten påverkan på likvärdigheten i betygssättning. Det är fortfarande stora avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov. Vidare kommer enligt Riksrevisionen central rättning och digitalisering av de nationella proven inte att åtgärda problemen. Dessa åtgärder påverkar bedömningen av elevlösningarna, inte hur betygen sätts i förhållande till resultatet på nationella prov. Riksrevisionens bedömning är att lagstiftningen är alltför vag för att uppnå en likvärdig bedömning. Riksrevisionen bedömer därför att regeringen behöver genomföra ytterligare åtgärder för att öka likvärdigheten."

Den här rapporten är väldigt viktig. Både vi i riksdagen och regeringen har självklart ett väldigt stort ansvar i detta.

Regeringen instämmer i kritiken, och det gör även utbildningsutskottet. Precis som skolministern klargjorde på frågestunden här i kammaren för en timme sedan, herr talman, ska direktiv vara klara inom några veckor för en utredning som svarar mot den rekommendation som Skolinspektionen fört fram. Riksrevisionen menar också att Skolinspektionen behöver förbättra uppföljningen av betygsättning i kvalitetsarbetet, och det är något som både regeringen och Skolinspektionen, och även utbildningsutskottet här i riksdagen, instämmer i. I den delen finns det alltså en väldigt bred enighet.

Varför är då detta så viktigt? Ja, det är ju därför att i Sverige används betyg både för intagning på gymnasiet och för antagning till högre utbildning. Om vi inte kan lita på betygen, om vissa skolor systematiskt sätter högre betyg, sätts ju hela den fria konkurrensen, om man uttrycker det så, ur spel när det gäller att kunna söka till utbildningar och så vidare.

En massa personer tar nu studenten. Vi har varenda dag de senaste veckorna sett studentflak åka runt. Studenterna är överlyckliga över att vara klara med gymnasiet. En och annan kanske till och med tömmer föräldrarnas barskåp för att fira lite extra. Men då ska man veta att en del av dessa studenter kanske inte kommer in på sin drömutbildning på grund av att andra studenter går före på grund av att de har gått på skolor där man satt för höga betyg. Det är fullständigt orimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

I och med att vi i Sverige har valt att ge betygen en så pass stor roll för intagning och antagning blir det extra viktigt att man kan lita på betygen. Är det så att betygsinflation skapar de här problemen? Om vi har de här problemen är de i sig drivande av betygsinflation, skulle jag säga, vilket också ytterligare förvärrar problemen. Det hotar i förlängningen legitimiteten för hela det betygssystem vi har.

Jag menar, herr talman, att det självklart finns även andra sätt att ha antagning på. Man kan ha inträdesprov, intervjuer och mycket annat. Fördelen med betygen är att de, om de fungerar som det är tänkt, ska kunna mäta uppoffringar, engagemang och resultat över en längre tid. Det som sker vid ett enskilt tillfälle tenderar kanske att gynna en viss typ av ungdomar, och därför fyller betygen ändå en väldigt viktig roll.

Jag ser fram emot, herr talman, att regeringen nu skyndsamt kommer fram med de direktiv som man utlovat, att utredningen kommer igång och att vi verkligen kan ta krafttag i att styra upp systemet så att det fungerar avsevärt mycket bättre i framtiden.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag skulle säga så här som svar: Socialdemokraterna talar delvis om en annan sak. Det Riksrevisionen har tittat på i denna rapport är avvikelser mellan betyg och nationella prov. Så som jag uppfattar Linus Skölds replik, herr talman, efterlyser han egentligen en mycket större förändring av hela det svenska betygssystemet. Det kan vi förstås göra. Det är i sådana fall inte första gången vi gör det, kan jag påpeka.

När jag gick på högstadiet hade vi betyg 1-5. Det var ett relativt betygssystem, och man kunde inte bli underkänd. När jag började på gymnasiet hade man ändrat det. Då kunde man få IG, G, VG eller MVG. Då kunde man bli underkänd. Därefter har betygen ändrats igen till det betygssystem vi har nu med A, B, C, D, E och F, där man också kan bli underkänd. Häromåret fattade riksdagen beslut om att vi skulle ändra systemet på gymnasiet. Man skulle övergå till ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Det är då alltså samma system på gymnasiet som man egentligen har i grundskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Det beror alltså på vad man vill göra. Vill Socialdemokraterna egentligen ta bort att man ska kunna bli underkänd om man inte har nått målen? Det är inte vår uppfattning att man ska göra det. Det är varken min uppfattning, mitt partis uppfattning eller regeringsunderlagets uppfattning. Däremot tycker jag att man mycket väl kontinuerligt kan diskutera annat i betygssystemet för att få det att fungera bättre. Men denna utredning kommer att särskilt titta på just frågan om de nationella proven och betygsättningen.

Herr talman! Nu blir jag lite förvånad. Nu tolkar jag det nästan som att Socialdemokraterna inte vill ha nationella prov i svensk skola. Jag har inte förut uppfattat att det har varit partiets uppfattning.

Det Riksrevisionen har tittat på i sin rapport är åtgärder som inte denna regering har vidtagit. Det är åtgärder som den tidigare regeringen och Skolverket har vidtagit. Det är Socialdemokraternas egen åtgärdsreform som Riksrevisionen har haft att titta på, och de har konstaterat att de åtgärderna är otillräckliga för att nå det man vill uppnå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! Jag tror att vi också talar här om lite olika saker. Vi har ett betygssystem i Sverige som bygger på att tiotusentals lärare i olika åldrar i svensk skola sätter betyg utifrån kriterier. De kriterierna är kunskapsrelaterade. Det innebär att det kan stå i ett betygskriterium att en elev för att nå till exempel nivån C eller nivån A ska klara av att analysera på en viss avancerad nivå. Det är klart att det är en bedömningsfråga från lärare till lärare hur eleven når detta. Vissa lärare kan bedöma det på ett sätt, vissa lärare på ett annat sätt.

Om vi vill ha likvärdighet i betygssystemet kommer vi att behöva nationella avstämningar som innebär att vi få större möjligheter att jämföra. Det kallar Linus Sköld för stress, herr talman. Jag kallar det snarare för någon sorts kvalitetssäkring i fråga om att betygen i betydligt högre utsträckning ska bli rättvisande.

Sedan finns det en massa annat att diskutera vad gäller stress i skolan. Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget. Det kan vara så att en elev som inte mår särskilt bra får sämre betyg på grund av det. Det kan också vara så att en elev som inte når de förväntningar eller mål som man har mår dåligt på grund av det. Jag är inte säker på att det alltid är så att stressen följer av just det som Linus Sköld menar.

Herr talman! Det förefaller logiskt att det är svårt att knyta betygen till nationella prov i de ämnen som inte har nationella prov.

Det finns ju andra verktyg i den utbildningspolitiska verktygslådan. Ett sådant är Skolinspektionen och deras granskningar av skolor, till exempel. Om vi specifikt talar om friskolorna tycker jag att friskolesektorn har att ta ansvar för sin sektor, om jag uttrycker det på det sättet. De behöver bli bättre, skulle jag säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Häromveckan var det en granskning av några friskolor, och då såg jag ett väldigt tydligt pressmeddelande från ordföranden i Friskolornas Riksförbund. Det är ju positivt att friskolorna som ändå har gemensamma organ, till exempel Friskolornas Riksförbund, också diskuterar frågor som kan ha viss koppling dit, även om jag är helt övertygad om att det finns problem med betygsinflation även inom kommunala skolor, herr talman.

Avslutningsvis är det som Niels Paarup-Petersen lyfter om ekonomiska incitament, sanktioner och annat sådant som kan täckas av andra utredningar, inte minst den friskoleutredning som kommer att påbörja sitt arbete inom kort och säkerligen också andra utredningar. Det finns ofta en tendens i politiken att när regeringen vill utreda något kommer alltid oppositionen, oavsett vilka partier som sitter i opposition vid den tiden, och kräver att man ska hälla på en massa andra frågor i den utredningen. Det är dock hela tiden en avvägning: Hur snabbt vill man kunna få utredningens betänkande, och hur snabbt kan man få fram lagstiftning? Vi ska ju komma i mål också, så ibland är det motiverat att utredningarna inte är superbreda.

Herr talman! Det var väl ingen skräll att jag skulle få den frågan från Daniel Riazat, och det är en viktig fråga. Det vill jag påpeka, herr talman. För legitimiteten för det svenska betygssystemet, för svensk skola i stort och också för friskolorna, oavsett om de är aktiebolagsdrivna eller idéburna i form av stiftelser eller så, är det väldigt viktigt att betygssystemet är likvärdigt, transparent och rättvist. Vi ska inte ha fuskbetyg, betygsinflation och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Många av de frågor som rör friskolorna kommer att omhändertas i den friskoleutredning som kommer att få sina direktiv under våren. Vill man veta vad den utredningen ska innehålla går man in på Google och skriver "Tidöavtalet". Man kan både särskriva det och skriva ihop det, även med bindestreck. I skolavsnittet i Tidöavtalet står det listat, och det är den största reformen av friskolesystemet sedan det infördes 1992 i svensk skola. Det är säkerligen så att en del av förändringarna borde ha gjorts tidigare, men nu kommer de att genomföras.

Men det är också viktigt att vi diskuterar det som betänkandet handlar om. Riksrevisionen har inte granskat betygen utifrån huvudman, om skolan är kommunal eller fristående, utan de har specifikt tittat på om en ändring i skollagen om att de nationella proven ska ligga mer parallellt med betygen har lett till den effekt som lagstiftaren ville ha.

Herr talman! Daniel Riazat och jag har lite olika utgångspunkter. Min utgångspunkt är att vi har problem med betygsinflationen, med fuskbetyg, i svensk skola, och det måste vi göra något åt. Daniel Riazats slutsats, som jag tolkar honom, är att vi har problem i svensk skola med betygsinflation och fuskbetyg, och de problemen ska vi därför använda som verktyg för att stänga friskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Det här visar olika utgångspunkter. Vänsterpartiet är emot friskolor, och partiet är dessutom emot betyg. Med Vänsterpartiets politik blir det ingen valfrihet, men det blir inte heller betyg. Då blir det svårt att motivera eleverna att anstränga sig i skolan och plugga, vilket betygen bidrar till. Vi har alltså olika utgångspunkter i frågan.

Nationella avstämningar har alltid funnits. Tidigare fanns examensprov i svensk skola, men de har avskaffats. När jag gick på lågstadiet hade vi en massa diagnostiska prov, och de finns fortfarande i svensk skola på många håll. I Stockholm finns ett särskilt Stockholmsprov för att jämföra skolor.

Det var kontroversiellt när nationella prov infördes. Vänstersidan var mycket emot därför att man egentligen var emot prov. Men nu har många också på vänstersidan förstått att proven är viktiga eftersom de ökar likvärdigheten i betygsättningen. Det är därför hela diskussionen kring betygsinflationen i dag handlar om att kunna använda de nationella proven för att skapa mer likvärdiga betyg. Jag önskar att även Vänsterpartiet kunde ansluta sig till detta.