Daniel Helldén (MP) svarade Magnus Oscarsson i en replik om Luftfartsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:116 Onsdagen den 31 maj” den 31 maj 2023.
Magnus OscarssonKD· i sitt anförandeI dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Flyget är viktigt - ja, en grundförutsättning - för att hela Sverige ska fungera. Att hela…Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Flyget är viktigt - ja, en grundförutsättning - för att hela Sverige ska fungera. Att hela Sverige ska ha bra möjligheter att växa, leva och utvecklas är en prioritering för den nya regeringen, och för att uppnå detta behövs stora satsningar på transportinfrastrukturen. Det handlar både om att förvalta det vi redan har byggt upp och om att investera i såväl underhåll som ny infrastruktur där det behövs. Ett exportberoende land som Sverige behöver nämligen en robust infrastruktur och fungerande transporter; det är en förutsättning för vår ekonomi och konkurrenskraft.
Herr talman! Vi behöver alla de fyra transportslagen fordon, tåg, flyg och sjöfart. De ska inte ställas mot varandra. Tvärtom kompletterar de varandra.
I Sverige med långa avstånd har flyget haft en viktig roll historiskt, och utan tvekan kommer flyget att ha en ännu viktigare roll i framtiden med den spännande utveckling som pågår.
Herr talman! Sverige är ett av de länder i världen som är bäst lämpat för en tidig introduktion av elflyg. Genom ny teknik kan tillgängligheten i vårt land öka. Elflyget möjliggör bland annat att etablera nya point-to-point-flyglinjer i Sverige mellan mindre och regionala flygplatser runt om i landet men också för nya linjer utanför vårt land, inte minst till Finland och Norge. Det här, mina vänner, är riktigt spännande.
Det händer väldigt mycket på detta område just nu. Svensk flygindustri arbetar för att vara fossilfri till 2030 och arbetar intensivt med att elektrifiera flyget. Det finns alltså ingen anledning att känna flygskam när svensk flygindustri kommer att ställa om och bli fossilfri, utan tvärtom ersätts flygskam med flygglädje.
Herr talman! Jag är glad över att vi har en regering som har satt ned foten angående Bromma flygplats. Det är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet. Bromma flygplats kommer att kunna fungera som en hubb för framtidens elflyg. Flyget ligger långt fram i omställningsarbetet. Flygföretagen pratar redan om de möjligheter som öppnas för Bromma flygplats med elflyg. Tack vare att elflyg har en lägre bullernivå och behöver kortare start- och landningsbanor än traditionellt flyg öppnas det upp för helt nya förutsättningar att bygga bostäder nära Bromma flygplats och samtidigt säkra den möjlighet som en stadsnära flygplats ger.
Herr talman! Samhällsviktig luftfart för bland annat hälso- och sjukvård, räddningstjänst, brandflyg, kustbevakningsflyg och andra aktörer inom krisberedskapen och totalförsvaret fyller en mycket viktig funktion. Även det nuvarande säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde understryker hur angeläget detta är.
Det har varit en tuff tid under och efter pandemin. Samtidigt har pandemin visat hur viktigt det är med tillgång till snabba samhällsviktiga transporter.
Flyget är också viktigt för ett exportberoende land som Sverige, och det gör det möjligt för människor i olika delar av landet att besöka familj, släkt och vänner som kanske bor i en annan landsända.
Flyget har tjänat Sverige väl, och flyget kommer även i framtiden att spela en mycket viktig roll i Sverige.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Oscarsson för ett inspirerande anförande. Man kan nästan inte låta bli att lyftas av ordet flygglädje och den positiva inställning som Kristdemokraterna och Magnus Oscarsson har till denna bransch. Det är jätteviktigt för Sveriges del. Men det räcker inte med glada tillrop från regeringspartiernas sida, utan det handlar också om på vilket sätt man kommer att underlätta för den utveckling som ledamoten talar sig så varm för.
Vilka är de konkreta politiska förslagen för att nå fossilfrihet? Ledamoten lät mest glad över att det händer mycket. Men inte minst regelkrånglet är något som vi skulle behöva komma till rätta med för att utvecklingarna ska ske på allvar.
Jag skulle oerhört gärna vilja höra vad som är innehållet i en politik som handlar om att få fart på den gröna omställningen och nå fossilfrihet. På vilket sätt vill man ta sig an den utmaningen?
Jag skulle också vilja fråga på vilket sätt man avser att underlätta. Precis som den moderata ledamoten tidigare nämnde är regelkrånglet en viktig del att komma till rätta med. I vårt replikskifte är jag nyfiken på att få höra från Magnus Oscarsson, som tillhör samma parti som den ansvariga ministern, på vilket sätt han anser att regelkrånglet kan åtgärdas.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Heie för frågorna.
Detta är otroligt viktiga frågor, som jag också lyfte fram i mitt anförande. Ledamoten Heie tar upp regelkrånglet. Det är något som jag vet att regeringen ser över. Jag vet också att vår minister har diskussioner om hur man ska kunna göra, som ledamoten är inne på, för att minska och kanske också ta bort en del regler som upplevs som krångliga och besvärliga och som har varit det under väldigt lång tid. Det är något som ses över just nu på Regeringskansliet.
Vi har haft ett läge i vårt land med enormt mycket regelkrångel, inte bara i den här branschen, som vi upplever hämmar utvecklingen. Jag vet som sagt att detta är något som det jobbas på.
Hur ska vi då få mer fossilfritt? En sak är naturligtvis att det produceras mer el i landet. Här har regeringen verkligen tagit fasta på att få fart på elproduktionen. Vi behöver exempelvis ha mer kärnkraft. Det är jätteviktigt att vi får loss detta, så att vi får mer elproduktion i landet. Det är också jätteviktigt att vi får fram biodrivmedel på ett bra sätt i vårt land. Detta är saker som det kanske inte är full fart på nu. Men här är det jätteviktigt att vi agerar, och det vet jag att regeringen gör.
Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för svaren.
Regelkrånglet har ledamoten och jag debatterat tidigare i olika sammanhang, också i andra utskott, inte minst miljö- och jordbruksutskottet. Nu säger ledamoten att det ses över just nu och att han vet att man jobbar med frågan. När kommer man att presentera vilka delar man har tagit tag i som ledamoten vet att man jobbar med? Vilka typer av regeländringar är det som man avser att återkomma med till riksdagen eller till branscherna?
Ledamoten säger också att biodrivmedel är jätteviktigt. Om det är jätteviktigt tänker jag att det säkert är något som både ministern och hela regeringen jobbar med. Vilka är då de konkreta politiska förslagen för att öka biodrivmedlen i Sverige? Vad är det som man avser att återkomma med från regeringens sida?
Ledamoten tillhör ju Kristdemokraterna, och jag tror att både landsbygdsministern och infrastrukturministern har ett stort engagemang i de här frågorna. Då är det viktigt för oss alla att få veta när man kommer att sätta detta på plats. Ledamoten själv verkar ha en väldigt lång tidsaspekt, eftersom han lyfter fram kärnkraften som vi vet kommer att ta väldigt lång tid att få plats. Då tänker jag att biodrivmedel skulle kunna vara en betydligt snabbare process.
Hur ser den konkreta politiken ut för att öka biodrivmedelsproduktionen här i Sverige?
Herr talman! Jag tackar på nytt ledamoten Heie för hennes frågor.
Precis som jag var inne på i förra repliken har vi ju biodrivmedel, som är en stor chans och väldigt viktig för vårt land. Vi ser tyvärr att det har varit svårigheter. Till exempel har biogasen haft mycket problem, som har gjort att det har varit tufft för många aktörer. Jag vet att det är något som den här regeringen verkligen tar tag i för att komma ur detta och få fossilfritt drivmedel att bli en viktig del i Sverige. Vi har exempelvis vätgas, som också är spännande, och elproduktionen. Förvisso kanske det just nu tar lite tid att få fram mer kärnkraft. Men det viktiga är att vi börjar någonstans. Vi vet ändå att kärnkraft är något som fungerar över tid. Även när det inte blåser funkar kärnkraft.
Aktörer vill ju ha långsiktighet, för om de ska satsa vill de veta vad som gäller framåt. Därför tror jag att det är viktigt att vår regering har satt ned foten. Vi tror på framtiden för svenskt flyg. Vi vet också att det är viktigt att det är långsiktighet som gäller. Signalerna från den här regeringen är att flyget inte bara är en del som man vill ta bort utan att flyget är här för att stanna.
I stället för flygskam säger vi flygglädje. Det vill vi arbeta med från den här regeringens sida.
Herr talman! Ledamoten Oscarsson pratade om många saker, och jag tänkte specifikt på en sak, nämligen frågan om att ställa trafikslag mot varandra. Det låter som att man ställer till exempel bussar och flygplan mot varandra, men det vi ställer mot vartannat är ju de olika trafikslagens effekter på klimat och miljö. Vi vet att till exempel tåg, som regeringen väljer att inte satsa på utan stoppar utbyggnaden av, har ett mycket bättre track record när det gäller klimat och miljö än det flyg som ledamoten Oscarsson står och värnar. Vi vet allihop att vi kommer att behöva flyg och att flyget inte kommer att försvinna, men vi måste ändå inse att flyget är djupt problematiskt, inte minst i dessa tider när vi har en klimatkris som är accelererande.
Ledamoten pratar om flygglädje. Jag kan tänka mig att de som kastar sig ut med en hang glider kan känna flygglädje när vinden susar och de far iväg - absolut! Flygskam är ett begrepp som jag tycker att man inte borde använda, men däremot skulle flygansvar kunna vara ett begrepp att hålla i huvudet. Det handlar om att det finns tillfällen där folk behöver flyga men att man bör ta ansvar och låta bli allt flygande som inte behövs. Sedan kan man känna flygglädje när man kastar sig ut med hang glidern.
Jag avslutar med Bromma flygplats: Kan inte ledamoten Oscarsson erkänna att Bromma flygplats inte behövs?
Herr talman! Tack, ledamoten Daniel Helldén, för frågorna som du ställer! Jag ska försöka svara på dem.
För det första säger vi inte nej till allt tåg. Jag vill bara ta upp det en gång för alla. Vi säger inte att tåg är något fruktansvärt otäckt, utan vi tycker tvärtom att tåg är fantastiskt! Men förra regeringen lade i princip alla äggen i samma korg. Som bondpojk har jag lärt mig att man inte ska göra det, utan att man ska försöka sprida ut dem, eftersom det kan bli problem annars. Och det var precis vad vi upptäckte, och under åtta år har vi nu försökt prata om att man inte bara kan säga att om vi gör det blir allt bra. Vi ser att underhållsskulden i vårt land är enorm. Det är otroliga summor vi pratar om. Då går det inte att säga att allt kommer att lösa sig bara vi satsar på höghastighetsjärnvägen. Det håller inte. Vi tror inte på det, tvärtom.
Vi ska se till att vi har en robust järnväg, men också robusta och bra vägar. Jag menar att vi inte ska slå sönder. Vi har dessa olika fordonsslag i vårt land, och det är viktigt att se att de kompletterar varandra. Vi ska inte ställa dem mot varandra. Det menar jag verkligen, för jag tror verkligen på detta med Bromma. Med den stora elektrifiering som vi pratar om kommer det att blir en helt ny framtid för Bromma. Då kan man kanske också bygga fler bostäder runt omkring. Det är tanken.
Herr talman! Jag skulle säga att det är en stor skillnad på trafikslagen flyg och tåg. Vi behöver satsningarna på tågen. Vi behöver inte stora satsningar på flyg, som den här regeringen vill göra. Dessutom vill regeringen upprätthålla flygplatser som har gjort sitt för länge sedan och som kan användas på ett mycket bättre sätt. Bromma flygplats är en plats för bostäder. Det finns inget annat att ha där.
Flyg och järnväg är två trafikslag som man inte ska ställa mot varandra, men man kan konstatera att de har helt olika klimateffekter.
När det gäller tåget handlar det ju om att bygga stambanor. Men vi vet ju att vi nu ska underhålla dem; vi ska byta kontaktledningar, och vi kommer att behöva byta allt under de närmaste 20-30 åren. Vad som händer är att tågen inte kommer fram. Nu ska man köra enkeldrift i massor av år på Västra stambanan för att man ska göra reparationer. Och det måste man göra för att vi inte har något redundant system. Detta gör att folk kommer att flyga i stället, och det är otroligt olyckligt.
Det finns elflygplan i dag - det pågår en turné där man på regionala flygplatser kör runt ett tvåpassagerarplan med el. Det finns drönare och allt möjligt; egentligen är väl elflyg och drönare ungefär samma sak. Men för den stora delen av det flyg som vi har i dag finns det ingen ersättning under överskådlig framtid. Det måste regeringen inse. Man kan inte bara prata om någonting som inte finns och se det som en ersättning för det som ställer till det i dag.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Daniel Helldén igen för ytterligare frågor.
Som sagt kan vi inte ta tåget över hela vårt land. Det är omöjligt. Därför är flyget ett otroligt bra komplement. Det är det som regionala flygplatser vill visa upp. Jag vet att ministern är ute i olika delar av landet och talar med de regionala flygplatserna för att få koll på hur läget är. Det är som sagt ett komplement som är oerhört viktigt. Det är till och med livsavgörande för många kommuner att det finns en flygplats, och där finns det dock inget tåg. Precis som ledamoten är inne på håller detta på att lösa sig nu.
Nu kan inte ledamoten svara mig, men vad har den förra regeringen för ansvar? När vi satt i utskottet i går och fick höra talas om att vissa delar som ska göras om nu på järnvägen är 70 år gamla saker - 70 år! Förra regeringen satt visserligen inte i 70 år, men detta är ett jättestort ansvar som jag menar att den förra regeringen inte tog. Nu får vi ta över det. Det är inte så att den här regeringen kom till ett dukat bord, tvärtom. Man kom till ett bord fullt av disk som man fick börja med att duka av själv. Det är precis det som vi får göra här nu.
Därför är det otroligt viktigt att vi nu har en regering som sätter ned foten i olika frågor. Vi kommer också att se till att vi får en långsiktighet i detta.
Avslutningsvis vill jag också säga att man på Gotland nu är mycket tacksam för att vi har sagt ja till att ha kvar flygplatsen i Bromma. För dem är detta jätteviktigt. Det är en livsnerv mellan Gotland och fastlandet som vi har i dag i Bromma.