Riksflödet
Logga in
Svarade Elin Söderberg i en replik ·

Helena Gellerman (L) om (forts. från § 15) Klimatpolitik (forts. MJU16)

Helena Gellerman (L) svarade Elin Söderberg i en replik om (forts. från § 15) Klimatpolitik (forts. MJU16) i debatten ”Protokoll 2022/23:116 Onsdagen den 31 maj” den 31 maj 2023.

Elin SöderbergMP· i en replikJag har en kort första fråga, Helena Gellerman. Norrlandssträckan - är det Ostkustbanan, Norrbotniabanan, Inlandsbanan eller något annat? Det undrar jag. Helena Gellerman nämnde fem principer för Liberalernas…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! I dag debatterar vi klimatfrågor.

När vi debatterar klimatfrågor här i kammaren beror fokuset i hög grad på vilket utskott i riksdagen som har hand om ärendet. Näringsutskottet har energifrågor och företagsfrågor, trafikutskottet har transportfrågorna och miljö- och jordbruksutskottet har mer fokus på klimatmålen och de mer naturnära klimatfrågorna som kolsänkor och biobränslen. Men när vi pratar om klimatfrågor måste vi se det som ett helt system. Ska vi nå våra mål måste vi orka se helheten, hur de olika delarna samverkar och var de svaga länkarna är.

Liberalernas klimatpolitik utgår från fem viktiga principer:

Förorenaren ska betala. Alla verksamheter ska betala för sina klimatkostnader. Med våra styrmedel fokuserar vi på utsläppen. När andra partier exempelvis vill minska antalet flygresor vill vi utveckla ett fossilfritt flyg och premiera elflyg och fossilfria bränslen.

Klimatomställning måste ske i en växande ekonomi. All omställning kostar pengar - enorma pengar - åtminstone initialt. Därför är ekonomisk tillväxt nödvändig för att klara kostnaden. Det är länder med sämre ekonomi som ligger efter i klimatomställningen. Därför måste företagen tjäna pengar för att klara omställningen.

Handel, teknikutveckling och entreprenörskap är förutsättningar för att klimatarbetet ska lyckas. Vi liberaler är teknikoptimister, inte minst jag själv. Vi tror att klimatmålen är nåbara om vi frigör innovationskraften. Den största påverkan på klimatutsläppen är exporten av svenska produkter producerade med liten klimatpåverkan - den ger tillväxt hos oss och sänker samtidigt utsläppen globalt. Svenskt Näringsliv har gjort en utredning där man säger att man sparar 26 miljoner ton varje år på den svenska exporten. Det är mer än hälften av de utsläpp vi har i Sverige. Till det kan man lägga att de nya metoder som utvecklas av företag bör exporteras för att man ska kunna tillgodogöra sig dem i motsvarande verksamheter i utlandet.

Vi ser också att det är mycket viktigt att utveckla det internationella samarbetet. Klimatutsläppen är gränslösa. Sverige behöver arbeta på global nivå och främst genom EU. EU är världens viktigaste miljöorganisation. Regeringen har som ordförande i EU nu under våren rott det stora klimatpaketet Fit for 55 i hamn. Inte minst de senaste delarna är viktiga: AFIR och ReFuelEU Maritime och Aviation. Fit for 55 är ett viktigt steg för att samma regler ska gälla i hela Europa. Vi ska också använda EU som hävstång för att driva på den globala klimatomställningen.

Det är förändringar av hela system som är viktigast för klimatomställningen, där sedan det individuella beslutet påverkar. Förändringen av hela systemet är starkt kopplad till våra företag. Som exempel kan vi se på övergången från fossildrivna fordon till laddbara fordon. Det måste finnas laddbara fordon, laddinfrastruktur och stabil elförsörjning till rimliga priser innan individen väljer ett laddbart fordon.

Med dessa fem principer är det lätt att ta ställning i olika frågor för att vi ska nå våra klimatmål. När man tittar på klimatomställningen ur ett systemperspektiv är den viktigaste förutsättningen för klimatomställningen en leveranssäker elförsörjning. Den gamla regeringen har genom sin förtida nedläggning av 50 procent - sex av tolv reaktorer - av våra kärnkraftverk ryckt undan en stor del av förutsättningarna för klimatomställningen under det närmaste decenniet. Det äventyrar leveranssäkerheten av elenergi och försätter därmed rent generellt företag och många tusentals jobb i fara. Vi får företag som inte expanderar och företag som inte ens vågar etablera sig och skapa nya jobb.

Ska vi klara klimatomställningen måste vi ha fossilfria alternativ och helst helt utsläppsfria alternativ, som elen. Med nedläggningen av kärnkraftverken fördröjde den förra regeringen omställningen med många år. Vår regering försöker nu reparera skadan och har nyligen tagit beslut om två nya vindkraftsparker utanför västkusten. Det är bra. Men vi ska vara på det klara med att dessa två parker motsvarar bara ett av de kärnkraftverk som den förra regeringen lade ned. I stället för att vi skulle kunna få ett stort tillskott med el till västkusten återställer vi bara delvis den situation som fanns 2018 innan den förra regeringen lade ned de två kärnkraftverk som fanns på Ringhals. Hade den förra regeringen verkligen varit för klimatet hade partierna inte lagt ned kärnkraften.

I dag har vi vatten-, vind- och solkraft tillsammans med kärnkraft. Vi behöver fördubbla vår elproduktion till 2040. Ska vi ha en stabil elförsörjning och klara klimatomställningen genom att göra oss oberoende av fossil energi behövs kärnkraften. Jag är glad att få tillhöra en regering som ser detta och satsar på alla energislag.

Med energiproduktionen och bränsleproduktionen som plattform är den liberala klimatpolitiken inriktad på följande områden:

Först och främst vill vi eliminera utsläppen av fossil koldioxid. Att mentalt vara inställd på att få bort alla utsläpp i stället för att bara prata om att minska dem ger ett annat tidsperspektiv. Alla verksamheter måste agera nu. Vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen inom transportområdet, och här är elektrifieringen svaret. Det som hindrar elektrifieringen är tillgången till laddinfrastruktur där man bor, arbetar och reser. Här satsar regeringen stort med 4 miljarder för att öka takten. Naturligtvis behövs biobränslen till befintliga fordon under omställningen.

EU ETS-systemet är viktigt som styrmedel mot klimatmålen, där nu sjöfarten och vägtransporterna ingår. Det nya systemet Fit for 55 med dess olika delar driver bland annat på utvecklingen av nya fossilfria bränslen och infrastruktur för laddning och fossilfria bränslen.

Företagen behöver få bort sitt beroende av fossila insatsvaror och fossil energi, där många lösningar blir specifika för respektive företag. Vi vill minska utsläppen av metan och lustgas. Därför vill vi bland annat driva på biogasproduktionen, baserat på bland annat gödsel från boskap, som annars skulle ge metanutsläpp. Det finns också intressant forskning när det gäller foder till kor för att minska deras metanutsläpp.

Liberalerna vill bygga upp en kapacitet för negativa utsläpp av koldioxid. Genom att fånga in den koldioxid som bildas vid förbränning av biomassa kan vi åstadkomma negativa utsläpp. Potentialen är stor i Sverige, då det finns ett stort antal punktkällor av biogen koldioxid där det skulle vara effektivt att fånga in gasen. Vi vill samtidigt bygga upp en marknad så att verksamheter som har svårare att ställa om ska kunna köpa in sig i koldioxidinfångning under sin omställning.

Liberalerna vill minska naturlig avgång och öka naturligt upptag av klimatgaser genom klok markanvändning. Det är rationellt att genomföra omfattande nettoupptag av koldioxid i Sverige för att klara EU:s mål inom ESR. Vi vill också återväta torvmarken för att minska utsläppen och fasa ut torvbrytningen.

Liberal klimatpolitik innehåller en rad åtgärder för att vi ska göra oss oberoende av fossil energi och sänka koldioxidutsläppen. I detta inlägg har jag fokuserat på principer och några specifika områden som har potential när det gäller att kraftigt minska utsläppen.

Jag är glad att tillhöra en regering som tar ett helhetsgrepp om klimatpolitiken, en klimatpolitik som går hand i hand med energipolitiken.

Herr talman! Jag tackar för anförandet. Miljö- och klimatministern har sagt att klimatpolitiken ska vila på tre ben. Ledamoten här presenterade fem delar. Oavsett detta är elektrifieringen en stor del av det som regeringen lyfter fram. Man ska satsa på laddstolpar och laddinfrastruktur. Men jag ser inte att det räcker. Vi måste se till att få ut fler elbilar i trafik och ändra avgaserna från de övriga lastbilarna och bilarna. Annars kommer vi inte att nå klimatmålen.

Om Centerpartiet hade fått bestämma hade vi återinfört klimatbonusen. Många familjer som vill göra rätt för klimatet kände sig lurade när regeringen över en natt stoppade detta. Och nu har de inte längre råd med klimatsmarta alternativ. Den plötsliga avvecklingen har mötts av stark kritik från många håll. Dessutom ska regeringen nu sänka inblandningen av biodrivmedel.

Jag blir lite förvirrad. Vad tycker Liberalerna egentligen i fråga om reduktionsplikten? Tongångarna var nämligen lite annorlunda i valrörelsen jämfört med den linje som Liberalerna och regeringen nu förespråkar.

Vad är egentligen en effektiv klimatpolitik? Om man inte ser till att fler människor prioriterar elbilar måste utsläppen minska på något annat sätt. Jag känner till två sätt. Antingen blandar man in annat drivmedel i tanken - där är reduktionsplikten ett viktigt verktyg - eller så får man helt enkelt köra långsammare och sänka hastigheten.

Hur ska vi konkret göra för att uppnå klimatmålen till 2030? Det är inte så lång tid till dess.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är ett av mina hjärtebarn. Jag sitter i trafikutskottet, och jag har jobbat inom transportområdet med personbilar i 35 år. Just denna omställning går väldigt fort - vi behöver byta ut hela fordonsflottan på ungefär 15 år. Detta kräver enorma satsningar för alla bilföretag men även för samhället för att skapa förutsättningar. Det handlar om det som jag nämnde i mitt anförande - tillräckligt med el och distributionsnät men också laddinfrastruktur.

När det gäller till exempel klimatbonusen drev jag på. Jag tyckte att det var en väldigt viktig del när försäljningen av laddbara bilar låg väldigt lågt. Men när försäljningen av laddbara bilar står för 50 procent eller över 50 procent av försäljningen ska staten inte fortsätta att pumpa in pengar. Vi lade 7 miljarder förra året. Vi lägger 7 miljarder i år på den tidigare försäljningen. Det är enorma pengar.

Även med klimatbonusen kostade en elbil väldigt mycket pengar. Det viktiga är att vi ser till att vi får ut väldigt många bilar på marknaden. Det handlar om att vi får ut många begagnade bilar, för det är först när vi har en stor begagnatmarknad som vi kommer att ha laddbilar som det stora flertalet människor har råd att köpa. Vi följer försäljningen av bonusbilar för att se: Är det den ekonomiska krisen som minskar försäljningen av elbilar, eller är det rakt över? Men det är viktigt att vi håller uppe tempot för att kunna byta ut fordonsflottan.

Jag får återkomma med svar på den andra frågan.

Herr talman! Ja, vi pratade om elektrifieringen, och jag hoppas att ledamoten kan återkomma till hur man ser på reduktionsplikten.

I anförandet har Liberalernas representant pratat om helheten. Tidigare har man också pratat om att det ska vara en effektiv klimatpolitik. Men jag ser inte detta i det som regeringen levererar i dag. Jag ser inte att man satsar på exempelvis cirkulär ekonomi. Man prioriterar inte avfallshanteringen eller satsningen på järnvägar. Det är ju en helhet i klimatomställningen.

Jag kan i stället konstatera att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har kommit överens om flera punkter som påverkar klimatet negativt. Detta med klimatbonusen är ett exempel. Men det handlar också om detta med underhåll av järnvägar och satsningar på infrastruktur på annat sätt. Det finns alltså förslag som i stället ökar utsläppen.

Var finns förslagen för den gröna omställningen, som kan göra att näringslivet faktiskt får det stöd som det behöver för att kunna ta kommandot i den gröna omställningen? Det gör det faktiskt till viss del. Men politiken kan göra mer.

Jag vill upprepa frågan kring reduktionsplikten. Och hur ska man göra konkret för att nå utsläppsmålen till 2030?

Herr talman! Jag ska vara lite snabbare med svaren på frågorna.

Jag var med och förhandlade om den reduktionsplikt som gällde tidigare. I den förhandlingen var jag mycket tveksam till det elektrifieringsscenario som man utgick från - man tog ett basscenario. Jag sa att man skulle gå på det högsta eftersom det kommer att gå väldigt fort i denna omställning. Jag tror att vi inom ett halvår hade slagit det högsta scenariot. Omställningen när det gäller elektrifieringen går alltså väldigt fort.

Dessutom var en annan farhåga att produktionen av biobränslen inte skulle kunna ske i den takt som vi ville blanda in dem. Därmed skulle pumppriset bli mycket högre. Och det skulle slå väldigt hårt mot många, kanske framför allt ute i landet, som är väldigt beroende av sina bilar. Där har det också blivit så. Sedan har kriget i Ukraina gjort att priset blivit ännu högre.

Vi är väldigt positiva till reduktionsplikten, men vi hade velat se en lägre kurva från början.

Ledamoten tar upp att vi skär ned i fråga om järnvägen. Det vi har gjort är att vi har sagt nej till nya stambanor. Vi behåller de tre delar av stambanorna - jag tror att det är detta som ledamoten menar - som fyller ett behov. Dit går 200 miljarder. De andra 200 miljarderna vill vi satsa på andra sträckor, till exempel Norrlandssträckan och sträckan mellan Göteborg och Alingsås, så att Göteborgs hamn kan få ut sitt gods. Det finns en lång rad satsningar inom järnvägen som snabbt kan ge klimatsänkningar i stället för den långsiktiga nya stambanan, som kanske blir klar någon gång efter 2050.

Herr talman! Jag har en kort första fråga, Helena Gellerman. Norrlandssträckan - är det Ostkustbanan, Norrbotniabanan, Inlandsbanan eller något annat? Det undrar jag.

Helena Gellerman nämnde fem principer för Liberalernas klimatpolitik. Om jag uppfattade det rätt handlade det om att förorenaren betalar, klimatomställning i en växande ekonomi, innovation, internationellt samarbete och förändringar av hela systemet.

Förra mandatperioden samarbetade Liberalerna med Miljöpartiet med flera i januariavtalet. Vi jobbade då med alla dessa fem områden. Vi jobbade med de principerna och med att ta kliv framåt och förbättra.

Liberalerna har valt att samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna och sänker nu koldioxidskatten för kraftvärme och skatten på fossila drivmedel i transportsektorn och förändrar reseavdraget så att det ger mer till fossilbilism och missgynnar hållbart resande. Listan är lång över hur man gör det billigare för förorenaren och dyrare och svårare för alla människor i landet som kämpar med klimatomställningen och som vill göra rätt och bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling.

Mot denna bakgrund är min första fråga: Varför valde Liberalerna att sätta sig i denna regeringskonstellation och gå emot de principer som de själva säger att de står för?

Herr talman! Jag tackar för mycket relevanta frågor.

Jag bor i Västsverige och pratar mycket med Göteborgs hamn, och jag har även varit i Sundsvall, Skellefteå och Luleå och talat om deras behov. Sträckan mellan Göteborg och Alingsås behövs verkligen för att de ska kunna få ut sitt gods via järnväg och sedan ut via Göteborgs hamn.

Järnvägssträckningarna längs Norrlandskusten är oerhört viktiga för att vi ska klara klimatet och inte få alltihop på lastbil. För mig är detta en självklarhet, och vi står bakom de båda sträckningar - Norrbotniabanan och Ostkustbanan - som ledamoten specifikt tog upp.

När det gäller varför vi valde att sätta oss i denna regering är svaret enkelt, och jag ägnade en stor del av mitt anförande åt det: energipolitiken. Vi pratar hela tiden om klimatpolitiken och att det är viktigt att få bort den fossila energin, men vad ska vi ersätta den med?

Det måste vara ren elproduktion till vätgas men även direktverkande el till olika delar, men den politiken röstade den förra regeringen bort. Man har röstat bort kärnkraftverk, och utan kärnkraften klarar vi inte en stabil elförsörjning. Jag är för både sol-, vind-, vatten- och kärnkraft, men det var inte den förra regeringen. Det viktiga är att få till energiförsörjningen.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag delar helt uppfattningen att Norrbotniabanan och Ostkustbanan är jätteviktiga och måste byggas ut snabbt.

Det är intressant att få ett tydligt besked här om att man har valt att acceptera ökade fossila utsläpp därför att man vill ingå i samarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna och för att kärnkraften ska byggas ut.

Då blir min följdfråga: Tycker Liberalerna att det är bättre att vi har mer kärnkraft och mer fossila utsläpp? För det är vad regeringen driver. Det är en politik som aktivt ökar växthusgasutsläppen i Sverige, som ökar beroendet av fossil energi i transportsektorn, som inte levererar de förutsättningar som industrin behöver för sin klimatomställning, som inte främjar utbyggnad av snabb elproduktion som kan komma på plats i närtid och som inte främjar energieffektivisering som kan frigöra el i närtid och bidra till omställningen, som är en kamp mot klockan.

I stället väljer man att satsa på kärnkraft, som någon gång i framtiden kan producera el, medan man helt försakar klimatpolitiken. Detta kommer att leda till att vi i framtiden får mer kärnkraft, ökade utsläpp och förvärrade klimatrelaterade risker som hela befolkningen har att hantera. Det är tydligt att Liberalerna har gjort denna prioritering därför att man gärna vill se kärnkraft.

Herr talman! Jag blir fascinerad när jag lyssnar på debatten här i dag där ledamöter från de förra regeringspartierna säger att den nuvarande regeringen misslyckas med att skaffa fram en massa energi, när man själv under den förra mandatperioden tog bort ofantliga mängder fossilfri energi i form av kärnkraftverk.

Nu har regeringen tagit beslut om två vindkraftsparker, men de motsvarar bara ett av de kärnkraftverk som ni tog bort under den förra mandatperioden, Elin Söderberg. Ändå står ni tillsammans med Socialdemokraterna och frågar varför vi inte skyndar på. Vi får ju ta konsekvenserna av er konstiga klimatpolitik. Om ni vill byta ut fossil energi måste ni ju se till att det finns någon annan energi. Och så plockar ni bort den energin! Jag förstår inte riktigt hur det går ihop.

Jag kommer som sagt från Västsverige. När det gäller omställningen där är det el man vill ha, men det råder en otrolig osäkerhet i Västsverige nu - i fordonsklustret i Göteborgs hamn. Varifrån ska man få el när ni har tagit bort de två kärnkraftsreaktorerna i Ringhals?

Northvolt vill påbörja produktion av batterier 2025, men de är jätteosäkra på om de kommer att ha tillräckligt med el för att starta sin produktion. Det handlar om otroligt många arbetstillfällen.

Göteborgs hamn vet inte om de kan gå i land med sin satsning på klimatomställningen och erbjuda landström, för de har inte el. Just därför har vi valt att satsa på den här regeringen, för vi måste skapa ett fundament för klimatpolitiken.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.