Kjell-Arne Ottosson (KD) svarade Emma Nohrén i en replik om Skogspolitik i debatten ”Protokoll 2022/23:111 Onsdagen den 24 maj” den 24 maj 2023.
Emma NohrénMP· i en replikDet är tur att skogsvolymen ökar med tanke på att vi för ungefär hundra år sedan hade all-time-low när det gällde hur mycket skog vi hade i Sverige. Det var på den tiden industrialiseringen hade gjort efterfrågan på skog…Fru talman! När man tittar igenom det betänkande vi i dag debatterar känns det, även om våra motioner förstås är fördelade på olika betänkanden, som att debatten till stor del kommer att bli en repris av de två debatter vi hade för två veckor sedan om biologisk mångfald respektive övergripande miljöfrågor, eftersom frågorna går så väldigt i varandra.
I betänkandet - jag yrkar för övrigt bifall till utskottets förslag i sin helhet - finns det 49 reservationer. Trots detta tror jag att vi i denna kammare, som läget ser ut nu, har en ganska stor enighet i skogsfrågorna. Jag tror, utifrån det jag läser i betänkandet och hör i debatten i allmänhet, att vi har sex av åtta partier i denna kammare som till stor del står bakom en skogspolitik där vi verkligen har frihet under ansvar och där vi ser att skogen är enormt viktig för den enskilde markägaren, för arbetsplatser, för skatteintäkter och för Aktiebolaget Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Jag hoppas att vi nu med stor samsyn kan komma vidare framåt i skogsfrågorna. Inte minst när Socialdemokraterna nu har släppt Miljöpartiets hand tror jag att chansen att komma längre är betydligt bättre.
Skogen spelar en väldigt viktig roll för att begränsa vår klimatpåverkan. Den är oerhört viktig för att ta upp växthusgaser och tar också upp betydligt mer växthusgaser än den släpper ut, så att vi i Sverige är näst intill klimatneutrala med våra territoriella utsläpp. Den bidrar till förnybara råvaror och ersätter både fossila bränslen och material. Närmare två tredjedelar av Sveriges yta består också av skog. Det är vår stora konkurrensfördel i omställningen. Det får vi inte glömma.
År 2021 var exportvärdet av den svenska skogen 164 miljarder kronor, och totalt 120 000 personer var sysselsatta inom allt som skogen ger, från arbete i skogen till förädlingen. Den gav 3 miljarder i skatteintäkter. Sedan har vi det som inte går att mäta i kronor och ören, nämligen livskvaliteten och allt vi kan bruka skogen till för att höja vår livskvalitet.
Det har redan påpekats här att skyddet ska bygga på frivillighet. Där måste vi komma ännu längre. Vi noterar tyvärr att en del myndigheter fortfarande inte agerar utifrån intentionen i det beslut om förändringar som röstades igenom med ganska stor majoritet i den här kammaren för ungefär ett år sedan.
Privata skogsägare har frivilligt och utan att få ersättning från staten ändå avsatt 560 000 hektar skog. Skogsstyrelsens siffror pekar också på ökade frivilliga avsättningar. Viljan finns alltså. Men skogsägaren måste, som jag har sagt tidigare i denna talarstol, kunna lita på staten samtidigt som staten ska lita på den enskilde skogsägaren.
Det låter som att vi har enorma avverkningar i Sverige. Men det är 1 procent av skogen som avverkas årligen. Det är viktigt att ha det i åtanke i debatten.
EU har också nämnts. EU är en källa till oro vad gäller skogen. I EU-fördraget nämns inte skog med ett enda ord. Det betyder att skogen inte är EU-politik. Det är nationell kompetens, och det ska vara nationell kompetens. I förslag efter förslag från EU-kommissionen är det tydligt att man inte har förståelse för hur skogen fungerar. Vi har olika typer av skogar i Europa. Vi kan inte ha en gemensam syn på hur våra skogar ska brukas.
Fru talman! Det blir en utmaning. Vi har en form av tvåfrontskrig. Vi måste kämpa med de många förslag som kommer från EU samtidigt som organisationer och partier i Sverige gör allt de kan för att försvåra brukandet av skog här. Ett tvåfrontskrig är aldrig bra. Då har man alltid ryggen mot någon. Det är verkligen en grannlaga uppgift att klara av allt detta.
Vi hörde tidigare om restoration law. Enligt den skulle Sverige behöva vidta åtgärder på nästan 16 miljoner hektar. Det är gigantiska områden som vi ska vidta åtgärder på, vad man nu lägger i det begreppet. Jag noterar dock att restoration law vid hanteringen i EU får kritik i utskott efter utskott. Flera utskott har redan röstat ned lagförslaget. Och flera av de stora partigrupperna kritiserar det nu mycket tydligt och visar att det inte kommer att hålla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Fru talman! Det tråkiga är att det till stor del bygger på okunskap. I februari stod vi bakom en konferens om bioekonomi där vi fick digitalt besök av bland annat generaldirektoratet för miljö i Bryssel. Höga företrädare står då och säger att vi inte kan fortsätta elda dugligt timmer. Men i Sverige eldar vi inte dugligt timmer. Det finns ingen skogsägare som gör det.
Vidare hörde vi under förra mandatperioden en representant säga i den här talarstolen att vi inte kan fortsätta göra dasspapper av det bästa timret. Den markägare som skickar sitt timmer till en massaindustri och bara får en tredjedel av priset jämfört med om han skickar det till ett sågverk finns inte heller.
Man försöker alltså sätta en bild som inte är sann för att få sin egen politik att stämma. Vi måste komma ur det. Det måste kunna bygga på fakta. Därför är det jättebra att vi kommer vidare med bland annat art- och habitatdirektivets artikel 17 om rapportering av skog, så att vi hamnar rätt i den referensytan. Vi ska - återigen - inte straffa ut oss själva, för att vi alltid ska vara Bror Duktig medan andra EU-länder gör lite mer som de vill.
Jag måste också påminna om att vi i debatten ofta hör att vi har stora plantager av skogar, att skogarna inte är diversifierade. Men enligt den senaste riksskogstaxeringen utgör de områden där det finns bara ett dominerande trädslag endast 4 procent av skogsarealen. Den areal där vi har fyra till sex trädslag utgör 33 procent av ytan, alltså många gånger mer. Men det hör vi inte om, utan det är stort fokus på de 4 procenten. Man vill inte tala om resten - återigen för att man ska få sin bild att stämma.
Miljökvalitetsmålet Levande skogar har jag redan varit inne på i replikskiftet med Emma Nohrén. Därför låter jag det vara.
Fru talman! Det är glädjande att vi har en ny regering som pekar ut en ny väg och en ny syn på skogspolitiken. Vi visar verkligen att vi litar på den enskilda markägaren och på skogsägaren, och vi ser vad skogen kan ge och måste ge om vi menar allvar med att ställa om.
(Applåder)
Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!
Jag har en fråga som jag varit inne på också i ett tidigare replikskifte. Kanske kan ledamoten Ottosson svara på den. Ledamoten tillhör regeringspartiet Kristdemokraterna, som dessutom innehar landsbygdsministerposten.
Jag undrar hur man tänker när det gäller skogar med höga naturvärden. Hur ska skogarna med höga naturvärden hanteras av våra myndigheter och av markägarna? I anförandet lyfte ledamoten själv upp frivilligheten. Här har vi markägare som frivilligt vill skydda sina skogar med höga naturvärden. Men det finns inga pengar.
Det är inte många som riktigt förstår regeringens skogspolitik. Till och med Skogsstyrelsens generaldirektör har via en hemställan till regeringen bett om ett förtydligande om hur skogar med höga naturvärden ska hanteras. Det kanske ledamoten kan svara på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Fru talman! Tack för frågan, Malin Larsson!
Vi borde egentligen alltid sträva efter att alla skogar ska ha höga naturvärden när de är mogna för avverkning och man lämnar in en avverkningsanmälan. Dit borde vi sträva. Det är alltid där vi ska vara. Om vi är där är faran betydligt mindre att staten kommer in och pekar med hela näven och säger stopp.
Dit kommer vi dock inte i dag, eftersom många markägare medvetet städar. De är livrädda att inte få ta ut det som kanske är deras pensionsförsäkring, den skog som de har skött i så många år.
Men - återigen - om markägaren kan lita på staten och staten litar på markägaren skulle vi kunna komma betydligt längre. Vi har ju avsatt och avsätter än mer på frivillig väg. Jag tror absolut att det är vägen att gå.
Vad gäller just pengarna var det en tydlig signal om att vi måste sluta med kvantitetsjakten, jakten på antal hektar, och gå över till kvalitet i stället. Vi måste inte minst sköta det som staten redan har tagit från privata markägare. Inte heller det sköts på ett bra sätt. Det finns det ganska många exempel på. Vi måste först sköta det vi redan har tagit.
När staten går in och tar skog är det ingen tvekan; markägaren måste helt klart ersättas. Men staten ska inte alltid behöva gå in och peka med hela näven. Det absolut bästa är att få till frivilligheten.
Jag får komma tillbaka till den sista frågan i min nästa replik.
Fru talman! Tack till ledamoten för försök till svar! Men hur ska skogar med höga naturvärden hanteras av myndigheter och markägare? Vi hörde tidigare ledamoten Ottosson och ledamoten Widegren, som tillsammans sitter i regeringsställning, prata om att man inte ska ta mer mark ur produktion. Men när ägare frivilligt vill skydda mark - frivilligheten är otroligt viktig och bärande - gäller det tydligen inte. Och hur och när ska de få betalt? De väntar nu!
Regeringens egen myndighet skickade en hemställan för att man inte förstod vad politiken vill. Så motsägelsefull är den! Man bad om ett förtydligande av hur man ska hantera det här. Arbetsbördan är enorm på myndigheterna. När skog ska skyddas och det inte finns pengar skickas det i stället in en avverkningsanmälan, som måste hanteras. Det tar enorma resurser i anspråk.
Frågan kvarstår alltså. Hur ska man hantera detta? Vad är regeringsföreträdarnas svar? De måste förtydliga sig och faktiskt som regering tala om hur det här ska hanteras.
Fru talman! Jag ser verkligen fram emot skogsutredningen, som kommer att ta flera av de här delarna i beaktande. Utredningen gör förhoppningsvis att vi kommer vidare i de här frågorna. Jag tror att även Socialdemokraterna kommer att vara med på tåget nu när de har släppt armkroken med Miljöpartiet.
Vad är "höga naturvärden"? Det verkar inte vara någon objektiv fråga. Det är ganska många som reser runt i landet, letar efter vissa signalarter och rapporterar in dem i Artportalen. Det gäller till exempel den tidigare nämnda knäroten, och talltitan. Om man ska gå efter anmälningarna till Artportalen - de ska betyda stopp för avverkning - är det stopp för avverkning på halva Sveriges yta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
När det står en knärot någonstans - innebär det att det finns höga naturvärden? Det är en ganska vanlig ört som har blivit signalart. Vi måste klara av att se vad som verkligen är skyddsvärt, och om inte markägaren går in på frivillig basis måste kanske staten göra det i dessa fall. Men det ska verkligen inte vara defaultläget.
Skogsstyrelsens hemställan ser jag som något positivt. Det är jättebra att regeringen får möjlighet att vara än tydligare gentemot myndigheterna med att vi har lämnat den linje som SMPregeringen drev. Nu har vi en linje där vi litar på den enskilde skogsägaren. Det är det som gäller. Jag ser fram emot att det får genomslag.
(Applåder)
Fru talman! Jag sa ju att jag skulle återkomma när ledamoten hållit sitt anförande för att fråga om miljömålet Levande skogar. Det lät som att Kristdemokraterna inte tycker att vi ska ha kvar det målet för att det inte går att uppnå - i stället för att vidta åtgärder så att vi faktiskt kan uppnå det. Är det korrekt uppfattat, och finns det i så fall andra miljömål som Kristdemokraterna också vill skrota för att de helt enkelt är för jobbiga att uppnå?
Ledamoten tog upp i sitt anförande att ungefär 1 procent av skogen avverkas varje år. Det är väl ganska rimligt med tanke på att skogen har ungefär hundra års omloppstid. Det är det man har som avkastning. Det kanske till och med är lite högt, om vi vill öka på skogen. Virkesförrådet minskar dessutom lite grann framöver.
Mina frågor gäller alltså dels miljömålen och om ledamoten inte tycker att vi ska försöka nå dem, dels detta med frihet under ansvar. Ledamoten talade väldigt fint om skogsägarnas ansvar och om äganderätten. Mycket av det håller jag med om, men vi måste också ha ett ramverk som man kan hålla sig till. Mina frågor till ledamoten gäller helt enkelt ansvarsbiten. Vad betyder frihet under ansvar, och är det alltid upp till den enskilda individen att säga vad som är rätt och fel?
Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Jag visste att den skulle komma.
Det handlar inte om att miljömålet Levande skogar är för jobbigt att uppnå. Det är inte det jag kritiserar, utan jag och många med mig - inte minst flera forskare - kritiserar att målet inte går att nå.
Tidigare, när jag var mer aktiv i kommunpolitiken, jobbade vi väldigt mycket med målstyrning och vision. Visionen var något fluffigt där uppe som ingen egentligen visste vad den betydde eller hur vi skulle nå dit, om jag nu ska vara ärlig. Men det lät fint. Målen skulle däremot vara mätbara och gå att nå.
Om man utgår från forskningen är miljökvalitetsmålet Levande skogar snarare en vision, eftersom även om all mänsklig verksamhet på jordens yta skulle upphöra i hundra år skulle målet ändå inte uppnås. Är det då ett mål, eller ska vi omformulera det så att det går att nå och kanske hellre ha en trappa eller den typen av åtgärder? Oavsett vilket är det ju viktigt att vi når våra mål. Om vi har mål som vi alltid strävar mot men som inte är nåbara tror jag att vi gör oss själva en björntjänst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Ledamoten nämnde att virkesförrådet minskar. Ja, tillfälligt säger man nu att det minskar något - för att sedan öka igen. Det man ska ha klart för sig är att i riksskogstaxeringen 1920 hade vi 1 ½ miljard skogskubikmeter i Sverige. Nu, hundra år senare, har vi 3 miljarder skogskubikmeter i Sverige. Det är dubbelt så stor volym i dag jämfört med för hundra år sedan. Under den tiden har vi avverkat fyra gånger tillväxten. Skogsvolymen ökar alltså drastiskt.
Fru talman! Det är tur att skogsvolymen ökar med tanke på att vi för ungefär hundra år sedan hade all-time-low när det gällde hur mycket skog vi hade i Sverige. Det var på den tiden industrialiseringen hade gjort efterfrågan på skog och virke så stor att vi högg ned väldigt mycket av skogarna. I Bohuslän, där jag bor, avskogade man i princip hela kusten för att få bränsle till att göra tranolja av sill. Det är otroligt viktigt att vi lärde oss något av historien och började återplantera. Det skiftet kom för ungefär hundra år sedan, och sedan dess har det ökat.
Längre tillbaka i tiden - för tvåhundra år sedan - fanns det mycket mer skog än i dag. Allt beror på vilken baseline man använder, fru talman. Jag hoppas att vi ska använda den kunskap vi har i dag om vad vi behöver ha för skogar för att kunna bevara den biologiska mångfalden och ha ett hållbart brukande.
Fru talman! Jag ska anknyta till frågan som Malin Larsson från Socialdemokraterna tidigare ställde och som handlade om hur vi ska skydda de värdefulla skogar som byggts upp och som i vissa fall har stått där hela tiden. I skogspropositionen står det att värdefulla skogar inte ska avverkas. Det har alla kommit överens om. Varje ord vägdes på guldvåg, och det fanns pengar avsatta för att uppnå alla delar av skogspropositionen. Men vi ser nu i hemställan från Skogsstyrelsen att man inte kan göra det.
Jämfört med i den budget som föreslogs för två år sedan försvann 2 miljarder när Kristdemokraternas och Moderaternas budget i stället gick igenom. Sedan försvann ytterligare en halv miljard i den budget som ligger nu. 2 ½ miljarder behövs för att genomföra detta. Har ni tänkt bara göra vissa delar, och handlar det bara om avverkningsdelarna när det kommer till den nya skogsutredningen?
Fru talman! Precis som jag sa i replikskiftet med Malin Larsson måste vi komma bort från en kvantitets- och hektarjakt och gå över till kvalitet. Vi ska spara och skydda det som verkligen har högre naturvärden. Målet får inte vara att ha ett visst antal hektar och ett sifferhanterande - 10 eller 30 procents strikt skyddad skog. Det är det skyddsvärda vi ska gå fram med. Det här är oerhört viktigt.
Därför får frågan gå tillbaka till Miljöpartiet. Vi kan läsa i betänkandet vad Miljöpartiet vill. Men hur ligger det till i övrigt med alla de skogar som Miljöpartiet tänker avsätta? På vilket sätt ska man få fram pengar till den enskilda markägaren? På vilket sätt ska man kunna betala det? Man hade även ett jättepaket där den fjällnära skogen ingick. Jag tror inte att det finns en finansminister i världen som är beredd att plocka fram alla de miljarder som detta skulle kosta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Hur skulle man klara det ekonomiskt? Det är en sak att ha en vilja att genomföra detta, men det är en annan sak att i praktisk politik klara av att göra det, såvida man inte lutar sig mot miljöbalken och gör det utan ersättning. Frågan är alltså hur Miljöpartiet skulle klara av att lösa den biten om man vill går all-in i det man själv har sagt om skydd av skog.
Återigen, fru talman, är jag jätteglad över att Miljöpartiet inte längre sitter vid regeringstaburetterna utan att det är andra partier som gör det och som har en annan syn på skogen, på ett hållbart brukande av den svenska skogen och inte minst på den enskilda svenska skogsägaren.
