Helena Storckenfeldt (M) svarade Joakim Järrebring i en replik om Övergripande miljöfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:106 Onsdagen den 10 maj” den 10 maj 2023.
Joakim JärrebringS· i en replikTack, ledamoten, för svaret! Frågan kvarstår dock. Jag kan visst ha sympati för att man vill fortsätta utreda om det finns mer man kan göra med de förslag som fanns i utredningarna. Men de förslag som ändå finns utredda,…Fru talman! Detta är ett mycket blandat betänkande. Det innefattar många olika frågor som spänner över ett brett område. Jag kommer därför att fördjupa mig i några av frågorna och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
När man tänker på Moderaterna är det mest naturliga kanske att tänka frihet, ansvar, äganderätt. Äganderätten är fundamental för Moderaterna. Det är en mänsklig rättighet, som skyddas både i regeringsformen och i Europakonventionen.
För ett år sedan, när motsvarande betänkande behandlades senast, drev vi i opposition igenom tydliga skrivningar om äganderätten som samlade majoritet och blev ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen. Det var ett viktigt steg.
Vi ser att äganderätten och rätten att bruka den mark man äger riskerar att urholkas. Många skogsägare beskriver det som ett sluttande plan. Det tycker vi är synd, för skogsägarna ger oss såväl klimatsmarta produkter som oförglömliga naturupplevelser för alla som vistas i skogen. För detta förtjänar de respekt och tacksamhet. Den svenska skogen har bidragit till att lyfta vårt land ur fattigdom och är i dag en av våra viktigaste näringar, som skapar jobb och välfärd i hela landet. Skogen har dessutom en central roll i den gröna omställningen och är en nyckel för att bryta vårt fossilberoende.
Det långsiktiga ägandet och förvaltningen, som ofta sträcker sig över flera generationer, förtjänar bättre förutsättningar. Vi moderater vill att de svenska lantbrukarnas konkurrensförutsättningar ska stärkas. Därför är det viktigt att vi står upp för äganderätten.
Herr talman! Miljöbrott får ofta allvarliga konsekvenser för människor, djur och natur, och detta under lång tid. Miljöbrott behöver tas på större allvar och prioriteras högre. Långt ifrån alla miljöbrott anmäls, och ännu färre klaras upp. Miljöbrott, inte minst olagliga utsläpp av miljögifter, kan få långtgående konsekvenser.
Men för majoriteten av de miljöbrott som lagförs blir påföljden inte mer än dagsböter, trots att fängelse finns i straffskalan. För att stävja miljöbrotten och för att straffen ska vara i paritet med brotten vill vi skärpa straffen för grövre miljöbrott.
Men för att miljöbrotten ska kunna stävjas behöver också fler upptäckas. Här spelar tillsynsmyndigheterna en stor och viktig roll. Tillsynen behöver uppnå likvärdighet över landet. Det ska inte hänga på om den aktuella kommunen har eller inte har kunskap och kompetens på området. Kvaliteten behöver förbättras, och mindre kommuners möjligheter att klara uppdraget behöver stärkas. Det handlar exempelvis om samarbeten kommuner emellan eller system med experter som kan ge råd i specifika branschfrågor.
Herr talman! Många företag vittnar i dag om långa handläggningstider för miljötillstånd när de vill investera och utveckla sina verksamheter. Detta gäller också alla de verksamheter som skapar klimatnytta. I stället för att uppmuntras möter de i dag hinder.
I vintras besökte jag och några kollegor vattenkraftverket Untra, som man, när det byggdes, trodde skulle kunna förse hela Stockholm med el i lång tid framöver, om inte för alltid. Det skulle inte krävas någon utökad produktion, helt enkelt. Nu har vi dock lärt oss att så inte var fallet och att mycket mer kommer att behövas, inte minst för den gröna omställningen. I 15 års tid fick man slita för att få tillstånd att utöka vattenkraftverkets produktion - något som borde ha kunnat ske många år tidigare. Detta är orimligt.
Vattenkraften utgör en fundamental del av svensk kraftförsörjning. År 2022 stod den för 41 procent av svensk elproduktion, och det finns stor potential att öka effekten från befintlig vattenkraft, till exempel genom investeringar i nya turbiner. Untra är ett exempel på hur onödigt långa tillståndsprocesser satt käppar i hjulen för den svenska elförsörjningen och för omställningen. Vi kommer att behöva dubbelt så mycket el som vi använder i dag bara till 2045. Men i stället bromsas utvecklingen av onödigt långa och komplicerade processer.
Herr talman! Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att vi har en trygg och stabil elförsörjning. Energipolitiken ska säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när och där man behöver den. För att minska våra utsläpp och säkra framtidens jobb behöver Sverige mer ren el, som möjliggör ökad tillväxt och en konkurrenskraftig industri.
Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga, och det kommer att krävas en hel palett av lösningar för att nå nettonollutsläpp. Elektrifieringen av industri och transporter, två av våra största utsläppare, är en stor bit av pusslet. Men för att vi ska lyckas kommer det - med risk för upprepning - att krävas mycket mer ren el.
Vårt energisystem är i dag uppbyggt kring vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. Detta har lagt grunden för vårt robusta, fossilfria elsystem, som säkerställer att vi har tillräckligt med el för Sveriges hushåll, företag och andra kritiska samhällsfunktioner.
Det är nog ingen som har missat att Moderaterna vill ha mer kärnkraft. Den politik som S-ledda regeringar under decennier drivit för att försämra och till slut slå ut kärnkraften har varit skadlig för Sverige. I och med Tidöavtalet har den här regeringen lagt en ny kurs för Sverige, som garanterar en framtid där kärnkraft kan byggas.
Men vi är också överens om att alla fossilfria kraftslag behövs. Vindkraften kommer att behövas. Vi befinner oss just nu i en tuff ekonomisk situation, och både hushåll och företag behöver mycket mer ren el till rimliga priser. Därför måste vi göra allt i vår makt för att ta fram förslag som leder till mer fossilfri elproduktion, oavsett kraftslag. Vårt fokus måste ligga på att bygga upp ett fossilfritt energisystem som håller i längden.
När expertmyndigheter granskat planerna för omställningen har de kommit fram till att elbehovet kommer att uppgå till 280 terawattimmar redan 2035. För att klara denna utmaning har industrin, experter och myndigheter gemensamt varit tydliga med en sak: Vindkraften kommer att behövas. Och Moderaterna håller med.
(Applåder)
Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för anförandet! Jag tar gärna vid där ledamoten slutade sitt anförande - behovet av mer el i Sverige. Jag hörde att vi är överens om att ett av de stora problemen när det gäller att få fram mer el är tillståndsprocesserna.
Den tidigare S-ledda regeringen tillsatte två utredningar, Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen. De är båda färdiga och remitterade och ligger på regeringens bord. Min fråga är: Varför sitter just nu ni i Tidölagets partier på händerna? Ni tillsätter ytterligare en utredning - okej, men varför inte gå fram med de förslag som redan nu hade kunnat leda till snabbare tillståndsprocess? Varför denna saktfärdighet?
Herr talman! Uppenbarligen är det saker som fattas i det som den tidigare socialdemokratiska regeringen har jobbat fram. Det kan vi se på flera olika områden. Här behövs ett omtag, dels för att öka acceptansen, dels för att se till att det faktiskt går att bygga ut vindkraften på ett rimligt och bra sätt där man tar äganderätten som ett perspektiv också. Vi ser att många markägare vill bygga ut mer vindkraft.
Sedan vill jag uppmana ledamoten: Vi är Tidöpartierna.
Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Frågan kvarstår dock. Jag kan visst ha sympati för att man vill fortsätta utreda om det finns mer man kan göra med de förslag som fanns i utredningarna. Men de förslag som ändå finns utredda, remitterade och klara - varför går man inte vidare med dem? Är det något specifikt i de förslagen som Moderaterna och de andra partier som står bakom regeringen inte håller med om eller inte tycker är bra? I så fall vore det trevligt att få höra det. Annars kvarstår min fråga: Varför inte gå fram med lagstiftning som hade kunnat förbättra tillståndsprocesserna här och nu?
Det kan också vara värt att fundera över en grupp av viktiga myndigheter när det gäller tillståndsprocesserna, nämligen länsstyrelserna, och hur man från regeringen har valt att hantera finansieringen där. Hur underlättar det för tillståndsprövningen att resurserna till länsstyrelserna dras ned?
Jag var i måndags och besökte Länsstyrelsen Västra Götaland. Där försvinner ungefär 8 miljoner kronor per år för just tillståndsprövningen. Det motsvarar nästan 16 tjänster. Hur underlättar det för tillståndsprövningen?
Herr talman! Vi har bland annat gett ett tilläggsdirektiv för att stärka incitamenten för utbyggd vindkraft i kommunerna. Vi ser att det är en av de absolut största frågorna. Både mitt och ledamotens parti styr i kommuner i Sverige som har sagt nej till vindkraft. Det är uppenbart att vi behöver öka incitamenten för utbyggnad av vindkraften. Det är en av de absolut viktigaste frågorna. Här har regeringen nyligen lagt ett tilläggsdirektiv. Jag ser väldigt mycket fram emot vad den utredningen ska komma fram till.
Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för anförandet! Ledamoten började i äganderätten. Det är ett ord som har varit uppe i debatten väldigt mycket och allt starkare de senaste åren. Precis som ledamoten sa skyddas den i både regeringsformen och Europakonventionen.
Men det finns också inskrivet där att allmänhetens intresse ibland har företräde. Då ska den som har en egendom också kunna få skälig ersättning. Ibland när Moderaterna pratar tycker jag att det kan låta som att det inte finns någon inskränkning i äganderätten. Äger man något får man göra vad man vill med det.
Jag är själv skogsägare. Det finns lagar och regler som man ska hålla sig till, och jag är glad för att det finns ett gemensamt ramverk för vad man får och inte får göra, för som enskild kan man inte alltid ha koll på allting, och man kan heller inte alltid se sin egen del i ett större sammanhang eller i ett större ekosystem.
När jag hör företrädare för Moderaterna och senast ledamoten själv tala låter det dock som att den som äger något själv får bestämma, och ingen annan ska lägga sig i. Ser Moderaterna att det faktiskt finns sådant där vi kan ha gemensamma regler, eller är det alltid den som äger något som ska bestämma själv?
Om man till exempel har en industri finns det ju utsläppsregler och andra lagar och regler, och det är inga konstigheter, men så fort det handlar om mark eller skog låter det på Moderaterna som att allt ska vara tillåtet, för den enskilde vet bäst. Är detta korrekt uppfattat?
Herr talman! Jag beskrev i mitt anförande att många skogsägare upplever det som ett sluttande plan just nu. För oss moderater handlar det om att hålla en rimlighet i de här frågorna. Det måste finnas en rimlighet.
Vi har väldigt högt förtroende för skogsägare just för att vi ser att de tar hand om sin bit av naturen på ett sätt som Myndighetssverige inte klarar av att göra. Där har vi ett väldigt högt förtroende för skogsägarna, för de naturvärden som de bevarar och för hur de jobbar med biologisk mångfald på sin egen plätt på denna jord. Vi ser att de tar hand om sitt på ett sätt som Sverige i stort inte skulle kunna göra. Vi har alltså ett väldigt högt förtroende här.
Men detta sluttande plan är något som vi måste komma till rätta med. Det är något som inte stämmer här med hur vi behandlar våra markägare runt om i Sverige, och det är något som jag vill jobba med i alla fall.
Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Jag har också ett väldigt högt förtroende för markägare, lantbrukare och skogsägare. Men jag ser att man kan behöva hjälp med att se det hela i ett större sammanhang - vad man gör på sin egen mark kan man inte alltid veta hur det påverkar grannens och så vidare.
Ledamoten talar om ett sluttande plan. Nu har vi haft denna ordning länge, och ändå ser vi att vi har mindre andel urskog nu än någonsin, och mer avverkas. Vi ser ett artutdöende i rekordfart, och vi ser att den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet minskar.
Det system vi har nu har ju inte funkat helt och hållet. Nu kommer det en lagstiftning från EU om att vi måste restaurera vår mark, för vi har helt enkelt förstört en hel del markområden för att vi har trott att det var bäst. Nu ser vi att vi behöver göra på ett annat sätt.
Jag ser hellre att vi hjälper våra markägare och skogsägare med rådgivning så att de kan göra rätt. De allra flesta vill göra rätt, men det är otroligt svårt att ha koll på allting.
Ser Moderaterna och ledamoten någon möjlighet att detta skulle kunna vara en del av det hela, eller är det alltid den som äger något som vet bäst?
Herr talman! Det man äger, det vårdar man. Detta lägger någonstans grunden. Utifrån detta kan vi sedan diskutera inskränkningar på olika sätt.
Sverige har historiskt behövt inskränka markägares rätt för att kunna bygga upp samhällsviktig infrastruktur. Detta kommer vi att få se igen, inte minst nu när vi ska bygga ut elnätet för att klara elektrifieringen av våra industrier och transporter. Där handlar det om skälig ersättning.
Men man måste grunda sig någonstans i den här frågan. Hos oss är grunden att det man äger vårdar man och att vi har förtroende för våra markägare.
När det gäller hur vår natur förvaltas skulle jag snarare vilja se hur detta görs inom naturreservat, till exempel. Där har vi sett att det inte har skett på ett särskilt bra sätt. Där är markägarna föredömen, och där borde Myndighetssverige lära sig av markägarna - inte tvärtom.
