Martin Kinnunen (SD) om (forts. från § 11) Övergripande miljöfrågor (forts. MJU13)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Övergripande miljöfrågor. Trots ett deppigt namn innehåller det många viktiga frågor.

Jag tänkte inleda med att tala om torv, precis som Elin Nilsson från Liberalerna gjorde. Då blir det ofrånkomligt att tänka på vår numera avlidne före detta ledamot Mats Nordberg. Han arbetade i många år intensivt med de frågorna och vann mycket respekt ute i landet för sitt engagemang.

Fru talman! I brist på brunkolsgruvor och oljefält har torv kommit att hamna i fokus hos en alltmer radikaliserad miljörörelse, som i sina illegala sabotageaktioner runt om i vårt land i dag fokuserar på att utmåla torv som något hemskt hot mot det globala klimatarbetet. Ingenting kunde vara mer felaktigt.

Klimatrörelsen tycker om att hänvisa till IPCC och forskningen. Men då ska man komma ihåg att IPCC inte klassar torv som fossilt, utan torv klassas som just torv. Det är en egen klass.

Man kan också konstatera att torven i Sverige växer till sig. Det blir alltså mer än vad som skördas.

Fru talman! Den naturvårdspolitik som förts de senaste mandatperioderna har inte varit bra. För att naturvården ska kunna existera måste den samexistera med mänskliga verksamheter. I Sverige har det i dag blivit mycket svårt, ibland omöjligt, att få tillstånd för nya torvtäkter. Det är ett stort problem som fler måste våga tala öppet om, även om en del ligistgrupper på stan kommer att bli upprörda. Vi kan om några år få en situation med allvarlig brist på torv i Sverige.

Fru talman! Det finns en del fakta som är ofrånkomlig. Odlingstorv behövs för både skogsplantor och grönsaksodling. Vi vill alla att självförsörjningsgraden ska öka. Men det finns inga alternativ som fullt ut kan ersätta torv. Om utvecklingen fortsätter kommer jord- och skogsbruk att tvingas förlita sig på import av råvaror med betydligt sämre miljöprestanda. Alternativen är inte speciellt bra.

Det handlar kanske om kokos från Asien, som kräver extremt mycket vatten för att tvättas. Det har sannolikt betydligt större miljöpåverkan, speciellt om man tar hänsyn till de extremt långa transporterna, för att inte tala om kostnaderna för dem.

Det kan handla om produkter från skogs- och pappersindustrin. Men det är saker som vi redan använder i olika industriella processer. Man talar också om park- och trädgårdsavfall. Men det är också sådant som redan används i just odlingen. Och man talar om biokompost. Men det kräver en hel del bearbetning och kan inte ersätta torv fullt ut. Det kan kombineras med torv, men det är ingen ersättning.

Fru talman! Torvbruk bedrivs i dag enbart på en halv procent av Sveriges uppdikade torvmarker. På 99,5 procent är det alltså inget torvbruk. Andelen utsläpp av växthusgaser som torvbruket orsakar är försumbar i förhållande till utsläppen från uppdikade torvmarker i stort. Men trots sin litenhet genererar torvbruket stor nytta genom att bidra till att vi får svensk mat på bordet och träråvaror ute i världen.

Torvbaserad jord bidrar även, genom sin goda förmåga att binda fukt, till att minimera näringsläckage och därmed till att vi når miljömålen. När torv skördas skapas ny våtmark, som så gott som alltid blir oerhört populära tillhåll för fågellivet, just eftersom det finns krav på återställning.

Fru talman! Först och främst behöver det nu tillsättas en bred utredning om hur det går att öka Sveriges tillvaratagande av torv, som växttorv i form av odlingssubstrat och strömaterial inom djurhållningen samt som energitorv i kombination med trädbränsle på bästa sätt. Vidare bör tillståndsverksamhet för torvbruk utredas i syfte att göra det lättare och enklare att få tillstånd på lämpliga marker över hela landet. Lärdomarna från Ukrainakrisen när det gäller svensk livsmedelssäkerhet behöver även utredas i förhållande till möjligheten att säkerställa och öka nyttjandet av torv som odlingssubstrat.

Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv bör man också titta på möjligheten att utnyttja energitorv i vår energiproduktion, som en försäkran vid bristsituationer, ungefär som man gör i Finland. Vi brukar ofta använda Finland som ett gott exempel. Det är ett land som lagerför viktiga produkter på ett bra sätt, som vi gärna vill efterlikna. De använder torv på detta sätt.

Med anledning av det här vill jag passa på att yrka bifall till reservation 23.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill också sätta grunden i miljöarbetet i fokus, det vill säga miljömålssystemet. Det har visat sig att bedömningen av hur miljömål, inklusive miljökvalitetsmål, uppnås ofta görs utifrån orimliga villkor. Målen blir ouppnåeliga. Det är kontraproduktivt och kommer med tiden att minska motivationen hos berörda och underminera förtroendet för målen och arbetet med dem.

Vi kan inte som i dag ha mål som myndigheter och ett flertal politiska partier anser inte går att uppnå, då de nödvändiga åtgärderna hamnar i konflikt med andra mål. Miljömålen och uppföljningen av dem måste bedömas opartiskt och utifrån behovet att samtidigt främja såväl ekonomisk utveckling som miljö.

Ett uppenbart exempel på mål som inte är uppnåeliga är att samtliga arter ska kunna uppnå god bevarandestatus. Det kan samtliga arter i Sverige aldrig ha. Sådana mål måste omformuleras. Arter varierar över tid, och vi kommer alltid att ha ovanliga arter. Här ska man inte missförstå mig. Artbevarande arbete är viktigt, men vi kan inte ha orimliga mål som inte går att uppnå.

Fru talman! Avslutningsvis är det värt att nämna tillståndsfrågorna, som återfinns i betänkandet. Det är akuta problem som Sverigedemokraterna har gjort vårt bästa för att belysa här i kammaren under Socialdemokraternas åtta år vid makten. Tack vare Tidöavtalet har vi fått en ny regering på plats, med ett regeringsunderlag som i detta nu arbetar med att korta tillståndsprocesserna, öka förutsägbarheten, minska risken för företagare med mera. Åtta år med vänsterstyre har varit åtta förlorade år.

Om vi ska få bukt med stagnerad tillväxt och kunna möjliggöra för grön omställning måste det göras omtag. Socialdemokraterna hänvisar här i kammaren till att man har tillsatt två utredningar. Vi hade alltså en socialdemokratisk regering som satt vid makten under två mandatperioder och som inte levererade en enda relevant proposition som löste problemet. Man levererade två utredningar som har dömts ut fullständigt av alla näringar och branschorganisationer som otillräckliga.

Ja, det behöver göras betydligt mer.

Det finns vissa detaljer i utredningarna som är positiva och som ska genomföras, men man skrapade bara på ytan. Det mesta av arbetet återstår tyvärr. Det kommer att ta ett tag att reda ut röran som skapats genom åren, och det är just den möjligheten vi får nu. Med Tidöavtalet skapas möjligheten att få till ett fungerande system. Den här frågan bereds nu på Regeringskansliet, och jag skulle bli förvånad om vi inte inom kort får besked om hur regeringen avser att ta tillståndsfrågorna vidare.

Fru talman! Sverigedemokraterna var inte med i den miljömålsberedning som tog fram det som kom att bli det klimatpolitiska ramverket. Vi bjöds aldrig in till den, så vi fick aldrig möjlighet att tycka till. Det är bakgrunden till att vi inte heller backade upp målen. Genom att vi har stått utanför har vi varit mer fria, och vårt perspektiv handlar om hur vi kan bidra till att lösa problemet. Problemet är alltför stora utsläpp av växthusgaser i världen. Det innebär också att vi kan fundera på bättre lösningar även i Sverige. Vi kan tycka att alla remissinstanser som motsatte sig sektorsmål kanske hade rätt. Det hade kanske varit bättre att enbart ha ett mål. De sektorsvisa målen motverkar snarare syftet.

De sektorsvisa målen ledde fram till att den socialdemokratiska regeringen lade fram förslaget om reduktionsplikt som gör det extremt dyrt att transportera sig i Sverige och att vi har världens högsta dieselpriser. Vi vet att biodrivmedel inte är nyckeln till att elektrifiera personbilstransporter. Det är i stället elektrifieringen som är nyckeln, och det håller forskningen med om. Biodrivmedel gör betydligt större nytta i andra sektorer.

Vi kommer att uppnå elektrifiering av transportsektorn. Vi kommer kanske inte att uppnå det till 2035, men vi kommer sannolikt att nå dit några år senare och det kommer inte att vara någon katastrof. Det kommer att ske på ett betydligt mer effektivt sätt. Det är min åsikt.

Fru talman! Det är riktigt; Sverigedemokraterna tycker inte likadant som Liberalerna i den här frågan. Man kan inte vara överens om allt. Vi har ett gott samarbete, men när det kommer till torvfrågorna har vi uppenbarligen lite olika perspektiv. Det kanske är den liberala flygeln av den här regeringen som vi sverigedemokrater har störst problem med i torvfrågorna.

Min förhoppning är att vi ska kunna övertyga även liberaler om att man behöver bruka torv på en pytteliten del av Sveriges torvmarker. Mestadels ska man ju inte bruka torv på markerna, utan det handlar om en väldigt liten del. På 99,5 procent av dessa marker finns det inget torvbruk i dag, och jag tror att man kommer att upptäcka risker även här - precis som i många andra samhällssektorer i Sverige där vi har pekat på risker.

Sverige är beroende av torv för produktionen i jordbrukssektorn och i skogsbruket. Det är en väldigt hållbar produktion i Sverige. Vi vill inte ha en situation som i andra europeiska länder där man importerar stora mängder torv från länder med betydligt sämre miljöskydd än vad Sverige har.

Det är alltså riktigt att vi inte är överens i de här frågorna, men jag är övertygad om att vi sverigedemokrater kommer att kunna övertyga fler och fler om det rimliga i att bibehålla en torvproduktion som är miljömässigt hållbar i Sverige.

Vi har i dag inget samarbete i torvfrågan. Vi har samarbete i budgetfrågorna, om saker som möjligtvis kan gälla myndigheter som är ansvariga för sådant här och i tillståndsfrågor. Men något formellt samarbete kring torv har vi tyvärr ännu inte.

Fru talman! Jag tackar åter Emma Nohrén för frågorna. När vi tycker olika och inte har något samarbete lägger vi i Sverigedemokraterna fram våra förslag i kammaren, röstar på dem och försöker övertyga så många andra som möjligt om att även de bör rösta på dem. Det är också så vi gör med vår reservation om torv.

Fru talman! När det kommer till klimatfrågorna är jag positiv till möjligheterna för att vi fyra partier ska kunna komma överens om en inriktning och en strategi för såväl mål som ECR-sektorer och andra klimatåtgärder. Jag tycker inte att de sakpolitiska skillnaderna är jättestora. Det kan hända att man använder olika ord och att man trycker på olika risker på olika sätt. Men när vi väl diskuterar i sak är vi väldigt eniga.

Vi är övertygade om att elektrifiering är nyckeln. Vi är övertygade om att tillståndsprocesserna är nyckeln för att kunna få elektrifieringen att fungera. Vi har också ett Tidöavtal som tydligt slår fast att vi ska ha en ambitiös och effektiv klimatpolitik och där stora delar av klimatavsnittet är direkt hämtat från Sverigedemokraternas valplattform.

Det här betyder att partierna är ganska överens. Vi har kunnat enas om texter som har hämtats från vårt partis valplattform. Det här skapar bra förutsättningar för samarbete framöver. Jag tror inte att Emma Nohrén behöver vara så orolig. Det kommer att bli bra leverans på det klimatpolitiska området framöver.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag uppskattar när ledamöterna följer den parlamentariska traditionen - tilltalar varandra med för- och efternamn och kommer ihåg att tala via talmannen.)