Riksflödet
Logga in
Försvarsdepartementet · Fö 2022:02 · Offentlig utredning · Parlamentarisk kommitté ?En utredning där riksdagspartierna har egna ledamöter, för frågor där regeringen vill ha brett stöd.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning

Redovisad
  1. Tillsatt?Regeringens beställning av en utredning: vad som ska utredas, av vem och när det ska vara klart.14 juli 2022
  2. Utreds
  3. Betänkande?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).2 sep 2024
  4. Remiss?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.9 sep 2024
  5. Proposition?Regeringens lagförslag till riksdagen. Bygger ofta på ett betänkande och remissvaren.
  6. Riksdagen

En särskild utredare ska göra en översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Parlamentarisk kommitté11 ledamöter från C, KD, L, M, MP, S, SD, V
Uppdraget ?Regeringens beställning av en utredning: vad som ska utredas, av vem och när det ska vara klart.
Ur kommittédirektivet Dir. 2022:120, beslutat 14 juli 2022

En särskild utredare ska göra en översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Syftet är att säkerställa en modern och ändamålsenlig reglering som är anpassad efter den tekniska utvecklingen, omvärldsutvecklingen och de försvars- och säkerhetsmässiga behoven samt som beaktar skyddet för den personliga integriteten.

Utredaren ska bl.a.

  • bedöma vilka åtgärder som krävs för att Försvarets radioanstalt, oavsett säkerhetsläge, på ett effektivt sätt ska kunna fullgöra sitt uppdrag rörande signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet,
  • analysera vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att ta omhand de brister som Europadomstolen funnit i en dom den 25 maj 2021,
  • bedöma om fler myndigheter bör ges rätt att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, och
  • lämna nödvändiga författningsförslag.

Till utredaren ska det knytas en referensgrupp med företrädare för samtliga partier i riksdagen.

Utredaren ska senast den 1 april 2023 delredovisa de frågor som rör Europadomstolens dom och internationellt samarbete inom signalspaningsområdet, med författningsförslag. Uppdraget ska i övriga delar slutredovisas senast den 1 april 2024.

Vad utredningen ska göra

Den säkerhetspolitiska utvecklingen och teknik- och telekommunikationsutvecklingen

Utredaren ska därför

  • beskriva den säkerhetspolitiska omvärldsutvecklingens och teknik- och telekommunikationsutvecklingens konsekvenser för svensk signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet,
  • bedöma vilka åtgärder som krävs för att Försvarets radioanstalt, oavsett säkerhetsläge, på ett effektivt sätt ska kunna fullgöra sitt uppdrag rörande signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet,
  • bedöma om det finns annan reglering på området som behöver anpassas till ovan nämnda förhållanden, och
  • föreslå de författningsändringar som behövs.
Bakgrund i direktivet (4 stycken)

Sedan signalspaningslagen trädde i kraft har det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa över tid alltmer försämrats. Med anledning av det försämrade omvärldsläget och den ökade osäkerheten i närområdet återupptogs 2015 arbetet med en sammanhängande planering för totalförsvaret. Den negativa säkerhetsutvecklingen har förstärkts under 2022 med krig i Sveriges absoluta närhet. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige - ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas (se t.ex. prop. 2020/21:30 och regeringens utrikesdeklaration den 16 februari 2022). Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i Sveriges närområde. Sveriges närområde präglas i ökad utsträckning av en större närvaro av militära styrkor och ökad militär aktivitet. Hot genom icke-militära maktmedel, t.ex. olika former av hybridaktiviteter, blir alltmer förekommande inslag från antagonistiska staters sida. Hot i form av påverkansoperationer och cyberattacker förekommer redan i fredstid. Terrorhotet kvarstår. Den samlade hotbilden har blivit alltmer komplex och betydelsen av en effektiv försvarsunderrättelseverksamhet har ökat i takt med detta.

Regeringen beslutade den 16 maj 2022 att ansöka om medlemskap i Nato. En ansökan lämnades in den 18 maj 2022. Den 5 juli 2022 undertecknade samtliga Natoländer anslutningsprotokollet vilket ger Sverige status som ansökarland under perioden som Natos medlemsländer ratificerar medlemskapet.

Sedan 2009 har teknik- och telekommunikationsutvecklingen varit mycket omfattande. Nya och utvecklade tekniker för kommunikation och överföring av signaler i elektronisk form har revolutionerat kommunikationsutvecklingen och ökat den globala spridningen och användningen av såväl fasta som mobilt tillgängliga kommunikationstjänster. Dynamiken och föränderligheten i var och hur information överförs från en stund till en annan ställer signalspaningsverksamheten inför delvis helt nya utmaningar i dag jämfört med för 15 år sedan. Parallellt har alltmer användarvänliga krypteringstjänster bidragit till att kryptering i dag används i allt högre grad av såväl individer som stater och telekommunikationsaktörer.

Frågan är om den alltmer försämrade säkerhetspolitiska situationen i omvärlden, den återupptagna totalförsvarsplaneringen och teknik- och telekommunikationsutvecklingen motiverar en anpassning av signalspaningsregleringen för att Försvarets radioanstalt på ett effektivt sätt ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Europadomstolens synpunkter

Utredaren ska därför

  • analysera Europadomstolens dom och bedöma vilka åtgärder som är lämpliga för att ta omhand Europadomstolens synpunkter, och
  • föreslå de författningsändringar som behövs.
Bakgrund i direktivet (4 stycken)

Europadomstolen identifierade i en dom den 25 maj 2021 följande brister i den svenska signalspaningslagstiftningen:

- avsaknad av en tydlig reglering om när inhämtat material som inte innehåller personuppgifter ska förstöras,

- avsaknad av tydliga riktlinjer i signalspaningslagstiftningen eller annan relevant lagstiftning som föreskriver att den personliga integriteten ska beaktas när beslut fattas om att dela insamlat material med andra länder och ett rättsligt bindande krav för Försvarets radioanstalt att analysera och bedöma huruvida mottagaren av uppgifterna erbjuder ett tillräckligt skydd för uppgifterna, och

- avsaknad av en effektiv efterhandskontroll (ex post facto review) när det gäller den enskildes rätt att av Siun få information om huruvida hans eller hennes meddelanden har inhämtats i samband med signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Inriktning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Utredaren ska därför

  • översiktligt beskriva Inspektionen för strategiska produkters, Myndigheten för psykologiskt försvars och andra myndigheters behov av inriktningsrätt för signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet,
  • analysera och bedöma om ytterligare myndigheter utöver de befintliga bör få inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet,
  • vid sin bedömning om eventuellt tillkommande myndigheter analysera konsekvenserna för de myndigheter som nu får inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, och
  • föreslå de författningsändringar som behövs.
Bakgrund i direktivet (5 stycken)

I samband med att lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet trädde i kraft 2009 begränsades antalet myndigheter som har rätt att inrikta signalspaning. Enligt nuvarande reglering får inriktning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet endast anges av regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten.

Signalspaning får bedrivas i syfte att kartlägga utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (1 § andra stycket 4 signalspaningslagen). Inspektionen för strategiska produkter har inte rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt för att uppnå detta syfte.

Inspektionen för strategiska produkter får stöd från olika myndigheter, däribland Försvarsmakten och Säkerhetspolisen, i sitt exportkontroll- och tillsynsarbete mot bl.a. spridning av massförstörelsevapen. Inspektionen för strategiska produkter bedriver även myndighetssamverkan i egenskap av svensk kontaktpunkt enligt EU-förordningen om utländska direktinvesteringar. Inspektionen för strategiska produkter kan även i egenskap av berörd myndighet delges relevanta underrättelserapporter i enlighet med 2 § lagen om försvarsunderrättelseverksamhet. Frågan är om Inspektionen för strategiska produkter behöver få rätt att inrikta Försvarets radioanstalts signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet för att på ett effektivt sätt kunna fullgöra sitt uppdrag.

Myndigheten för psykologiskt försvar inrättades den 1 januari 2022. I myndighetens uppgifter ingår att identifiera, analysera och kunna lämna stöd i bemötandet av otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska inressen. Myndigheten ska i sin verksamhet värna det öppna och demokratiska samhället. Myndigheten för psykologiskt försvar är en sådan myndighet som enligt 2 § lagen om försvarsunderrättelseverksamhet kan delges relevanta underrättelserapporter. Frågan är om Myndigheten för psykologiskt försvar, i linje med vad Psykförsvarsutredningen föreslår i betänkandet En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret (SOU 2020:29), behöver få rätt att inrikta Försvarets radioanstalts signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet för att på ett effektivt sätt kunna fullgöra sitt uppdrag.

Utöver de nu nämnda myndigheterna kan det finnas ytterligare myndigheter för vars behov rätt att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet kan övervägas. Vid bedömningen om inriktningsrätten bör ges till fler än dem som nu har sådan rätt, behöver bl.a. hänsyn tas till om myndigheten kan få sitt behov av underrättelser tillgodosett på annat sätt.

Övrigt i direktivet: Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet, Varför behövs det en utredning?, Övergripande om uppdraget, Konsekvensbeskrivningar, Kontakter och redovisning av uppdraget

Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet

Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelseverksamhet går ut på att inom ramen för gällande inriktningar upptäcka på förhand okända företeelser och uppgifter av relevans för dessa. Det kan exempelvis röra sig om uppgifter om nya hot mot svenska säkerhetsintressen, samhällsviktiga funktioner, eller underrättelsehot mot svensk känslig information som inte får hamna i främmande makts händer. Verksamheten innebär även att kartlägga redan kända företeelser och följa förändringar i dessa för att tidigt få kunskap om t.ex. hotaktörers nya ambitioner, avsikter och förmågor. Försvarsunderrättelseverksamhet är också ett centralt verktyg vid kartläggning i efterhand av händelser som oförutsett inträffat, i syfte att finna förklaringar till det inträffade samt för att kartlägga eventuella ännu inte identifierade inslag i en inträffad händelse. Genom sådan uppföljning kan ytterligare underrättelseinformation produceras som dels ger bättre förståelse för orsakerna bakom det inträffade, dels ger kompletterande information om t.ex. kvarvarande oupptäckta hot.

Försvarets radioanstalt bedriver försvarsunderrättelseverksamhet som regleras i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet, lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och förordningen (2008:923) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet samt lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation. Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter i myndighetens försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet regleras i lagen (2021:1172) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt och förordningen (2021:1208) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt.

Enligt 1 § första stycket lagen om försvarsunderrättelseverksamhet ska försvarsunderrättelseverksamhet bedrivas till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet. Verksamheten får endast avse utländska förhållanden.

Signalspaning är en inhämtningsmetod i försvarsunderrättelseverksamheten och sådan spaning utförs av Försvarets radioanstalt. Av 1 § andra stycket lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (signalspaningslagen) följer att signalspaning endast får bedrivas för att kartlägga vissa, i lagen särskilt uppräknade, företeelser. Det rör sig bl.a. om yttre militära hot mot landet, strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen, allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer, främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen och om det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer som Försvarets radioanstalt deltar i. Signalspaning får även bedrivas för Försvarets radioanstalts utvecklingsverksamhet om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten. Inriktning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet får endast anges av regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten. Regeringen anger inriktningen av den signalspaning som sker för Försvarets radioanstalts samarbete i underrättelsefrågor och för utvecklingsverksamheten. Försvarets radioanstalt rapporterar underrättelser till berörda myndigheter.

Signalspaningslagen innehåller ett antal bestämmelser som syftar till att värna skyddet för enskildas integritet. Som exempel kan nämnas att inhämtning genom signalspaning kräver tillstånd av Försvarsunderrättelsedomstolen (4 a §). Försvarsunderrättelsedomstolens organisation och uppgifter regleras i lagen (2009:966) om försvarsunderrättelsedomstol, signalspaningslagen och förordningen (2009:968) med instruktion för Försvarsunderrättelsedomstolen. Av dessa författningar framgår bl.a. att domstolen är domför med en ordförande och två särskilda ledamöter. Även ett integritetsskyddsombud ska närvara under sammanträdet. Vid prövningen av tillstånd till signalspaning ska integritetsskyddsombudet på ett generellt plan företräda integritetsskyddsintresset. Av ett tillstånd ska det bl.a. framgå vilket inhämtningsuppdrag signalspaningen ska ske för, vilka signalbärare och sökbegrepp som får användas samt vilka villkor i övrigt som behövs för att begränsa intrånget i enskildas personliga integritet. Domstolens beslut får inte överklagas.

Inhämtning av signaler i elektronisk form får inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Inhämtningsförbudet gäller dock inte signaler som utväxlas autonomt mellan tekniska system i sådana fall där signalerna inte innehåller personuppgifter, eller signaler som sänds från eller till utländsk militär personal, utländska statsfartyg, statsluftfartyg eller militära fordon. Om signaler trots förbudet har inhämtats ska upptagningen eller uppteckningen förstöras så snart det står klart att sådana signaler har inhämtats (2 a §). Ett förstöringskrav gäller också för upptagningar eller uppteckningar av uppgifter som inhämtats genom signalspaning, bl.a. om innehållet berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamheten som anges i 1 § signalspaningslagen (7 §). Förstöringskraven enligt 2 a och 7 §§ gäller även vid sådana upptagningar eller uppteckningar av uppgifter som Försvarets radioanstalt har fått av en annan stat eller en internationell organisation inom ramen för ett internationellt samarbete.

Inom Försvarets radioanstalt finns det ett särskilt integritetsskyddsråd som har till uppgift att fortlöpande utöva insyn i de åtgärder som vidtas för att säkerställa integritetsskyddet i myndighetens signalspaningsverksamhet (11 §). Det finns även en särskild kontrollmyndighet, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun). Siun kontrollerar att signalspaningslagen följs och granskar även Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter inom försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamheten enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt (1-3 §§ förordningen [2009:969] med instruktion för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten). Siun får besluta att viss inhämtning ska upphöra eller att upptagning eller uppteckning av inhämtade uppgifter ska förstöras, om det vid kontroll framkommer att inhämtningen inte är förenlig med tillstånd meddelat enligt signalspaningslagen (10 § andra stycket signalspaningslagen).

Siun har även ensam rådighet över de signalbärare som innehåller signaler som överförs från operatörer i enlighet med lagen om elektronisk kommunikation. Siun ansvarar för att ge Försvarets radioanstalt tillgång till signalbärare i den utsträckning det följer av tillstånd som har lämnats i enlighet med 5 a eller 5 b § signalspaningslagen (12 § signalspaningslagen).

För att kunna tillgodose uppdragsgivarnas underrättelsebehov behöver Försvarets radioanstalt ingående kunskap om signalmiljön för att på ett effektivt sätt kunna rikta inhämtningskapacitet mot rätt delar av signalmiljön samt för att kunna urskilja, extrahera och tyda den relevanta informationen. För detta krävs omfattande expertkunskaper om såväl signalmiljöns struktur som dess användning. Försvarets radioanstalt bedriver därför en utvecklingsverksamhet för att etablera och upprätthålla en tillräckligt god förståelse av signalmiljön, samt tillräckligt god förmåga att kunna bedriva inhämtning, bearbetning och analys av den information som förekommer i signalmiljön. Utvecklingsverksamheten syftar till att etablera, vidmakthålla och utveckla en fortsatt förmåga hos Försvarets radioanstalt som är nödvändig för försvarsunderrättelseverksamheten.

Försvarsunderrättelseverksamheten omgärdas av stark sekretess. Exempel på sekretessbelagda uppgifter som rör Försvarets radioanstalt är uppgifter som avser myndighetens inriktning, metoder, förmåga, underrättelser och samverkan. En stor mängd av uppgifterna är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet och ett röjande av dem skulle skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet. Dessa uppgifter omfattas av försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ett stort antal uppgifter omfattas också av utrikessekretess enligt 15 kap. 1 § samma lag.

Uppgifter i underrättelser som Försvarets radioanstalt rapporterar till en annan myndighet i enlighet med lagen om försvarsunderrättelseverksamhet får inte användas för att utreda brott (1 § lagen [2019:547] om förbud mot användning av vissa uppgifter för att utreda brott). De brottsbekämpande myndigheterna ska se till att tillgången till sådana uppgifter begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Det ska särskilt beaktas att uppgifterna inte får användas för att utreda brott (2 §).

Varför behövs det en utredning?

Det har inte gjorts någon allmän översyn av signalspaningslagen sedan dess tillkomst 2009. Försvarets radioanstalts signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet lämnar ett betydande bidrag på områden som är av ökande betydelse för Sveriges säkerhet. Här kan bland annat nämnas det över tid försämrade säkerhetsläget och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Signalspaning är samtidigt en nationell förmåga vars förutsättningar ytterst påverkas av möjligheterna att möta en alltmer accelererande teknik- och telekommunikationsutveckling.

Europadomstolen i stor sammansättning (Grand Chamber) fann den 25 maj 2021 i sitt avgörande i målet Centrum för rättvisa mot Sverige (35252/08) att den svenska lagstiftningen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i huvudsak är förenlig med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), men att det finns brister i några avseenden. En av de påtalade bristerna har till delar åtgärdats genom införandet av ett krav i lag som innebär att Försvarets radioanstalt bland annat måste bedöma om en viss mottagare utomlands garanterar ett tillräckligt skydd för personuppgifterna innan de överförs (prop. 2020/21:224, bet. 2021/22:FöU2, rskr. 2021/22:45). Det behövs dock ytterligare analys för att kunna ta ställning till hur man ska komma till rätta med de kvarstående brister som Europadomstolen har uppmärksammat.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 punkt 3, rskr. 2017/18:178 och rskr. 2017/18:179).

Sammanfattningsvis bör en översyn av signalspaningslagen genomföras i syfte att säkerställa att Sverige har en lagstiftning som, med hänsyn till Europakonventionen, säkerhets- och teknikutvecklingen och totalförsvarets förändrade behov, i fred, kris och krig, erbjuder ett effektivt och ändamålsenligt stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och för kartläggning av yttre hot mot landet. I en sådan lagstiftning ska även fortsatt tillbörlig hänsyn tas till enskildas personliga integritet.

Övergripande om uppdraget

Utredaren ska göra en översyn av signalspaningslagen. Syftet med översynen ska vara att säkerställa ett modernt och ändamålsenligt regelverk. Uppdraget inbegriper en såväl saklig som författningsteknisk översyn av regleringen. Sveriges folkrättsliga förpliktelser ska respekteras.

Utredaren ska lämna de författningsförslag som övervägandena ger anledning till. Om utredaren anser det motiverat och utredningstiden medger det, får utredaren även ta upp andra frågor som har nära anknytning till signalspaningsverksamheten. Utredaren ska lämna förslag till författningsändringar och andra åtgärder som utredaren anser vara befogade.

Nedan lämnas en närmare redogörelse för vissa frågor som utredaren särskilt ska uppmärksamma.

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren ska bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för det allmänna och för enskilda. Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras. Utredaren ska också redovisa förslagens konsekvenser för den personliga integriteten och för eventuella verksamhetsmässiga konsekvenser. Även i övrigt ska förslagens konsekvenser redovisas enligt kommittéförordningen (1998:1474).

Kontakter och redovisning av uppdraget

Utredaren ska göra de internationella jämförelser som bedöms relevanta.

Till utredaren ska det knytas en referensgrupp med företrädare för samtliga partier i riksdagen. Under uppdraget ska utredaren i den utsträckning det bedöms lämpligt ha en dialog med och inhämta upplysningar från berörda myndigheter och andra som kan vara berörda av aktuella frågor.

Utredaren ska hålla sig löpande informerad om och beakta relevant arbete som bedrivs inom bl.a. Regeringskansliet, utredningsväsendet och Europarådet.

Utredaren ska senast den 1 april 2023 delredovisa de frågor som rör Europadomstolens dom och internationellt samarbete inom signalspaningsområdet, med författningsförslag. Uppdraget ska i övriga delar slutredovisas senast den 1 april 2024.

(Försvarsdepartementet)

Ändringar i uppdraget ?Ett senare beslut som ändrar uppdraget — oftast mer tid, ibland nya eller färre frågor.

  1. 23 feb 2023
    Dir. 2023:29 Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället delredovisas senast den 1 september 2023 och slutredovisas senast den 1 september 2024.
Betänkandet ?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).
Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning
SOU 2024:59 · 2 sep 2024 · Utredningen om översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Regeringens beskrivning

Utredningen uppdrag består i att göra en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (signalspaningslagen). Syftet med uppdraget är att säkerställa en modern och ändamålsenlig reglering som är anpassad efter den tekniska utvecklingen, omvärldsutvecklingen och de försvars- och säkerhetsmässiga behoven samt som beaktar skyddet för den personliga integriteten. Utredningen ska lämna nödvändiga författningsförslag.

Av utredningens direktiv följer att utredningen särskilt ska uppmärksamma vissa frågor. I detta slutbetänkande behandlas således dels vilka åtgärder som krävs för att Försvarets radioanstalt ska kunna bedriva en effektiv signalspaning oavsett säkerhetsläge, dels om fler myndigheter bör få inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Inom ramen för översynen behandlar utredningen därutöver ytterligare några frågor.

Lagar och förordningar som föreslås

Utredningens sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredningen uppdrag består i att göra en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (signalspaningslagen). Syftet med uppdraget är att säkerställa en modern och ändamålsenlig reglering som är anpassad efter den tekniska utvecklingen, omvärldsutvecklingen och de försvars- och säkerhetsmässiga behoven samt som beaktar skyddet för den personliga integriteten. Utredningen ska lämna nödvändiga författningsförslag.

Av utredningens direktiv följer att utredningen särskilt ska uppmärksamma vissa frågor. I detta slutbetänkande behandlas således dels vilka åtgärder som krävs för att Försvarets radioanstalt ska kunna bedriva en effektiv signalspaning oavsett säkerhetsläge, dels om fler myndigheter bör få inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Inom ramen för översynen behandlar utredningen därutöver ytterligare några frågor.

En ny lag om signalspaning i krig och krigsfara

Försvarsunderrättelseverksamheten kommer under krigsförhållanden vara betydelsefull för Sveriges förmåga att skydda civilbefolkningen och Sveriges territoriella integritet mot främmande makt. Att det finns en effektiv signalspaningsverksamhet i krigsförhållanden är således av stor vikt. Utredningens bedömning är att signalspaningslagstiftningen i stor utsträckning är effektiv i både freds- och krigstid. Det gäller bland annat i fråga om för vilka ändamål som signalspaning får bedrivas, förstöringsskyldighet och rapportering. På vissa områden innebär dock lagstiftningen att signalspaningsverksamheten inte kan bedrivas på det effektiva sätt som krävs under de särskilda förhållanden som gäller i krig eller krigsfara. Utredningen föreslår därför en ny lag som ska reglera signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet under krigsförhållanden. Bestämmelserna i lagen syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning under sådana särskilda förhållanden.

Tidpunkt för tillämpning av lagen

Läs hela sammanfattningen

Utredningen föreslår att bestämmelserna i lagen ska tillämpas omedelbart om Sverige är i krig. Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i föreslår utredningen att regeringen får meddela föreskrifter om att bestämmelserna i lagen, helt eller delvis, ska tillämpas. Regeringens föreskrift om att bestämmelserna ska tilllämpas ska underställas riksdagen. När krigsförhållanden inte längre råder ska regeringen föreskriva om att bestämmelserna i den föreslagna lagen inte längre ska tillämpas.

Inhämtningens omfattning

Utredningen föreslår ett särskilt undantag från förbudet mot att inhämta inhemsk trafik, om sådan inhämtning är av betydelse för att hantera yttre hot mot Sveriges säkerhet. Förslaget syftar till att tillgodose att det finns möjlighet att under krigsförhållanden bedriva signalspaning mot sådan fientlig verksamhet i Sverige som utgör hot mot Sveriges suveränitet och territoriella integritet med utgångspunkt även från icke militära plattformar och strukturer.

Inriktning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Utredningen föreslår att det ska vara möjligt för regeringen att i föreskrift eller i ett enskilt beslut låta även andra myndigheter, än de som i den ordinarie lagstiftningen har inriktningsrätt, få inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Ett särskilt tillståndsförfarande

Utan tillstånd från Försvarsunderrättelsedomstolen får signaler i elektronisk form inte inhämtas. Om Försvarsunderrättelsedomstolen i en krigssituation inte kan fullgöra sitt uppdrag finns det ingen annan domstol eller myndighet som kan utföra uppdraget. Det innebär en risk för att prövningen av Försvarets radioanstalts ansökningar inte kan komma till stånd i en krigssituation, vilket i förlängningen skulle kunna innebära betydande men för bland annat Sveriges förmåga att skydda sig från hot mot främmande makt. Utredningen föreslår därför ett förenklat tillståndsförfarande som innebär att den befattningshavare vid Försvarets radioanstalt som regeringen bestämmer fattar beslut om tillstånd för signalspaning.

Rådigheten över signalbärare

Utredningen föreslår att Försvarets radioanstalt ska ha rådigheten över signalbärarna i krig och, om regeringen föreskriver om det, vid krigsfara. Utredningen föreslår också att Försvarets radioanstalt ska begränsa tillgången till signalbärare till vad som följer av tillstånd.

Kontroll och tillsyn

Kontroll och tillsyn över Försvarets radioanstalts verksamhet utövas av Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun), Integritetsskyddsrådet och Integritetsskyddsmyndigheten. För att utföra sina respektive uppgifter är de i behov av fysisk tillgång till Försvarets radioanstalt. Möjligheten till sådan tillgång kommer i händelse av krig eller krigsfara med hög sannolikhet vara mycket begränsade. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna om efterhandskontroll och kontroll på begäran av enskild i signalspaningslagen samt om tillsyn i lagen (2021:1172) om personuppgiftsbehandling vid Försvarets radioanstalt inte ska tillämpas under sådana förhållanden. Integritetsskyddsrådet ska inte heller utföra sina uppgifter.

För att underlätta kontroll av den föreslagna lagens tillämpning när krigsförhållanden inte längre råder, föreslår utredningen att Försvarets radioanstalt ska ha en skyldighet att vidta åtgärder som kan underlätta den efterföljande kontrollen.

Ett undantag från villkor vid överföring av personuppgifter till en mottagare utomlands

Vid överföring av personuppgifter till ett annat land eller en internationell organisation ska särskilda villkor vara uppfyllda för att sådan överföring ska vara tillåten. Utredningen föreslår att regeringen ska kunna meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall fatta beslut om undantag från villkoret om att mottagaren ska garantera tillräcklig skydd för de överförda uppgifterna. Förslaget innebär att Försvarets radioanstalt, efter föreskrift eller beslut, får överföra personuppgifter till en mottagare utomlands även om Försvarets radioanstalt inte kunnat förvissa sig om skyddet för de överförda personuppgifterna hos mottagaren.

Undantag från skyldigheten att ge enskilda viss information

Utredningen föreslår undantag från skyldigheten för Försvarets radioanstalt att lämna information till en enskild om viss personrelaterad information som denne har rätt till enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt.

Inhämtning av signaler i elektronisk form – ett förtydligande i lag

Utredningen föreslår ett förtydligande i signalspaningslagen om att signaler i elektronisk form får inhämtas oavsett om signalerna är under förmedling eller är lagrade. Utredningen föreslår också att det i signalspaningslagen förtydligas att Försvarets radioanstalt får vidta de tekniska åtgärder som är nödvändiga för att genomföra inhämtning av signaler i elektronisk form. Som en följd av utredningens förslag om förtydligande föreslår utredningen också vissa andra förtydliganden och ändringar i signalspaningslagen.

Signalspaning i övningsverksamhet

Det säkerhetspolitiska läget har de senaste åren försämrats. Det innebär att det finns allt större behov av att stärka och utveckla totalförsvarsförmågan. För att utveckla Försvarets radioanstalts förmåga att verka under höjd beredskap har myndigheten behov av att i övningssyfte bedriva signalspaning i den skarpa signalmiljön. Det saknas möjlighet att bedriva sådan övningsverksamhet enligt nuvarande lagstiftning.

En ny ändamålsbestämmelse

Utredningen föreslår att det införs ett nytt ändamål i signalspaningslagen som möjliggör signalspaning i övningsverksamhet. Syftet med övningsverksamheten är att utveckla förmågan att verka inför och under höjd beredskap. Övningsverksamheten kan bedrivas av Försvarets radioanstalt enskilt eller tillsammans med andra myndigheter. Den kan vara nationell eller internationell.

Inhämtning av inhemsk trafik

För att möjliggöra en ändamålsenlig signalspaning i övningsverksamhet föreslår utredningen att det vid signalspaning i övningsverksamhet ska vara tillåtet att inhämta signaler mellan en avsändare och en mottagare som båda befinner sig i Sverige.

Inriktning av signalspaning i övningsverksamhet

Utredningen föreslår att regeringen och Försvarsmakten ska få inrikta signalspaning i övningsverksamhet. Försvarsmaktens inriktningsrätt omfattar dock inte internationellt samarbete i övningsverksamhet.

Tillstånd till signalspaning i övningsverksamhet

Utredningen föreslår att också signalspaning i övningsverksamhet, som vid alla annan signalspaning, ska föregås av tillstånd av Försvarsunderrättelsedomstolen.

Förstöringsskyldighet

Utredningen föreslår att en upptagning eller uppteckning som inhämtats vid signalspaning i övningsverksamhet – i likhet med vad som gäller för Försvarets radioanstalts övriga signalspaningsverksamhet enligt 7 § 1 signalspaningslagen – ska förstöras om innehållet saknar relevans för övningsverksamhetens behov. Övningsverksamheten ska inte resultera i några underrättelser. Det innebär att relevansen av de inhämtade uppgifterna upphör när övningen avslutats och de slutsatser och erfarenheter som övningen lett till har summerats.

Övningar får inte resultera i underrättelser

För att tydliggöra att övningsverksamheten inte ska resultera i underrättelser föreslår utredningen en särskild bestämmelse med sådan innebörd.

Internationellt samarbete

Utredningen föreslår att Försvarets radioanstalt, efter regeringens närmare bestämmande, ska få bedriva internationellt samarbete inom ramen för signalspaning i övningsverksamhet.

Överföring av personuppgifter till en mottagare utomlands

Utredningen föreslår att bestämmelserna om villkor vid överföring av personuppgifter till ett annat land eller en internationell organisation ska tillämpas vid överföring av personuppgifter vid internationellt samarbete inom ramen för övningsverksamhet.

Personuppgiftsbehandling vid signalspaning i övningsverksamhet

Utredningen föreslår att Försvarets radioanstalt ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att bedriva övningsverksamheten. Utredningen föreslår vidare att personuppgifter som behandlas i Försvarets radioanstalts övningsverksamhet får myndigheten även behandla om det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs med anledning av samverkan med annan i fråga om övningsverksamhet eller med anledning av samarbete om övningsverksamhet med andra länder eller internationella organisationer enligt signalspaningslagen.

Utredningen föreslår att Försvarets radioanstalt ska få behandla personuppgifter som utgör allmänt tillgänglig information om det är nödvändigt för övningsverksamheten samt att bestämmelsen i lagen om personuppgiftsbehandling vid Försvarets radioanstalt om behandling av personuppgifter i vissa fall också ska omfatta Försvarets radioanstalts signalspaning i övningsverksamhet.

Utredningen föreslår att det vid Försvarets radioanstalt får finnas uppgiftssamlingar för övningsverksamhet som innehåller personuppgifter. Personuppgifter i en uppgiftssamling för övningsverksamhet får inte behandlas längre än ett år efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades.

Inhämtning av inhemsk trafik i vissa brådskande situationer som kan innebära fara för liv, hälsa eller omfattande förstörelse av egendom

Utredningen föreslår undantag från förbudet mot att inhämta signaler mellan en avsändare och en mottagare som båda befinner sig i Sverige och från förstöringsskyldigheten av sådana signaler om de inte kan avskiljas vid inhämtningen. Undantagen är avsedda att tillämpas i nödliknande situationer där bland annat människors liv eller hälsa är i fara. Bestämmelserna syftar till att möjliggöra att Försvarets radioanstalt, i sådana situationer, kan bidra med information som kan rädda människors liv eller hälsa eller för att undvika omfattande förstörelse av egendom.

Inriktning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Utredningen har bedömt om Försvarets materielverk, Inspektionen för strategiska produkter, Myndigheten för psykologiskt försvar, Totalförsvarets forskningsinstitut och Tullverket bör få inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Utredningens bedömning är att fortsatt restriktivitet ska gälla i fråga om inriktningsrätten. Enligt utredningen kan Försvarets materielverks, Myndigheten för psykologiskt försvars, Totalförsvarets forskningsinstituts och Tullverkets behov av underrättelser i stor utsträckning tillgodoses inom ramen för en fördjupad dialog med Försvarets radioanstalt. Myndigheterna föreslås därför inte få inriktningsrätt.

Utredningen föreslår att Inspektionen för strategiska produkter ska ges rätt att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet bland annat med hänsyn till att myndighetens underrättelsebehov inte i tillräcklig utsträckning bedöms kunna tillgodoses inom ramen för en fördjupad dialog. Utredningen föreslår också att signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska få användas för att kartlägga strategiska förhållanden avseende sådana utländska direktinvesteringar som avses i lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar.

Övriga förslag

En övergripande redovisning av övrig inhämtning i ansökan

Utredningen föreslår att Försvarets radioanstalt i ansökan om tillstånd för signalspaning utöver att ange vilken eller vilka signalbärare avseende signaler i tråd som myndigheten behöver ha tillgång till för att fullgöra uppdraget också ska ange en övergripande redovisning av övrig inhämtning.

Underrättelseskyldigheten till enskild i signalspaningslagen upphävs

Utredningen föreslår att bestämmelserna om underrättelseskyldighet i signalspaningslagen upphävs. Förslaget lämnas mot bakgrund av att utredningen bedömer att underrättelseskyldigheten inte fyller någon praktisk funktion och därmed saknar betydelse ur ett integritetsskyddsperspektiv.

Försvarsunderrättelsedomstolen

Utredningen föreslår vissa ändringar i lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol som huvudsakligen syftar till att bättre anpassa lagstiftningen till de förhållanden som råder för domstolen och den handläggning som sker där. Utredningen föreslår att det införs en möjlighet att förordna vice ordförande, särskilda ledamöter och integritetsskyddsombud för kortare tid än fyra år. Utredningen föreslår också ändringar i fråga om bland annat när ett integritetsskyddsombud utses i målet, att ordföranden i domstolen kan fatta beslut om ersättning till integritetsskyddsombudet och vilket ombud som i vissa fall ska underrättas om beslut som fattas av ordföranden.

Ikraftträdande av utredningens förslag

Utredningen föreslår att förslagen träder i kraft den 1 oktober 2025.

Konsekvenser av utredningens förslag

De ekonomiska konsekvenser som förslagen kan medföra för berörda myndigheter bedöms rymmas inom respektive myndighets befintliga ekonomiska ramar. Förslagen medför inte i övrigt några kostnadsökningar för det allmänna eller för enskilda. Förslagens konsekvenser för den personliga integriteten bedöms acceptabla och proportionerliga mot bakgrund av syftena med förslagen. De förslag som utredningen lämnar bedöms i övrigt inte få någon betydelse av de slag som anges i kommittéförordningen (1998:1474).

Innehåll — 14 kapitel, 269 sidor
  1. Sammanfattnings. 11
  2. 1 Författningsförslags. 21
  3. 1.1 Förslag till lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfaras. 21
  4. 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhets. 25
  5. 1.3 Förslag till lag om ändring av lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstols. 33
  6. 1.4 Förslag till lag om ändring av lagen (2021:1172) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalts. 36
  7. 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:923) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhets. 39
  8. 1.6 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskaps. 41
  9. 1.7 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2021:1208) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalts. 43
  10. 2 Utredningens uppdrag och arbetes. 45
  11. 2.1 Utredningens uppdrags. 45
  12. 2.2 Utredningens arbetes. 46
  13. 3 Signalspaning – en översikt av verksamheten och regelverkets. 47
  14. 3.1 Bakgrunds. 47
  15. 3.2 Försvarets radioanstalts. 49
  16. 3.3 Nuvarande reglerings. 54
  17. 4 Signalspaning i krig eller krigsfaras. 77
  18. 4.1 Inlednings. 77
  19. 4.2 Några utgångspunkters. 83
  20. 4.3 Avgränsning av utredningens fortsatta arbetes. 95
  21. 4.4 Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i ett allvarligt försämrat säkerhetsläges. 96
  22. 4.5 Reglering av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig och krigsfaras. 101
  23. 5 Inhämtning av signaler i elektronisk form – ett förtydligande i lags. 129
  24. 5.1 Utredningens uppdrags. 129
  25. 5.2 Teknik- och kommunikationsutvecklings. 130
  26. 5.3 Överväganden och förslags. 132
  27. 6 Signalspaning i övningsverksamhets. 139
  28. 6.1 Inlednings. 139
  29. 6.2 Behov av signalspaning i övningsverksamhets. 140
  30. 6.3 Överväganden och förslags. 142
  31. 7 Inhämtning av inhemsk trafik i vissa brådskande situationer när liv, hälsa eller egendom är i faras. 165
  32. 7.1 Förbudet mot att inhämta inhemsk trafiks. 165
  33. 7.2 Finns det behov av ytterligare undantag från förbudet mot att inhämta inhemsk trafik?s. 166
  34. 7.3 Överväganden och förslags. 168
  35. 8 Inriktning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhets. 187
  36. 8.1 Bakgrund till den nuvarande lagstiftningens. 187
  37. 8.2 Myndigheter som kan ha behov av att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhets. 190
  38. 8.3 Överväganden och förslags. 194
  39. 9 Övriga överväganden och förslags. 205
  40. 9.1 En övergripande redovisning av övrig inhämtning i ansökans. 205
  41. 9.2 Ett förtydligande av tillämplig bestämmelses. 206
  42. 9.3 Underrättelseskyldigheten till enskild upphävss. 206
  43. 9.4 Försvarsunderrättelsedomstolens. 211
  44. 9.5 Förtydligande om att all förstöring ska ske så att uppgifterna inte kan återskapass. 222
  45. 10 Konsekvenser och ikraftträdandes. 225
  46. 10.1 Konsekvenser av förslagens. 225
  47. 10.2 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsers. 230
  48. 11 Författningskommentars. 231
  49. 11.1 Förslaget till lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfaras. 231
  50. 11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhets. 240
  51. 11.3 Förslaget till lag om ändring av lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstols. 250
  52. 11.4 Förslaget till lag om ändring av lagen (2021:1172) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalts. 253
  53. Bilaga 1 Kommittédirektiv 2022:120s. 257
  54. Bilaga 2 Kommittédirektiv 2023:29s. 269
Betänkandet ?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).
Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – frågor med anledning av Europadomstolens dom
SOU 2023:51 · 4 sep 2023 · utredningen om översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Regeringens beskrivning

Regeringen beslutade den 14 juli 2022 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Genom tilläggsdirektiv den 23 februari 2023 förlängdes utredningstiden för delbetänkandet till den 1 september 2023 och för slutbetänkandet till den 1 september 2024. Detta är delbetänkandet. Utredningen fortsätter sitt uppdrag med återstående frågor.

Europadomstolen meddelade den 25 maj 2021 dom i målet Centrum för rättvisa mot Sverige. Europadomstolen ansåg att den svenska lagstiftningen om och tillämpningen av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i huvudsak möter de krav som kan ställas i ett demokratiskt samhälle.

Europadomstolen identifierade dock tre brister i det svenska systemet:

  • avsaknad av en tydlig reglering om när inhämtat material som inte innehåller personuppgifter ska förstöras,
  • avsaknad av tydliga riktlinjer i signalspaningslagstiftningen eller annan relevant lagstiftning som anger att den personliga integriteten ska beaktas när beslut fattats om att dela insamlat material med andra stater, och
  • avsaknad av en effektiv efterhandskontroll som utförs på begäran av en enskild.

Utredningens uppdrag i denna del har varit att analysera vilka åtgärder som bör vidtas för att ta om hand de brister som Europadomstolen funnit. Utredningens uppdrag har också bestått i att behandla vissa frågor om internationellt samarbete.

Lagar och förordningar som föreslås

Utredningens sammanfattning

Uppdraget

Europadomstolen meddelade den 25 maj 2021 dom i målet Centrum för rättvisa mot Sverige. Europadomstolen ansåg att den svenska lagstiftningen om och tillämpningen av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i huvudsak möter de krav som kan ställas i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen identifierade dock tre brister i det svenska systemet:

• avsaknad av en tydlig reglering om när inhämtat material som inte innehåller personuppgifter ska förstöras,

• avsaknad av tydliga riktlinjer i signalspaningslagstiftningen eller annan relevant lagstiftning som anger att den personliga integriteten ska beaktas när beslut fattats om att dela insamlat material med andra stater och

• avsaknad av en effektiv efterhandskontroll som utförs på begäran av en enskild.

Utredningens uppdrag i denna del har varit att analysera vilka åtgärder som bör vidtas för att ta om hand de brister som Europadomstolen funnit. Utredningens uppdrag har också bestått i att behandla vissa frågor om internationellt samarbete.

Läs hela sammanfattningen
Lämpliga åtgärder för att ta om hand brister identifierade av Europadomstolen

Förstöring av upptagning eller uppteckning som inte innehåller personuppgifter

Försvarets radioanstalt är enligt nuvarande lagstiftning skyldig att förstöra en upptagning eller uppteckning om innehållet bland annat berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamhet som avses i 1 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Utredningen föreslår att förstöringsskyldigheten i sådana fall ska föreligga även om innehållet inte berör en viss fysisk person, dvs. oavsett om upptagningen eller uppteckningen innehåller personuppgifter eller inte. Föreslaget innebär en lagreglering av en intern rutin som redan tillämpas av Försvarets radioanstalt.

Ett nytt villkor vid överföring av personuppgifter till en mottagare utomlands

Utredningen föreslår att det uppställs ett nytt villkor vid överföring av personuppgifter till en mottagare utomlands som innebär att den personliga integriteten ska beaktas vid en sådan överföring. Det ska ankomma på Försvarets radioanstalt att göra en proportionalitetsbedömning mellan skyddet för den registrerades personliga integritet och skälen för överföringen. Härigenom tillgodoses att integritetsskyddsintressen beaktas när beslut fattas om att överföra uppgifter till en mottagare utomlands.

Ett nytt beslutandeorgan ska utföra kontroll på begäran av enskild och lämna en motiverad underrättelse

Europadomstolen har bedömt att Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) har en dubbel roll då myndigheten dels har till uppgift att kontrollera försvarsunderrättelseverksamheten och Försvarets radioanstalts signalspaningsverksamhet enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, dels på begäran av enskild ska utföra kontroll om hans eller hennes meddelanden har inhämtats genom signalspaning och om eventuell inhämtning och behandling av inhämtade uppgifter varit förenlig med lag. Siuns dubbla roll tillsammans med omständigheten att den enskilde inte får ett motiverat beslut efter en sådan begäran innebär enligt Europadomstolen att det saknas en effektiv efterhandskontroll.

Utredningen bedömer att kontroll på begäran av enskild bör utföras av ett annat organ än det organ som har i uppgift att kontrollera försvarsunderrättelseverksamheten. Utredningen föreslår att ett nytt särskilt beslutandeorgan inrättas i Siun. Beslutandeorganet föreslås få kanslistöd från det kansli som bistår den nämnd som leder Siun. Härigenom möjliggörs dels att hemlig eller annars känslig information fortsatt hålls i en begränsad krets, dels att beslutandeorganet kan få del av de kunskaper om försvarsunderrättelseverksamhet och särskilt om signalspaning som kansliet besitter. Beslutandeorganet ska kunna besluta om att inhämtade uppgifter ska förstöras och att viss inhämtning ska upphöra.

Utredningen föreslår att den underrättelse som den enskilde ska få efter utförd kontroll ska vara motiverad. I fråga om hur en sådan underrättelse ska motiveras måste hänsyn tas till den starka sekretess som omgärdar försvarsunderrättelseverksamheten. Det måste beaktas att en uppgift om att den enskildes meddelanden har inhämtats genom signalspaning kan vara skadlig för svenska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Utredningen föreslår att den enskilde bör få information om exempelvis signalspaningsverksamhet, sekretess, personuppgiftsbehandling och vilka åtgärder som kan vidtas om det vid en kontroll framkommer att inhämtning och behandling av uppgifter har skett i strid med regelsystemen. Vilken ytterligare information som den enskilde kan få beror på vilken sekretess som föreligger i det enskilda fallet.

Vissa internationella frågor

Utredningen bedömer att de internationella frågor som bland annat aktualiseras av att Sverige har beslutat om att ansöka om medlemskap i Nato har en nära anknytning till frågor som bland annat rör Försvarets radioanstalts verksamhet i kris och krig, och som utredningen har i uppdrag att behandla i slutbetänkandet. Utredningen avser att behandla de internationella frågorna i slutbetänkandet.

Konsekvenser

Förslagen medför inga kostnadsökningar för Siun eller Försvarets radioanstalt, eller i övrigt för det allmänna. Förslagen medför inte heller några kostnadsökningar för enskilda. Förslagen bedöms stärka skyddet för den personliga integriteten. De förslag som utredningen lämnar bedöms i övrigt inte få någon betydelse av de slag som anges i kommittéförordningen (1998:1474).

Innehåll — 13 kapitel, 119 sidor
  1. Sammanfattnings. 9
  2. Summarys. 13
  3. 1 Författningsförslags. 17
  4. 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhets. 17
  5. 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2021:1172) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalts. 19
  6. 1.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:923) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhets. 20
  7. 1.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:969) med instruktion för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhets. 21
  8. 2 Utredningens uppdrag och arbetes. 25
  9. 2.1 Utredningens uppdrags. 25
  10. 2.2 Utredningens arbetes. 26
  11. 3 Signalspaning – en översikt av verksamheten och regelverkets. 27
  12. 3.1 Bakgrunds. 27
  13. 3.2 Försvarets radioanstalts. 29
  14. 3.3 Nuvarande reglerings. 36
  15. 4 Centrum för rättvisa mot Sveriges. 51
  16. 4.1 Inlednings. 52
  17. 4.2 Europadomstolens bedömning av den svenska signalspaningsregleringens. 54
  18. 4.3 Europadomstolens slutsatss. 64
  19. 4.4 Verkställande av Europadomstolens doms. 65
  20. 5 Internationella aspekters. 67
  21. 5.1 Signalspaning och ett svenskt medlemskap i Natos. 67
  22. 5.2 Några internationella jämförelsers. 68
  23. 6 Överväganden och förslags. 77
  24. 6.1 En bestämmelse om förstöring i vissa fall av en upptagning eller uppteckning som inte innehåller personuppgifters. 77
  25. 6.2 Den personliga integriteten ska beaktas vid överföring av personuppgifter till ett annat land eller en internationell organisations. 79
  26. 6.3 Kontroll på begäran av enskild ska utföras av ett nytt beslutandeorgans. 83
  27. 6.4 Det bör preciseras att underrättelse till den enskilde efter genomförd kontroll ska vara motiverads. 90
  28. 7 Konsekvenser och genomförande av förslagens. 95
  29. 7.1 Konsekvenser av förslagens. 95
  30. 7.2 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsers. 98
  31. 8 Författningskommentars. 101
  32. 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhets. 101
  33. 8.2 Förslaget till lag om ändring av lagen (2021:1172) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalts. 103
  34. Bilaga 1 Kommittédirektiv 2022:120s. 105
  35. Bilaga 2 Kommittédirektiv 2023:29s. 117
  36. Bilaga 3 Förslag till underrättelse till enskild när det inte framkommit något otillbörligt vid kontrollens. 119
Remissen av SOU 2024:59 ?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.regeringen.se
Dokument och källor
  1. 14 juli 2022Kommittédirektiv Dir. 2022:120 Översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
  2. 23 feb 2023Tilläggsdirektiv Dir. 2023:29 Tilläggsdirektiv till Utredningen om en översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (Fö 2022:02)
  3. 4 sep 2023Betänkande SOU 2023:51 Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet - frågor med anledning av Europadomstolens dom
  4. 2 sep 2024Betänkande SOU 2024:59 Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
  5. 9 sep 2024Remiss av SOU 2024:59 33 svar

Texterna på sidan är ordagranna utdrag ur direktiven och betänkandena hos riksdagen och ur regeringen.se. Riksflödet skriver inte om dem.

Diskussion på Riksflödet
Det här är inte remissvar. Kommentarerna skrivs av Riksflödets användare och skickas inte till regeringen.
0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.
    Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning | Riksflödet