Paulina Brandberg

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att erkänna svenskfientligheten och ta fram ett åtgärdsprogram mot den. Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om jag och regeringen är beredda att ta fram ett åtgärdsprogram mot svenskfientlighet. Jag svarar på frågorna samlat.

Att inte utsättas för rasism är en mänsklig rättighet, och Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Regeringen har nyligen aviserat att ett viktigt steg i kampen mot rasism kommer att tas genom att ta fram en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. Som jag i närtid angav i mitt svar på en riksdagsfråga på samma tema från ledamoten Andersson Garpvall omfattar regeringens insatser mot rasism och hatbrott alla, oavsett vem sådana uttryck eller brott riktas mot. Detsamma gäller diskrimineringslagen (2008:567) och den straffrättsliga regleringen av hatbrott. Denna generella ansats utgör en viktig utgångspunkt i framtagandet av den nya handlingsplanen. Det finns ingen avsikt att ta fram ett åtgärdsprogram mot svenskfientlighet.

Herr talman! Självklart är det nedslående att se att den positiva utveckling som vi har haft gällande lönegapet har stannat av. Vi måste dock se detta i kontexten att vi befinner oss i en ekonomiskt väldigt svår period, vilket gäller både Sverige och vår omvärld. Vi befinner oss också i en situation där vi har haft en pandemi som påverkade samhället på många olika sätt.

Regeringen har fokuserat väldigt mycket på att hantera den ekonomiska krisen för att se till att alla människor i vårt land har mer pengar i plånboken. Jag tycker att Socialdemokraternas samarbetspartner har en syn på den ekonomiska krisen som är anmärkningsvärd, och den gör mig bekymrad. Vi kunde bara häromdagen läsa i tidningen att Miljöpartiet vill stoppa den ekonomiska tillväxten, och Vänsterpartiet har i alla fall tidigare lagt fram budgetar som vore rena inflationsbrasor och som skulle göra att de pengar människor har i sina plånböcker i princip tappade allt värde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta måste vi såklart också adressera när vi pratar om den ekonomiska jämställdheten. Vi behöver nämligen ha tillväxt i landet, och vi behöver se till att vi dämpar inflationen så att de pengar som människor har i sina plånböcker faktiskt fortsätter att vara värda någonting.

Med det sagt vill jag tacka för debatten. Jag fortsätter gärna att debattera frågan fler gånger, och jag hoppas att vi trots det ekonomiska läge vi har ska kunna hitta åtgärder framåt för att minska löneskillnaderna och öka den ekonomiska jämställdheten generellt i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tänkte ta upp frågan om livsinkomster, som jag berörde i mitt tidigare anförande. Interpellanten nämnde att Sverige ligger långt fram i jämställdhetsarbetet. Och det är korrekt inom vissa områden. Men när vi tittar just på livsinkomsterna och tittar på alla delar av den ekonomiska jämställdheten har Sverige en stor läxa att göra. Vi ser nämligen att den ekonomiska ojämställdheten börjar redan i blöjåldern. Det finns forskning som visar att föräldrar sparar mer pengar till sina söner än till sina döttrar. Redan där påbörjas den ekonomiska ojämställdheten. Sedan följer denna ojämställdhet med genom livet. Vi pratar, som sagt, om löneskillnader här, men vi måste också se att alla inte är löntagare i vårt land.

Självklart ska även kvinnor kunna driva företag på samma villkor som män. Här har vi en situation i dag där mindre än 1 procent av riskkapitalet går till företag som ägs av kvinnor. Sett i en internationell kontext kan jag säga att jag skäms. Om vi tittar på statistik i Sverige över företag som har minst en anställd och tittar på hur stor andel av dessa företag som drivs av kvinnor ser vi att vi placerar oss näst sämst i EU, efter Malta. Det är, herr talman, inte acceptabelt att vi i Sverige, som har en självbild av att vara så bra på jämställdhet, är så dåliga i denna del av den ekonomiska jämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig visar detta att vi har tittat för smalt på frågan om ekonomisk jämställdhet. Självklart ska vi prata om löneskillnader - vi ska inte sluta att göra det - men vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt och se att vi måste göra särskilda satsningar just på andra delar av den ekonomiska jämställdheten där vi är pinsamt dåliga i Sverige.

Från regeringens sida har vi gett Tillväxtverket ett uppdrag att se över vilka åtgärder vi kan vidta för att främja kvinnors företagande eftersom vi ser att det är en viktig frihetsreform för kvinnor och den ekonomiska jämställdheten, som vi behöver ta på allvar.

Vi behöver också såklart adressera och hantera de trender som vi ser. Den hemmafrutrend som vi ser växa sig starkare nämndes, den som vissa kallar en soft girl-trend. Det är klart att varje människa ska få göra sina livsval, och det ska inte regeringen lägga sig i. Men om vi skiftar fokus och pratar om livsinkomster kan vi sätta lampan på vilka konsekvenser denna typ av beslut får för människor. När man fattar beslut om hur man vill leva sitt liv ska man därför göra det på ett informerat sätt, så att man vet hur det exempelvis påverkar pensionen om man väljer att leva som hemmafru och hur det påverkar möjligheterna att lämna den relation som man lever i om man inte längre vill vara kvar i den, vilket i princip är omöjligt om man är ekonomiskt beroende av förövaren.

Det är detta helhetsgrepp vi behöver ta om jämställdhetspolitiken - se alla delar av livsinkomsterna och också bedriva ett omfattande informationsarbete, så att människor i vårt land kan fatta informerade beslut om sin livsekonomi.

Herr talman! Först vill jag bara bekräfta interpellantens påstående. Självfallet har regeringen, inte bara parterna, ett ansvar när det gäller att se över hur vi kan minska vårt lönegap.

Herr talman! Medlingsinstitutet har en viktig roll när det gäller att sätta ljuset på lönegapet och vad som faktiskt ligger bakom det. Medlingsinstitutet har fått i uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löneinkomster och även andra inkomster som påverkar individens disponibla inkomster under livet.

I uppdraget har bland annat ingått att se på hur inkomstskillnader ser ut på olika delar av arbetsmarknaden och hur inkomstgapet ser ut för olika grupper i befolkningen, exempelvis efter ålder, födelseregion och utrikes föddas vistelsetid i Sverige. Detta tycker jag är viktigt. När vi pratar om lönegapet i Sverige pratar vi ofta om en procentsats som såklart är ett genomsnitt för Sverige, men om vi tittar på vårt land ser vi att situationen ser väldigt olika ut i olika delar av landet.

Jag menar att vi här särskilt måste sätta ljuset på de grupper i befolkningen där vi ser att problemet är som störst, och en av dessa grupper är våra utrikes födda kvinnor. Här ser vi ett lönegap som vi kan hantera. Vi kan vidta åtgärder för att minska lönegapet om vi ser till att denna grupp kommer närmare arbetsmarknaden och kommer in där och får möjligheter att vara en fullvärdig del av vårt samhälle. Här ser vi att det finns mycket jobb kvar att göra.

Regeringen gör många insatser inom integrationsområdet, men vi har också vissa specifika insatser som riktar sig just till kvinnorna. Exempelvis har vi nu en förordning om statsbidrag för kvinnors och flickors organisering i våra utsatta områden - ett statsbidrag som jag hoppas ska ge civilsamhället bättre förutsättningar att få denna grupp att komma närmare och bli en större del av vårt samhälle.

Herr talman! Jag tycker att frågan om löneskillnader är viktig, men när jag pratar om ekonomisk jämställdhet tycker jag bättre om att använda termen livsekonomi. Löneskillnader är en del av livsekonomin, men absolut inte hela. Vi måste prata mycket mer om sparande, vi måste prata om ägande, vi måste prata om livsinkomster och vi måste prata om hur exempelvis föräldraförsäkringen och sjukskrivningar påverkar våra pensioner och vår inkomst under hela livet.

När det gäller just föräldraförsäkringen har regeringen vidtagit en åtgärd. Vi genomför nu en reform där vi vill ha fler dubbeldagar som båda föräldrarna kan ta ut och också att man ska kunna överlåta föräldradagar till en större personkrets. Detta är en viktig åtgärd för exempelvis de ensamstående föräldrar som kämpar med att få vardagen att gå ihop.

Vi kommer såklart att fortsätta att på olika sätt se vilka åtgärder vi från regeringen kan vidta för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Herr talman! Sanne Lennström har frågat mig vilka politiska åtgärder jag avser att genomföra för att minska lönegapet och öka den ekonomiska jämställdheten i Sverige.

Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan - ett engagemang jag delar. Frågan om ekonomisk jämställdhet är prioriterad av regeringen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har trendmässigt minskat under två decennier. Låt mig samtidigt konstatera att det stämmer att löneskillnaden mellan kvinnor och män var oförändrad mellan 2021 och 2022.

Enligt Medlingsinstitutet är den huvudsakliga förklaringen till löneskillnaden mellan kvinnor och män att de arbetar i olika yrken och sektorer. Av SCB:s statistik framgår att endast 4 av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Denna könsuppdelning på arbetsmarknaden kan främst förklaras av att kvinnor och män i hög grad väljer olika utbildning.

Skillnaderna i de samlade löneinkomsterna påverkas även av att det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid och är föräldralediga samt att de tar större ansvar för hem- och omsorgsarbetet.

Arbetsmarknadens parter har huvudansvaret för lönebildningen. Regeringen värnar den svenska lönebildningsmodellen och har stort förtroende för att parterna tar sitt ansvar utan politisk inblandning.

Ett verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är arbetet med lönekartläggning. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser med bland annat krav på alla arbetsgivare att årligen göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis kan jag berätta att regeringen det senaste året har tagit initiativ till en lång rad olika uppdrag i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. Det handlar om allt från distansarbete efter covid-19-pandemin, kvinnors etablering på arbetsmarknaden och jämställdhet på bostadsmarknaden till analys av livsinkomster. Regeringen har även gett ett uppdrag till Tillväxtverket som, bland annat tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, ska ta fram förslag på insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap, ägande och företagande.

Herr talman! Till att börja med vill jag bemöta påståendet att den här regeringen inte vidtar åtgärder för att bryta nyrekryteringen till våra gäng. Det stämmer inte. Vi vidtar en rad åtgärder. Bland annat arbetar vi med en helt ny socialtjänstlag, och som jag var inne på ser vi äntligen över Sis-hemmen, som i dag faktiskt fungerar som en rekryteringsbas för våra kriminella nätverk. Så kan vi inte ha det. Där sätter regeringen in skarpa åtgärder, utöver ett stort antal andra åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en samsyn kring att detta inte är någon naturlag. Man föds inte med sina värderingar, utan det är något som formas av den miljö man befinner sig i.

Just därför är det så viktigt att vi inte passivt ser på när de här destruktiva miljöerna breder ut sig. Vi behöver finnas där från samhällets sida; vi behöver bryta in. Vi behöver bemöta de värderingarna med sunda värderingar så att vi får en ny generation som faktiskt kan växa upp med jämställdhetsvärderingar, med sunda värderingar, och med en framtidstro som inte innefattar vapen eller narkotika.

Herr talman! Jag vill slutligen tacka ledamoten för den här debatten. Jag tycker att det är viktigt att vi sätter mycket mer fokus än vi hittills har gjort på flickors och kvinnors roll och utsatthet i den kriminella miljön.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Självklart ser regeringen att kommuner, regioner och även civilsamhället har en väldigt viktig roll i det arbete vi pratar om här. Men vi måste se vad det är för situation vi har att hantera. Vi har en situation i Sverige där vi i våra utsatta områden har tillåtit en framväxt av kulturer där jämställdhetsfrågan har otroligt låg prioritet. Det vi måste göra för att komma åt detta i grunden är en rejäl integrationssatsning i Sverige. Vi kan inte ha olika öar i Sverige där flickor och kvinnor har ett så pass mycket lägre värde som vi ser att de har och där kvinnors och flickors rättigheter och friheter är kraftigt begränsade.

Vi pratar om att bryta destruktiva maskulinitetsnormer. Vi är självklart helt överens om att detta behöver göras; frågan är hur. Jag ska vara helt ärlig: När det gäller dem som vi pratar om här, som redan befinner sig i den gängkriminella miljön och använder de här flickorna som spelbrickor och medel för betalning av skulder, är det jättesvårt. Om vi ska göra skillnad på riktigt måste vi börja med dem som är barn nu. Vi måste påbörja ett intensivt arbete med dessa värderingar i förskole- och lågstadieåldern. Vi måste få dessa värderingar på plats från början. Där måste vi göra stora integrationssatsningar, och det gör den här regeringen. Vi satsar brett för att bryta segregationen och få bort dessa avarter till värderingar i fråga om synen på kvinnor och flickor, som inte hör hemma i vårt samhälle.

Herr talman! Den situation vi har är i hög grad ett resultat av den politik som har bedrivits.

Herr talman! Ibland pratar vi om situationen i Sverige som om den är någon naturkatastrof som har drabbat Sverige, något vi inte riktigt har kunnat råda över. Men den situation vi har är i stället ett fullt förväntat resultat av tidigare bedriven politik där vi har blundat för de extremt stora problem som vi har i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller polisens arbete hade vi 2022 lika många poliser i förhållande till vår befolkningsmängd som vi hade 2012, trots att vi har haft en fullständigt skenande brottsutveckling. Det har resulterat i att våra kriminella nätverk har kunnat breda ut sig utan att polisen har mäktat med att hantera den här brottsligheten, samtidigt som andra brottstyper har fått stå tillbaka, exempelvis andra former av våld mot flickor och kvinnor, som inte är gängrelaterade. Även det arbetet har blivit lidande när man inte har gjort nödvändiga satsningar på rättsväsendet.

Herr talman! Den här regeringen ser situationen. Vi ser det akutläge vi befinner oss i. Vi stärker upp rättsväsendet för att inte få en situation där det råder total straffrihet för den gängkriminella brottsligheten och all annan typ av brottslighet som vi ser breda ut sig i Sverige. Samtidigt jobbar vi såklart, som jag sa tidigare, brottsförebyggande med våra ungdomar. Det är det enda vi kan göra för att ha en chans att vända den utveckling vi ser.

Herr talman! Jag delar helt interpellantens bild när det gäller den oerhört problematiska situation vi har i Sverige. Det är uppenbart att vi har en samsyn kring detta.

Detta är också en miljö som jag i min tidigare roll som åklagare har sett från första parkett. Jag tycker att vi har lagt alldeles för lite fokus på flickors och kvinnors roll i denna miljö. Vi vet att det finns flickor och kvinnor som har en egen kriminell vilja, och det finns också flickor och kvinnor som utnyttjas som brickor i det dödliga spel som pågår i den gängkriminella miljön i våra utsatta områden.

Herr talman! I mitt arbete som åklagare har jag tagit del av väldigt mycket kommunikation mellan gängkriminella. Utifrån den kan jag dra slutsatsen att vi har mycket att jobba på när det gäller kvinnosynen i dessa kretsar. Det är väldigt tydligt hur flickor och kvinnor ses som varor som man kan använda för att exempelvis betala skulder i den kriminella miljön och att flickor och kvinnor drabbas av denna brottslighet på ett sätt som vi har satt för lite fokus på.

Som jag sa i mitt interpellationssvar tidigare har regeringen ett stort antal åtgärder på gång. Inte minst bereder vi de förslag som vi har tagit emot i betänkandet från exitutredningen; det handlar om både prostitution och utnyttjande i pornografi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan sak i regeringens arbete som jag vill lyfta fram och som jag tycker att det är väldigt viktigt att ta upp i denna kontext är situationen på våra slutna ungdomshem. Vi har, herr talman, en situation där vi placerar gängkriminella ungdomar med extremt stort våldskapital, som är otroligt involverade i den kriminella miljön, tillsammans med unga flickor som ofta har självskadebeteende och är otroligt utsatta. Man kan räkna ut med svansen att detta kommer att misslyckas.

Regeringen tar nu ett omtag kring våra Sis-hem, för denna situation drabbar flickor. De allra mest utsatta flickorna i vårt samhälle drabbas enormt mycket på våra Sis-hem, och detta är något som har pågått under alldeles för lång tid. Vi vet att just dessa flickor också utnyttjas i prostitution och används som brickor i det här spelet.

Herr talman! Interpellanten säger att det saknas jämställdhetsåtgärder i regeringens politik. Jag skulle vilja bolla tillbaka frågan till interpellanten: Hur ser interpellanten på den situation som råder på våra Sis-hem och som pågick under hela den tid som Socialdemokraterna satt vid makten utan att de på något sätt vidtog någon åtgärd för att komma till rätta med den?

Herr talman! har frågat mig hur jag avser att utifrån mitt område och kopplat till jämställdhet adressera den ökade risken för sexuell exploatering av flickor och kvinnor som befinner sig i gängkriminella miljöer.

Sverige har allvarliga problem med grov brottslighet. Det är en situation som har vuxit fram under en längre tid. Regeringen bedriver nu ett intensivt och omfattande reformarbete för att vända utvecklingen och minska brottsligheten.

Regeringens ambition är att ingen människa ska utnyttjas för sexuella ändamål. Arbetet med att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel samt ge stöd till de personer som utsätts är prioriterat för regeringen. Regeringen har därför gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att fortsatt förstärka arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Så sent som i mars sköt regeringen till ytterligare medel till detta uppdrag, som därmed finansieras med 23,5 miljoner kronor totalt under 2024.

I december tog regeringen även emot två betänkanden där kopplingen mellan gängkriminalitet och sexuellt utnyttjande lyfts fram. I betänkandet från Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (SOU 2023:97) finns bland annat förslag på individuellt utformade exitprogram för vuxna som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

I betänkandet från Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi (SOU 2023:98) finns bland annat förslag om att stärka det förebyggande arbetet för att upptäcka barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller tillhör gruppen sexuellt riskutsatta. Betänkandena har skickats ut på remiss.

Därutöver behöver vi mer kunskap om flickor och kvinnor i eller med kopplingar till kriminella nätverk. Barnombudsmannen överlämnade nyligen en rapport till regeringen som bygger på samtal med 16 flickor med erfarenhet av brott och brottsliga miljöer. Flera av flickorna har utsatts för sexuellt våld eller sexuell exploatering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ytterligare kunskap om könsnormer och skillnader mellan pojkars och mäns respektive flickors och kvinnors delaktighet i de kriminella miljöerna kan bidra till en fördjupad förståelse av hur kriminella nätverk och andra typer av organiserad brottslighet fungerar. Därför har regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att studera vilka brott och sysslor som tenderar att utföras av kvinnor och flickor i kriminella nätverk. Man ska också undersöka vilka överväganden, strukturer och normer som ligger till grund för könsskillnaderna.

Studien ska även synliggöra vad som karakteriserar de involverade kvinnorna och flickorna och belysa deras situation i de kriminella miljöerna. I det ingår att belysa både deras delaktighet i och utsatthet för våld. Uppdraget ska redovisas senast den 23 oktober 2025.

Tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer kommer jag dessutom att bjuda in ett antal aktörer till ett rundabordssamtal om flickor och kvinnor inom kriminella miljöer. Syftet är att tillsammans identifiera inom vilka områden det krävs förbättringar och vad respektive aktör kan göra.

Regeringen arbetar också intensivt med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive prostitution och människohandel. Det ska gälla 2024-2026. Även en utredning pågår för att stärka den långsiktiga styrningen på området.

Fru talman! Precis som interpellanten säger är ekonomisk frihet en helt grundläggande förutsättning för individens frihet att kunna styra sitt eget liv.

Jag nämnde i mitt förra inlägg några av de åtgärder som regeringen vidtar för att öka den ekonomiska jämställdheten. Jag kan lägga till att vi också i regleringsbreven för 2024 har gett ett nytt uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att analysera bostadsmarknaden utifrån ett jämställdhetsperspektiv, för bostaden vet vi är något som påverkar ekonomin otroligt mycket. Om man inte har ekonomiska förutsättningar att skaffa ny bostad, hur kan man då ta sig ur exempelvis en våldsam relation eller en relation som man av någon annan anledning inte vill stanna kvar i?

Jag vill tacka interpellanten för debatten och för interpellantens engagemang i den här frågan. Regeringens arbete kommer att fortsätta med full kraft inom alla de områden som vi har belyst här i dag därför att detta som sagt är en grundplatta och en förutsättning för att vi ska kunna få ett mer jämställt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag lovade i mitt tidigare inlägg att jag skulle återkomma med konkreta åtgärder som regeringen vidtar, och det kommer jag nu att göra.

En av nyckelfrågorna i detta oavsett om vi pratar om löner, företagande, sjukpenning eller föräldrapenning är att adressera det obetalda hem- och hushållsarbetet. Vi vet att kvinnor i dag fortfarande tar mycket större ansvar för detta än män gör, och det påverkar kvinnor på väldigt många olika sätt. Det påverkar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Det påverkar kvinnors benägenhet att känna att man har möjlighet och tid att driva företag.

Det här påstår jag är något som gör att kvinnor måste ratta två heltidsjobb. Vi vet att sjukskrivningarna är mycket högre för kvinnor än de är för män, och det är inte så konstigt när de har flera olika bollar att hålla i luften samtidigt. Det är faktiskt inte bara en ekonomisk fråga utan också en hälsofråga inom jämställdhetsområdet.

Här ser vi nu över föräldraförsäkringen, bland annat genom att öka antalet dubbeldagar och möjligheten att överlåta föräldradagar till fler. Vi vill ge fler föräldrar verktyg att kombinera föräldraskap och arbetsliv. Detta menar jag är en viktig nyckel till ekonomisk jämställdhet.

Jag vill också särskilt prata om utrikes födda kvinnor. Bland dem som står allra längst från arbetsmarknaden och som är mest ekonomiskt utsatta ser vi en överrepresentation av just utrikes födda kvinnor. Vi behöver vidta riktade åtgärder för den gruppen.

Här jobbar regeringen på flera olika fronter. Bland annat har vi gett ett uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Det var ett regeringsbeslut som togs förra året.

Vi har en överenskommelse mellan regeringen och SKR om en gemensam satsning för att nå ut till utrikes födda kvinnor som besöker den öppna förskolan därför att vi ser att det är en plats där vi faktiskt kan nå dessa kvinnor.

Vi har också en omfattande politik för att minska segregationen och öka integreringen i det svenska samhället för att fler utrikes födda, inte minst utrikes födda kvinnor, ska kunna komma i arbete och bli en del av det svenska samhället i alla delar.

Utöver detta har vi åtgärder när det gäller kvinnors entreprenörskap. Alldeles nyligen, den 7 mars, fattade vi beslut om ett kraftfullt paket för att främja kvinnors företagande. Tillväxtverket tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten och andra aktörer ska genomföra insatser som stimulerar unga kvinnors entreprenörskap och företagande och genomföra kunskapshöjande insatser för företagare och företagsfrämjande aktörer. Det är också ett jätteviktigt uppdrag inom detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också i regleringsbrevet för 2024 gett ett uppdrag till Mynak att utreda hur ökat distansarbete har påverkat jämställdheten.

Detta är några exempel på åtgärder som regeringen vidtar för att komma åt den ekonomiska ojämställdheten inom flera olika områden.

Fru talman! Jag vill återigen tacka för debatten. Det är jätteviktigt att prata om ekonomisk jämställdhet, för det utgör en grundplatta i hela jämställdhetspolitiken. Vi vet att om man inte har en ekonomisk självständighet påverkar det jämställdheten i många andra avseenden. Vi kan till exempel knyta an till vår föregående debatt om våld i relationer. Är man ekonomiskt beroende av sin förövare är det väldigt svårt att lämna relationen. Detta är alltså en jätteviktig fråga.

Jag tycker också att det är positivt att interpellanten lyfte fram livsinkomster i sitt inlägg här till skillnad från i själva interpellationen där man fokuserade enbart på löneskillnader. Jag ser det som ett problem att vi historiskt har tittat på frågan om ekonomisk jämställdhet i ett alltför smalt perspektiv. Löneskillnader är det jätteviktigt att prata om, för självklart är det inte acceptabelt att vi har det lönegap vi har i Sverige. Men den ekonomiska jämställdheten är ett mycket bredare ämne än så.

Jag och flera liberala riksdagsledamöter har de senaste månaderna genomfört ett stort antal rundabordssamtal med fokus på kvinnors finansiella ägande. Under dessa samtal och seminarier har det framkommit uppgifter som för mig har varit rent av chockerande. En av dem är att det finns forskning som visar att när det gäller föräldrars sparande till sina barn sparar de mer, aggregerat, till sina söner än till sina döttrar. Den ekonomiska ojämställdheten börjar redan i blöjåldern. Det säger någonting om hur djupt rotat detta problem är. Vi kan alltså inte stirra oss blinda på frågan om löneskillnader. Vi måste höja blicken och titta på detta mycket bredare. Vi måste titta på sparandet och alla andra inkomster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det interpellanten inte nämner men som jag också tycker att vi måste sätta mycket mer fokus på är kvinnors entreprenörskap. Alla är inte löntagare. Alla vill inte vara löntagare. Det finns andra sätt att tjäna pengar. Även här ska det såklart råda jämställdhet. Det gör det inte. Vi vet att mindre än 1 procent av riskkapitalet går till företag som ägs och drivs av kvinnor.

När det gäller andelen företag med minst en anställd som drivs av kvinnor är Sverige näst sämst i EU, statistiskt sett. Det visar verkligen på att Sverige, som ofta ser sig som någon form av världsmästare i jämställdhet, har en hemläxa att göra. Vi har ett arbete att göra för att förtjäna det ryktet i jämställdhetsarbetets alla avseenden.

I nästa inlägg kommer jag att mer konkret gå in på vilka åtgärder regeringen vidtar med anledning av detta, men jag vill verkligen betona behovet av att bredda debatten till att omfatta livsinkomster och alla delar av den ekonomiska ojämställdheten.

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att införa EU:s lönetransparensdirektiv på ett sätt som innebär utökade möjligheter att komma åt löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Interpellanten har också frågat vilka initiativ jag och regeringen är beredda att ta för att bidra till att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Låt mig börja med att framhålla att regeringen prioriterar ekonomisk jämställdhet. Målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Syftet med det så kallade lönetransparensdirektivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och bedöma svensk rätts förenlighet med direktivet. Utredaren ska med utgångspunkt i bland annat den svenska arbetsmarknadsmodellen ta ställning till och motivera vad som är nödvändigt för att direktivet ska genomföras i Sverige. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2024.

Arbetsmarknadens parter har mycket riktigt huvudansvaret för lönebildningen. Regeringen värnar den svenska lönebildningsmodellen och har stort förtroende för att parterna tar sitt ansvar.

Frågan om jämställda löner är kopplad till ekonomisk jämställdhet, och regeringen har det senaste året tagit initiativ till en lång rad olika myndighetsuppdrag i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. I regleringsbreven för 2024 gavs uppdrag till flera myndigheter om allt från distansarbete efter covid-19-pandemin, kvinnors etablering på arbetsmarknaden och jämställdhet på bostadsmarknaden till analys av livsinkomster. Regeringen har även nyligen gett ett uppdrag till Tillväxtverket som, bland annat tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, ska genomföra insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap, ägande och företagande.

Fru talman! Till att börja med vill jag säga att även Brottsofferjouren får sina medel via Socialstyrelsen. Återigen är detta ett myndighetsbeslut som jag som minister inte kan gripa in i, vilket jag tror att interpellanten väl känner till.

Detta är ett arbete som är otroligt viktigt och samtidigt väldigt komplext. Om vi på riktigt ska vända utvecklingen behöver vi arbeta från flera olika håll med finansiering och skarpa åtgärder.

När vi pratar om finansieringen får vi inte heller glömma finansieringen till rättsväsendet. Jag tror att få har missat att den här regeringen gör historiskt stora satsningar på just rättsväsendet, och det är viktigt. År 2022 hade vi samma antal poliser i förhållande till befolkningsmängden som vi hade 2012, trots att vi haft en fullständigt skenande brottslighet i vårt land.

Underfinansieringen av rättsväsendet har gjort att vårt rättsväsen inte har mäktat med. Man kan varken hantera gängbrottsligheten eller någon annan form av brottslighet. Vi ser resultatet i en omfattande straffrihet för denna typ av brottslighet. Ska vi prata brottsofferperspektiv är det också helt avgörande att vi har ett rättsväsen som kan möta de enorma behov som finns.

Jag är glad att vara jämställdhetsminister i en regering som tar ett helhetsgrepp om de här frågorna, som ser till finansieringen av det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet, som ser till finansieringen av vårt rättsväsen och som ser till konkreta åtgärder som på riktigt kan göra skillnad för att vända utvecklingen - som bara måste vändas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är spännande att stå här i talarstolen, för allting handlar om hur man vinklar olika saker.

Som jag sa i mitt tidigare inlägg har regeringen avsatt mer pengar i sin budget än den tidigare regeringen gjorde, nämligen 600 miljoner kronor för 2024 till det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Vi har genom detta stärkt satsningen på området. Sedan är det klart att pengarna kan fördelas olika under olika år. Här är det som sagt Socialstyrelsen som fattar myndighetsbesluten om vilka organisationer som ska få vilka pengar när det gäller just bidragen till civilsamhället. Men generellt har regeringen satsat mer pengar på detta arbete än vad den tidigare regeringen gjorde, och det gjorde vi även 2023.

Jag kan inte uttala mig om enskilda myndighetsbeslut, men om det är fler som kan söka statsbidrag blir det självklart en mindre del av kakan per sökande. Så är det naturligtvis.

Jag menar att vi behöver kunna ha ett välkomnande synsätt. Vi behöver ha många civilsamhällesorganisationer. Vi behöver många aktörer som på olika sätt engagerar sig i arbetet. Det tycker jag är någonting positivt och någonting som vi ska uppmuntra. Olika civilsamhällesorganisationer arbetar med de här frågorna från delvis olika infallsvinklar, och jag är övertygad om att vi behöver angripa problematiken på flera olika sätt.

Med det sagt finns det givetvis ett stort behov för organisationer av att ha framförhållning och kunna förutse sin finansiering och planera sin verksamhet.

Våld i unga relationer är ett särskilt prioriterat område för regeringen. Det är av den anledningen vi just nu tittar på hur vi på ett tydligare sätt kan rikta finansiering mot just detta viktiga arbete.

På det stora hela vill jag återigen trycka på att vi satsar mer pengar på detta. Vi växlar upp arbetet. Att påstå att vi växlar ned det är inte förenligt med sanningen.

Fru talman! Detta är en debatt som väldigt mycket liknar den förra. Jag avser inte att upprepa det som jag sa då.

Jag kan återigen betona att ungarelationer.se är en viktig verksamhet som arbetar med detta prioriterade område, våld i unga relationer. Vi arbetar inom regeringen med att se hur vi kan säkerställa en finansiering till civilsamhällesorganisationer som arbetar specifikt med detta. Jag kan här inte säga när ett besked kan komma att lämnas.

Jag ska som sagt inte upprepa vad jag sa i den föregående debatten. Jag ska däremot berätta lite om regeringens arbete i ett annat avseende när det gäller just våld i ungas relationer, nämligen de åtgärder som vi vidtar inom rättspolitiken.

Fru talman! Svensk rättspolitik har alldeles för länge präglats av ett alldeles för ensidigt förövarperspektiv. Det blir extra tydligt när vi ser just på våld i ungas relationer, för den brottslighet som äger rum mellan unga är också den brottslighet där de allra mest utsatta brottsoffren finns.

I min tidigare roll som åklagare hade jag exempelvis fall med gruppvåldtäkter där både offer och alla gärningsmän var under 18 år. Det var brutala gruppvåldtäkter - den typ av brott som förstör återstoden av de utsattas liv.

När jag har hanterat dessa brott i min roll som åklagare har jag känt en nästan outhärdlig frustration över vår oförmåga att ta ett brottsofferperspektiv. Vi har ett brottsoffer som kanske är 16 år och tre förövare, som har utsatt brottsoffret för en gruppvåldtäkt, som också är 16 år. Samtidigt har vi ett system som säger att vi inte ska häkta barn. Nej, det är klart att det inte är önskvärt. Men vad är alternativet? Vad är alternativet om vi inte ingriper mot de, också unga, personer som utsätter en annan ungdom för grov brottslighet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är att fullständigt svika brottsoffret, och det har vi gjort i Sverige i så många år. Min frustration över detta är en av de huvudsakliga anledningarna till att jag över huvud taget gav mig in i politiken. Jag står inte ut med att vi har det på det sättet.

Därför är jag så glad att företräda en regering som äntligen genomför det skifte som borde ha skett för länge sedan. Regeringen ser exempelvis över straffen för vålds- och sexualbrott. Framför allt menar vi att återfall måste få en mycket större betydelse än det har i dag. Om man gång på gång utsätter en annan människa för brott måste konsekvenserna bli skarpare. Även om personen är ung måste vi kunna vidta åtgärder som leder till skarpa konsekvenser, för annars lämnar vi brottsoffren i sticket.

Regeringen ser också över kontaktförbudssystemet. Vi tycker att vi måste skydda de utsatta på ett mycket bättre sätt än vi gör i dag. Därför ser vi över kontaktförbuden. Vi vill ha fler kontaktförbud, vi vill att de ska avse större geografiska områden och vi vill att fler kontaktförbud ska förenas med fotboja.

Vi vill helt enkelt att brottsoffrets perspektiv äntligen ska ses på ett mycket tydligare sätt än vad som görs i dag. Det ska vara förövarna som får sin frihet begränsad snarare än brottsoffren.

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen kommer att återställa finansieringen till ungarelationer.se så att plattformen kan fortsätta att bedriva sin verksamhet samt, om inte, hur jag avser att säkerställa ett fortsatt aktivt arbete för att stötta den nämnda målgruppen.

Jag vill börja med att tacka interpellanten för hennes engagemang i denna viktiga fråga.

Att stötta unga som är utsatta för våld i en nära relation är en central och viktig del av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har därför gett flera myndigheter i uppdrag att förstärka det arbetet.

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga och sprida information om våld i ungas parrelationer samt att stödja våldsförebyggande insatser riktade till unga i parrelationer. Statens skolverk har fått i uppdrag att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Socialstyrelsen har prövat och beviljat bidrag till Stiftelsen 1000 Möjligheter, som driver stödlinjen ungarelationer.se, enligt förordningen (2022:257) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet. Socialstyrelsens beslut innefattar ett ställningstagande i ett ärende som rör myndighetsutövning i ett enskilt fall som jag som minister inte kan uttala mig om.

Avslutningsvis vill jag säga att för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor på kort och lång sikt är det avgörande att stoppa våldet i ungas parrelationer.

Fru talman! Det gläder mig att vi bland Sveriges riksdagspartier har en samsyn. Jag upplever det som att vi har en bred samsyn om vikten av att komma åt mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Vi ser behovet av att rikta fokus mot de unga relationerna. Det behöver vi göra inte bara i ord utan också i handling.

Som jag sa mitt andra inlägg verkar regeringen för att stärka arbetet både med pengar och med konkreta åtgärder. Det har getts konkreta uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Skolverket. Vi gör insatser från flera olika håll för att stärka arbetet.

Varje gång en ungdom kan förhindras från att bli brottsoffer eller förövare är det en otroligt stor vinst för den människan och för många andra människors fortsatta liv. Precis som interpellanten säger börjar mäns våld mot kvinnor med killars våld mot tjejer. Om man lär sig att bli en förövare i unga år kommer det att skapa så mycket lidande genom hela livet för så många olika inblandade parter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill återigen tacka för debatten. Jag kommer som sagt att återkomma med ett besked om finansieringen i denna fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det behövs pengar för att vi ska kunna förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, och där ingår såklart våld i unga relationer. Den här regeringen avsätter mer pengar i sin budget än vad tidigare regeringar har gjort gällande det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet: mäns våld mot kvinnor, som inkluderar de här områdena.

För 2024 har vi avsatt 600 miljoner kronor. Detta är såklart pengar som går dels till civilsamhället, dels till forskning, dels till kommuner och regioner - olika aktörer som är helt nödvändiga pusselbitar i det här arbetet. Civilsamhället är en helt avgörande pusselbit. Detta är inte någonting som politiken kan lösa helt själv. Inte heller våra myndigheter eller våra kommuner och regioner kan göra det. Ingen ensam aktör kan vända utvecklingen och lösa problemet, utan alla aktörer är helt nödvändiga i arbetet. Vi behöver ha finansiering till alla dessa aktörer.

Jag kan bara fullständigt instämma i det som har sagts gällande ungarelationer.se och deras väldigt viktiga arbete. Jag vet att de gör en otrolig insats i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i unga relationer och att de har den kompetens som krävs för att kunna hantera frågan på bästa sätt. Det är just utifrån att vi behöver sätta ett riktigt viktigt fokus på organisationer som jobbar med unga relationer som vi inom regeringen har ett arbete med att se hur vi kan säkra upp den delen bättre än vad som hittills gjorts för att vi ska kunna få alla pusselbitar på plats.

Utöver finansiering arbetar regeringen också med konkreta åtgärder för att komma åt den här problematiken. I mitt förra inlägg pratade jag om strypvåldet bland unga. Jag vill uppehålla mig lite där, för det är någonting som bekymrar mig väldigt mycket.

När vi tittar på statistiken ser vi att året har börjat oerhört mörkt, med tolv misstänkta mord på kvinnor och flickor bara under årets första tre månader. Det är såklart väldigt nedslående. Om vi tittar över tid ser vi generellt en nedåtgående trend när det gäller det dödliga våldet mot kvinnor, men vi ser inte den trenden i unga relationer. Vi ser en tydlig linje vid 25 år; för dem som är under 25 år ser vi en ökad risk att utsättas för dödligt våld.

Det finns en rapport från Karolinska institutet som visar att just strypning är det vanligaste tillvägagångssättet vid dödligt partnervåld och att det är dubbelt så hög risk för yngre kvinnor att dödas genom strypning som för kvinnor som är äldre än 25. Jag är därför glad att regeringen som en av många åtgärder har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att kartlägga och sammanställa befintlig kunskap om strypvåld, inklusive när det förekommer i sexuella sammanhang. Rättsmedicinalverket ska dels förbättra myndighetens interna kunskapsuppbyggnad, dels sprida kunskapen till rättsväsendets myndigheter. Det här tror jag är en viktig åtgärd för att komma åt det allvarligaste våldet i unga relationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att understryka vikten av att vi pratar om de här frågorna, och jag vill verkligen genuint tacka för interpellationen. Jag tycker nämligen att våldet i unga relationer är någonting som vi behöver sätta mycket mer fokus på. När vi pratar om mäns våld mot kvinnor kan jag ibland uppleva att vi pratar om det som ett vuxenproblem, men de allra viktigaste åtgärderna är sådana som måste riktas mot den unga generationen.

Det är också viktigt att komma ihåg att ungdomar och ungdomsrelationer har förändrats mycket de senaste åren. Förklaringen är smarta telefoner. Dessa har fullständigt förändrat allas värld och inte minst våra unga och hur deras relationer ser ut. Unga har i dag tillgång till sociala medier som påverkar de normer och värderingar som styr deras synsätt väldigt mycket. Exempelvis kan svartsjuka ses som någonting romantiskt trots att det handlar om kontrollerande beteende. I många fall förstärks de negativa normer som vi på andra sätt försöker motverka i samhället.

Vi vet också att våra unga genom de smarta telefonerna har en fullständigt obegränsad tillgång till pornografi, inklusive våldspornografi. Där ser vi att särskilt strypsex är någonting som har blivit mer och mer vanligt förekommande som en normalitet i unga relationer. Samtidigt har vi sett hur dödsfallen i unga relationer har blivit ett ökande problem - och vi ser att just strypvåldet är en av de faktorer som gör att våldet fortsätter att vara så dödligt.

Genom telefonerna har våra ungdomar också möjlighet att ha koll på varandra i sina relationer. De delar Snapchatkartor med varandra som en naturlig del i att vara i en relation, och därmed kan man ha hundra procent koll på var ens partner befinner sig vid varje enskild tidpunkt. Detta är någonting som är nytt jämfört med hur det såg ut bara några år tillbaka i tiden, och jag upplever att det finns ett kunskapsglapp hos dagens vuxenvärld - föräldrar, personal i skolan och alla människor som rör sig runt barn - när det gäller att se och kunna arbeta med rätt metoder kring detta.

Jag har fler inlägg på mig att gå in på regeringens åtgärder, men när det gäller specifikt finansieringen delar jag interpellantens syn att det är viktigt att säkerställa finansiering till just de civilsamhällesorganisationer som arbetar specifikt med våld i unga relationer. Här gör stödlinjen ungarelationer.se ett otroligt viktigt arbete; jag vill verkligen betona det.

Regeringen arbetar just nu med att hitta sätt att säkerställa finansiering till de organisationer som riktar in sig just på ungas relationer, och jag kommer att återkomma med besked kring hur detta kommer att konkretiseras. Jag hoppas kunna komma med det beskedet i närtid.