Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att införa EU:s lönetransparensdirektiv på ett sätt som innebär utökade möjligheter att komma åt löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Interpellanten har också frågat vilka initiativ jag och regeringen är beredda att ta för att bidra till att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Låt mig börja med att framhålla att regeringen prioriterar ekonomisk jämställdhet. Målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Syftet med det så kallade lönetransparensdirektivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och bedöma svensk rätts förenlighet med direktivet. Utredaren ska med utgångspunkt i bland annat den svenska arbetsmarknadsmodellen ta ställning till och motivera vad som är nödvändigt för att direktivet ska genomföras i Sverige. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2024.

Arbetsmarknadens parter har mycket riktigt huvudansvaret för lönebildningen. Regeringen värnar den svenska lönebildningsmodellen och har stort förtroende för att parterna tar sitt ansvar.

Frågan om jämställda löner är kopplad till ekonomisk jämställdhet, och regeringen har det senaste året tagit initiativ till en lång rad olika myndighetsuppdrag i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. I regleringsbreven för 2024 gavs uppdrag till flera myndigheter om allt från distansarbete efter covid-19-pandemin, kvinnors etablering på arbetsmarknaden och jämställdhet på bostadsmarknaden till analys av livsinkomster. Regeringen har även nyligen gett ett uppdrag till Tillväxtverket som, bland annat tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, ska genomföra insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap, ägande och företagande.

Fru talman! Jag vill återigen tacka för debatten. Det är jätteviktigt att prata om ekonomisk jämställdhet, för det utgör en grundplatta i hela jämställdhetspolitiken. Vi vet att om man inte har en ekonomisk självständighet påverkar det jämställdheten i många andra avseenden. Vi kan till exempel knyta an till vår föregående debatt om våld i relationer. Är man ekonomiskt beroende av sin förövare är det väldigt svårt att lämna relationen. Detta är alltså en jätteviktig fråga.

Jag tycker också att det är positivt att interpellanten lyfte fram livsinkomster i sitt inlägg här till skillnad från i själva interpellationen där man fokuserade enbart på löneskillnader. Jag ser det som ett problem att vi historiskt har tittat på frågan om ekonomisk jämställdhet i ett alltför smalt perspektiv. Löneskillnader är det jätteviktigt att prata om, för självklart är det inte acceptabelt att vi har det lönegap vi har i Sverige. Men den ekonomiska jämställdheten är ett mycket bredare ämne än så.

Jag och flera liberala riksdagsledamöter har de senaste månaderna genomfört ett stort antal rundabordssamtal med fokus på kvinnors finansiella ägande. Under dessa samtal och seminarier har det framkommit uppgifter som för mig har varit rent av chockerande. En av dem är att det finns forskning som visar att när det gäller föräldrars sparande till sina barn sparar de mer, aggregerat, till sina söner än till sina döttrar. Den ekonomiska ojämställdheten börjar redan i blöjåldern. Det säger någonting om hur djupt rotat detta problem är. Vi kan alltså inte stirra oss blinda på frågan om löneskillnader. Vi måste höja blicken och titta på detta mycket bredare. Vi måste titta på sparandet och alla andra inkomster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det interpellanten inte nämner men som jag också tycker att vi måste sätta mycket mer fokus på är kvinnors entreprenörskap. Alla är inte löntagare. Alla vill inte vara löntagare. Det finns andra sätt att tjäna pengar. Även här ska det såklart råda jämställdhet. Det gör det inte. Vi vet att mindre än 1 procent av riskkapitalet går till företag som ägs och drivs av kvinnor.

När det gäller andelen företag med minst en anställd som drivs av kvinnor är Sverige näst sämst i EU, statistiskt sett. Det visar verkligen på att Sverige, som ofta ser sig som någon form av världsmästare i jämställdhet, har en hemläxa att göra. Vi har ett arbete att göra för att förtjäna det ryktet i jämställdhetsarbetets alla avseenden.

I nästa inlägg kommer jag att mer konkret gå in på vilka åtgärder regeringen vidtar med anledning av detta, men jag vill verkligen betona behovet av att bredda debatten till att omfatta livsinkomster och alla delar av den ekonomiska ojämställdheten.

Fru talman! Jag lovade i mitt tidigare inlägg att jag skulle återkomma med konkreta åtgärder som regeringen vidtar, och det kommer jag nu att göra.

En av nyckelfrågorna i detta oavsett om vi pratar om löner, företagande, sjukpenning eller föräldrapenning är att adressera det obetalda hem- och hushållsarbetet. Vi vet att kvinnor i dag fortfarande tar mycket större ansvar för detta än män gör, och det påverkar kvinnor på väldigt många olika sätt. Det påverkar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Det påverkar kvinnors benägenhet att känna att man har möjlighet och tid att driva företag.

Det här påstår jag är något som gör att kvinnor måste ratta två heltidsjobb. Vi vet att sjukskrivningarna är mycket högre för kvinnor än de är för män, och det är inte så konstigt när de har flera olika bollar att hålla i luften samtidigt. Det är faktiskt inte bara en ekonomisk fråga utan också en hälsofråga inom jämställdhetsområdet.

Här ser vi nu över föräldraförsäkringen, bland annat genom att öka antalet dubbeldagar och möjligheten att överlåta föräldradagar till fler. Vi vill ge fler föräldrar verktyg att kombinera föräldraskap och arbetsliv. Detta menar jag är en viktig nyckel till ekonomisk jämställdhet.

Jag vill också särskilt prata om utrikes födda kvinnor. Bland dem som står allra längst från arbetsmarknaden och som är mest ekonomiskt utsatta ser vi en överrepresentation av just utrikes födda kvinnor. Vi behöver vidta riktade åtgärder för den gruppen.

Här jobbar regeringen på flera olika fronter. Bland annat har vi gett ett uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Det var ett regeringsbeslut som togs förra året.

Vi har en överenskommelse mellan regeringen och SKR om en gemensam satsning för att nå ut till utrikes födda kvinnor som besöker den öppna förskolan därför att vi ser att det är en plats där vi faktiskt kan nå dessa kvinnor.

Vi har också en omfattande politik för att minska segregationen och öka integreringen i det svenska samhället för att fler utrikes födda, inte minst utrikes födda kvinnor, ska kunna komma i arbete och bli en del av det svenska samhället i alla delar.

Utöver detta har vi åtgärder när det gäller kvinnors entreprenörskap. Alldeles nyligen, den 7 mars, fattade vi beslut om ett kraftfullt paket för att främja kvinnors företagande. Tillväxtverket tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten och andra aktörer ska genomföra insatser som stimulerar unga kvinnors entreprenörskap och företagande och genomföra kunskapshöjande insatser för företagare och företagsfrämjande aktörer. Det är också ett jätteviktigt uppdrag inom detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också i regleringsbrevet för 2024 gett ett uppdrag till Mynak att utreda hur ökat distansarbete har påverkat jämställdheten.

Detta är några exempel på åtgärder som regeringen vidtar för att komma åt den ekonomiska ojämställdheten inom flera olika områden.

Fru talman! Precis som interpellanten säger är ekonomisk frihet en helt grundläggande förutsättning för individens frihet att kunna styra sitt eget liv.

Jag nämnde i mitt förra inlägg några av de åtgärder som regeringen vidtar för att öka den ekonomiska jämställdheten. Jag kan lägga till att vi också i regleringsbreven för 2024 har gett ett nytt uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att analysera bostadsmarknaden utifrån ett jämställdhetsperspektiv, för bostaden vet vi är något som påverkar ekonomin otroligt mycket. Om man inte har ekonomiska förutsättningar att skaffa ny bostad, hur kan man då ta sig ur exempelvis en våldsam relation eller en relation som man av någon annan anledning inte vill stanna kvar i?

Jag vill tacka interpellanten för debatten och för interpellantens engagemang i den här frågan. Regeringens arbete kommer att fortsätta med full kraft inom alla de områden som vi har belyst här i dag därför att detta som sagt är en grundplatta och en förutsättning för att vi ska kunna få ett mer jämställt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.