Paulina Brandberg

Fru talman! Jag tackar för en fråga som är viktig av flera skäl. Det är också en viktig jämställdhetsfråga. När vi tittar på det ser vi att det är främst män som dör på jobbet och främst kvinnor som dör av jobbet. Vi måste givetvis hitta åtgärder för båda grupperna.

Regeringen fortsätter att jobba efter den nollvision som den tidigare regeringen jobbade efter och med att - det ser jag som en självklarhet - hitta nya vägar framåt för att få ned siffrorna.

En viktig åtgärd jag ser är att bekämpa det skuggsamhälle som i dag finns på den svenska arbetsmarknaden. Där kan oseriösa företag göra bättre business, eftersom de inte har ett lika seriöst arbetsmiljöarbete. De kan på så sätt konkurrera ut de seriösa företagen. En viktig åtgärd är alltså att komma åt arbetslivskriminaliteten och skuggsamhället på vår svenska arbetsmarknad.

Fru talman! Detta är en oerhört viktig fråga, men det är också en fråga som inte ligger på politikens bord. Detta handlar om ett nytt kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Utifrån den svenska modellen anser jag att det är viktigt att vi har förtroende för att arbetsmarknadens parter kan lösa en sådan här fråga.

EU:s arbetstidsdirektiv är inget nytt direktiv. Det har funnits sedan 2003, och det har gått att hitta lösningar tidigare. Jag har goda förhoppningar om att det kommer att gå att hitta lösningar även denna gång.

Just nu pågår förhandlingar och kompletterande förhandlingar för vissa yrkesgrupper, bland annat brandmän och personliga assistenter. Av respekt för parternas oberoende lägger jag mig inte i de förhandlingarna. Jag har förtroende för att detta kommer att lösas av arbetsmarknadens parter.

Fru talman! Tack, Anna-Lena Blomkvist, för en väldigt viktig och relevant fråga!

Våld i nära relationer är ett jättestort samhällsproblem. Det är också ett problem som jag känner att vi talar för lite om. Varje år dör cirka 15 kvinnor. De mördas av en partner eller en före detta partner. Utöver det har vi många tusen anmälningar gällande våld i nära relation.

Jag kommer aldrig att acceptera detta som ett normalläge. Det man kan vara säker på är att om man fortsätter att göra vad man tidigare har gjort kommer man inte att få något annat resultat.

Vi har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram som ska börja löpa 2024. Vi har också påbörjat arbetet med en ny nationell strategi som kommer att börja löpa från 2026 för att hitta nya kraftfulla åtgärder som faktiskt gör någon skillnad för denna otroligt utsatta grupp.

Herr talman! Skyddsombuden fyller en otroligt viktig funktion på våra arbetsplatser. Det är otroligt viktigt att skyddsombuden har förutsättningar att utföra sitt arbete.

Det finns mycket man kan titta på när det gäller skyddsombuden och hur de fungerar. Mitt fokus just nu ligger på att utreda om skyddsombuden har tillräckliga förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb på bästa möjliga sätt.

Den fråga som lyfts fram av frågeställaren är någonting som jag kommer att följa. Men i dagsläget finns det inga förslag som bereds av regeringen inom det området.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier. Där måste det råda nolltolerans. Något annat är såklart inte acceptabelt.

Här är det två saker som måste ske. Vi måste se till att Arbetsmiljöverket kan följa upp denna fråga som en väldigt viktig arbetsmiljöfråga och ha effektiva medel att sätta till.

Men det är också ofta fråga om sexuella trakasserier som utgör brott. Då måste vi ha ett rättsväsen som kan hantera frågorna och ha adekvata straff så att vi från samhällets sida tydligt markerar på alla sätt att det inte på något sätt får accepteras.

Jag delar helt bilden av att detta är ett problem som är mer utbrett på typiskt mansdominerade arbetsplatser. Om vi ska ha en arbetsmarknad där det finns en reell frihet för både män och kvinnor att söka olika arbeten är detta någonting som vi verkligen måste få bukt med.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag delar helt uppfattningen att detta är en otroligt viktig fråga. Att få in utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden är en oerhört prioriterad fråga för regeringen. Därför kan jag stolt berätta att regeringen just i dag har fattat ett beslut som syftar just på detta. Detta beslut innebär att det kommer att genomföras en gemensam satsning av SKR och regeringen för att genom våra öppna förskolor nå ut till denna grupp. I det segregerade samhälle som vi har är det nämligen ofta väldigt svårt att över huvud taget nå ut till denna grupp med åtgärder. Vi ser öppna förskolan som en möjlighet att nå denna grupp.

Därför har vi nu satsat 20 miljoner kronor. Det kommer att vara en satsning som kommer att löpa under 2023-2025 just i syfte att få denna grupp närmare arbetsmarknaden.

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Som statsråd kan jag inte kommentera enskilda fall, som ledamoten känner till. Men låt mig vara oerhört tydlig med att ingen som utsätts för sexualbrott bär någon skuld. Oavsett hur man klär sig och oavsett hur man beter sig bär man aldrig skulden om man utsätts för sexualbrott.

Jag har tagit del av denna granskning, och det har även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall gjort. Frågan ligger på hennes bord, och vi kommer att prata om denna fråga för att se över om det finns någonting som behöver förändras framöver. Signalen måste nämligen vara supertydlig.

Herr talman! Arbetsmiljöbrott är en otroligt viktig fråga som vi måste bekämpa dels genom åtgärderna i den arbetsmiljöstrategi vi arbetar efter, dels genom att bekämpa skuggsamhället, där det finns oseriösa aktörer som gör att det blir en konkurrensnackdel att ha vissa skyddsåtgärder på arbetsplatsen.

Dessa utredningar vinner på att gå snabbt. Tidigare var det så att Åklagarmyndighetens och polisens förundersökning började efter att Arbetsmiljöverket var klar med sin utredning. Det har nu slopats, vilket har gjort att detta går snabbare. I nuläget finns det inga planer på att se över preskriptionstiderna, men det är klart att det är en fråga vi kan följa och se hur vi ska hantera framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Frågan om hbtqi-personers utsatthet i en hederskontext är en fråga som vi inte har diskuterat tillräckligt mycket. Den frågan kommer den här regeringen inte att blunda för. Vi har nyligen gett ett uppdrag till Forum för levande historia - som alltså är en hbtqi-strategisk myndighet - som innebär att myndigheten i sin verksamhet ska främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, och det gäller alla områden i myndighetens arbete.

I Tidöavtalet står också en åtgärd som jag är otroligt stolt över: Vi ska se över en kriminalisering av så kallad omvändelseterapi, det vill säga att man försöker förmå personer att byta identitet, något som är vanligt förekommande just i en hederskontext. Vi är på den här bollen - det kan jag lova!

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Som vi alla känner till gick Barbro Westerholm bort i veckan. Hon var en kämpe för hbtqi-rättigheter, och det hon gjorde kan inte överskattas. Som ansvarig för dessa frågor känner jag ett stort ansvar att föra Barbros arv vidare. Jag ser det som en självklarhet.

En av de viktigaste frågorna på mitt bord på hbtqi-området är en ny könstillhörighetslag. Nuvarande lagstiftning är från 1972. Den är omodern och inte anpassad till dagens syn på dessa frågor.

Det är förstås viktigt att den nya lagen blir så bra som möjligt. Jag hade önskat att vi hade haft en proposition klar, men Regeringskansliet arbetar fortfarande intensivt med den. Jag hoppas inom en snar framtid kunna presentera en proposition så att vi kan uppdatera denna uråldriga lag.

Herr talman! Under förra regeringen genomfördes en stor reform av LAS, vilket många känner till. När en sådan stor reform görs är det givetvis viktigt att se hur den faller ut, för annars blir politiken bara ett lapptäcke av olika åtgärder.

Det finns absolut problem på svensk arbetsmarknad med att många som vill jobba heltid i stället får jobba deltid. Jag tycker dock att det är oansvarigt att bara lappa på nya åtgärder innan man har sett hur den nya LAS-reformen faller ut, men därefter måste man givetvis vara beredd att göra förbättringar. Först måste man dock titta på utfallet av befintlig lagstiftning.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en otroligt viktig fråga. Det är också en fråga som jag innan jag blev statsråd arbetade med i våra rättssalar i egenskap av åklagare.

När det gäller att bekämpa våld i nära relationer måste det tas ett helhetsgrepp. Vi måste se till att fler kan lagföras och att det blir adekvata straff för dessa brott, vilket denna regering kommer att se till att det blir. Regeringen kommer att titta på ett antal straffskärpningar. Vi måste dock också titta på vad vi kan göra för att förebygga dessa brott innan de sker. Där tror jag att vi måste se till att varje människa får faktisk möjlighet att lämna en relation som man inte vill vara kvar i. I detta ligger till exempel att man inte är ekonomiskt beroende av förövaren.

Det finns ett stort paket. Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell strategi för att bekämpa detta.

Herr talman! Under en valrörelse agerar alla partier var för sig och pratar om vilka vägar de vill gå. När man sedan bildar regering handlar det såklart om att diskutera. Jag kan inte ta ansvar för vad Kristdemokraterna sa under valrörelsen. Jag kan säga att det i nuläget inte finns något förslag på regeringens bord om att avskaffa de reserverade månader som finns i dag. Överenskommelsen som finns är att regeringen kommer att fortsätta titta på föräldraförsäkringen, och innan vi är klara med de diskussionerna har jag inga möjligheter att stå här och ge några löften. Regeringspartierna kommer att diskutera frågan och återkomma så fort som möjligt om hur vi avser att gå framåt.

Det här är en viktig fråga, inte minst nu. Det är viktigt att så snabbt som möjligt dämpa de negativa effekter som de parallella kriserna som pågår tyvärr får på jämställdheten. Det fick Socialdemokraterna också uppleva under sin regeringstid.

Avslutningsvis vill jag bara tacka för debatten. Det här är som jag sa inledningsvis en mycket viktig fråga. Det handlar i slutändan om livsinkomsten, och där är löneskillnaderna en otroligt viktig del. Tack så jättemycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som liberal pratar jag gärna om föräldraförsäkringen, för det är en fråga som ligger mitt parti nära. Vi har också varit med och förskjutit normer genom den föräldraförsäkring som finns i dag. Jag tror att de månader som ofta lite slarvigt kallas "pappamånader" har varit väldigt viktiga för att förskjuta normer, eftersom det till stor del är just det detta handlar om. Jag tror att det var ledamoten Sofia Amloh som pratade om att det finns många skäl till detta.

Jag tyckte att Jim Svensk Larm var inne på en bra punkt när han sa att frågan faktiskt inte bara handlar om löneskillnader utan också om att få till en mer balanserad familjepolitik - för barnens skull och även för pappornas skull, så att de knyter bättre kontakt med sina barn. Det är en separat debatt, men jag tror att det är viktigt när man pratar om de här frågorna att inte kalla detta en åtgärd för kvinnornas skull, för då tror jag att det kommer att ta längre tid att förskjuta normerna. Jag tror att man måste prata om detta för att det är så man får ett bättre samhälle, bättre balanserade familjer och såklart minskade löneskillnader.

Herr talman! Vi har en tid nu med många parallella kriser. En av dem var förstås pandemin som vi fortfarande lever i spåren av och som började under det socialdemokratiska styret. Under pandemiåren ökade löneskillnaderna mellan män och kvinnor efter att ha minskat under en längre tid.

Jag kommer inte att stå här och säga att det är Socialdemokraternas politik som har gjort att löneskillnaderna ökat, för detta har naturligtvis en rimlig förklaring i pandemitider. Nu är det dessutom krig, lågkonjunktur och stora ekonomiska problem. Det gör att de här frågorna blir viktigare än någonsin att följa, kartlägga och mildra de negativa effekterna av. Det kommer jag att göra, men det kommer såklart att vara större utmaningar utifrån det läge vi befinner oss i.

Jag kommer att titta på de yrken där kvinnor har sämre arbetsmiljö och sämre löner än vad män har och se vad man kan göra för att mildra de negativa effekterna. Det gäller till exempel självklart hur det ser ut i kommunerna. När det gäller föräldraförsäkringen är det som sagt en väldigt viktig fråga att prata om. Regeringen har också aviserat att vi kommer att fortsätta titta på hur man kan förbättra den, till exempel genom att titta på de så kallade dubbeldagarna och om det kan göras förändringar där. Men jag kommer inte att nöja mig med det.

Jag tycker att utvecklingen har gått för långsamt, sedan redan innan pandemin. Under de åtta år som Socialdemokraterna styrde tyckte jag att utvecklingen gick för långsamt. Kvinnor och män borde ha betydligt mer jämställda löner än vad man har i dag. Nu när jag har tagit över ministerposten kommer jag att göra allt i min makt för att utvecklingen ska gå så snabbt som möjligt i rätt riktning, trots de utmaningar som finns i omvärlden.

Herr talman! Jag tackar ledamöterna för en viktig debatt om en viktig fråga.

Löneskillnader är viktiga att prata om. Jag brukar dock föredra att prata om livsinkomster. Alla ekonomiska skillnader mellan män och kvinnor måste ses i det perspektivet. Där är såklart löneskillnader en otroligt viktig del, och där blir också frågan om exempelvis deltid någonting som man väger in på ett bättre sätt när man pratar om livsinkomster.

När det gäller lönerna finns det olika saker man måste titta på. Till exempel har vi detta att män och kvinnor i hög utsträckning fortfarande jobbar inom olika sektorer, där de typiskt kvinnodominerade yrkena inte är lika välbetalda som de mansdominerade yrkena. Så ska det naturligtvis inte vara.

Som ledamöterna säkert känner till styrs lönesättningen i Sverige av parterna. Från regeringens sida har vi dock verktyg i form av att göra kartläggningar, genom bland annat Medlingsinstitutet, för att synliggöra detta så att parterna verkligen kan motverka de skillnader som finns.

Vidare har vi detta att män och kvinnor arbetar olika mycket. Kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten, kvinnor arbetar mer deltid och kvinnor är också betydligt mer sjukskrivna än män.

Utifrån detta är jag väldigt glad att jag inte bara är jämställdhetsminister utan också biträdande arbetsmarknadsminister. Det här med deltid och sjukskrivningar är en väldigt viktig fråga för mig i den rollen. Där har jag Arbetsmiljöverket som en av mina myndigheter. Jag kommer såklart att arbeta hårt under denna mandatperiod för att vi ska få en bättre arbetsmiljö så att vi får färre sjukskrivningar från arbetet, någonting som jag ser som en otroligt viktig jämställdhetsåtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En tredje fråga vi måste titta på när vi tittar på löneskillnader är såklart diskriminering. I de fall det förekommer ren diskriminering, att någon får lägre lön för samma arbete enbart på grund av kön, är det såklart otroligt viktigt att vidta åtgärder mot detta. Diskrimineringsombudsmannen är den myndighet som har tillsyn över det här, och jag kommer även att arbeta för att Diskrimineringsombudsmannen ska få så bra verktyg som möjligt för att följa upp detta.

Jag kan notera att ledamöterna säger saker som varför har det inte hänt någonting, att det går för långsamt och att det är hög tid för regeringen att agera. Då vill jag påminna ledamöterna om att de har suttit vid makten i åtta år. Jag har varit statsråd i knappt fem månader. Ny lagstiftning och nya åtgärder tar tid. Under åtta år ska man såklart ha hunnit åtgärda en hel del av de saker som man tycker är problematiska, men när det gäller lagstiftningsarbete och sådana åtgärder tar det tid. Detta är dock någonting som jag kommer att arbeta med både i rollen som jämställdhetsminister och som biträdande arbetsmarknadsminister.

Jag tar jättegärna fler debatter i denna fråga så att jag kontinuerligt kan redogöra för vilka åtgärder regeringen vidtar inom det här området.

Herr talman! Sanne Lennström har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag kommer att vidta för att vända utvecklingen och verka för jämställda löner.

Låt mig börja med att konstatera att det stämmer att löneskillnaden mellan kvinnor och män ökade 2021. I nuläget vet vi ännu inte om den marginella ökningen i löneskillnader 2021, som för övrigt var under Socialdemokraternas regeringstid, har fortsatt eller var ett tillfälligt hack i den nedåtgående kurvan under 2000-talet. Det kan till exempel handla om tillfälliga förändringar på arbetsmarknaden och uppskjutna lönerevisioner till följd av coronapandemin.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har trendmässigt minskat under två decennier. Det beror delvis på en minskad könssegregering på arbetsmarknaden och att kvinnor i allt större utsträckning har blivit chefer. Det beror också på att kvinnors löner i genomsnitt har ökat mer än mäns löner. Under de senaste sju åren har relativlönerna generellt sett ökat mer i välfärdsyrken, som inom vård- och utbildningssektorn, än vad de har inom typiska yrken inom tillverkningsindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt Medlingsinstitutet är den huvudsakliga förklaringen till löneskillnaden mellan kvinnor och män att de arbetar i olika yrken och sektorer. Av SCB:s statistik framgår att enbart fyra av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Denna könsfördelning på arbetsmarknaden kan främst förklaras av att kvinnor och män i hög grad väljer olika utbildning. För att motverka könssegregation på arbetsmarknaden har Jämställdhetsmyndigheten haft i uppdrag att genomföra en sammanställning av befintlig forskning och kunskap om könsskillnader i utbildningsval. Myndighetens rapport visar att könsbundna utbildningsval och den könssegregering det för med sig är problematisk på flera nivåer i samhället. Individers möjligheter att utforska och utveckla olika intressen och färdigheter begränsas. Även utifrån ett samhällsperspektiv är det ett problem när rekryteringsunderlaget på arbetsmarknaden begränsas.

Kvinnor har lägre löneinkomster än män. Förutom att män generellt sett har högre lön än kvinnor påverkas de samlade löneinkomsterna även av att det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid och är föräldralediga samt att de tar större ansvar för hem- och omsorgsarbetet.

Låt mig tydliggöra att frågan om ekonomisk jämställdhet är prioriterad av regeringen. Ett verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är arbetet med lönekartläggning. I diskrimineringslagen finns bestämmelser med bland annat krav på alla arbetsgivare att årligen göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.

Ett pågående regeringsuppdrag på detta område är att Jämställhetsmyndigheten har i uppdrag att göra en analys av den könssegregerade arbetsmarknaden och ta fram förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval. I uppdraget ska Jämställdhetsmyndigheten inhämta kunskap och erfarenheter från Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Universitetskanslersämbetet samt Sveriges Kommuner och Regioner. Uppdraget ska redovisas senast den 28 april.

Vidare har Medlingsinstitutet fått i uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löner och andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet. Myndigheten ska även lämna förslag på hur jämställdhetsanalyser av löneinkomster och andra inkomster kan göras regelbundet. Senast i juni 2023 ska uppdraget slutredovisas.