Paulina Brandberg

Herr talman! Det är positivt att vi båda ser det som självklarheter att det finns många som har viktiga roller i det dagliga arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser ute i landet. Men det är faktiskt också en självklarhet att inte föregripa en pågående beredningsprocess. Detta är inget som den här regeringen har kommit på, utan även tidigare regeringar har behandlat beredningsprocesser på liknande sätt. Man avvaktar tills beredningsprocessen är färdig. Det är så man bedriver ett seriöst lagstiftningsarbete.

Regeringen kommer att återkomma med besked i frågan när beredningsprocessen är avslutad. Med det vill jag tacka ledamoten för denna debatt, och jag är övertygad om att vi kommer att fortsätta att ha fler debatter om detta viktiga område som gäller arbetsmiljöfrågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är viktigt med ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete. I detta arbete är det arbetsgivarens ansvar att samverka med arbetstagarna och med arbetsgivarens och arbetstagarnas representanter som tillsammans kan bedriva detta viktiga arbetsmiljöarbete. I arbetsmiljöarbetet har också de regionala och de lokala skyddsombuden viktiga roller att spela.

Den här regeringen har en pågående beredningsprocess gällande just det här förslaget. Det är alltså ett förslag som tidigare har prövats i Sveriges riksdag och röstats ned. Nu är frågan uppe på bordet igen. Vi har tagit del av remissinstansernas svar, och vi ser att det bland annat förekommer kritik där man har ifrågasatt utvärderingen av verksamhetens metod och objektivitet.

När det pågår en beredningsprocess i Regeringskansliet är det väldigt oklokt att som minister föregripa den utredningen och komma med egna åsikter och recensioner av innehållet i utredningen. Jag kommer inte att föregripa den processen, utan regeringen kommer att återkomma med ett besked när beredningsprocessen är klar, men inte innan dess.

Herr talman! I ledamotens anförande påstods att jag inte svarade på frågan om hur regeringen avser att hantera den utredning vi har tagit emot och remitterat gällande de regionala skyddsombuden. Jag menar att jag gav ett tydligt svar i mitt interpellationssvar: Regeringen har remitterat frågan, det har framkommit kritik under remissbehandlingen och regeringen tycker att det är viktigt att väga in denna kritik i bedömningen innan vi tar ställning till hur vi går vidare med frågan. Svaret på den fråga ledamoten ställde är alltså att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet, och jag kommer inte att föregripa denna process.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Ett av de jämställdhetspolitiska mål som regeringen jobbar efter är jämställd makt och jämställt inflytande i vårt samhälle. En viktig del av detta är såklart att titta på vårt näringsliv och våra bolagsstyrelser.

Regeringen har ingen politik som går ut på att vi ska lägga fram något förslag om kvotering. Däremot tycker vi att det är viktigt att arbeta med frågan, till exempel genom att stimulera kvinnors vilja och risktagande när det gäller att starta företag. Där har till exempel en verksamhet som Ung Företagsamhet en viktig roll. Där kan kvinnor i stor utsträckning uppmuntras att våga ta steget att ha en större del i näringslivet.

Jag tycker att det är viktigt att vi tittar både på våra bolagsstyrelser och på kvinnor som själva äger och driver bolag.

Herr talman! Jag står här och representerar regeringen, och jag har inte för avsikt att recensera enskilda ledamöters uttalanden.

Det jag kan säga är att regeringen såklart, som alla andra, har noterat att det pågår en konflikt och att Medlingsinstitutet har utsett en medlare i konflikten och fortsatt står till parternas förfogande. Den utgångspunkt som regeringen handlar efter är att konflikten är en fråga för de inblandade parterna och inte för regeringen att hantera. Jag har förtroende för att parterna kommer att reda ut detta.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en fråga inom ett område som jag brinner väldigt starkt för och där regeringen verkligen växlar upp arbetet.

Den grupp vi pratar om är en av vårt samhälles mest utsatta grupper, och det är en grupp som vi har vänt ryggen därför att vi i Sverige har känt en ängslighet inför att lyfta dessa frågor. Den ängsligheten kommer inte den här regeringen att ha, utan vi går fram med full fart i dessa frågor.

Vi har redan gett flera uppdrag till olika myndigheter, bland annat Jämställdhetsmyndigheten, för att kartlägga företeelser som barnäktenskap och brudpris, vilket också är en vanligt förekommande del av hederskulturen. Vi lyfter på precis alla stenar för att komma åt detta problem på riktigt. Vi jobbar även med ett nytt åtgärdsprogram och en ny nationell strategi för att hitta rätt evidensbaserade åtgärder för att verkligen skydda den här gruppen och stärka dess fri- och rättigheter.

Herr talman! Jag tackar för en väldigt bra och viktig fråga.

Jag har i min tidigare åklagarroll arbetat med hedersrelaterat våld och förtryck inom ramen för det könsrelaterade våldet och gängkriminaliteten. Och jag delar helt den bild som ledamoten för fram om att det finns kopplingar häremellan.

Man pratar ofta slarvigt om att gängkriminaliteten drivs av narkotikahandeln. Det som jag har sett i mitt arbete är precis det som ledamoten pekar på, nämligen att det finns ett hederstänk som är väldigt djupt liggande i denna problematik. Och om vi ska få bukt med gängkriminaliteten behöver vi jobba precis med detta.

Regeringen stärker arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket, och vi utelämnar inget område när vi jobbar med just dessa frågor. Det jag kan säga rent konkret är att vi tittar mycket på hur vi utvecklar vår avhopparverksamhet så att den också fungerar för alla, både flickor och pojkar, och i olika kontexter.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det stämmer att i Tidöavtalet nämns prostitution i den punkt som avser så kallad vandel.

Efter att vi nu har tagit fram och förhandlat om kommittédirektiv mellan Tidöpartierna står ordet prostitution inte med i direktiven. Det pratas absolut om hederlig försörjning i kommittédirektiven, men där finns också tydliga skrivningar om att hänsyn ska tas till personliga omständigheter och det personliga ansvaret.

Jag tror att både jag och ledamoten delar synen att det för just kvinnor i prostitution finns en otroligt stor utsatthet och väldigt ömmande personliga omständigheter.

Förslaget går inte ut på att ge sig på utsatta människor, utan tvärtom ska vi öka tryggheten och säkerheten i Sverige.

Herr talman! Jag tackar för en angelägen fråga.

Vi behöver ha en jämställd skola. Vi behöver se till att vi har lika möjligheter för pojkar och flickor att uppnå bra skolresultat, och vi måste också se över hälsan bland våra elever. Där ser vi att flickor i större utsträckning mår sämre än pojkar, medan vi ser att pojkarna har sämre skolresultat än flickor.

Den rapport som ledamoten pekar på kom alldeles nyligen, och vi kommer såklart att gå igenom den noga för att ta fram de evidensbaserade åtgärder som verkligen fungerar. Det är viktigt att komma bort från symbolpolitik och att hitta dessa åtgärder så att vi får en jämställd skola.

Herr talman! Sverige är en liberal demokrati. Vi har många grundläggande värderingar som vi har kämpat väldigt hårt för att uppnå i Sverige och som vi ska vara väldigt stolta över. Många av dem rör vår syn på allas lika värde, jämställdhet och att alla ska få leva i den identitet man vill och älska vem man vill.

Inom svenska värderingar hör våldsbejakande extremism inte hemma. Vi har kämpat för att uppnå dessa värden, och vi behöver kämpa för att bevara dessa värden i Sverige. När vi ser att krafter i Sverige mobiliseras som hotar dessa värden eller aktivt motarbetar dem anser inte den här regeringen att vi ska förhålla oss passiva till det, utan vi behöver agera.

Det är därför vi har tillsatt denna utredning - för att ta tag i detta problem.

Herr talman! Johanna Haraldsson har frågat mig vilka slutsatser jag drar av utvärderingen av de regionala skyddsombudens verksamhet som presenteras i utredningen De regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet - Värdet av förebyggande arbete och allas rätt till en god arbetsmiljö (SOU 2022:47), om jag och regeringen har för avsikt att ta förslaget om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud vidare och i så fall på vilket sätt samt vilka andra initiativ jag har tagit eller planerar att ta för att förbättra arbetsmiljön på små arbetsplatser.

Jag vill börja med att säga att jag delar Johanna Haraldssons engagemang i frågan. Skyddsombuden spelar en mycket viktig roll för ett välfungerande arbetsmiljöarbete för trygga och säkra arbetsplatser.

I betänkandet som Johanna Haraldsson frågar om har utredningen utvärderat de regionala skyddsombudens verksamhet, vilket jag välkomnar. Utredningen kom fram till att verksamheten uppnår sitt syfte på ett ändamålsenligt sätt där de har tillträde och att de regionala skyddsombuden har en central roll i arbetsmiljöarbetet vid små arbetsställen. Men en del remissinstanser har ifrågasatt utvärderingens metod och objektivitet. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet, och jag anser att det är viktigt att också väga in den kritik som riktats mot förslagen när överväganden görs om hur vi ska gå vidare i den här frågan.

Avseende arbetsmiljön i små företag har Arbetsmiljöverket noterat i sitt arbete att små företag ofta kan ha begränsade resurser, både ekonomiskt och personellt, och att arbetsmiljöarbetet kan bli känsligare eftersom det blir mer personberoende. Små företag kan också ha behov av extern sakkunnig hjälp.

Det bör tilläggas att enligt förordningen med instruktion för Arbetsmiljöverket har myndigheten i uppgift att ta fram och tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information inom sitt ansvarsområde, där små och medelstora företags behov särskilt ska beaktas. Jag vill även nämna att Arbetsmiljöverket för närvarande bedriver en inspektionsinsats som riktar sig just mot nystartade små företag med upp till 49 anställda.

Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger på att arbetsgivaren samverkar med arbetstagarna i syfte att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. Det är och kommer fortsatt att vara det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet som är grunden till en god arbetsmiljö. Detta måste vara en naturlig del av verksamheten för alla arbetsgivare, såväl stora som små.

Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att det inte finns någon skillnad mellan mig och interpellanten när det gäller att man måste agera för att skydda utsatta grupper, bland annat kvinnor, för att de inte ska drabbas av kriser. På något annat sätt ska man inte uppfatta mig.

Jag delar såklart interpellantens uppfattning att rapporter i sig inte löser problem. Men i rapporter identifierar man risker och friskfaktorer och precis var problemen ligger. Utan att man tar fram den forskningen menar jag att det inte går att jobba vidare med steg två, nämligen att ta fram lösningar. Nu är det några månader tills vi får fakta på bordet. Regeringen kommer såklart att jobba vidare utifrån detta.

Jag vill tacka interpellanten för denna debatt. Det här är viktiga frågor, för vi behöver ha ett hållbart arbetsliv för både män och kvinnor i Sverige. Det är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv men också för att vi ska få ett bättre och friskare samhälle för alla.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Ja, det är en utmaning, precis som interpellanten påpekar. I alla tider har vi sett att när kriser uppstår gäller det att bevaka så att de mest sårbara grupperna inte drabbas allra hårdast. Det är nämligen så det har sett ut historiskt.

Denna regering hanterar många samhällsproblem samtidigt, och just när det gäller denna typ av frågor jobbar vi stenhårt för att skydda de utsatta grupperna, så att de inte ska behöva betala det högsta priset för de parallella kriser vi har.

Interpellanten frågar mig vad som konkret görs. Jag kan nämna några projekt som just nu ligger hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Där finns just nu en granskning av Arbetsmiljöverkets uppdrag att utveckla och genomföra insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Det är en rapport som kommer att publiceras den 31 december nästa år.

Det finns ett projekt där man ska sammanställa kunskap om arbetsmiljörisker och friskfaktorer bland hälso- och sjukvårdspersonal, en bransch som vi ser är kvinnodominerad. Här kommer vi att se en slutrapport den 30 april nästa år.

Det finns en enkätstudie om undersköterskors, läkares och sjuksköterskors arbetsmiljö och hälsa. Det är en studie som ingår i ett regeringsuppdrag som handlar om att bidra till att öka kunskapen om hur arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal kan främjas och hur arbetsmiljörisker för gruppen kan minimeras och undanröjas. Här ska särskilt fokus riktas mot den sociala och organisatoriska arbetsmiljön och grupper som löper stor risk för arbetsrelaterad ohälsa. Även här ser vi att det finns en kvinnodominans. Här kommer vi att se en slutrapport den 30 april nästa år.

Det finns också ett projekt gällande hot och våld i arbetslivet. Här ska befintlig kunskap sammanställas om utsatthet för hot och våld från tredje part inom ett urval av offentliga verksamheter. I det uppdraget ingår även att identifiera organisatoriska motåtgärder för att minska och motverka personalens utsatthet. Även här kommer det att presenteras en slutrapport den 30 april 2024.

Det finns alltså ett flertal uppdrag just nu där man tittar på exakt de frågor som vi nu pratar om och där man hanterar de risker som drabbar kvinnor i mycket större utsträckning än vad de drabbar män.

Det är några månader tills de första rapporterna, som jag pratade om, kommer att redovisas. Regeringen kommer såklart att ta emot dem med stort intresse. Vi får då se hur vi går vidare och vad experterna menar är det mest effektiva sättet att gå vidare på.

Herr talman! Jag håller helt med om den bild som interpellanten målar upp om att kvinnor i betydligt större utsträckning än män inte håller hela arbetslivet. Fler kvinnor jobbar deltid, och fler kvinnor går i förtidspension och arbetar helt enkelt mindre. Det är någonting som vi måste arbeta med.

Den här situationen är inte ny. Det är ett problem som har förekommit väldigt länge. Vi måste arbeta ihållande, kontinuerligt och uthärdligt med att hitta nya sätt att förbättra situationen.

Vi befinner oss just nu i ett extra utmanande läge. Vi har en ny situation på arbetsmarknaden där vi befinner oss på andra sidan av en pandemi. Vi hoppas i varje fall att vi befinner oss på andra sidan. Vi har en ny verklighet i arbetslivet med mer distansarbete.

Distansarbete har många fördelar. Men det finns också nackdelar. Det är bland annat att gränsen lätt suddas ut mellan jobb och fritid och mellan jobb och hushållsarbete. Vi ser att detta drabbar kvinnor mer än vad det drabbar män. Det är någonting som vi behöver hantera i det fortsatta arbetet när vi talar om just stress i arbetslivet och att människor sliter ut sig i sitt arbetsliv.

Regeringen har fortsatt att arbeta utifrån den arbetsmiljöstrategi som gäller sedan 2021. Ett av målen i denna strategi är just ett hållbart arbetsliv. Alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv. Strategin kom till under brinnande pandemi, och man hade inte hela den bild som vi har nu.

När regeringen jobbar vidare med frågorna och ser hur vi ska fortsätta efter 2025 kommer vi att utgå från det nya nuläge som vi har för hur vårt arbetsliv ser ut i dag. Det är väldigt viktigt att möta de utmaningarna.

Vi måste också se hur den ekonomiska situationen påverkar alla delar av vårt samhälle och inte minst vårt arbetsliv. Privatekonomin skapar såklart en stress i sig. Vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge. Man önskar att det hade funnits mer pengar på många olika ställen i vårt samhälle.

Regeringen har gjort stora satsningar på välfärden i budgeten. Det får också ses utifrån det ekonomiska läge vi befinner oss i. Vi följer dessa frågor väldigt noga. För den här regeringen finns det inte något annat alternativ än att fortsätta att arbeta för ett hållbart arbetsliv.

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av den bristfälliga arbetsmiljön, särskilt i de kvinnodominerade sektorerna.

Jag vill börja med att tacka Sofia Amloh för denna interpellation. Jag delar hennes engagemang för en god och jämställd arbetsmiljö.

För mig som jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister är en jämställd och trygg arbetsmiljö en högt prioriterad fråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i arbetslivet, och alla har rätt till en sund och säker arbetsmiljö.

Arbetsmiljöriskerna för kvinnor och män ser olika ut och beror bland annat på att delar av arbetsmarknaden fortfarande är könssegregerad och att män och kvinnor arbetar i olika yrken. Men även när kvinnor och män arbetar inom samma organisation eller yrke har arbetet ofta olika innehåll, vilket också påverkar arbetsmiljöriskerna.

Arbetsmiljöverkets statistik har över tid visat att kvinnor i högre grad blir sjuka av sina arbeten medan män oftare drabbas av olyckor. I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2022, som avser besvär av olika slag, till exempel fysiska och psykosomatiska, anges att den vanligaste orsaken till besvär förutom olyckshändelser är för hög arbetsbelastning. Det är särskilt vanligt med besvär av denna orsak hos kvinnor som arbetar inom kommun och region. Bland yrken med hög andel besvär till följd av arbetet finns flera kvinnodominerade yrken inom vård och utbildning. Till exempel anges att nästan hälften av alla grundskollärare och fritidspedagoger har sådana besvär. Andra yrken med särskilt hög andel sysselsatta med besvär är undersköterskor och sjuksköterskor.

Eftersom kvinnor och män sammantaget är olika utsatta för risker och ohälsa i arbetslivet är en god arbetsmiljö också en viktig jämställdhetsfråga.

Enligt arbetsmiljölagstiftningen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön. En god dialog och samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud är helt avgörande för ett bra och förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta arbete ska självklart utgå från förhållandena på den enskilda arbetsplatsen och bör ha ett jämställdhetsperspektiv. Fokus måste riktas mot att förebygga de risker som faktiskt förekommer och därför ta sikte på både kvinnors och mäns arbetsförhållanden.

Regeringen har en hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. En sådan utmaning är att alla, såväl kvinnor som män, ska orka, kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv. I detta sammanhang har även Arbetsmiljöverket en viktig roll. Arbetsmiljöverket har därför fått stora tillskott på sitt anslag under de senaste åren.

Fru talman! Jag delar helt interpellantens bild av att människor generellt mår bra av att vara i arbete. Därför är det såklart viktigt med åtgärder som gör att vi minskar sjukfrånvaron och också underlättar rehabilitering för dem som behöver det.

Vi behöver få ned sjuktalen och även förebygga sjukskrivningar. Detta är någonting som alla vinner på, i första hand såklart den enskilda arbetstagaren, men sjukskrivningar innebär såklart kostnader för alla inblandade.

Det är viktigt att vi har en fungerande företagshälsovård i Sverige, och det här är åtgärder som alla vinner på.

Jag vill tacka för debatten. Jag ser som sagt var fram emot att ta emot utredningen i februari och kommer att återkomma med hur vi arbetar med frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska hålla mig kort. Interpellanten redogör på ett bra och tydligt sätt hur viktig företagshälsovården är och vilken funktion den fyller. Precis som interpellanten framhåller ska arbetsgivaren, enligt arbetsmiljölagen, redan i dag se till att anställda har tillgång till den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver. Då är det klart att det också måste fungera i praktiken.

Det uppdrag som har lämnats till Mynak är ett uppdrag som lämnades innan denna regering tillträdde - det stämmer.

Jag tycker att det är ett bra initiativ som den förra regeringen tog för att lösa kompetenskrisen och hitta sätt att hantera frågan.

Återigen vill jag betona att när det nu ligger ett sådant här uppdrag hos Mynak vore det dumt och konstigt att föregripa den utredningen. Det rimliga är att vänta in och se vad som kommer fram i utredningen och sedan bereda detta inom Regeringskansliet.

Vi kommer att återkomma med hur vi hanterar frågan.

Fru talman! Till att börja med vill jag säga att regeringen delar interpellantens uppfattning att företagshälsovården har en viktig roll när det gäller att vara ett stöd och att motverka bland annat ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet.

Jag och regeringen delar också problembilden när det gäller att vi har en kompetenskris. Vi står inför problemet att de läkare som vi nu har är gamla. Denna kompetenskris behöver vi hantera på något sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen har, som jag har sagt, gett ett uppdrag. Det ligger ett regeringsuppdrag till Mynak. Det är ett regeringsuppdrag som ska redovisas i februari, det vill säga om tre månader. Det vore dumt av mig att stå här och föregripa den utredningen. Om tre månader kan jag ta del av vad experter anser behöver göras för att man just ska kunna främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Självklart behöver vi lyssna in vad experterna föreslår. Detta kommer såklart sedan att beredas i Regeringskansliet, och så kommer vi att återkomma med åtgärder. Men jag vill betona att vi delar interpellantens problembild.

Fru talman! Ciczie Weidby har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen ska besluta om att ge en myndighet helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggsspecialiteten i arbetsmedicin, om jag avser att verka för att regeringen ska säkra en framtida finansiering av utbildningen, hur jag avser att stärka kvaliteten inom företagshälsovården och hur jag avser att göra regelverket för företagshälsovården mer ändamålsenligt.

Jag vill inleda med att tacka Ciczie Weidby för frågorna och engagemanget för företagshälsovården.

Företagshälsovården är en bland flera aktörer som kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. Företagshälsovårdens arbete är viktigt inte minst i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att underlätta återgång i arbete.

Genom sin roll som oberoende och sammanhållen expertresurs har företagshälsovården goda förutsättningar att se de arbetsrelaterade sambanden mellan hälsa och arbetsmiljö. Men för att det ska vara möjligt för företagshälsovården att bidra på ett bra sätt krävs det en god kompetensförsörjning och hög kvalitet. Man kan konstatera att det är få läkare som utbildas i tilläggsspecialiteten arbetsmedicin.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har därför fått ett regeringsuppdrag att samordna insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning avseende läkare (A2021/02080).

Inom ramen för uppdraget ska myndigheten vara en koordinerande instans genom att bland annat samordna inblandade aktörer samt följa utvecklingen av relevanta utbildningsinstanser och nätverk för läkares specialistutbildning inom arbetsmiljöområdet. Uppdraget inbegriper även att främja läkares möjligheter till fortbildning, god tillgång till handledare och studierektorer samt relevanta nätverk, men inte att myndigheten själv ska vara en utbildningsanordnare. Inom ramen för samordningen ska Mynak också starta upp ett eller flera nationella nätverk för berörda aktörer inom företagshälsovård. I uppdraget ingår även att föreslå hur ansvaret kan lämnas över till lämplig aktör. Uppdraget ska slutredovisas i samband med Mynaks årsredovisning för 2023.

Svar på interpellationer

Det är viktigt att förbättra företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Jag ser fram emot att ta del av Mynaks redovisning av uppdraget, och jag vill därför inte föregripa dess resultat och förslag.

Jag kommer att följa företagshälsovårdsfrågan noga framöver.