Nicklas Attefjord

Riksdagen sa nej till delar av den förra regeringens förslag om en förstärkt spelreglering. De åtgärder som riksdagen sa nej till gäller

• ändringar i regler om måttfullhet vid marknadsföring av spel
• uppsägning av avtalet mellan Sverige och Finland om automatspel på färjor i reguljär linjetrafik.

Riksdagen sa ja till övriga lagändringar i förslaget. De lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2023 samt 1 juli 2023.

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:

• Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet
• Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret
• Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet
• Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen
• Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks
• Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven
• Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
• Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.

I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.

Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen.

I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige.

För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning.

Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att

• det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen
• tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga
• förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall
• uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning
• delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år
• hantering av strafförelägganden ska göras effektivare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.