Helena Gellerman

Herr talman! Jag är väldigt glad för engagemanget för va-skulden vi har. Det gäller inte bara ute i landsbygden utan även i våra städer. Där kanske det finns fler människor att lägga ut avgifterna på. Huvudfokus ska kanske vara på landsbygd och glesbygd.

Det är precis de sakerna som vi har gett ett uppdrag till rådet att titta på. Var är sårbarhetsanalysen? Vad är det för ökade klimatproblem som kommer för va-systemet och dagvattensystemet?

Jag tog upp det i mitt anförande. Jag har själv sett hur dagvattensystemet inte har fungerat. Man gör åtgärder. Vi lämnar inte kommunerna i sticket. Men det vanliga underhållet måste kommunerna ta ett ansvar för.

Man har inte tittat på det på lång sikt. Ledamoten säger att man inte vågar gå ut till medborgarna och tala om ökade va-avgifter. Det är precis det som jag har gjort i Lerums kommun.

För att vi ska klara framtida hundraårsregn och så vidare har vi gått ut och sagt det i talarstolen i kommunfullmäktige och i debattartiklar. Vi måste öka utbyggnaden av och nyinvesteringarna i vatten och avlopp för att kunna klara det.

Man måste som politiker kunna stå upp för detta och förklara. Vi har fått mandat att fortsätta att förändra va-anläggningar. Sedan finns det kommuner som behöver stöd. Det är någonting som regeringen behöver titta på framöver.

Herr talman! Jag tackar Rickard Nordin så jättemycket för frågan. Som jag tog upp i mitt huvudanförande ser vi att den stora underhållsskulden kommer att förvärras. Den kommer att accentueras ännu mer av de klimatförändringar som vi ser framöver.

När det gäller de riktigt stora översvämningar som skett - ledamoten tog upp Gävle - har vi gett rådet i uppdrag att ta fram en klimat- och sårbarhetsanalys som ska kunna ligga till grund för bedömningar av vad det är för geografiska områden och sektorer som vi behöver fokusera på. Där utgår jag från att va-nät är en av de saker som man kommer att lyfta fram. Det kommer att ligga till grund för regeringens bedömning av var vi behöver göra mer insatser.

När det gäller vatten och avlopp ligger ansvaret på kommunerna. Ja, det behövs 16 miljarder per år, men på Rickard Nordin låter det ungefär som att det där är pengar som staten ska skjuta till. Det är ju faktiskt så att kommunerna själva måste ta det här ansvaret. Jag har själv varit med och lagt fram tolv kommunbudgetar i Lerums kommun. Man lägger underhållsinvesteringar och nyinvesteringar i investeringsbudgeten, men både amorteringar och räntor läggs ju i driftsbudgeten och kan läggas ut som avgifter på skattekollektivet. Huvudansvaret för att vidta de här åtgärderna ligger fortfarande på kommunerna.

Herr talman! Det som ledamoten Guteland pratar om handlar väldigt mycket om reduktionsplikten. Jag satt själv med och förhandlade om reduktionsplikten. Till de farhågor som jag tog upp hörde att man genom att lägga alla ägg i en enda korg gällande reduktionsplikten för att klara klimatmålen skulle få otroligt mycket högre priser vid pump. Man tog inte hänsyn till om vi kommer att kunna producera tillräckligt med biobränslen för att uppfylla reduktionsplikten. Riksrevisionen sa att det var ett helt ohållbart sätt att nå klimatmålen i och med att man inte gjorde den här konsekvensanalysen.

Den här regeringen bedriver en politik som det finns ett stöd för i svenska samhället. Vi måste ha ett sätt som gör att till exempel landsbygden har möjlighet att ställa om. Där är man beroende av bilen.

Vi i Liberalerna ville inte sänka reduktionsplikten så mycket. Men vi tyckte absolut att det mål som man hade för 2030 var alldeles för högt. Det skulle ha drabbat oss genom otroligt höga bränslepriser, och det hade slagit mot landsbygden.

Vad den här regeringen gör nu är att titta på vad det är för viktiga saker som vi behöver göra framöver för att på ett hållbart sätt kunna ta oss till 2045 och dessutom kunna nå 2030-målen. För Liberalernas del tycker vi att det är otroligt viktigt att bygga upp en begagnatmarknad för elbilar, så att alla människor kan vara med i den här omställningen. Hur ska vi kunna få ut fler elbilar och samtidigt mer elektrobränsle och biobränsle till sjöfarten och flyget? Det hör till de saker som vi nu tittar på.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det gläder mig att vi delar uppfattning om så mycket av det som regeringen gör nu. Som någon sa tidigare i debatten: När det gäller klimatanpassning är det en större samsyn på vilka saker som behöver göras framöver.

Det ställdes en fråga som gällde regeringens politik på klimatområdet. Med den klimatpolitik som den förra regeringen förde blev det väldigt otydligt om vi skulle nå 2045-målen.

Som jag nämnde i mitt huvudanförande gör vi nu en omläggning, framför allt av energipolitiken. Därmed lägger vi grunden för att nå 2045-målen. Även de som har tittat på regeringens klimathandlingsplan har sagt att det här är den plan som ligger närmast när det handlar om att nå 2045-målen.

Samtidigt måste vi vidta åtgärder som gör att vi får mer energi här och nu, minskar utsläppen i dag och klarar att få till stånd företagsetableringar. I Västsverige har vi en samordnare som på ett möte sa: I dag fick jag besked om att ett företag som skulle ha gett tusen arbeten inte kommer att förlägga sin produktion hit eftersom det inte finns tilldelbar el.

Framöver behöver vi satsa mer på elenergi. Jag nämnde vindkraft. Alla kraftslag ska kunna hålla, framför allt kanske vindkraft tillsammans med batterier. Vi behöver också satsa på gasturbiner.

Herr talman! Det är ganska fascinerande att Elin Söderberg nu står i talarstolen och ber regeringen att titta på effekterna av omläggningen av energipolitiken. Jag undrar var den analysen fanns när den förra regeringen - med Socialdemokraterna och Miljöpartiet - lade ned fyra kärnkraftverk.

Javisst, vi ska titta framåt. Det är det enda sätt som regeringen kan jobba på. Men jag måste ändå få ställa en motfråga: Var fanns effektanalysen från den förra regeringen när man lade ned fyra kärnkraftverk, något som förstörde Sveriges energiproduktion? Detta är alla överens om.

Den nuvarande regeringen är positiv till alla kraftslag. Men som jag nämnde tidigare måste vi bygga mer planerbar energi för att klara elproduktionen och klimatomställningen framöver. Liberalerna vill inte bygga ut älvarna. Vattenkraften kan förstås effektiviseras, men eftersom vi inte vill bygga ut älvarna mer måste vi titta på annan planerbar energi. Där är det i dag kärnkraft som gäller.

Vi behöver nu titta på hur vi snabbt kan öka detta. Men samtidigt måste vi, som ledamoten säger, se hur vi snabbt kan få mer energi till 2030. För att klara effekterna av de väderberoende energislagen jobbas det nu med energilager. Regeringen har dessutom fattat beslut om att öka den havsbaserade vindkraften betydligt mer än vad den förra regeringen gjorde.

Herr talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågan. Energisystemet är en av mina hjärtefrågor. Tittar vi på vad som har hänt de senaste åren ser vi att den förra regeringen lade ned ett antal kärnkraftverk, vilket är grundorsaken till att mitt hemområde har jätteproblem med att få fram tillräckligt med el. Vi talar framför allt om nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Det har gjort att hela Västsverige och bränsleförsörjningen för Sverige har fått jättestora problem. Om vi haft kvar dem skulle hela Sverige ha haft ett betydligt lägre elpris i dag.

Det här är saker som den nuvarande regeringen har behövt ta hand om. Det är tankeväckande, eller oroväckande, att dessa nedläggningar gjordes utan att man tittade på vad som krävs i ett elsystem för att det ska vara säkert och planerbart och kunna leverera el till företag och invånarna där det behövs och när det behövs. Nu försöker regeringen reparera detta.

För att ett elsystem ska fungera behövs planerbar elenergi. Alla här i kammaren vet att vi behöver dubblera mängden el om vi ska klara klimatomställningen. Att vi har mer el är själva grundfundamentet, annars kan vi inte ställa om.

Om vi ska åstadkomma en dubblering innebär det att vattenkraften som i dag står för 50 procent bara kommer att stå för 25 procent i framtiden. Hur ska vi säkra elproduktionen om den är väderberoende till 75 procent?

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet MJU18 Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning.

Översvämningar, höga temperaturer, osäker tillgång på vatten, ras, skred och erosion, torka och bränder, ökad mängd skadedjur, sjukdomar och invasiva arter, effekter på biologisk mångfald, hot mot trygg energi och livsmedelsförsörjning, påverkan på förutsättningarna för finans- och försäkringsbranschen och globala effekter som påverkar handel, livsmedelsproduktion, immigration, internationella relationer och säkra livsmiljöer - det är vad regeringen ser som utmaningar som behöver hanteras på grund av de globala klimateffekterna, herr talman.

Det ligger inte i framtiden. Alla saker jag nämnde har redan inträffat. Mot den bakgrunden är det lätt att förstå att detta har fått och kommer att i allt högre grad få konsekvenser för individer, näringsliv, infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner.

Klimatförändringarnas effekter skapar nya förutsättningar för hela samhällsutvecklingen. Och Sveriges sårbarhet har ökat, då arbetet med åtgärder för att minska naturkatastrofernas påverkan på samhället hittills har gått för långsamt.

Herr talman! Det viktigaste vi kan göra för klimatet är att minska våra utsläpp och ställa om från fossilt till fossilfritt. Regeringen visar, som första regering, med vår klimatpolitik vägen för att nå klimatmålet 2045. Samtidigt måste vi arbeta med det globala klimatets effekter på Sverige. Grunden där är inte minst omläggningen av energipolitiken med alla kraftslag, inklusive kärnkraft.

Regeringen har nu uppdaterat klimatanpassningsstrategin och tagit fram en handlingsplan för vad som behöver göras de närmaste fem åren. Nu behövs samarbete och konkreta åtgärder på alla nivåer för att vi ska kunna skydda våra samhällen.

Målet med klimatanpassningen är ett samhälle som fungerar i ett förändrat klimat. Klimatanpassning ska inte vara något man gör så där vid sidan av, utan det måste integreras i arbetet när vi utvecklar våra samhällen. Men vi är inte där än, och det krävs många steg innan klimatanpassning är en naturlig del av våra verksamheter.

Klimatanpassning är dyrt, framför allt om det inte finns inbyggt i utvecklingen från början. Åtgärder för klimatanpassning behöver utgå från ett helhetsperspektiv, göras i samverkan mellan berörda aktörer och vara kostnadseffektiva. Ett fokus för den här regeringen är att skapa förutsättningar för att genomföra konkreta klimatanpassningsåtgärder. För att åstadkomma det behöver vi öka kunskaperna om klimatriskerna, ta bort regelhinder och utveckla ansvars- och finansieringsmodeller.

Herr talman! Arbetet med klimatanpassning och kris- och försörjningsberedskap är tätt sammankopplade, och de behöver samordnas i ännu högre grad. Krisberedskap stärks av att till exempel infrastruktur och vattenförsörjning är robusta, även i ett förändrat klimat. Samtidigt ökar klimatförändringarna behovet av att se över landets redan stora underhållsskuld, som vi hört om tidigare i debatten, av våra vatten, avlopps- och dagvattensystem.

Jag har själv sett hur 90 millimeter lokalt regn på en och en halv timme på vår gata inte kunde sväljas av dagvattensystemet. Det resulterade i att samtliga villor på andra sidan gatan fick 50 centimeter vatten i sina källare, trots grannarnas försök att bygga vallar. Foton, släktminnen och källare blev förstörda.

Jag tar upp händelsen för att peka på att en händelse som var väldigt tuff för de drabbade villaägarna knappt hamnade i tidningarna, jämfört med de stora översvämningarna. Men det är den typen av händelser som kommunerna behöver ta höjd för redan i dag.

Herr talman! Kommuner och fastighetsägare har en central roll i klimatanpassningsarbetet, eftersom effekterna av en naturkatastrof är lokala och kommunerna har monopolet när det gäller detaljplaner.

Hur kan samverkan se ut? Vem ansvarar? Vad hindrar samverkan? Och vem betalar? Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska titta på just de frågorna. Vem ansvarar för åtgärder som behöver göras på mark som kommunen inte har rådighet över? Vilka möjliga finansieringsmodeller finns för att långsiktigt fördela kostnaderna mellan dem som tjänar på åtgärderna? Utredningen ska vara klar i april nästa år. Målet för regeringen är att kunna föreslå åtgärder under den här mandatperioden.

Samtidigt sker mycket arbete på statlig nivå, i våra 30 myndigheter och våra länsstyrelser. Det handlar om underlag och vägledningar för beslutsfattare men också om samverkan och finansiering av åtgärder som är omfattande och kräver långsiktighet. SMHI ansvarar för ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Och SGI har en central roll för att minska riskerna för ras, skred och erosion. Det är två exempel. Och i vissa fall finns statsbidrag för åtgärder mot översvämningar, ras, skred och erosion, till exempel längs Göta älv. De hanteras av SGI och MSB.

Även om en hel del görs i dag måste vi öka takten och utveckla det statliga arbetet. En viktig del är att veta hur nuvarande arbete går och vad som är effektivt. SMHI och Naturvårdsverket ska därför i februari nästa år föreslå ett nationellt system för uppföljning och utvärdering av nuvarande klimatanpassningsarbete.

Nationella expertrådet för klimatanpassning har fått i uppdrag att ta fram en uppdaterad nationell klimat- och sårbarhetsanalys. Den ska identifiera klimatrelaterade risker som Sverige behöver hantera inom olika sektorer och geografiska områden.

Dessa två uppdrag kommer att underlätta för regeringen att bedöma när staten ska samordna insatser eller bidra med finansiering av anpassningsåtgärder. Regeringen tänker också analysera om det bör tas fram nationella riktlinjer för val av klimatscenarier och riskbedömning. Men här krävs en noggrann översyn, och de måste innehålla ett stort mått av flexibilitet.

Klimatförändringarna påverkar inte minst nederbörden i Sverige. Regeringen har därför lagt en rad utredningar och uppdrag som fokuserar på hanteringen av för mycket eller för lite vatten och på kvaliteten på vattnet. Det gäller vattenförsörjning, avlopps- och dagvatten, vattenbalanser och grundvattenuttag, bland annat för att förstå vattnets vägar vid en översvämning.

Regeringen har också gjort stora satsningar på återvätning av utdikade våtmarker. Det är speciellt viktigt för att ta hand om klimateffekterna men även för vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden.

Liberalerna ser att det är kommuner, näringsliv och fastighetsägare som har en avgörande roll för att klimatanpassa samhället och naturmiljön. Det kräver samverkan, kunskap och långsiktiga beslut.

Statens uppgift är att skapa förutsättningar för detta, riva hinder och vid större åtgärder bidra med statliga resurser.

Herr talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner. Jag önskar ledamöterna en trevlig och glad midsommar.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi EU-kommissionens vitbok över Europas behov av digital infrastruktur.

Liberalerna ser mycket positivt på att EU-kommissionen har skrivit ned sin viljeinriktning för den europeiska digitala infrastrukturen. Det blir en utgångspunkt för den fortsatta diskussionen inom EU, inte minst inom det nyvalda Europaparlamentet, när det gäller hur vi ska utveckla vår gemensamma digitala plattform.

Vikten av att vi kommer överens och att vi européer på ett enkelt sätt kan ta del av tjänster som företag och myndigheter erbjuder tvärs över Europa kan inte nog understrykas. Det är fundamentalt för att vi ska kunna utveckla vår gemensamma framtid och vara konkurrenskraftiga inte minst mot USA och Kina.

Liberalerna välkomnar kommissionens tydliga ambitioner i vitboken när det gäller att utveckla EU:s politik för kommunikationssystem som 4G- och 5G-systemen, detta tillsammans med molntjänster för databehandling och datalagring som tillhandahålls över internet.

En utökad fiber- och 5G-täckning är avgörande för att på lång sikt säkra EU:s digitala konkurrenskraft och är, som vi alla vet, en förutsättning för hållbara samhällen. Det gäller såväl i Sverige som i EU.

Sverige ligger väldigt långt fram när det gäller fiberutbyggnaden i ett europeiskt perspektiv. Därför är det viktigt att konstatera att bara hälften av EU:s hushåll har tillgång till fiber och att utbyggnaden av det fristående 5G-nätet halkar efter. Vi kan inte utgå från de svenska perspektiven när vi tittar på detta. Ska vi få en gemensam framtid måste vi se på hur det ser ut i EU.

Därför är det väldigt bra att kommissionen överväger att ta ett samlat grepp om alla de finansieringsmöjligheter som finns på Europanivå. Att vi har ett nät som fungerar i hela Europa är inte minst viktigt för att svenska företag ska kunna få en avsättning för sina produkter, både när det gäller de digitala tjänsterna och andra produkter.

Utöver kommunikationen är en god tillgång till digital infrastruktur viktigt för att möjliggöra för innovativa tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare. Det kan till exempel handla om att effektivisera för uppkopplade och självkörande bilar, något som jag tog upp i den tidigare debatten här om infrastrukturfrågor, eller om att framtidssäkra hälso- och sjukvården genom till exempel fjärrkirurgi som utförs av läkare på distans. Det kan inte minst vara viktigt för länder i Östeuropa eller i södra delen av Europa, som kanske har större behov av läkarvård på utsatta ställen.

Detta kan alltså göra att Sverige, i och med att vi är världens mest innovativa land, kan få ökade möjligheter att sälja våra tjänster utomlands. Här är frågan om digital delaktighet för att minska det digitala utanförskapet också väldigt viktig, liksom att på olika sätt säkerställa att alla kan ta del av de framsteg som den tekniska utvecklingen för med sig.

Det är väsentligt för oss liberaler att detta ska komma alla i EU till handa, inte bara dem som kanske på grund av utbildning eller pengar har möjlighet att skaffa sig digital uppkoppling. Man måste se över hur alla som bor inom EU ska få dessa möjligheter.

Slutligen vill jag ta upp kommissionens resonemang om behovet av fler alleuropeiska operatörer och hur de ska prioriteras. Liberalerna anser att den europeiska grundmodell som vi har med en konkurrensutsatt marknad där olika aktörer kan tillhandahålla nät och telekommunikationstjänster ska fortsatt stå i fokus, detta tillsammans med att man ger stödåtgärder för att garantera täckningen i mer avlägsna områden.

Denna grundmodell har varit väldigt framgångsrik och har gett lägre priser för användarna. Detta ska fortsätta att prioriteras samtidigt som vi måste se över och göra regelförenklingar så att företag från hela Europa har möjlighet att komma in på den digitala marknaden.

Liberalerna är dock tveksamma till att kommissionen har föreslagit att EU ska få ökat mandat när det gäller radiospektrum. Vi tycker att det ska fortsätta att fungera som det gör i dag, nämligen att medlemsstaterna äger beslutsmandatet över organisering, tillståndsgivning och förvaltning av radiospektrum.

Med tanke på den ökande osäkerheten i vår geografiska närhet är det väldigt bra att kommissionen har ett så stort fokus på att öka säkerheten och motståndskraften i EU:s digitala nät. Förslagen gäller att stödja avancerad forskning, göra en lista över de europeiska kabelprojekten och se över möjlig finansiering av projekten. Detta är viktiga förslag, inte minst mot bakgrund av det faktum att i princip all datatrafik mellan till exempel EU och USA går i undervattenskablar. Vad skulle hända om dessa kablar "gick av"? Kommissionen vill bland annat kunna säkerställa snabb och säker reparation och underhåll av de kritiska kablarna.

Fru talman! Vitboken för Europas digitala infrastruktur från EU-kommissionen är ett bra diskussionsunderlag och kan tillsammans med andra digitala grundstenar, såsom en gemensam AI-strategi, bilda nästa steg i Europas gemensamma digitala framtid.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 juni.)

Fru talman! I dag ska vi debattera TU18 Infrastrukturfrågor. Dagens betänkande är, som några av ledamöterna har sagt här innan, ett av de viktigaste vi debatterar i trafikutskottet inte minst i år, eftersom regeringen nu tar fram en ny infrastrukturplan.

Trafikverket korn med ett förslag om hur vi bör fördela statens pengar under åren 2026-2037. Landets olika län, olika organisationer och företag skickade i april in sina remissvar på förslaget. I höst planerar regeringen att lägga fram en proposition till riksdagen.

Övergripande handlar det om hur mycket pengar vi ska lägga på underhåll och hur mycket som ska gå till investeringar i väg och järnväg. Här är alternativ finansiering väldigt viktig parallellt med statens anslag till infrastruktur för att möta de stora behov som finns runt om i Sverige.

Låt mig först konstatera att Liberalerna ser landets olika transporter som delar av ett system där alla trafikslag behövs. Det är det effektiva användandet av varje trafikslags fördelar som bygger ett starkt transportsystem i Sverige. Därför behöver vi ett ökat fokus på hur trafikslagen samverkar. Det är tiden dörr till dörr som är viktig, inte tiden för en delsträcka. Därför behöver vi på ett helt annat sätt tänka i stråk och sammanhängande resor.

Ett effektivt transportsystem påverkar möjligheterna att kunna välja jobb och skola. Samtidigt är företag beroende av pålitliga godstransporter och tillgång till rätt kompetens. Sveriges konkurrenskraft och möjligheten att driva företag och söka arbete i hela landet är väldigt starkt beroende av fungerande transporter.

Därför krävs ett ökat fokus på underhåll av infrastruktur. Det är samtidigt den samhällsekonomiskt mest effektiva användningen av våra gemensamma skattemedel. Vi behöver också investera i ny kapacitet. Här krävs också ett helhetsperspektiv på nationell nivå.

Vi behöver bygga bort flaskhalsar på våra vägar och i järnvägsstråken, satsa på smidiga byten när vi reser och ha fungerande knutpunkter för lastning och lossning av gods. Två viktiga exempel är att vi behöver bra kollektivtrafik till våra flygplatser och omlastning från tåg och lastbil till sjöfart i våra hamnar.

På så sätt kan vi underlätta för att möta svenska företags stora behov av utländsk arbetskraft och öka deras exportmöjligheter. För att öka de gränsöverskridande transporterna krävs en större samordning mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Vi måste också påverka inom EU och även på global nivå.

Det finns väldigt stora behov av både underhåll och ny infrastruktur. Pengarna räcker inte till. Därför krävs det väldigt tuff prioritering.

Det var därför som vi liberaler sa nej till utbyggnaden av nya höghastighetsbanor i södra Sverige innan valet 2022. Det var ett projekt som skulle ha kostat långt över 400 miljarder. Det är pengar som kan göra betydligt större nytta runt om i Sverige, något som vi nu har möjliggjort. Det gäller inte minst i det nya geopolitiska läge som vi är i med ökade infrastrukturbehov för försvaret.

Här vill jag lyfta fram Sveriges största flaskhals för både person- och godstransporter. Det är järnvägssträckan Göteborg-Alingsås, som är av mycket stor vikt för försvaret. Att den inte finns med i den nuvarande nationella infrastrukturplanen är för mig en fullständig gåta och ett symtom på att prioriteringsprocessen inte fungerar. Det behöver åtgärdas i nästa plan.

Även om de nya höghastighetsbanorna har stoppats är det viktigt att se att de tre delsträckor som varit utpekade täcker ett behov av att bygga bort flaskhalsar. De delsträckorna bör alltså byggas.

För att vi politiker ska kunna prioritera rätt från början är de samhällsekonomiska kalkylerna för projekten oerhört viktiga som beslutsunderlag. Höghastighetsbanorna är ett exempel där kostnaderna tredubblades jämfört med de initiala kalkylerna. Så kan vi inte fortsätta.

Liberalerna vill se betydligt högre träffsäkerhet på de initiala kalkylerna, vilka avgör om ett projekt prioriteras av politikerna eller inte. Kalkylerna behöver också prioritera upp godsets betydelse för Sveriges utveckling.

Regeringen har nu gett Trafikverket i uppgift att dels se över kostnadsutvecklingen generellt och dels återkomma med information om orsakerna till att vissa projekt överstigit sin initialkostnad med mer än 10 procent.

Liberalerna anser att detta är ett betydligt effektivare sätt att komma åt infrastrukturens kostnadsutveckling än att som i Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag dela Trafikverket i två nygamla verk, Vägverket och Banverket. Det är något vi liberaler starkt motsätter oss.

Satsningar på vägnätet behöver också öka. Området har under en rad av år varit nedprioriterat, vilket främst har drabbat vägnätet på landsbygden. Det slår hårt eftersom bilen ofta är enda alternativet för persontransporter på landsbygden. Det minskar också möjligheten för längre och tyngre lastbilar, som är bättre för klimatet och ger effektivare transporter.

Fru talman! Transportsektorn står för en tredjedel av de svenska koldioxidutsläppen, och över 90 procent kommer från vägtrafiken. Den svenska fordonsflottan måste därför bytas ut till eldrivna fordon.

Laddinfrastrukturen är i dag en begränsande faktor, och det är glädjande att utbyggnaden nu börjar skjuta fart längs våra vägar. Samtidigt tvekar människor inför att köpa elbil då det inte finns tillräckligt med laddplatser nära bostaden, inte minst när det gäller flerbostadshus.

Regeringen gör en översyn av regelverken för att underlätta utbyggnaden, ställer krav på ökat antal laddplatser på parkeringar och vidtar andra stödåtgärder.

Övergången till eldrivna fordon startade senare för tunga transporter. Här behövs fortsatt stöd till både lastbilspremier och laddinfrastruktur under en övergångsperiod. Under teknikövergången till eldrivna fordon är biodrivmedel viktigt för att snabbt få ned vägtransporternas klimatutsläpp.

Det är inte bara vägtransporterna - flyget och sjöfarten behöver också ställa om och bli av med sitt beroende av fossila bränslen.

Bland annat EU:s beslutade Fuel EU Maritime och Refuel EU Aviation ställer krav på en successiv övergång till el och biodrivmedel inom sjöfart och flyg.

Regeringen behandlar nu utredningen om landets flyginfrastruktur. Stort fokus ligger på framtidens flyginfrastruktur, där laddinfrastruktur, nya bränslen och elflygets möjligheter att effektivare binda samman Sverige finns med.

Det är bra att de här kraven kommer på EU-nivå eftersom de svenska företagen ligger väldigt bra till i omställningen. Då ökar deras konkurrenskraft.

Sverige ligger väldigt långt fram i klimatomställningen för sjöfart, där nya fartyg för el, vind och nya bränslen tas fram. Här måste svenska hamnar möta behovet av laddinfrastruktur och nya bränslen.

Här vill jag lyfta fram Göteborgs hamn, Skandinaviens största hamn, för dess målinriktade arbete med att få bort klimatutsläppen genom att samla aktörerna inte bara i Sverige utan även i Europa, de som är aktiva i hamnens hela transportkedja, runt den gröna vision som Göteborgs hamn har.

Slutligen, fru talman: Ska vi klara våra klimatmål och effektivisera våra transporter krävs forskning, innovation och teknikutveckling. Vi behöver utveckla självkörande, eldrivna fordon som är uppkopplade och som underlättar delningsekonomi i samhället. Vi behöver lagstiftning som möjliggör för oss att utnyttja den snabba teknikutvecklingen så länge den uppfyller säkerhetskrav och kraven på personlig integritet. Digitaliseringen ger stora möjligheter, där tillgången till data ingår som en del av infrastrukturen och ger ett trafiksäkert och kostnadseffektivt transportsystem - och faktiskt också minskar behovet av ny infrastruktur.

Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till infrastrukturminister Carlson.

Landets väg- och järnvägsinfrastruktur har länge varit eftersatt, inte minst när det gäller underhåll och nyinvesteringar. Behoven är extra stora nu, inte minst för att vi behöver underlätta den gröna omställningen och framför allt Sveriges ökande export från företag inte minst i de norra och västra delarna av landet, som genom sin export underlättar klimatomställningen globalt.

I höst ska regeringen lägga fram en infrastrukturproposition för riksdagen. På grund av de senaste årens inflation har finansieringsbehovet ökat bara för att genomföra den nuvarande planen. Till det ska läggas ökat fokus på underhåll och nyinvesteringar.

Mot den bakgrunden behöver vi undersöka nya möjligheter till finansiering, så min fråga är vilka alternativ ministern ser till statens anslagsfinansiering och vad som görs för att undersöka de möjligheterna.

Herr talman! Nu debatterar vi Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller.

Sverige är beroende av flyget för att fungera. Vi och jag har sagt det många gånger i den här talarstolen, men det tål att upprepas. Alla fyra trafikslagen - väg, järnväg, flyg och sjöfart - behöver fungera och fungera tillsammans för att Sverige och våra företag ska kunna fortsätta hålla en hög innovationstakt och för att öka vår konkurrenskraft. Flyget måste naturligtvis också ställa om, men fokus ska vara på flygets utsläpp, inte på flygresan som sådan.

Omställningen kostar stora belopp, inte minst genom kraven från Fit for 55 och ReFuelEU Aviation. För att klara den behöver vi en flygbransch som har en sund ekonomi. Men flyget var en av de branscher som drabbades hårdast av pandemin 2020-2022.

Herr talman! Efter terroristattacken i New York 2001 utarbetade EU krav på utökade säkerhetskontroller och lämnade det samtidigt upp till varje medlemsstat att besluta hur man ville finansiera dessa. Vissa medlemsländer lade kostnaden som en statlig utgift, men 2004 valde Sverige i lagen om luftfartsskydd att flygplatshavarnas kostnader ska täckas av en avgift som tas ut i ett avgiftsutjämningssystem.

Det gemensamma avgiftssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage, som kallas Gas, innebär att samtliga svenska säkerhetsgodkända flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller läggs samman och fördelas över de avresande passagerarna. Systemet fungerade alldeles utmärkt fram till pandemin. Då rycktes grunden för systemet undan då passagerarna uteblev och de flesta planen stod på marken. Samtidigt tvingades flygplatserna att hålla öppet för beredskapsflyg och för de få plan som ändå kom i luften, inte minst för att transportera svårt sjuka covidpatienter.

Det krävdes folk för att upprätthålla flygplatsernas funktion, inte minst vad gäller säkerhetskontrollerna. Kostnaderna stod inte alls i proportion till de intäkter som flygplatserna fick från avgiftssystemet.

Under pandemin öppnade EU för att de samlade kostnaderna skulle kunna läggas ut under ett antal år efter pandemin. Den nuvarande regeringen har förlängt denna tidsperiod. Samtidigt har det samlade underskottet fortsatt att öka efter pandemin på grund av den svenska flygmarknadens långsamma återhämtning i jämförelse med i övriga Europa.

Bördan från avgiftssystemet under pandemin och därmed förmågan att säkerställa flygets funktion för Sverige och att ta de ökade kostnaderna för flygets klimatomställning gör att regeringen nu agerar. Regeringen tar steg för steg för att stabilisera flygets ekonomi efter de tuffa åren under pandemin. Vi har ökat driftstödet till de icke-statliga flygplatserna till 210 miljoner och ser över flygskatten. Regeringen har tagit beslut om en dryg miljard för att ta hand om den stora eftersläpande kostnaden från pandemin då flygplatserna var tvingade att ha säkerhetskontrollerna öppna.

Det är viktigt att framtidens resenärer inte ska behöva betala för de säkerhetskontrollerna, som de faktiskt inte utnyttjade. En avgift ska gälla en tjänst som man utnyttjar. Det var ingen som utnyttjade säkerhetskontrollerna under pandemin.

Förslaget i detta betänkande, TU19 Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller, är en förutsättning för en utbetalning av den dryga miljard som ligger i årets budget för att kompensera avgiftssystemet för säkerhetskontroller. Under en begränsad tid, ett år, kan de ackumulerade kostnaderna för säkerhetskontroller sedan pandemin kompenseras på annat sätt än genom en avgift som läggs på passagerarna.

Genom att regeringen ser flygets viktiga roll för Sverige och har stort fokus på flygets klimatomställning hoppas vi åter kunna se en svensk flygbransch som står på fast mark och som bidrar till den gröna omställningen av flyget, inte bara i Sverige utan även globalt. Vi ligger nämligen långt fram. Vi jobbar med fossilfria bränslen, vi har utveckling av elflyg och så vidare.

Vi får dock inte glömma att det här inte bara handlar om flyget och flygets omställning. Det handlar till stor del också om hur mycket flyget underlättar för andra branschers kompetensbehov, så att även de klarar sin klimatomställning. Om vi tittar på hela den förändring som sker uppe i Norrland med fossilfritt stål och med batteritillverkning ser vi att de inte skulle klara sig om inte flyget fanns och kunde flyga in den kompetens som de behöver för sin omställning.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på följdmotionen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)

Herr talman! Jag kan konstatera att jag inte fick svar på frågan. Staten bestämmer att flygplatserna måste vara öppna under pandemin för att svårt sjuka människor ska kunna transporteras från runt om i vårt land till olika sjukhus för att få vård.

Under förra mandatperioden stod Miljöpartiet bakom att om staten tvingar flygplatserna att hålla öppet var det okej att kompensera dem med 900 miljoner. Men det står inte Miljöpartiet bakom i dag.

Jag delar ledamotens vilja att också flyget måste ställa om. Alla branscher måste ställa om. Det tror jag att de flesta partier här inne står bakom. Det är väldigt positivt att EU nu ställer gemensamma krav för hela Europa.

Däremot hämmar den ackumulerade kostnad som kommer från att staten tvingade flygplatserna att hålla öppet flygets omställning. Det är en av anledningarna till att regeringen ska kompensera flygbranschen, och till de avgifter som kommer att läggas på passagerarnas biljettpriser, med drygt 1 miljard.

Därför är jag väldigt förvånad över att ni inte står bakom att vi stöder flygbranschen med denna miljard så att de ska kunna ha musklerna för att kunna göra sin egen omställning och välja var de vill lägga pengarna för att kunna ställa om. EU ställer jättehårda krav på flygbranschen framöver.

Herr talman! Jag hade inte tänkt att ta replik. Men jag blev ändå lite förvånad över, som ni i och för sig också har skrivit i er motion, att ni inte står bakom stödet till flyget på drygt 1 miljard som regeringen har lagt fram förslag om.

Detta var till för att kompensera. De pengar som fattas är för att vi tvingade flygplatserna att hålla öppet för att människor skulle kunna få vård under pandemin. Det var ingenting som flygplatserna valde själva. Regeringen sa: Ni behöver hålla öppet, för annars fungerar inte svensk sjukvård.

Under förra mandatperioden stod Miljöpartiet bakom det, och vi lade i en budget 900 miljoner för att kompensera flygplatserna. Därför blir jag nu lite förvånad. Varför har ni ändrat er? Den förra mandatperioden stod ni bakom att vi skulle lägga 900 miljoner på flygplatserna för att kompensera för att de höll öppet. Vad är det som har gjort att ni har ändrat er?

Fru talman! I dag debatterar vi i trafikutskottet sjöfartsfrågor. Sjöfarten är livsviktig för den svenska välfärden. Utan sjöfarten skulle vi inte ha råd med vår höga nivå på skola och sjukvård i Sverige. Anledningen är enkel: Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion, till exempel trävaror och fordon, till alla världsdelar.

Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet. Exporten gör att svenska företag får inkomster och kan utvecklas och ger hundratusentals jobb, där både företag och personal betalar skatt. Skatten används sedan till bland annat välfärd. Det är viktigt att se det sambandet och att sjöfartens betydelse för vårt lands välstånd får den uppmärksamhet den förtjänar. Det ser den nuvarande regeringen.

Kriget i Ukraina har visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten med både svenskregistrerade fartyg och svenska sjömän för att stärka den svenska beredskapen. Kriget i Ukraina har också satt fingret på vårt stora beroende av Öresundsbron när det gäller järnvägsförbindelserna. Behovet av järnvägsfartyg och en ny väg- och järnvägsförbindelse är tydligt för att skapa redundans.

Fru talman! Sjöfartens betydelse för svenska företag och för svensk beredskap gör att vi liberaler vill underlätta för att det ska bli fler svenskflaggade fartyg. Ett viktigt verktyg är då att ta bort stämpelskatten på nya fartyg. Det är ett förslag som jag och Liberalerna har drivit sedan 2018, men först med den här regeringen kan det genomföras. Målet är att det sker 2025.

Stämpelskatten har också negativ påverkan på utvecklingen mot en klimatvänlig sjöfart eftersom satsningar på grön teknik gör att fartygen blir dyrare och därmed får högre stämpelskatt. Det finns alltså flera anledningar att ta bort den här skatten.

Regeringen har utrett tonnageskatten för att göra det mer attraktivt att registrera fartyg i Sverige. Det gäller inte minst specialfartyg. Vi kan inte ha radikalt olika regler jämfört med våra grannländer. Till exempel Danmarks regler är mer attraktiva än dagens svenska regler. Detta gäller även den svenska nettomodellen och förhandsbesked till företag om de kan få sjöfartsstöd. Samtidigt ska Trafikverket redovisa ett förslag om en efterfrågad myndighetsgemensam portal med samlad information om hur nya sjöfartslinjer för inrikes sjöfart och närsjöfart kan startas.

Regeringen tar sjöfartens konkurrenskraft och betydelse för Sveriges välstånd på allvar. Det har varit eftersatt under åtta år med en socialdemokratisk regering.

Fru talman! Våra inre vattenvägar är en tillgång som inte utnyttjas tillräckligt. Bara 3 procent av våra inrikes transporter går på inre vattenvägar, trots att det finns goda förutsättningar. EU:s regelverk för inre vattenvägar ger Sverige möjlighet att sätta egna regler, vilket vi bör utnyttja. Ett exempel är pråmtrafiken, som kan minska antalet tunga lastbilstransporter, inte minst i städerna.

Vi pratar ofta om överflyttning av gods från väg till sjöfart, men för att lyckas krävs ökat fokus på infrastrukturen kring våra hamnar. Vägar, järnvägar och kollektivtrafik är en förutsättning för sjöfartens effektivitet och måste fungera.

Vi vet att det går. Ett lyckat exempel är Göteborgs Hamn och Västra stambanan. Göteborgs Hamn fraktar ut 60 procent av hamnens gods via järnväg. Liberalerna vill att regeringen i den kommande nationella infrastrukturplanen prioriterar detta och inte minst Sveriges mest trafikerade sträcka, Alingsås-Göteborg. Göteborgs Hamn ser nämligen en ökning av godset med 80 procent till 2035. Var ska det godset gå? Det går inte att köra det på lastbil genom tunnlarna ut från Göteborg.

Fru talman! Sjöfartsverket är centralt i hur sjöfarten utvecklas. Myndigheten finansieras i huvudsak av farleds- och lotsavgifter från handelssjöfarten och har en ansträngd ekonomi. Översynen av avgifterna måste ta hänsyn till påverkan på svensk sjöfarts konkurrenskraft. Lotsavgifternas påverkan på olika hamnars konkurrenskraft behöver samtidigt ses över, inte minst vad gäller möjligheterna för en fjärrstyrd digital lotstjänst. Det är särskilt viktigt för hamnar som ligger långt in i landet.

De svenska isbrytarna är i akut behov av att bytas ut. Isbrytarna har en viktig funktion för att hålla svenska hamnar isfria, så att företag riskfritt kan planera för att året om föra ut sina produkter via våra hamnar. Isbrytare är anslagsfinansierade genom nationell plan. Liberalerna vill också att optionen på en tredje isbrytare ska utnyttjas för att säkra tillgången till våra hamnar och den svenska beredskapen.

En väl fungerande färjetrafik till och från Gotland är livsviktig för både invånarnas och näringslivets transportbehov. Med Rysslands krig mot Ukraina har även totalförsvarets behov kommit i fokus där Gotlandstrafiken har en viktig försvarspolitisk uppgift. Nu pågår en ny upphandling av trafiken, där alla tre aspekterna beaktas.

Fru talman! Tillgången på svensk sjöpersonal har minskat, och allt färre söker sig till sjöfartsutbildningarna, till exempel högskoleutbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitetet. För att råda bot på situationen, särskilt med tanke på stora pensionsavgångar framöver, har regeringen för 2024 dubblerat anslagen till högskoleutbildningarna och även justerat behörighetskraven när det gäller däcktjänstgöring för att fler ska kunna få behörighet att köra mellanstort tonnage i Sverige och i närområdet.

Detta är några av de steg som regeringen tar för att skapa förutsättningar för fler svenska befäl och sjömän.

Fru talman! EU:s stora klimatpaket Fit for 55 innehåller flera styrmedel som får stor påverkan på sjöfarten: utvidgningen av utsläppshandelssystemet EU ETS 2, som införs gradvis mellan 2023 och 2026, det förändrade energiskattedirektivet, som innebär ett slut på skattefrihet för sjöfartsbränsle från och med 2023, reduktionsplikten i förslaget FuelEU Maritime och krav på infrastruktur för alternativa bränslen och el.

Liberalerna anser att det är positivt att vi nu får konkurrensneutrala regler i hela EU. Det är inte bara Sverige som har pålagor på sjöfarten. Det här stärker den svenska sjöfartsbranschen, som ligger långt fram i klimatomställningen.

Vi behöver öka satsningen på elektrifiering av mindre färjor och fartyg och driva på elektrifieringen av vägtransporter, så att biodrivmedel kan prioriteras till sjöfart och flyg. Vi behöver också satsa på forskning om vätgas och elektrobränslen och deras infrastruktur. Detta behöver göras för att underlätta branschens övergång till fossilfria transporter.

Fartyg bör ges incitament att använda landström i stället för att ligga med motorerna igång i hamn. Ett sätt att styra över mot mer elanvändning i hamn är att införa differentierade hamnavgifter eller se till att bara de fartyg som ansluter till landström får besöka de citynära hamnarna. Det här är två varianter för att driva på utvecklingen för att man ska använda landström.

Avslutningsvis vill jag ta upp en miljöfråga. Tvättade avgaser som förs ned i havet förorenar de marina ekosystemen. Därför vill vi i Liberalerna att Sverige arbetar för att skrubbrar som leder ned föroreningar i havet ska förbjudas.

Svensk sjöfart har en viktig uppgift i att visa vägen till fossilfria sjötransporter globalt. Nu ökar regeringen fokuset på den svenska sjöfarten för klimatets, företagens och landets beredskaps och välstånds skull.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi i trafikutskottet digitaliserings- och postfrågor. Det har gått drygt ett år sedan Open AI lanserade sin Chat GPT. Fler och fler har börjat förstå vad det innebär, vilken kraft det finns i artificiell intelligens och hur system som Chat GPT kan underlätta när det gäller att skriva rapporter, programmera eller sammanfatta medieartiklar. Frågan är inte om utan hur den nya tekniken kommer att påverka var och en av oss runt om i Sverige.

AI kommer att ge enorma fördelar inom sjukvård, utbildning och forskning och för underhåll av Sveriges infrastruktur för väg och järnväg, som finns inom vårt utskotts område, för att ge några exempel. Rapporter visar en potential på 140 miljarder i besparingar inom de offentliga myndigheterna.

Samtidigt kan AI som alla tekniker användas i ett negativt syfte: kontrollera befolkningen, sprida desinformation eller låta kända personer göra uttalanden som går stick i stäv med personens värderingar, alltså på ett fejkat sätt. Listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system. Vem kan man lita på?

Under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2023 utvecklades viktiga förslag på hur EU ska tackla AI-utvecklingen, bland annat förordningen om AI och förordningen om data. Förordningen om AI bygger på de fyra principerna för en hållbar AI. AI ska vara rättvis och skydda den personliga integriteten samtidigt som den ska vara säker och transparent.

Herr talman! Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av AI kommer att få en lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, EU och globalt som den pågående klimatomställningen. Vi måste därför öka takten i vår användning av AI, så att vi i Sverige, baserat på våra värderingar om individens frihet och vår unika position som världens mest innovativa land, kan vara med och styra hur AI kommer att tillämpas här och i vår omvärld. Det ska vara en AI som baseras på etiska riktlinjer.

Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer vi har i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet.

Vi har en plattform att stå på. Sverige har till exempel kommit längst i Europa i utvecklingen av en teknik lik Chat GPT men som vilar på öppen programvara, vilket ger insyn i hur systemet fungerar. Vi har också stor kompetens på området. Exempelvis har det svenska AI-klustret utvecklat ett förslag till AI-strategi för Sverige.

Regeringen vill stärka AI-utvecklingen i Sverige och har tillsatt en AI-kommission som tillsammans med olika aktörer ska se över hur vi ska jobba med AI framöver. En nationell AI-strategi är här en viktig pusselbit tillsammans med en ökad kompetens inom samtliga samhällsområden, inte minst på ledarskapsnivå men även genom satsningar inom hela skol- och forskningsområdet för att möjliggöra den kommande omställningen av Sveriges företag. De kommer att utnyttja AI på en helt annan nivå.

AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av den offentliga sektorn måste öka markant. Dagens datasystem måste samverka. Vi måste hitta effektiva sätt att dela data, och regeringens proposition är ett steg för att undanröja hinder för datadelning. Regeringen föreslår en kompletterande lag till lagen om tillgång till data. Lagen i sig syftar till att underlätta för den offentliga sektorn att kunna tillhandahålla data för nya ändamål. Det ska ske under förutsättning att kraven på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och att det inte innebär risker för Sveriges säkerhet.

Regeringen gör i propositionen bedömningen att de bestämmelser som finns i EU:s dataförvaltningsförordning om att använda skyddade data bara ska användas av myndigheter och inte av offentliga företag, public service-företag eller kultur- och utbildningsinstitutioner. Liberalerna tycker att detta förslag är väl avvägt.

AI-utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika datasätt effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten. Ansvariga myndigheter bör få ett ökat mandat för att driva på digitaliseringen av den offentliga sektorn. Utan en bra digitaliserad grundstruktur kommer Sveriges AI-utveckling att bromsas.

Grundstrukturen börjar med infrastruktur för data. Här behöver vi skapa bättre förutsättningar för dem som ska producera och tillhandahålla data, eftersom hanteringen av data är väldigt kostsam. Vilka data behövs och hur kan tillgången på dessa datasätt underlättas?

I grundstrukturen är också utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät fundamental. För att öka människors och företags tillgång till bredband behöver vi öppna för olika tekniska lösningar så att vi får bredband också i gles- och landsbygd. Regeringen satsar miljardbelopp på bredband i hela landet för att hela landet ska kunna dra nytta av den digitala utvecklingen.

Digitaliseringens risker måste också adresseras. Digitaliseringen måste kombineras med analyser av datasäkerhet, påverkan på den personliga integriteten och cybersäkerheten. Dataskyddslagen och andra tillämpliga lagar måste kontinuerligt utvecklas för att hänga med i den tekniska utvecklingen. Men samtidigt måste människor också kunna använda nödvändiga offentliga tjänster utan att vara uppkopplade. Vi måste se till att alla i Sverige kan ta del av samhället samtidigt som vi skyndar på den digitala utvecklingen.

Dessutom är det nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör och analysera sårbarheten när vi samlar mycket data med lätt dataåtkomst och när 5G-nät gör att samhället kopplas ihop och alternativen till det digitala nedmonteras. Liberalerna välkomnar verkligen det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor.

Herr talman! Posten i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Men digitaliseringen har drastiskt minskat antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet och att den kan bedrivas på kommersiell grund. Post, paket och bredband är viktiga delar av samhällets grundinfrastruktur för att hela Sverige ska fungera.

Slutligen, herr talman: Vi liberaler är teknikoptimister. Vi tror verkligen på Sveriges förmåga att ta ledarskapet i Europa inom AI. Det gör vi utifrån Sveriges förmåga till datadriven innovation och digitaliseringens potential för gamla och nya företag och för att vi behöver minska kostnaderna inom en fortsatt bra välfärd. Vi tror också att Sverige kan visa vägen för en utveckling där riskerna minimeras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Fru talman! Nu debatterar vi luftfartsfrågor.

Sverige är beroende av flyget för att fungera. Vi har sagt det många gånger, men det tål att upprepas. Vi behöver att alla fyra trafikslagen - väg, järnväg, flyg och sjöfart - fungerar och fungerar tillsammans för att Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög innovationstakt och öka sin konkurrenskraft.

Sveriges fjärdeplacering i OECD:s rankning över länder med högst andel investeringar i forskning och utveckling kräver tillgång till kompetens. Vi behöver flyget för att säkra kompetens till företag, från metallföretaget Höganäs i Skåne till rymdföretaget Esrange i Kiruna och från Västsveriges fordonskluster till stålindustrin i norr. Arbetskraft och expertkompetens och att hinna träffa släkt och vänner över en helg när man har flyttat ställer krav på snabba transportmedel i vårt avlånga land.

Flyget behövs för att företagen i Sverige ska kunna växa och ha muskler att ställa om. Flyget är inte undantaget från omställning utan måste också ställa om. Men fokus ska vara på flygets utsläpp, inte på flygresan som sådan.

Nu har vi en regering som ser flygets alla fördelar och som tar steg för steg för att stabilisera ekonomin efter flygets tuffa år under pandemin. Utrikesresorna är snart tillbaka på 2019 års nivå medan inrikesresorna ännu inte är tillbaka. Det ger stor negativ påverkan, inte minst för människor ute i landet och på de regionala flygplatserna.

Regeringen har nu tagit beslut om en dryg miljard för att kompensera en stor eftersläpande kostnad från pandemin då flygplatserna var tvungna att ha säkerhetskontrollerna öppna fast resenärerna i princip uteblev. Regeringen ökar också driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna till 210 miljoner och utreder flygskatten.

Genom att se flygets viktiga roll för Sverige och genom samarbete och stort fokus på flygets klimatomställning kan vi snart ha en svensk flygbransch som åter står på fast mark och kan pröva sina vingar och som även kan bidra till den gröna omställningen av flyget i Sverige och globalt. Den kan också starkt underlätta andra branschers klimatomställning, som jag tidigare nämnde.

Swedavias tio större flygplatser och de regionala flygplatserna är snart klimatneutrala, och man undersöker hur laddinfrastruktur och alternativa bränslen ska kunna tillhandahållas av flygplatserna. I flygbranschens färdplan för ett fossilfritt Sverige är målet ett fossilfritt inrikesflyg 2030 och ett fossilfritt utrikesflyg 2045.

Det är viktigt att flyget i Sverige har konkurrensneutrala förutsättningar för sin klimatomställning. Därför är det glädjande att EU under det svenska ordförandeskapet, och specifikt Romina Pourmokhtari, Liberalernas klimat- och miljöminister, beslutat om EU:s gröna omställningspaket, Fit for 55, och ett paket specifikt riktat till flyget, Refuel EU Aviation. Utdelningen av fria utsläppsrätter till flyget kommer att upphöra 2026, och vi får en gemensam lagstiftning om inblandning av fossilfria bränslen i dagens flygbränsle. Detta kommer att driva på omställningen av flyget i hela Europa. Flygets utsläpp hanterar vi bäst på internationell nivå för att få effekt. Här måste vi använda EU för global påverkan.

Fru talman! Det finns en rad tekniker för fossilfritt flyg. Biobränslen, elflyg och elektrobränslen ligger närmast i tid. Flygplan som går på vätgas och minskade höghöjdseffekter ligger lite längre bort. Redan i dag kan man flyga fossilfritt på biobränsle - det är många som inte känner till det. Samtidigt satsar flera företag i Sverige nu på produktion av både biobränslen av inhemsk råvara och elektrobränslen.

Sverige är ett av de länder i världen som tillsammans med Norge och resten av Norden är bäst lämpade för en tidig introduktion av elflyg. Därför har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att analysera om dagens regler medger att man upphandlar elflyg för linjer med allmän trafikplikt. Jag ser fram emot det uppdraget, som ska redovisas i nästa vecka, den 31 maj. Regeringen har också ökat anslagen för forskning och innovationer på elflygsområdet.

Elflyg har potentialen att binda samman mindre, regionala flygplatser runt om i landet, utan att man hela tiden behöver åka till Stockholm. Detta gäller även inom Norden. Liberalerna vill därför se ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg, där regelverken samordnas. Flygbolag i USA ser potentialen att återupprätta ett regionalt flygnät, ett flygnät som försvunnit på grund av att det med nuvarande flygplan har satts andra krav för att skapa ekonomi för branschen.

Heart Aerospace i Göteborg utvecklar ett elflygplan för 30 personer med 400 kilometers räckvidd som har rönt internationellt intresse med order på flera hundra plan, främst från USA. Företaget är ett viktigt exempel på Sveriges innovationskraft och dess betydelse för klimatomställningen i Sverige och globalt.

Sverige står också rustat för utvecklingen av vätgasflyg, inte minst baserat på den kompetens om vätgas som finns på företaget GKN i Trollhättan som nu expanderar kraftigt.

Intressant ny forskning och teknikutveckling när det gäller höghöjdseffekternas orsaker har också potential att drastiskt minska höghöjdseffekternas påverkan på klimatet. Där är vi inte riktigt framme än; det krävs mer forskning.

Fru talman! Bromma flygplats ska bevaras; det är en viktig del av Tidöavtalet. Det är glädjande att man nu ser Bromma som ett nav för elflyg i Sverige. Detta är en utveckling som Liberalerna har drivit sedan förra mandatperioden. Då elflyget har lägre bullernivåer och behöver kortare start- och landningsbanor kan markområden runt flygplatser frigöras för bostäder, vilket samtidigt möjliggör stadsnära flygplatser. Bromma är en intressant flygplats att börja med.

Fru talman! Den mest omfattande flygplatsutredning som gjorts i Sverige på 16 år bereds nu inom regeringen. De nationella och regionala flygplatsernas strategiska betydelse för att binda ihop hela landet, för det framtida elflyget och för landets beredskap, inte minst nu i skuggan av kriget i Ukraina, kan inte nog poängteras. Regeringen har därför beslutat i ett första steg att flygplatserna i Ronneby, Torsby, Hagfors och Höga Kusten Airport fortsatt ska ha upphandlad flygtrafik.

Liberalerna har länge krävt här i riksdagen att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik likt i övriga EU. Därför är det glädjande att regeringen nu öppnar för detta genom att ge Trafikverket i uppdrag att förbereda för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att öppna nya flyglinjer med allmän trafikplikt utöver det statliga utbudet. Detta uppdrag välkomnar Liberalerna. Det är helt i linje med vår politik.

Fru talman! Det är inte genom pålagor som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför som jag och Liberalerna, som teknikoptimister, tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan i Sverige och globalt genom fossilfria bränslen, elflyg, vätgas och forskning om höghöjdseffekterna.

I slutändan kanske det även krävs viss kompensation genom koldioxidinfångning för att nå nettonoll. Det är vi öppna för. Vi vill stödja forskning inom alla dessa områden för att säkra flyget i en fossilfri framtid.

Fru talman! Efter åtta år när dåvarande regering motarbetade och nedmonterade flygsektorn har nu Sverige äntligen fått en ny liberal, borgerlig regering där flyget har en positiv, fossilfri framtid i Sverige.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande tror vi att försäljningen av elbilar kommer att öka dramatiskt framöver. Vi ser en minskning av priset på elbilar.

Exemplet Norge har lyfts tidigare i debatten. I Norge har man haft en väldigt stor straffskatt på fossila bilar. De har kostat ungefär dubbelt så mycket som här i Sverige under lång tid - jag har varit i branschen sedan 1984. Den skatten har man tagit bort på elbilar, och därför kostar de nu lika mycket. Då har man sett att försäljningen av elbilar har ökat dramatiskt.

Det är den försäljningsökningen vi ser. Men den kommer inte att ske om vi inte avsätter jättemycket pengar på att bygga laddinfrastruktur.

Här har vi lagt in väldigt mycket pengar, ungefär 5 miljarder, för att man ska kunna bygga laddinfrastruktur längs våra vägar. Du ska också kunna köpa en laddbox att ha vid din villa. Vi har även velat förstärka vid flerbostadshusen, så nu får man bidrag motsvarande 50 procent av kostnaden om man bygger laddinfrastruktur vid flerbostadshus.

Det är detta vi tror väldigt mycket på. Det kommer att ha väldigt stor effekt på utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Sedan håller jag med om att det behövs en förändring av mängden biodrivmedel. En orsak är att det nu finns en reduktionsplikt också i Europa, så det finns en oändlig marknad för biodrivmedel.

När det gäller Sverigedemokraternas beslut är de med på vår klimathandlingsplan. Vi tittar på vilka beslut de är med på. Om de har andra diskussioner är en annan sak, men som det är nu står de bakom den klimathandlingsplan vi har tagit fram. Det har även visats att den planen är den plan som ligger närmast att nå 2045-målen.

Herr talman! Vi liberaler anser att det är övergången till elektrifiering av hela fordonsflottan som är svaret. När vi har gjort den övergången blir vi av med alla utsläpp. Som jag sa i mitt anförande kommer vi dock under en övergångstid att behöva ha bränslen som kan användas av den befintliga fordonsflottan.

Vi är på väldigt god väg. I dag består 11 procent av fordonsflottan av laddbara bilar. Jag hörde ledamoten Carina Ödebrink nämna att försäljningen av laddbara bilar tokdyker. Jag skulle nog inte ha använt det begreppet, för försäljningen ökade från 2022 till 2023 med 20 procent. Om man jämför det första kvartalet 2023 med det första kvartalet 2024 ser man att vi har gått från 37 000 bilar till 35 000 bilar.

Detta ska ses mot bakgrund av den ekonomiska kris som vi har. Försäljningen har alltså gått ned med 2 000 bilar, ungefär 5 procent, och det ska alltså ses mot bakgrund av att folk inte vet om de kan bo kvar i sitt hus. Räntekostnaderna är enorma, hyrorna ökar och matpriserna ökar. Det är inte konstigt att man då ser över sin situation och kanske väntar med sitt beslut att köpa en bil. Om det säljs ungefär lika många bilar och andelen laddbara bilar är på ungefär samma nivå tycker jag därför att det är ganska okej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Men nu vill vi framåt. Vi ser att man kommer att sänka räntan, och då vill vi se att elbilsförsäljningen ökar igen.

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Vägtrafik och fordonsfrågor.

Herr talman! Det finns en fråga som dominerar området väg och fordon i dag, nämligen omställningen av vår fordonsflotta och utökningen av antalet laddningspunkter. Vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så det är där som Liberalernas fokus ligger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

På kort tid ska hela fordonsflottan bytas ut. Utbytet av flottan bör ske på ungefär 15 år. Utmaningen för samhället består av att få till en laddinfrastruktur som ligger före ökningen av antalet laddbara bilar. För fordonstillverkarna är utmaningen att få fram bilar som kan säljas till rimliga priser så att fler personer har råd med en laddbar bil. Båda utmaningarna är komplexa, och de kräver samarbete. Vi är dock på god väg.

Vi har ungefär 5 miljoner personbilar i Sverige. År 2023 var 564 000 av dem laddbara bilar, alltså över 11 procent. Det kommer att gå allt fortare i framtiden att öka andelen laddbara bilar. Det gäller verkligen att laddinfrastrukturen hänger med i försäljningsutvecklingen och inte blir en stoppkloss.

Konkurrensen mellan biltillverkarna kommer att pressa fordonspriserna steg för steg. Vi ser i tidningen hur de kinesiska tillverkarna gör inbrytningar på både den amerikanska och den europeiska marknaden med betydligt lägre priser på elbilar. Det gäller att biltillverkarna på den europeiska marknaden hänger med.

Det är komplext, då till exempel råvaror till batterier och halvledare är och troligen kommer att vara en bristvara under den här perioden. För att få fokus på klimatfrågan står det nu i klimathandlingsplanen att en lättförståelig inköpsinformation ska tas fram där kunden på ett lätt sätt kan jämföra olika bilar baserat på klimatutsläpp utifrån ett livscykelperspektiv samt vid drift. Då tar man också hänsyn till hur framför allt batteriet men också till exempel stålet till bilens kaross har producerats. Detta är en fråga som Liberalerna drivit i flera år här i riksdagen, och nu ska det äntligen bli verklighet.

Utgångspunkten har varit det system med stjärnor som används för att markera en bils trafiksäkerhet. Systemet har underlättat för bilkunder att välja en trafiksäker bil och har samtidigt bidragit till ett starkt ökat utbud av trafiksäkra bilar. Vår förhoppning är att motsvarande system för klimatpåverkan ska ge en liknande effekt, att bilkunden framöver väljer bilar utan utsläpp genom en tydlig klimatguide.

Andelen sålda laddbara fordon behöver stadigt öka, och nuvarande ekonomiska kris bryter den positiva trenden. Prognoser säger dock att en elbil kommer att kosta lika mycket som en fossildriven bil runt 2026. I Norge kan man tydligt se att vid samma pris kommer försäljningen att accelerera. Det gäller inte minst eftersom andrahandsvärdet för fossildrivna bilar samtidigt kommer att sjunka då en elbil blir billigare att köra, vilket ytterligare förbättrar ekonomin för inköp av en elbil. Det är en positiv spiral för klimatet. Men vi är inte där än, så det gäller att följa marknaden väldigt noga.

Vad gäller tunga fordon ökar elfordonen stadigt, men det går för långsamt. Därför kvarstår lastbilspremien eftersom andelen nya ellastbilar på marknaden är för låg. Vi har också infört en premie för lätta lastbilar, och försäljningen av lätta lastbilar för distribution till exempel i våra städer har glädjande nog ökat rejält de senaste åren.

Laddinfrastruktur för vägtransporter är dock den enskilt viktigaste och svåraste åtgärden för att transportområdet ska kunna ställa om och få bort sina klimatutsläpp. I dag finns en rad stöd och subventioner för installation av laddbox vid villan och laddinfrastruktur längs våra vägar, och inte minst finns Klimatklivet varigenom man kan få stöd med 50 procent till laddplatser vid flerbostadshus. Just flerbostadshus är i fokus för oss liberaler för att möjliggöra att alla ska kunna köpa en elbil, en ny eller en begagnad. Då krävs att det finns fler laddplatser vid flerbostadshus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Även frågan om laddinfrastruktur är komplex då den förutsätter att tillräckligt mycket el kan levereras på kort tid för laddning där vi bor, arbetar och reser. Att bygga elkraftverk och elnät för distribution av el till laddstolpar tar lång tid och har långa ledtider. Med de 15 år som vi har på oss för omställningen av fordonsflottan blir det en flaskhals.

Här arbetar regeringen fokuserat för att komma i kapp efter förra regeringens felbeslut avseende nedläggningen av kärnkraft i södra Sverige. Det påverkar inte minst omställningen i mina hemtrakter i Västsverige, där man har svårt att få el för den nya produktionen av batterier.

Liberalerna tror på idén om att förorenaren ska betala. Då en personbils livslängd är 19 år i snitt behövs fossilfria bränslen för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar. Produktionen av fossilfria drivmedel måste samtidigt gå i takt med inblandningen för att inte kraftigt öka bränslepriset och försvåra för människors arbetspendling.

Herr talman! Kriget i Ukraina har samtidigt aktualiserat frågan om beredskapslager så att behovet av transporter kan säkerställas vid ett större elavbrott. Parallellt ligger också frågan om vårt kulturhistoriska arv av äldre bilar och att säkerställa att det fortsatt finns bränslen för dessa fordon på marknaden. För det kulturhistoriska bilarvet är det också viktigt att de undantas från EU:s kommande lagstiftning om utskrotning av uttjänta bilar i Europa, i stället för att de uttjänta bilarna går på export utanför Europa för att kringgå lagstiftningen.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för över 60 år sedan. Ett eftersatt underhåll gör att stora delar av vägnätet behöver rustas upp. Det gäller inte minst möjligheten att tillåta tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Utöver större distributionskapacitet handlar detta om att få ned klimatutsläppen.

Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination. Vägarnas bärighet har stor betydelse för de mobila lastkranarna, en viktig funktion inte minst inom byggnation. Här behöver Trafikverket kunna erbjuda stöd till kommunerna med tillståndsprocesserna.

Herr talman! Det är av vikt att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägare av enskilda vägar för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Om en allmän väg omvandlas till enskild väg får det inte innebära att statens kostnader läggs över på de nya ägarna av vägarna.

Ett annat område är snöröjning. Trafikverket bör utforma upphandlingar av entreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning både åt staten och åt de enskilda vägsamfälligheterna. Vinterväghållningen behöver generellt ses över. Samordning av myndigheter och beredskap vid oväder behöver stärkas, inte minst mot bakgrund av den påverkan vi har sett under vinterns snöoväder och även för någon vecka sedan.

Herr talman! Alla ska kunna röra sig på allmänna platser, oavsett funktionsvariation. Det är en fråga som ligger oss liberaler mycket varmt om hjärtat. Åtgärder behöver vidtas för att säkra framkomligheten för bland andra personer med synnedsättning vid transporter, inte minst vid olika hållplatser.

Herr talman! Nu kommer snart dagen när vi har självkörande fordon på våra vägar. Tekniken har introducerats och byggs successivt ut. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Med utgångspunkt i 2015 års rapport om införandet av självkörande bilar i Sverige behövs en strategi och en handlingsplan för hur självkörande bilar ska introduceras i samhället.

Avslutningsvis vill jag trycka på att Liberalerna anser att satsningar på forskning, till exempel Fordonsstrategisk forskning och innovation, FFI, och samarbete mellan universitet och näringsliv är viktiga pusselbitar för att det svenska fordonsklustret fortsatt ska kunna ligga i framkant. Svensk fordonsindustri inkluderar de största företag vi har här i Sverige. De är, förutom att vara stora arbetsgivare, en stark drivkraft för innovation och utveckling, och de skapar tillväxt i Sverige. Deras nya teknik utnyttjas till exempel även i många andra företag, inom andra branscher.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.