Romina Pourmokhtari

Fru talman! Tack till ledamoten för frågan!

Detta är ett oerhört växande problem. Det går väldigt snabbt. Vi ser hur konsumtionsmönstren bland svenskar skiftas. Man importerar helt enkelt många produkter från företag som inte följer några krav eller regler och där det inte är någon typ av svensk eller europeisk kontroll av produkterna.

Något som är viktigt för alla konsumenter att veta är att man personligen bär ansvar för produkter som man importerar på det viset.

Vi behöver självklart från regeringens sida också göra mycket. Vi har hittills meddelat att vi vill ta bort tullfriheten för försändelser av ringa värde på EU-nivå - det är ett sätt. Vi har också dragit igång ett bredare arbete med flera berörda departement för att helt enkelt täcka in konsumentskydd, konkurrenskraft och hållbarhet och komma åt just denna problematik.

På EU-nivå handlar det också om precis det som ledamoten nämner: att komma åt mellanhänderna, e-handelsplattformarna. Där trycker vi på också på EU-fronten. Men detta är verkligen en prioriterad fråga, som vi kommer att behöva arbeta mer med framöver.

Fru talman! Miljöpartiet verkar uppenbart förvånat över att en högerregering inte bedriver Miljöpartiets klimatpolitik. Varför pratar jag om kärnkraft? Kanske för att vi menar att det är en helt avgörande fråga för Sveriges framtida klimatomställning.

Du talar om Volvo. Du talar kanske inte i dag om SSAB eller om någon av de andra fossila verksamheterna i Sverige, som står för mer än en tredjedel av våra utsläpp och som vill ställa om men som saknar effekten. Därför är kärnkraft relevant. Därför är detta klimatpolitik. Därför kommer en högerregering att fortsätta prata om att Sverige ska ha mer havsbaserad vindkraft än man hade med den tidigare regeringen och att Sverige ska ha mer kärnkraft i stället för att lägga ned kärnkraft, som den tidigare regeringen gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nej, vi kommer inte att börja prata om insatser för biologisk mångfald när vi pratar om klimatpolitik och kärnkraft. Vi menar att det är så här Sverige lyckas med sin klimatomställning.

(Applåder)

Fru talman! Tack till ledamoten för en fråga som jag vet väcker ett starkt engagemang hos Vänsterpartiet såväl som hos många andra partier i riksdagen och självklart hos partierna i regeringen, där vi är helt överens om att arbeta för ett omfattande förbud i EU som ska täcka in, allra främst, de kemikalier som vi kommer väldigt nära inpå.

Vi får helt enkelt se hur förhandlingen fortlöper. Vi måste också tänka på att inte låta perfekt stå i vägen för framstegen, som verkligen behövs på det här området.

Sverige och regeringen kommer att trycka på hårt för ett omfattande förbud så att vi kan sätta stopp för tillförseln av PFAS-gifter i vårt samhälle, i vår miljö och för människor.

Gällande sanering är det en väldigt omfattande sanering som behöver ske. Alla kan väl tänka sig hur det är att rensa PFAS-gifter ur ett stort område. Det är tidskrävande. Det kostar väldigt mycket. Det kommer att vara ett arbete som, trots att det finns stora medel hos myndigheterna, behöver ske över en lång tid.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Låt oss börja med frågan "Vad är en strand?". Om man tittar på hur strandskyddslagstiftningen tillämpas blir man förvånad över vad som omfattas av strandskyddet. Det är precis detta som den här regeringen vill titta på. Hur kan vi exempelvis se till att man ska kunna bygga mer i områden och kommuner där det tidigare inte har exploaterats i särskilt stor utsträckning men där det nu kanske har tillkommit fler människor, mer verksamhet och starkare ekonomi? Detta ska självklart göras i balans med de miljökvaliteter som vi också arbetar för. Detta tittar regeringen på.

Vi har nu tagit ett första steg i rätt riktning, men vi kommer också att titta på hur kommunerna kan få mer att säga till om när det gäller tillämpningen av strandskyddet. Detta arbete pågår. Vi arbetar så snabbt som vi bara kan för att genomföra denna liberalisering och göra Sverige lite friare.

Fru talman! Centerpartiet tycks ha svårt att förstå kopplingen mellan behovet av effekt och el och klimatfrågan. Det är väl ett av de främsta skälen till att man inte ska rösta på Centerpartiet, även om färgen är grön, om man bryr sig om klimatet. Uppenbarligen har Centerpartiet fortfarande inte förstått att det värsta som skulle kunna hända klimatomställningen i Sverige, den omställning som industri- och transportsektor just nu genomgår, är att ren, fossilfri elproduktion läggs ned. Den nedläggning av kärnkraft som har skett är otroligt olycklig, och jag är väldigt oroad över hur vi ska lyckas bygga ut både havsbaserad vindkraft, vilket tar tio år från start till slut, och kärnkraften, för att leverera all den el som behövs för att klimatomställningen återigen ska kunna öka takten.

Men om Centerpartiet hellre höjer bränslepriserna och lutar sig tillbaka får vi helt enkelt se om det är det väljarna vill ha efter valet 2026.

(Applåder)

Fru talman! Det uppdrag vi gett till Miljömålsberedningen och det de nu ska börja arbeta med är att se till att de svenska målen inte arbetar i fel riktning i relation till EU-målen, som Sverige också behöver leva upp till.

Rickard Nordin är säkert väl medveten om att det är genom EU vi ska leva upp till Parisavtalet och FN:s klimatmål. Därför ska de svenska målen inte arbeta i motsatt riktning. Det är det uppdrag Miljömålsberedningen har fått, och det är det jag förväntar mig att de ska ägna sin tid åt. Det nya uppdraget handlar helt enkelt om att Sverige inte bara ska ha högt ställda mål utan också arbeta effektivt och på rätt sätt för att uppnå dem.

Fru talman! Klimatfrågan är viktig och debatteras ständigt. Det handlar om hur Sverige ska leva upp till sina mål. Det intressanta är vad som krävs för att Sverige ska minska sina utsläpp. Vi ser att två tredjedelar av Sveriges utsläpp kommer från industrin och transportsektorn.

Varje dag när jag talar med just industrin och transportsektorn är deras största farhåga och det de oroas mest över när det gäller hur Sveriges utsläpp ska minska frågan om det kommer att finnas tillräckligt med effekt och om elfrågan håller ihop eller inte. Sviker man i elfrågan finns det inga sätt för Sverige att minska sina utsläpp. Det är elen som gör att vi kan minska våra utsläpp.

Regeringen arbetar hårt för mer vindkraft och kärnkraft i Sverige. Det är därför den här regeringen har sagt ja till fler projekt för att utveckla havsbaserad vindkraft än vad den förra regeringen gjorde. Vi lägger om politiken så att ny kärnkraft kan byggas. Det kommer att leda till riktiga resultat med minskade utsläpp på lång sikt. Det kommer att kunna bidra till att Sverige lever upp till sina klimatmål.

Herr talman! Ledamoten Vencu Velasquez Castro valde att sätta sig ned med den avslutande meningen i sitt första anförande: att Sverige har minskat på sitt bistånd till klimatet, inte till den globala klimatfonden. Om det handlar om olika specifika fonder kan säkert ledamotens olika påståenden om realökningar och annat vara korrekta. Men ledamoten sa att regeringen har minskat Sveriges klimatbistånd, och det stämmer inte. Regeringen har ökat Sveriges klimatbistånd.

Det är därför jag blir arg på ledamöterna. Det är därför jag blir genuint förbannad på att ledamöterna står i riksdagens kammare och kommer med påståenden som inte stämmer. Man menar att regeringen sänker klimatbiståndet och att klimatomställningen är på väg åt helt fel håll.

Sveriges utsläpp minskade 2022 och 2023. De beräknas öka något 2024, för att sedan minska igen 2025, 2026, 2027, 2028, 2029 och 2030 tack vare den av regeringen förda klimatpolitiken.

Det är helt enkelt så att regeringen implementerar EU:s utsläppshandelssystem så brett och så tidigt som möjligt. Vi kompletterar det med olika satsningar för att ställa om den tunga fordonsflottan. Vi påbörjar en omställning av jordbruket, som tidigare regeringar inte har gjort någonting åt. Vi tar ansvar för industrins elförsörjning. När det sker lever vi med viss marginal upp till de tuffaste klimatmålen som finns för Sverige, som är vårt ESR-åtagande gentemot EU. Det är en årlig utsläppsbana till 2030.

Herr talman! Jag blir förbannad. Jag blir arg. Det är ett helt riktigt påstående. Skälet till att jag blir det är att Sverige är ett av världens bästa länder när det gäller klimatomställning.

Skälet till att vi ligger så långt före är inte minst att vi byggde kärnkraft på 70-talet. Man lyssnade på Bengt Westerberg i stället för Socialdemokraternas planer om att bygga kolkraftverk längs hela kusten. Det var en debatt som vi livligt fick föra.

Nu får vi föra samma debatt. Utan elen kommer Sveriges utsläpp tyvärr att sluta vara lägst i EU, såsom det är nu per capita, tillsammans med Portugals.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig då återigen börja med att kommentera att man refererar till en organisations rankning. Denna organisation menar att Sverige är sämre än Indien på att minska utsläpp och vara bra för klimatet. Indiens utsläpp har nära fördubblats de senaste 20 åren, medan Sveriges har minskat med över en tredjedel. Det är anmärkningsvärt, tycker jag, att det är den mätningen man tycker är bra - mätningen som menar att det är bra att importera fossila bränslen från Ryssland. Men det får stå för Socialdemokraterna. Det får stå i protokollen från den här interpellationsdebatten att man menar att den typen av mätningar och den typen av organisationer är lämpliga att vara ledande för debatten vi har i dag i kammaren, herr talman.

Man menar att Sveriges internationella trovärdighet ska ha minskat kraftigt. Det beror väl i så fall inte minst på grund av den smutskastning som just nu pågår. Ledamoten Vencu Velasquez Castro säger att Sveriges regering har minskat Sveriges klimatbistånd. Att vi har minskat klimatbiståndet var det sista ledamoten sa i sitt första anförande i debatten innan han gick och satte sig ned. I själva verket ökade regeringen Sveriges klimatbistånd med över 800 miljoner bara förra året.

När vi tillträdde skrev vi i Tidöavtalet att klimatbiståndet skulle öka, och vi har ökat det. Vi har gjort det för att vi har gjort prioriteringar i det biståndsarbete som Sverige genomför. Den tidigare regeringen påstod att den skulle öka sitt klimatbistånd. Sedan kunde den inte leva upp till det. Det hände en massa saker i omvärlden som gjorde att den sedan inte ökade sitt klimatbistånd.

Jag menar att Aida Birinxhiku har helt rätt när hon säger att vi ska ha sakliga debatter i kammaren. Det är dock svårt att ha sakliga debatter när det slängs ut påståenden som inte stämmer, som att den här regeringen skulle ha minskat Sveriges klimatbistånd. Det stämmer inte. Sverige har ökat sitt klimatbistånd.

En fråga handlade om statsbudgetar, trots att jag inte nämnt det och trots att det inte diskuterats här i debatten tidigare. Den enda budget som har varit större än de klimat- och miljöbudgetar som jag har lagt fram som klimat- och miljöminister i den här regeringen är budgeten för 2022. Budgeten för 2022 var den M-KD-SD-budget som fick gehör i denna kammare. Detta innebär att alla budgetar vi har lagt fram har varit större än alla egna budgetar som S-MP-regeringen fick igenom. Om man menar att det påståendet inte stämmer får man helt enkelt läsa siffrorna i statsbudgetarna.

När jag ena stunden säger att Sveriges utsläpp inte har ökat för att andra stunden säga att vi beräknar att de ökar detta år och att SCB:s mätningar ligger i linje med vår bedömning menar man att jag far med osanning eller ljuger. Det talades också om ett engelskt begrepp som jag inte ska använda i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har hört att ledamoten Birinxhiku är jurist. Därmed borde hon förstå vad jag nu beskriver för henne. Det finns en skillnad i innebörd mellan orden "prognos" och "resultat". Prognosen baseras på en bedömning av hur stora utsläppen blir. Resultatet är det faktiska utfallet av utsläpp enligt vad vi har kunnat mäta. När jag säger att Sveriges utsläpp inte har ökat sedan jag tillträdde refererar jag till Sveriges offentliga statistik, som Naturvårdsverket plockar fram. Utöver det finns det beräkningar och bedömningar som vi själva gör, där vi menar att utsläppen beräknas öka något 2024.

En annan fråga man tydligen tycker är relevant för denna debatt är huruvida jag tänker avgå eller inte. Det jag har redogjort för i en intervju under ett COP-möte är att om vi rör oss längre bort från Sveriges klimatmål och Sveriges utsläpp ökar kommer jag att avgå. Bedömningen just nu är att Sveriges utsläpp kommer att vara lägre 2026 än när jag tillträdde. Därmed har den här regeringen minskat utsläppen, inte ökat dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Den här regeringen har ökat Sveriges klimatbistånd med över 800 miljoner bara förra året. Och här står ledamöterna och pratar om sänkt klimatbistånd. Läs statsbudgeten!

Ledamöterna undrar också om regeringen tar CCPI på allvar. Vilka är CCPI? Har vi någonsin pratat om deras granskningar tidigare? Vi kanske ska kolla lite på vilka de är. CCPI är en intresseorganisation som bland annat tycker att det var bra att öka rysk import av fossil energi till förmån för att stänga ned ren energi i Tyskland. Det är en sak som i alla fall får mig att reagera och undra lite vad det är för typ av organisation som publicerar en egen rankning.

CCPI är en organisation som menar att Sverige faller i klimatrankningen och att Indien är bättre än Sverige. I Indien har utsläppen ökat under 19 av de senaste 20 åren. De har i grova drag fördubblats de senaste 20 åren. I Sverige har utsläppen de senaste 20 åren minskat varje år med undantag för vissa specifika år såsom 2009, då vi skulle komma tillbaka efter en finanskris, 2021, då vi skulle komma tillbaka efter pandemin, och detta år, då utsläppen beräknas öka något på grund av att regeringen tillfälligt sänker reduktionsplikten.

I den här rankningen menar man alltså att Sverige, vars utsläpp har minskat varje år de senaste 20 åren med undantag av två, är sämre på att minska utsläpp och sämre för klimatet än Indien, vars utsläpp har ökat varje år med undantag för ett och som har närapå fördubblat sina utsläpp de senaste 20 åren.

Om en mätning visar att Sverige, som kraftigt har minskat sina utsläpp de senaste 20 åren, är sämre än Indien, som närmast har fördubblat sina utsläpp de senaste 20 åren, på att minska utsläpp och vara bra för klimatet är det enligt mig helt enkelt en kass rankning. Därmed har vi avslutat den irrelevanta frågan om en tysk rankning.

Om man är intresserad av verklig klimatpolitik - ni vet sådan som minskar utsläppen - kan man tala om det som ledamoten Magnusson undrade över, herr talman. Han frågade vilka åtgärder det är som ska minska utsläppen i Sverige den kommande tiden.

Låt oss titta på den temporära ökningen 2024. Om man lusläser den statistik över Sveriges utsläpp som publiceras av Naturvårdsverket ser man att det inte är endast reduktionsplikt och politiken som bedrivs aktivt i inblandningssyfte som påverkar Sveriges utsläpp, utan det är också andra saker. En relevant sådan sak är när industrin, som planerat att minska sina utsläpp, behöver skjuta fram sina planer då de inte kan få den mängd el de behöver.

När jag träffar folk som arbetar med att minska utsläpp i Sverige, som har stor industri eller som är aktiva inom transportsektorn eller till och med inom jordbruket, där man kan göra ren gödsel, talar alla allra främst om en viktig fråga. Det är en fråga som är långt viktigare än alla andra frågor, och det handlar om hur vi ska få all ren el som de behöver för sin omställning.

Det spelar ingen roll vilken regering som sitter vid makten om det inte finns tillräckligt med el. Elen är det allra viktigaste för att Sverige ska lyckas med sin klimatomställning. På det området gör regeringen väldigt mycket som jag inte kommer att hinna redogöra för under denna korta tid, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har ökat klimatbiståndet med över 800 miljoner. Vi har inlett olika samarbeten med andra länder för att minska utsläpp i deras länder. Sveriges utsläpp bedöms tillfälligt öka i år, och bedömningen i SCB:s statistik ligger helt i linje med det vi själva har räknat på i Sveriges klimatredovisning.

Herr talman! Aida Birinxhiku har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska Sveriges växthusgasutsläpp.

Adrian Magnusson har frågat mig vad jag och regeringen gör för att dagens unga och framtida generationer inte ska behöva uppleva 3 graders uppvärmning, vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att minska utsläppen i stället för att öka dem och om jag avser att begära mitt entledigande med anledning av att utsläppen har ökat.

Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att få ned Sveriges utsläpp av växthusgaser och vilka åtgärder jag ämnar vidta för att Sverige ska bidra till att fler länder ska leva upp till Parisavtalets åtaganden.

Klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar. Som interpellanterna säger kommer dagens unga och framtida generationer att få hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Jag vill dock understryka att det redan i dag är så att världens länder allt oftare drabbas av extremväder som ett resultat av världens utsläpp av växthusgaser. Effekterna av klimatförändringarna är därmed inte bara något som kommer att drabba framtida generationer, utan detta är i allra högsta grad ett verkligt problem redan nu.

För att undvika att ökningen av den globala medeltemperaturen överstiger 1 ½ grad behövs kraftfulla åtgärder på kort sikt. Världens samlade utsläpp måste nå en kulmen och börja minska i närtid.

Jag har tidigare konstaterat att Sveriges utsläpp inte har ökat sedan regeringen tillträdde hösten 2022. Naturvårdsverket har publicerat statistik för 2022 och preliminär statistik för 2023. År 2022 minskade utsläppen med 5 procent jämfört med föregående år, och år 2023 minskade utsläppen preliminärt med 2 procent jämfört med år 2022. Det stämmer helt enkelt inte att utsläppen har ökat sedan regeringen tillträdde när det gäller de år som Naturvårdsverket hittills har publicerat statistik för.

I år förväntar vi oss en tillfällig utsläppsökning till följd av den sänkta reduktionsplikten för 2024. Den ökning som SCB:s kvartalsstatistik visar är väntad och ligger i linje med den bedömning av utsläppsutvecklingen som regeringen gör och redovisar i sin klimatredovisning. Om interpellanterna hade läst vår statsbudget hade den här debatten kunnat hållas för ett bra tag sedan.

Det bör dock påpekas att den kvartalsstatistik som SCB publicerar skiljer sig från Sveriges officiella utsläppsstatistik, som publiceras av Naturvårdsverket. SCB publicerar statistik över produktionsbaserade utsläpp av svenska aktörer. Detta innefattar bland annat sådant som sker utanför Sveriges gränser. Naturvårdsverket publicerar i stället territoriell statistik, det vill säga utsläpp inom Sveriges gränser. Det är den territoriella statistiken som vi rapporterar till EU och FN och som används för uppföljning av Sveriges klimatmål och för Parisavtalet.

Att utsläppen bedöms öka tillfälligt 2024 beror främst på den sänkta reduktionsplikten. Reduktionsplikten sänktes i ett läge där hushåll och företag var hårt pressade av hög inflation och höga bensin- och dieselpriser. För att man ska kunna föra en ambitiös, effektiv och rättvis klimatpolitik krävs att det finns en acceptans för den politik som förs. Den tidigare regeringens politik hade lett till stegrande priser. Det var nödvändigt att genomföra en sänkning för att skapa acceptans för klimatpolitiken och minska bördan för pressade hushåll och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I årets förslag till statsbudget har vi lagt om politiken med en ny typ av reduktionsplikt som sänker utsläppen utan att höja priserna. Den nya reduktionsplikten kommer tillsammans med övriga satsningar i budgetpropositionen för 2025 att leda till att utsläppen minskar under de kommande åren och till att Sverige bedöms nå sitt ESR-åtagande till 2030 gentemot EU med viss marginal.

Angående frågan hur Sverige ska bidra till att fler länder ska leva upp till Parisavtalets åtaganden vill jag säga att jag nyss kom hem från COP 29 i Baku, där Sverige bilateralt, genom EU och tillsammans med andra globala partner har drivit på för ökad ambition i klimatarbetet.

Regeringen arbetar vidare med att utöka och effektivisera klimatbiståndet och med att bidra till grön omställning i andra länder genom den nya utrikeshandelsstrategin. Regeringen har också nyligen tillsatt en utredning som har som syfte att lämna förslag på hur Sverige kan stärka och utveckla sitt internationella klimatarbete. Detta kommer att bli ett viktigt underlag för att fortsätta utveckla det internationella arbetet och bidra till att fler länder kan ställa om.

Från regeringens sida har vi steg för steg gått fram med fler kulörer i den breda palett av nya styrmedel som vi vill se för att minska utsläppen och nå klimatmålen. Men det behövs mer. Det behövs fler lösningar och fler nya förslag för att säkerställa att vi når våra nationella klimatmål och ambitiösa åtaganden gentemot EU både på kort och på lång sikt. Därför har vi bland annat tillsatt Styrmedelsutredningen, som ska fortsätta att fylla på regeringens palett av åtgärder gentemot transportsektorn.

Vi i regeringen har påbörjat ett nytt kapitel i svensk klimatpolitik, som vi ser fram emot att fortsätta skriva. Det har gått två år sedan vi påbörjade vår omläggning av klimatpolitiken. Som Sveriges klimat- och miljöminister är jag stolt över att vår ambitiösa och effektiva klimatpolitik börjar visa resultat.

Herr talman! Jag tänker endast kommentera påståendet om att utsläppen i Sverige minskade 2023 och att det inte skulle ha med att regeringen tillträdde 2022/2023 eller med regeringens statsbudget för 2023 att göra. Att det skulle vara den förra regeringen som gjorde att utsläppen minskade 2023 har jag aldrig hört någon annan stämma in i.

Prognoserna var 2023 att utsläppen skulle komma att öka eftersom den här regeringen sänkte bränsleskatterna. Verkligheten och utfallet blev att regeringen sänkte bränsleskatterna och att folk i Sverige fick mer pengar i plånböckerna men inte körde mer bil. Den skatteändring vi gjorde ledde alltså inte till ökade utsläpp, trots att myndigheterna och alla möjliga utgick från att den skulle innebära det. Därför minskade utsläppen förra året. Det berodde inte på något hokuspokus från en rödgrön regering som inte sitter vid makten. Det berodde helt enkelt på att när vi sänkte bränsleskatterna körde folk inte mer utan fick behålla mer pengar i plånboken.

Det är ett typiskt exempel på vattenmelonpolitik, där det är grönt på utsidan men rött på insidan. Det är socialism som paketeras som klimatpolitik, men det hade de facto inte några effekter på Sveriges utsläpp.

Jag tycker att det är väldigt positivt att vi märkte att svenskarna kunde få behålla mer av sina egna pengar i plånböckerna utan att Sveriges utsläpp ökade. Men jag förstår nu att Vänsterpartiet numera menar att det var tack vare den förra regeringen och att det inte hade någonting med politiken som bedrevs att göra.

Politiken vi bedriver i statsbudgetar påverkar kraftigt. Därför beräknas den temporära sänkning av reduktionsplikten som sker det här året visa effekter. Om den gör det eller inte vet vi inte, eftersom de mätningar som Vänsterpartiet refererar till inte mäter Sveriges territoriella utsläpp, utan de mäter Sveriges produktionsbaserade utsläpp. Det är två olika saker. Men det får vi tillfälle att diskutera i nästa interpellationsdebatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag har svårt att hålla mig för skratt när ledamoten säger att regeringen säger att vi inte har planerat att göra någonting, att det inte finns några reella förslag och att vi har lagt det i en utredning och slösat bort två år.

Jag ska helt enkelt upprepa vad regeringen har gjort sedan vi tillträdde. Vi har alltså inte avstått från att göra någonting alls, som ledamoten påstår här i kammaren, utan vi har gjort ganska många saker, som jag uppenbarligen verkar behöva upprepa.

Det regeringen har gjort är att vi i vår klimathandlingsplan har beslutat att vi ska implementera ETS 2 så tidigt och brett som möjligt. Om man förstår klimatpolitik förstår man också hur oerhört stora effekter ett sådant beslut får när det gäller att minska utsläpp.

Ledamoten själv är väldigt stolt över de förslag som Vänsterpartiet vill satsa på i sin budget. Jag noterar att ganska många institutioner har påpekat att dessa inte har påvisade effekter när det gäller minskade utsläpp. Det låter säkert jättebra att stå här och rabbla upp förslagen som Vänsterpartiet vill satsa på. På grund av brist på tid kan jag inte gå in på vilka de är. Men regeringen har en annan ståndpunkt när det gäller flera av dem, och det beror helt enkelt på att det inte finns några påvisade effekter när det gäller utsläppsminskningar. Men det låter säkert jättebra att satsa pengar på sådant som inte minskar utsläpp men låter bra för klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gör regeringen i stället? Vi gör sådant som faktiskt ger effekt, exempelvis att tillämpa att ETS så tidigt och brett som möjligt. Regeringen satsar väldigt hårt på att få till ett marknadsintroduktionsstöd som innebär klimatpremier för såväl lätta och tunga fordon som lätta lastbilar och arbetsmaskiner, så att man kan hitta miljöarbetsmaskiner. Det finns till och med eldrivna arbetsmaskiner att köpa. Vi har sett till att stödet också går att använda om man leasar fordon, eftersom ganska många småföretagare inte har råd att köpa sådana stora, dyra fordon utan leasar i stället. Det har vi öppnat upp för.

Vi ser också till att alla stöd vi inför för transportsektorn inte exkluderar andrahandsmarknaden, eftersom andrahandsmarknaden blir väldigt relevant i takt med att den sektorn utvecklas.

Vår regering har satsat väldigt hårt på laddinfrastrukturen.

Vi har infört ändringar i reduktionsplikten för att främja fossilfria drivmedel.

Vi har stärkt sjöfartens roll i vårt hållbara transportsystem och skapat olika investeringsstöd för att flytta godstransporter till sjöfart och järnväg.

Vi har plockat fram ett förslag till en infrastrukturproposition som föreslår så pass stora satsningar på järnvägar att myndigheterna säger att de inte kan ta emot mer pengar än så, eftersom det inte går att genomföra i en annan takt.

Det låter alltså väldigt bra när Vänsterpartiet står här och säger: Vi vill göra samma sak som regeringen med satsningar på järnvägar, men vi vill att det går ännu snabbare. Då kan jag meddela Kajsa Fredholm att myndigheterna säger: Vi kan inte leverera mer än så här. Och det är den nivån, den maxnivå som vi kan lägga oss på, som regeringen har lagt sig på. Det är helt enkelt inte ett korrekt påstående att den här regeringen skulle ha en sämre prioritering av det här.

En väl fungerande transportinfrastruktur är enligt oss oerhört viktig, inte minst för kollektivtrafiken. Det har bäring på detta.

Vi har gjort många fler saker som jag inte hinner prata om i dag. Men som man kan höra, herr talman, blir jag ganska frustrerad över dessa lösryckta påståenden om att regeringen inte gör någonting, att regeringen vill slösa med tiden och att det är en förlorad mandatperiod där man tillsätter en utredning.

Det stämmer inte. Den här regeringen plockar fram väldigt många olika förslag som vi också menar ska ha påvisad effekt för utsläppsminskningar, för att vi ska kunna motivera dem för svenska skattebetalare. Det är så man bedriver en klimatpolitik som är inte bara ambitiös utan också effektiv.

Herr talman! Jag förstår att Vänsterpartiet är väldigt ivriga och önskar att man ska nå alla klimatmål nu. Därför tycker jag att det är intressant att läsa Vänsterpartiets förslag till budget. Det regeringen gör i sin statsbudget för 2025 är att vi lägger fram en ny reduktionsplikt och nyttjar den möjlighet som EU har gett oss att inkludera el från publika laddstolpar. Vi menar att det är alldeles riktigt att göra det för att följa den utveckling som sker inom EU där man vill inkludera el, där man tycker att elektrifieringen av fordonsflottan är väldigt viktig och där man kanske också tar hänsyn till den utveckling kring biodrivmedel som har skett.

Biodrivmedel och det vi använder i samband med reduktionsplikt kanske inte ska gå endast till höga reduktionsplikter för personbilar. Kanske ska det tvärtom kunna balanseras gentemot den reduktionsplikt som vi nu inom EU har beslutat att vi ska ha för flyget. Det är en väldigt skarp kurva. Även sjöfarten vill nyttja fossilfria drivmedel. Det är bara två exempel av många industrier och branscher som vill använda biodrivmedel för att kunna ha klimatkompensation.

Förändringen att inkludera el från publika laddstolpar är helt enkelt något som det endast är ansvarsfullt att göra. Vi är väldigt positiva till att även EU har insett detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Vänsterpartiets budgetmotion - deras skuggbudget, herr talman - nämner man inte reduktionsplikten. Därmed kan det antas att Vänsterpartiet godkänner regeringens förslag till reduktionsplikt och således inte har några förslag själva på en politik som skulle leva upp till det 70-procentsmål där vi nu ligger på endast 38 procents minskning.

Det är jättepositivt att Vänsterpartiet i sina skuggbudgetar vill göra stora satsningar på Klimatklivet och på elbilspremier. Det är en politik som vi delar. Vi vill också göra stora satsningar på Klimatklivet, inte minst för laddinfrastruktur. Vi vill ha en ny elbilspremie som vi vill rikta mot glesbygd och folk som har långt till kollektivtrafik. Men det jag märker är att det blir lite svårt att debattera mot en opposition som i praktiken inte har förslag om det man här är kritisk till.

Man kan självklart kräva mer av regeringen än av sig själv. Jag vill dock påpeka att jag inte märker att Vänsterpartiet i sin skuggbudget lägger fram något annat förslag än det som regeringen driver för att nå just de här målen, alltså transportmålen för klimatet på kort sikt i Sverige nationellt.

Herr talman! Det finns många olika åtgärder vi behöver vidta för att minska utsläppen från vägfordon. En av de allra viktigaste är att EU:s utsläppshandelssystem framöver kommer att inkludera vägtransporter. Från och med 2027 kommer det att finnas ett pris på koldioxidutsläppen från våra vägtransporter. Detta är ett väldigt skarpt styrmedel som vi förväntar oss kommer att få stora effekter.

Det finns också striktare koldioxidkrav numera, nämligen krav på nollutsläpp för 100 procent av nya lätta fordon till 2035 och för 90 procent av nya tunga fordon till 2040.

Här behöver Sverige göra en resa. Vi är väldigt bra på att ha en hög andel laddbara fordon i vår trafik. Vi ligger inte riktigt på Islands och Norges nivå, men vi är där uppe i toppen när det gäller andelen laddbara fordon i personbilstrafiken. Vi ligger dock efter när det kommer till tunga fordon. Där har vi stora utsläpp.

Detta är stora fordon som drar mycket drivmedel, och därför satsar regeringen just nu väldigt mycket på att ställa om den tunga transportflottan. Det tror jag är en typisk sådan sak som är viktig att prioritera under den här perioden, när vi märker att elbilar blir allt billigare och att det fortfarande är en stor utmaning att ställa om den tunga fordonssektorn, där priserna är högre och därmed också tröskeln.

Herr talman! har frågat mig om jag avser att verka för nya åtgärder i närtid - och i så fall vilka - som rättvist minskar utsläppen för att nå målen till 2030 genom att åtgärderna underlättar och belönar minskad användning av fossila bränslen. Hon har också frågat om jag avser att verka för att ytterligare styrmedel, förutom de som signaleras i regeringens klimathandlingsplan, införs före maj 2026 för att minska utsläppen från inrikes transporter i linje med antaget klimatmål om att minska utsläppen från sektorn med 70 procent senast år 2030.

Kajsa Fredholm har också frågat mig om jag avser att verka för ökade nationella satsningar på kollektivtrafik för att uppnå dessa mål och åtaganden för klimatet till 2030 och för att en samlad plan tas fram för att öka upptaget av koldioxid i skog och mark i enlighet med Klimatpolitiska rådets rekommendationer.

Sedan regeringen tillträdde hösten 2022 har Sveriges utsläpp fortsatt att minska. Enligt Naturvårdsverkets statistik minskade Sveriges utsläpp med 5 procent under 2022 jämfört med året innan, och preliminär statistik för 2023 visar en ytterligare minskning med 2 procent i jämförelse med året innan. Trots en förväntad tillfällig utsläppsökning 2024 på grund av sänkt reduktionsplikt bedömer regeringen att klimatmålen för 2030 i ESR-sektorn kan nås med viss marginal, tack vare nya åtgärder i budgeten för 2025.

Herr talman! Utsläppen från transportsektorn fortsätter också att minska. Minskningen var 1 procent under 2023 jämfört med 2022. Sveriges mål är att minska utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Hittills har de utsläppen minskat med 34 procent, vilket innebär att ytterligare kraftiga åtgärder behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU:s styrmedel blir allt viktigare för att minska utsläppen. Det nya utsläppshandelssystemet ETS 2 omfattar koldioxidutsläpp från byggnader och vägtransporter, nya koldioxidkrav för lätta respektive tunga fordon samt främjad användning av förnybara drivmedel och utbyggnad av laddstationer genom olika EU-förordningar.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att komplettera EU:s styrmedel. Bland annat har anslagen för marknadsintroduktionsstöd till fossilfria fordon och arbetsmaskiner ökat kraftigt för 2024-2026. Laddinfrastrukturen är avgörande för elektrifieringen, och genom Klimatklivet har över 180 000 laddpunkter fått stöd. Regeringen har också infört ändringar i reduktionsplikten för att främja fossilfria drivmedel.

Regeringen har även infört åtgärder för att stärka sjöfartens roll i ett hållbart transportsystem, inklusive ett investeringsstöd för att flytta godstransporter till sjöfart och järnväg, vilket minskar utsläppen.

För att minska klimatpåverkan från flyget, herr talman, har Sverige infört miljödifferentierade start- och landningsavgifter och stöder utvecklingen av elflyg. I regeringens infrastrukturproposition föreslås en historisk satsning på infrastruktur för planperioden 2026-2037. Det är en ökning med över 200 miljarder kronor jämfört med perioden 2022-2033. Vi vet att en väl fungerande transportinfrastruktur, inte minst med järnvägar, förbättrar förutsättningarna för alla typer av kollektivtrafik.

Prognoserna för marksektorn visar ett mindre nettoupptag jämfört med Sveriges åtaganden enligt LULUCF-förordningen. Dessa prognoser är starkt beroende av tillväxten i skogen. Detta är en sektor med stora naturliga variationer, och den parlamentariska Miljömålsberedningen har ett tilläggsdirektiv att föreslå en strategi för att nå LULUCF-åtagandet (dir. 2022:126), med ett betänkande som väntas i februari 2025. Vi ser fram emot att ta emot Miljömålsberedningens förslag och kommer därefter att bereda dessa vidare i Regeringskansliet.

Regeringen har även tillsatt en utredning som ska föreslå styrmedel för att bidra till en utfasning av fossila bränslen och till att nå klimatåtaganden i EU (dir. 2024:98). Denna utredning ska säkerställa att Sveriges höga klimatåtaganden gentemot EU nås utan att hushållen och näringslivet drabbas av orimligt höga kostnader.

Regeringen tar klimatmålen på största allvar och kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att nå dem. Genom en kombination av nationella initiativ och EU-styrmedel arbetar vi från Sveriges sida för att minska utsläppen och uppnå våra klimatmål för 2030. Regeringen följer utvecklingen nära och analyserar alltid behovet av ytterligare åtgärder.

Herr talman! Jag får väl återigen påpeka att jag inte håller med om bilden av att vi gömmer oss i frågor som rör artskyddet. Jag har gjort flera intervjuer om artskyddsfrågan, inte minst när utredningen tillsattes men också i samband med att vi tillsatte den stora bioekonomi- och skogsutredning som också pågår. Jag ger alltså ett flertal intervjuer, men jag kan väl efterfråga någon sorts sympati för att jag som minister har ansvar för väldigt många olika frågor och inte talar om dessa frågor varje dag. Jag och Peter Kullgren försöker samlat hantera dessa frågor på bästa sätt. Det är dock absolut inte så att det inte har gjorts några intervjuer om den här utredningen och att jag inte har redogjort för vilka delar utredningen ämnar titta på. Det har dessutom varit intervjuer i de nischade tidningarna, som såklart är särskilt intresserade av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har helt enkelt en bild av att det finns tillämpningar som pågår i dag som inte är lämpliga, och vi vill förändra villkoren för dessa. När det gäller exempelvis det pågående ärendet i EU-domstolen påpekar regeringen och Sverige just nu att det är viktigt att fågeldirektivet inte tolkas som att enskilda fåglar ska bedömas, alltså en handlings påverkan på enskilda fåglar. Då hamnar vi nämligen i en situation som är helt orimlig och där vi helt enkelt inte kan nyttja vår skog på det sätt som Sverige behöver. En sådan tolkning riskerar att göra det helt orimligt i förhållande till svenskt skogsbruk.

Detta är ett exempel på en sak som regeringen driver på för. De svenska myndigheterna Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har gjort bedömningen att EU-domstolen ger stöd för en tolkning som innebär att det krävs en viss nivå av påverkan på artens population för att en fridlysning i fågeldirektivet ska gälla.

Det rör alltså lite på sig, vill jag väcka hopp om så här i slutet av den här interpellationsdebatten. Jag ser fram emot att diskutera frågan vidare, inte minst med de två ledamöter som jag diskuterat den med i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag ska börja med att svara ledamoten Helena Lindahl avseende vad det är staten håller på med när den tillämpar dessa lagstiftningar och om staten inte kraftigt överträtt den gräns den bör hålla sig till. Statsapparaten regleras genom de lagar och beslut riksdag och regering fattar, och det är vi som behöver se till att lagarna tillämpas på det sätt som de är tänkta att tillämpas. Detta kan göras genom förtydliganden av hur lagarna ska tillämpas men också genom att vara mer proaktiv med att förändra dem, vilket denna regering vill göra utifrån flera av de utredningar som pågår. En av dem är den bokstavsutredning som berör det vi talar om här i dag, men det pågår även andra arbeten i regeringen för att främja skogsproduktionen i Sverige och stärka Sveriges bioekonomi.

Det har ju inte gjorts någon skogspolitisk reform sedan tidigt 90-tal, så det finns ett behov av att förbättra den svenska skogspolitiken. Detta arbete förväntar jag mig att Centerpartiet kommer att engagera sig mycket i.

När det gäller de pågående ärendena i EU-domstolen är det inte korrekt att påstå att regeringen lutar sig tillbaka och väntar på vad EU-domstolen gör. Det jag gjorde var att upplysa om att det finns två pågående fall i EU-domstolen som handlar om precis detta, och Sverige väljer att engagera sig aktivt i dessa mål för att på olika sätt kunna bidra till att värna svenska intressen. Det märks inte minst i dagens debatt hur mycket Sverige påverkas av de beslut som fattas inom EU:s institutioner, och därför är det viktigt att ha ett engagemang även där.

När det gäller Finland menar många att Finland har en betydligt mer tillåtande tolkning av regleringarna.

Som jag har redogjort för bereder regeringen för närvarande frågor om artskyddet, och vi har ett väldigt omfattande underlag i Artskyddsutredningens betänkande. Här ingår förstås olika remissvar och tankar, inte minst rörande genomförandet av EU:s artskydd. Det pågår alltså ett aktivt arbete, och alla EU:s medlemsstater är skyldiga att skydda arter på samma nivå, i enlighet med kraven i både fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Man har också ett krav på att införa nationella bestämmelser.

Det är givetvis relevant att diskutera skillnaderna i hur länder gör. Om Finland inte kräver strikta skydd för fåglars livsmiljöer, varför gör Sverige det, är en fråga som ibland ställs. Sanningen är att det inte finns någon sådan bestämmelse i det svenska regelverket. Det florerar alltså en del felaktigheter, exempelvis när man jämför Sverige med Finland. Det finns ingen bestämmelse i det svenska regelverket om strikt skydd för fåglars livsmiljöer. De bestämmelser som finns i artskyddsförordningen styr givetvis fågeldirektivets fridlysningsbestämmelser, och det ligger i linje med direktivets bestämmelser - så det är helt enkelt där skillnaden uppstår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan försäkra ledamöterna om att detta är en fråga vi säkert kommer att få tillfälle att diskutera vidare, inte minst när regeringen kan lägga fram de förslag vi ämnar lägga fram när utredningen har tittat på detta. Att det skulle vara en intern, undangömd bokstavsutredning är ett felaktigt påstående. Att göra en utredning internt kan leda till att det går ganska mycket snabbare, vilket vi är måna om. Om man är intresserad av vad som gäller avseende dessa direktiv är det bara att läsa om det på regeringen.se, så det är inte särskilt undangömt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Möjligen är det så att vi liberaler gärna lusläser och fortfarande har lite folkpartism inom oss, men om frågan nu väcker så enormt engagemang inom Centerpartiet och de verkligen brinner för en stark ägande- och brukanderätt skulle jag önska att de åtminstone hade läst direktiven till den pågående utredningen. Men eftersom ledamöterna inte verkar vara införstådda med vad regeringen arbetar med på det här området får jag väl väldigt tydligt redogöra för det.

När jag kom med vår regering till Regeringskansliet såg jag - precis som jag nämnde i mitt svar - att den förra regeringen hade gjort förändringar men också att de absolut inte är tillräckliga. Centerpartiet och Liberalerna lyckades inte få till en tillräcklig förbättring under det tidigare regeringssamarbetet.

Herr talman! Nu har vi en liberal, borgerlig regering, och då är det väldigt enkelt att arbeta fram politik som ska stärka ägande- och brukanderätten. För oss är den en grundläggande princip.

Den pågående bokstavsutredningen, som regeringen har tillsatt, består av två huvuduppdrag. Det första är att ta fram förslag på ändrade bestämmelser om nationell fridlysning. Det är helt korrekt att nationell fridlysning inte omfattar fåglar. Varför? Jo, för att alla vilt förekommande fåglar i Sverige skyddas av EU:s fågeldirektiv.

Det andra huvuduppdraget i min utredning är att ta fram förslag på bestämmelser om rätt till ersättning för begränsningar i markanvändning till följd av fridlysning. Det huvuduppdraget omfattar alltså frågan, eftersom rätten till ersättning omfattar all fridlysning - både fridlysning av arter som har skydd enligt EU-lagstiftning och arter som har skydd enligt nationell fridlysning. Nu har jag redogjort för vad regeringen tittar på genom den här utredningen.

Den pågående bokstavsutredningen tittar alltså både på frågor som rör ändringar av den nationella fridlysningen och på aspekter som rör fåglar genom att de helt enkelt inte omfattas av den del av uppdraget som avser nationell fridlysning. Det är helt korrekt. Men de omfattas av den del som rör ersättningsfrågor.

Herr talman! Regeringen delar bilden av problematiken som ledamöterna lyfter fram. Det finns problem med dagens utformning och med tillämpningen av artskyddsreglerna. Därför pågår den här utredningen. Det är en så kallad bokstavsutredning som ska komplettera underlaget som redan finns i form av den tidigare artskyddsutredningens betänkande.

Jag vill även nämna att det pågår väldigt många olika processer parallellt. En process som inte minst blir relevant för alla oss som engagerar oss i den här frågan är hur EU:s fågeldirektiv ska tolkas. Det tillhör den mest grundläggande problematiken i den situation som uppstår hos många skogsägare i Sverige. Det finns två pågående mål i EU-domstolen som handlar om just detta. Jag vill lyfta fram för ledamöterna att Sverige engagerar sig väldigt aktivt i dessa mål för att värna om våra svenska intressen. Vi följer hur dessa domstolsärenden faller ut, för jag tror att det kommer att påverka hur fågeldirektivet tillämpas i hela EU och också i Sverige.

Herr talman! Helena Lindahl har frågat mig om jag avser att agera för att lättnader kring implementeringen av EU:s fågeldirektiv ska inkluderas i artskyddsutredningen och om jag avser att agera för att skogsägare ska garanteras statlig ersättning om en fågelart hindrar avverkning.

Den dåvarande regeringen gjorde i juni 2022 en ändring i artskyddsförordningen baserat på förslag från den tidigare artskyddsutredningen (SOU 2021:51). Ändringen trädde i kraft i oktober 2022 och syftade till att bestämmelsen i artskyddsförordningen, som genomför förbudsbestämmelserna i EU:s fågeldirektiv, ska vara i linje med motsvarande bestämmelse i direktivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns även andra relaterade frågor som regeringen har bedömt behöver genomlysas. Till exempel har den pågående utredningen En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16) bland annat i uppdrag att se över det så kallade kunskapskravet, som innebär att det är nödvändigt att inventera skogsmark med avseende på bland annat förekomst av arter som ska skyddas enligt fågeldirektivet. Utredningen har i uppdrag att analysera och vid behov föreslå åtgärder för att kunskapskravet och bevisbörderegeln i miljöbalken inte ska leda till oproportionerliga kostnader för markägaren. Syftet är att värna brukanderätten och pågående markanvändning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025.

När det gäller frågan om jag avser att agera för att skogsägare ska garanteras statlig ersättning i de fall då en fågelart hindrar avverkning är det precis vad jag har gjort genom att tillsätta den utredning som just nu pågår på Klimat- och näringslivsdepartementet.

Bakgrunden till utredningen är bland annat att regeringen anser att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till och att skyddet för äganderätten ska vara vägledande i fråga om ersättning vid inskränkningar i pågående markanvändning till följd av artskyddet. Villkoren för ersättning ska vara tydliga och förutsägbara på samma sätt som vid likartade beslut om till exempel inrättande av områdesskydd. Uppdraget ska redovisas internt inom Regeringskansliet senast den 31 december 2024.

Herr talman och ledamoten! Jag menar, precis som ledamoten själv redogör för, att det i särklass viktigaste är att ha tillräcklig mängd effekt och ren el till industrins omställning. Därför måste vi komma till rätta med den här politiska polariseringen, som om det vore så att den ena sidan i politiken stod för vindkraft och den andra för kärnkraft. Det stämmer inte.

Vi måste alla vara måna om att vi ska ha ett fungerande system som kan leverera billig ren el på rätt plats till rätt pris. Det måste vara målet.

Jag är därför stolt över att jag som minister har kunnat genomföra satsningar på att fastighetsskatt ska gå till kommunernas etablering av landbaserad vindkraft. Det är något som har varit väldigt efterlängtat och som flera regeringar har försökt ge sig på. Vi tillsatte fort en utredning, som snart ska få leverera sitt resultat för hur processen för havsbaserad vind ska ändras.

Jag tror att inte minst den processändringen kommer att kunna öka lönsamheten för havsbaserad vind. Jag är inte övertygad om att om man bara betalar kablarna blir havsbaserad vind fullt framgångsrik. Frågan är långt mer komplex. Det handlar inte minst om lagringskapaciteten. Hur gör vi? Är det vätgasturbiner? Är det gasturbiner? Hur ser vi till att den stora, starka havsbaserade vinden också kan komma in i vårt elsystem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att fortsätta diskutera det här med ledamoten Järrebring och andra. Jag är också positiv till att fler inser att vi behöver förenkla våra miljötillståndsprocesser i Sverige. Vi kan inte hålla på och krångla till det i den här utsträckningen. Då kommer vi att sakta ned omställningen i Sverige, och det har vi inte tid eller råd med.

Jag ser fram emot att fortsätta argumentera om dessa frågor, så att Sverige kan fortsätta vara ledande i EU, tillsammans med Portugal, när det gäller att ha lägst utsläpp per capita. Det är sannerligen något för alla svenskar att vara stolta över.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.