Romina Pourmokhtari

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig hur jag avser att säkerställa att man fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning kan ske med bibehållen kvalitet.

Regeringen anser att miljöövervakningen har, och även fortsatt ska ha, en central roll i det svenska miljöarbetet. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2023 att drygt 390 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:2 under utgiftsområde 20 för ändamålet. Beloppet motsvarar det som den föregående regeringen aviserade för 2023 i budgetpropositionen för 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Joakim Järrebring påpekar utgör miljöövervakningen en viktig grund för att bedöma status och trender för en rad viktiga miljö- och klimatparametrar. Övervakningen ger underlag som kan användas vid rapportering av hur Sverige genomför internationella åtaganden och EU-åtaganden, uppföljning av nationella miljömål samt utgöra en utgångspunkt för den fortsatta miljö- och klimatforskningen.

Valet av hur uppföljningen av nämnda miljö- och klimatparametrar ska prioriteras inbördes styrs dels av utpekade programområden och tilldelade myndighetsansvar där kontinuitet är viktigt, dels av nya och ofta tidsbegränsade satsningar som regeringen också beslutar om.

Jag vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning som ger svar på de viktigaste frågeställningarna om landets miljö- och klimattillstånd. En sådan ansats medger ett fortsatt fokus på de överhängande miljö- och klimatrelaterade utmaningarna och ger vägledning för myndigheternas arbete och näringslivets möjlighet att bidra till att Sverige når miljömålen. Därför kan jag försäkra Joakim Järrebring om att jag noga kommer att följa hur arbetet med vår nationella miljöövervakning fortskrider.

Fru talman! Ja, det finns ett samarbetsparti, och det partiet delar inte precis samma åsikter som exempelvis mitt parti har om klimat- och miljöpolitik. Det är inga nyheter. Det är därför vi har ett Tidöavtal som tydligt reglerar vad vi ska samarbeta kring när det kommer till klimat och energi.

Regeringen har lagt en statsbudget där vi är väldigt tydliga med att Sverige ska leva upp till de mål som gäller för 2045 och netto noll vid 2045. Klimatlagen är antagen i riksdagen, och där konstateras vilka nationella mål som gäller. Det är utefter dem som jag resonerar och talar, bland annat på presskonferensen i går.

Jag har väldigt svårt att övertygas av resonemanget här om att tjeckerna skulle ha läst en artikel i går i Altinget där ledamoten Kinnunen uttalar sig stick i stäv med mig och att det skulle ha påverkat dem så att de påskyndade sitt ordförandeskap. Det tog ju slut för flera veckor sedan.

Jag förstår att man vill måla upp en bild av att det är oroväckande och problematiskt hur klimatarbetet kommer att hanteras under vårt ordförandeskap, men jag står här och berättar väldigt tydligt att regeringen som helhet vill föra Fit for 55-paketet i mål. Både statsministern och EU-ministern har redogjort för den saken.

Regeringen vill föra fram klimat- och miljöarbetet och har inget annat än höga ambitioner. Det är ett ambitiöst arbete som vi planerar att genomföra. Jag vet inte hur mycket tydligare man kan vara. Om inte annat får ledamoten följa arbetet noga och se hur det går. Jag tror i alla fall att vi alla i regeringen verkligen ser fram emot att föra klimat- och miljöarbetet framåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det stämmer att det även i dag finns effekter av klimatkrisen som vi försöker hantera i Sverige. Jag kan också nämna många av dem, eftersom det verkar vara av vikt. Vi har översvämmade källare, vi har raserade vägar, vi har följdeffekter i form av höjda livsmedelspriser och vi har ett minskat snötäcke, som drabbar vårt land på olika sätt. Det drabbar vår turistnäring, och det drabbar våra skidorter. Vi har försämrade grundvattennivåer. Det finns mycket som kan konstateras vara konsekvenser av klimatkrisen.

Jag tror att det är viktigt att peka på att det inte råder några politiska oenigheter om det som vetenskapen konstaterat, om den fakta vi har att förhålla oss till i arbetet med klimatfrågan. Där råder inga oenigheter mellan regeringen och oppositionspartierna i riksdagen.

Vi har en situation att hantera med klimatförändringarna. Om vi arbetar snabbt kan vi hantera dem på ett bättre sätt.

Jag är i alla fall tacksam över att tjeckerna på ett, enligt mig, gott sätt har fört arbetet framåt. Jag blir förvånad att höra här att det från andra håll inte anses ha utförts på ett tillräckligt bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är helt övertygad om att EU är världens viktigaste klimat- och miljöorganisation. Det finns ingen organisation som på ett så framgångsrikt sätt arbetar fram den lagstiftning och politik som behövs för att bana väg för att minska våra utsläpp men också värna vår miljö och vår natur, våra hav och vår skog - allt det fantastiska som vi alla är måna om att ta till vara.

Jag tror också att det är viktigt att påpeka att regeringen tillträdde i oktober, mindre än tre månader innan vårt ordförandeskap trädde i kraft. Ordförandeskapets prioriteringar har utformats i nära samarbete med alla partier i riksdagen. Den tidigare regeringen arbetade tillsammans med de andra partierna i Sveriges riksdag för att säkerställa en bred majoritet för att vårt ordförandeskap ska bli så framgångsrikt som möjligt. Jag kan bara hoppas att man kommer att hålla sig till den inställningen framöver. Det innebär att det är såväl det tidigare regeringspartiet, Socialdemokraterna, som de nuvarande regeringspartierna och alla andra partier i riksdagen som har sagt sitt och varit med och utformat det som vårt ordförandeskap kommer att prioritera.

Vad gäller det dagliga arbetet och alla andra delar av ordförandeskapet är det regeringen som utför det arbetet och har det fulla ansvaret. Det är våra tjänstemän som är ordförande i rådets olika arbetsgrupper och som bär ansvar för förhandlingarna inom varje område, inom de ramar som regeringen har fastställt. Deras uppgift är att fatta beslut beroende på hur förhandlingen går. Det vet ledamoten Jytte Guteland, som har stor erfarenhet av Europaparlamentet och hur EU som union fungerar, mycket väl.

Det här är ett ordförandeskap där vi såklart vill visa på den kraft Sverige har att bidra med i arbetet. Vi har under den tidigare fasen av Fit for 55 varit en diplomatisk och pådrivande part för att arbetet ska föras framåt så gott som möjligt, och vi kommer att vara det också under ordförandeskapet.

Det är också viktigt att nämna att det inte finns någon oro bland mina kollegor. De har sett hur jag och regeringen arbetar med klimat- och miljöfrågor. De hör när Sveriges statsminister talar om att vårt ordförandeskap kommer att präglas av ett arbete för ett grönare, säkrare och friare EU. De lyssnar också hellre till det än bara läser rubrikerna. Det tackar jag för.

Fru talman! Jag noterar att Jytte Gutelands inlägg börjar med att hon har en "känsla" av att det för regeringen handlar om utsläpp någon annanstans. Det blir ju lite oklart att baserat på den känslan komma med påståenden om att vi inte skulle vilja driva Fit for 55-förhandlingarna i mål. Låt mig, om det rådde några oklarheter i mitt tidigare svar, vara väldigt tydlig: Den här regeringen prioriterar att ta dessa klimatförhandlingar i mål, och det gäller även Fit for 55-paketet.

Detta är inte heller någonting som jag sitter ensam på min kammare och klurar kring. Både statsministern och EU-ministern och även andra har varit väldigt tydliga med detta.

Däremot läser jag också texterna om hur den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet tar upp en oro för den här regeringens hantering av ordförandeskapets klimatfrågor. Jag får tala med oroade kollegor som kommer fram till mig och undrar: Stämmer detta som jag läser i tidningen att Helén Fritzon påtalar och oroar sig över? Jag läser påståenden om att den här regeringen består av klimatförnekare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu är detta inte en interpellationsdebatt med Martin Kinnunen utan en interpellationsdebatt du har med mig. Jag är liberal klimat- och miljöminister i Sverige, och vi prioriterar EU-ordförandeskapet och dess klimatfrågor högt.

Jag tror att det är viktigt att föra dessa förhandlingar i mål. När det gäller det som kvarstår av dem är det bara positivt att man håller en så hög takt i arbetet som möjligt. När vi är klara med vissa delar kan vi gå vidare med andra. Arbetet är ju uppenbarligen inte avklarat. Man behöver också avsluta arbetet. Även när själva förhandlingen är klar finns det andra delar som vi under ordförandeskapet kommer att hantera.

Jag tror inte att det finns någon regering som vill att arbetet ska gå långsammare. Och jag betvivlar i alla fall inte tjeckernas kompetens och den otroliga kraft de har visat under sitt ordförandeskap, bland annat i klimatarbetet.

Vi behöver få ett robust lagstiftningsramverk på plats så snabbt som möjligt som säkerställer att vi når våra mål om utsläppsminskningar på minst 55 procent. Sverige kommer självklart att verka för att skapa ett så bra förhandlingsklimat som möjligt, som möjliggör att den återstående lagstiftningen kan antas. Jag vet inte om man kan vara mycket tydligare än så.

Sedan var det några andra frågor om hur vi arbetar med det här prioriterade området, om hur vi försöker få fram frågorna och vara pådrivande på olika sätt. Jag ser verkligen fram emot att leda diskussionerna i rådet det närmaste halvåret. Under de möten och annat vi har haft inför vårt ordförandeskap har vi självklart redogjort för vår tydliga prioritering att föra fram klimatarbetet. Jag har fört fram de lagstiftningsakter och direktiv som ligger inom mitt råd och som vi avser att hantera under det kommande halvåret.

Vi för också mycket dialog med varandra utöver de rådsmöten vi har i miljörådet. Vi har även mycket dialog om vägen framåt för EU på COP-förhandlingarna, på COP 27 i Egypten men också på COP 15 i Kanada, som rörde biologisk mångfald. Där har jag kunnat bemöta de påståenden som mina kollegor tyvärr läser i tidningarna om att den här regeringen inte skulle vilja bedriva ett ambitiöst klimat- och miljöarbete.

Vi påbörjade arbetet med hur vårt ordförandeskap och våra prioriteringar ska se ut redan innan den här regeringen tillträdde. Jag kan bara önska att hela riksdagen framöver också är mån om att förvalta det arv som Sverige har i det arbete vi ska utföra under vårt ordförandeskap i EU denna gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket Fit for 55 framåt samt vilka direktiv som jag och regeringen avser att färdigförhandla under ordförandeskapet.

EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 är det största och mest ambitiösa klimatpaketet i EU:s historia. Med detta paket tar vi stora kliv mot att nå EU:s åtaganden under Parisavtalet, liksom mot uppfyllelse av Sveriges nationella klimatmål. EU är vår viktigaste klimatpolitiska plattform, och vi ser positivt på att samarbetet och ambitionsnivån på detta område ökar.

Sverige har under förhandlingarna om Fit for 55-förslagen varit en aktiv och bidragande part för att åstadkomma ett resultat med hög klimatambition som bidrar till att genomföra omställningen i alla sektorer och alla medlemsstater. Sveriges konstruktiva ansats och våra höga ambitioner på klimatområdet har bidragit till att EU:s medlemsländer kunnat nå politiska överenskommelser med Europaparlamentet i centrala klimaträttsakter, bland annat EU:s utsläppshandelssystem och koldioxidkraven för lätta fordon.

I mitten av december presenterade statsministern det svenska ordförandeskapsprogrammet för riksdagen. Den gröna omställningen och energiomställningen utgör en av de fyra övergripande prioriteringarna, och klimatfrågan är en central del av detta. När vi talar om vårt ordförandeskap talar vi om grönare, säkrare, friare.

När det gäller Fit for 55 specifikt innebär det att förhandlingarna om återstående rättsakter är prioriterade. Det återstår bland annat förhandlingar på energi- och transportområdet. Därutöver finns det även nyare förslag på klimatområdet som Sverige kommer att driva framåt, bland annat ett certifieringsramverk för koldioxidinbindning och koldioxidkrav för tunga fordon. Vi kommer som ordförande även att försöka avsluta förhandlingen om fluorerade växthusgaser.

Som ordförande i EU:s ministerråd har Sverige en viktig roll att fylla. Vi avser att samarbeta nära med såväl Europaparlamentet och EU-kommissionen som med andra medlemsstater för att skapa förutsättningar för framgångsrika förhandlingar.

Herr talman! Det är det besked som jag kan ge. Man kan läsa olika artiklar och olika intervjuer. Och journalister kan alltid stanna en och ställa frågor i detalj om hur en beredningsprocess pågår. Jag fick frågan vid en presskonferens om hur vi valt ut de kommuner som vi skickar ut en remiss till. Jag har inte svaret på en sådan fråga. Ibland får man frågor vid pressade tillfällen. Kanske berör de vad som händer om man inte klarar av mål eller hur processer ser ut för vissa dokument och planer som regeringen har.

Jag kan bara redogöra för det som händer på mitt departement och hur vi arbetar. Jag kan såklart behöva redogöra för andra delar. Men om jag med tydlighet och med innehåll ska redogöra för något redogör jag för mitt område och det arbete som jag har ansvar för.

Svar på interpellationer

Vi sitter just nu och bereder arbetet med klimathandlingsplanen. Vi har i Dagens Nyheter redogjort för ett möte som vi vill kalla till. Vi vill att fler ska vara involverade och att fler ska arbeta nära med utformningen av vår plan, så att vi faktiskt ser till att de åtgärder vi sätter in är långsiktiga och fungerar, att de går att implementera för alla som ska göra det. Det tycker jag är ett viktigt perspektiv i klimatarbetet.

Vi kan återigen diskutera: Vilka partier ska vara med i processen? Vilka partier ska rösta igenom detta i riksdagen? Men jag lägger mycket hellre min energi på att alla som vill vara med i arbetet och som vill bidra till att sänka Sveriges klimatutsläpp ska få vara med. Alla bjuds in till vårt möte för att diskutera vad som är den bästa metoden och vägen framåt. Det är bara så vi kan lösa klimatkrisen. Men då ska man vilja sänka utsläppen också. Förhoppningsvis är man i alla fall enig kring det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Man kunde tro att det är en debatt som nu pågår mellan Sverigedemokraterna och ledamoten Anna-Caren Sätherberg, men det är ju inte så. Nu är det jag som står här. Jag är liberal minister i en regering som bedriver en klimatpolitik som syftar till att nå de mål som vi har satt upp i vår klimatlag.

I klimatlagen har vi satt upp mål om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är en lag som har röstats igenom i Sveriges riksdag. När vi under gårdagen presenterade Tidöavtalet kan vissa ledamöter ha ansett att man inte skulle gå in på andra delar av klimatpolitiken.

Vi kan absolut fastna i en diskussion om vem som har sagt vad. Men man får märka ordvalen här. Det jag sa till Svenska Dagbladet var som svar på en fråga om Sverigedemokraterna är med och utformar regeringens klimathandlingsplan. Då svarade jag det jag sa här i kammaren, nämligen att vi har en process som går till precis på samma sätt som tidigare processer då klimathandlingsplanen inte har varit lika uppmärksammad. Vi håller på och bereder ett arbete. Vilka tjänstemän som sitter vid det bordet och behandlar de olika delarna har jag knappt själv koll på. Det finns processer för hur vi bereder dokument i Regeringskansliet, och det är i enlighet med dem som vi tar fram vår klimathandlingsplan.

Det är detta jag har åsyftat när jag har sagt att Sverigedemokraterna inte är med och utformar klimathandlingsplanen som arbetet pågår just nu. Det är helt enkelt i enlighet med Regeringskansliets beredningsprocesser. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, och det är först i ett senare skede. Det kanske påverkar vad som står i dokumentet, om nu någon skulle vara intresserad av att diskutera det i stället.

Det är innehållet jag är intresserad av. Vi kan stå här i kammaren och reflektera över att den här regeringen inte har avbrutit allt det arbete som tidigare regeringar har gjort med klimatkliv, industrikliv och bio-CCS. Och just bio-CCS vill jag påpeka att det finns andra partier, exempelvis mitt eget, som har varit särskilt måna om att föra fram. Jag minns hur jag för några år sedan började tala om CCS i svensk politik och de flesta inte visste vad det betydde.

Det är många som bidrar till att utforma vår klimatpolitik i Sverige. Jag tycker inte att det vore klokt av någon regering att lägga ned allt det som har gjorts för att sedan starta med helt nya initiativ. Det vi i stället har gjort från den här regeringens sida är att vi vid vårt tillträde började med att konstatera att vi vill bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Innebörden av det är att faktiskt utveckla det som fungerar.

Det handlar om att satsa ytterligare på våtmarker. De satsningar som tidigare regeringar hade gjort var ju på väg att gå ut. Vid 2023 låg det noll kronor. Då måste vi ju utöka den satsningen om vi ser att den fungerar. Vi måste utöka satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet när vi ser att de fungerar. Vi fortsätter dem inte, utan vi bygger på dem med ytterligare medel. Vi bygger vidare på det arbete som vi ser ger effekt. Det är detta vi menar är en effektiv klimatpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om jag får spekulera tror jag att det var många som väntade sig att vi skulle lägga ned exempelvis sådana initiativ som fått kritik i vissa delar. Det finns ju instanser som har kritiserat innehållet i Klimatklivet. Men vi valde att inte göra det. Vi valde att prioritera ett effektivt arbete. Det innebär inte att man tar ett steg framåt och två tillbaka, utan man ska i stället reflektera över vilka värden man går in i klimatarbetet med. För vår regering handlar det om ambition och effektivitet.

Herr talman! Ja, på 100 dagar kan mycket hända, till skillnad från hur det var 2014, då regeringen med socialdemokratisk ledartröja 100 dagar in på mandatperioden inte ens hade tillträtt - man hade inte fått någon regering på plats.

Herr talman! Anna-Caren Sätherberg får gärna redogöra för vilken del av Miljödepartementets verksamhet som inte existerar längre. Vad är det som har försvunnit från Miljödepartementet? Jag skulle gärna höra ett svar på den frågan, men det blir lite svårt att hitta eftersom det inte finns något.

Vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet - det arrangeras inga begravningar för något näringslivsdepartement i Sverige. Vi har slagit ihop energi- och klimatfrågor och bildat ett klimat- och näringslivsdepartement, som i god dialog arbetar tillsammans med och nära alla de aktörer som inom industri- och transportsektorn kan bidra till den faktiska klimatomställningen. Vi har nämligen bråttom, och det går inte tillräckligt snabbt. Det gick inte tillräckligt snabbt med den tidigare regeringen heller.

Låt mig också redogöra för Tidöavtalet. Det verkar råda en hel del missuppfattningar. Jag har inte sagt att Sverigedemokraterna inte har något med klimatarbetet att göra. Inom Tidöavtalet har vi sju samarbetsområden, och klimat och energi är ett av dem.

Vi kan diskutera vilka olika partier som är med i själva processen med att plocka fram en klimathandlingsplan, men jag lägger hellre min energi på att få alla som vill vara med och arbeta för att sänka Sveriges klimatutsläpp att bidra. Jag vill lyssna till företag, forskning och organisationer. Jag vill att industrier, företag inom transportsektorn och hushåll ska kunna berätta hur de kan bidra till att vi i Sverige når våra mål, som vi inte är på väg att nå och inte var på väg att nå under tidigare mandatperioder heller. Jag vill att alla dessa parter ska berätta för mig hur vi i politiken kan bidra till att de ska nå sina mål. Vi kan inte arbeta i stuprör längre, för det är uppenbarligen något som inte fungerar. Det är därför vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet och startat Klimat- och näringslivsdepartementet.

Herr talman! Regeringen har lagt om klimatpolitiken för att nå ända ned till nettonoll 2045. Vi utgår från ett långsiktigt perspektiv. Vi har alla ett ansvar i omställningen. Alla kommer att påverkas av klimatförändringar, och vi politiker har ett ansvar för att rätt styrmedel, rätt lagstiftning och rätt processer finns så att omställningen ska kunna ske och så att främst marknadens aktörer, som är de största utsläpparna, ska kunna ändra sättet de bedriver sin verksamhet på för att verka fossilfritt.

Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under denna mandatperiod. Jag har tidigare redogjort för den utbyggnad av fossilfri energi som vi vill göra för att möjliggöra elektrifieringen och hur vi vill arbeta med koldioxidinfångning både genom naturliga kolsänkor och genom CCS och bio-CCS. De åtgärder som vi genomför ska möjliggöra omställningen, som är pågående i vissa delar och som man låtsas pågå i andra delar men som måste ske på ett snabbt och genomgripande sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick också frågor om reduktionsplikten, som vi ju har debatterat återkommande. Reduktionsplikten var för stor med tanke på det utbud som fanns. Det blev en brist på biobränsle. Sverige importerade väldigt mycket, och det blev en problematisk situation, vilket gör att den här regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.

Herr talman! har frågat mig om det är mitt fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla om regeringens klimathandlingsplan och, om inte, hur jag avser att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030 när Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde tänker verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten samt vad jag anser vara en rimlig nivå på reduktionsplikten.

Jag vill börja med att tacka för det stora intresset för regeringens handlingsplan. Om jag får spekulera tror jag att intresset för handlingsplanen inte någonsin, sedan klimatlagen trädde i kraft 2018, kan ha varit så stort som under denna regering. Det är fint att se.

Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utkastet till handlingsplanen bereds i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.

Jag kommer att vara drivande för en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. Därför kommer jag till exempel att arbeta för en förändrad reduktionsplikt som tillsammans med andra effektiva styrmedel bidrar till att klimatmålen och svenska åtaganden i EU kan nås, men utan att drivmedelspriserna i Sverige hämmar svenska hushåll och undergräver konkurrenskraften för våra svenska företag. Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden.

Herr talman! Låt mig återigen redogöra för vad vi har för politik, om det är så att Elin Söderberg mot all förmodan har missat vad det är vi gör. Jag tror inte att det har undgått vårt samhälle och de svenskar som läser tidningen och håller koll på vad regeringen håller på med. Bland annat i går redogjorde vi tydligt för alla reformer på vår presskonferens om 100 dagar med regeringen, men låt mig upprepa vad som sas.

Regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under vår mandatperiod, och vi har precis i vår vårändringsbudget påbörjat en kraftfull utbyggnad av fossilfri energi för att möjliggöra en elektrifiering. Vi har satsat enormt på laddinfrastruktur och på att bygga upp den infrastruktur som behöver finnas för att möjliggöra en omställning av vår transportflotta. Vi har satsat på infångning av koldioxid och olika satsningar som gör att industrin och transportsektorn kan nyttja de fossila utsläppen på ett klokare sätt, exempelvis genom bio-CCS som kan bidra till att fånga in koldioxid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vill göra tydliga långsiktiga insatser. Om Elin Söderberg vill höra mer konkret vad det innebär handlar det om att möjliggöra elektrifiering. Antingen har vi fossila utsläpp från både industri och transportsektor, eller så har vi inte det. Det kräver en elektrifiering.

Vi har också satsat på återvätning av våtmarker, och vi kommer att göra mer för att med olika metoder sänka utsläppen inte bara med koldioxidinfångning som sker industriellt. Det finns många exempel, och jag hade kunnat nämna fler.

Låt mig nämna att jag är stolt över att höra till Ulf Kristerssons regering, som på ett effektivt, långsiktigt och klokt sätt hanterar rådande klimatkris.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Elin Söderberg nämner att vi inte skulle ha någon klimatpolitik, att vi endast utvecklar sådant som Miljöpartiet har gjort. Det var lite det här jag åsyftade i mitt tidigare inlägg. Det finns många runt om i Sverige som är bekymrade över klimatkrisen, och ett återkommande ord som nämns är långsiktighet. Det behövs en långsiktighet. Det kan inte vara så att det från fyra år till nästa fyra år kastas fram och tillbaka olika subventioner och små åtgärder hit och dit som ska dämpa en stor, problematisk kris som världen går igenom. Det är inte så frågorna bör hanteras.

Just därför skrev jag tillsammans med statsministern och mina ministerkollegor artikeln i DN Debatt. Det var inte för att dämpa en högljudd kritik, utan det var för att mildra en oro som man bidrar till när man påstår att den nya regeringen inte skulle ha en egen klimatpolitik, att den nya regeringen, som jag fick bemöta i en tidigare interpellation, skulle bestå av klimatförnekare. Det är en ganska trist signal att sända till ett oroat samhälle som vill att frågorna hanteras på allvar.

Jag kan förstå den rådande förvirringen, att man är bekymrad, oroad och saknar insikt om vad en ny regering vill göra med klimatpolitiken. Delvis kan man härleda det problemet till att Miljöpartiet så tydligt har haft ägarskap i frågan, och det finns många klimatpolitiska och miljöpolitiska åtgärder där Elin Söderbergs parti har gjort gemensam sak med mitt parti Liberalerna. Där önskar jag att informationen hade varit tydligare för alla våra medborgare att det finns en politisk konflikt - men det finns också att göra gemensamt politiskt.

Herr talman! Elin Söderberg nämnde att vi vidareutvecklar och tillskjuter stora miljonsummor till initiativ som påbörjades under den förrförra regeringen av Miljöpartiet, till exempel Klimatklivet och Industriklivet. Det stämmer. Det är helt korrekt. Den här regeringen anser att vissa åtgärder som tidigare regeringar har dragit igång ger effekt och bidrar till omställningen, gör att våra företag, bolag, industrier, stora utsläppare, på allvar sätter sig ned och ritar ut en plan för hur de ska nå noll, hur de ska bedriva sin verksamhet på ett klimatnyttigt sätt med fossilfri produktion och verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens klimatpolitik innebär att fortsätta med det som fungerar och att släppa det som vi ser inte har fungerat. Exempelvis ser vi att Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet pekar på klimatbonusen, som Elin Söderberg nämner, som ineffektiv. Vi betalar miljardsummor, men det blir inte minskade koldioxidutsläpp i paritet med pengarna vi stoppar in. Det är vad vi menar när vi säger att den här regeringen kommer att bedriva effektiv och ambitiös klimatpolitik. Vi kommer att arbeta med ett långsiktigt perspektiv. Utöver den politik som presenterades bland annat i går under regeringens 100-dagarspresentation kommer vi att lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan med tydligt innehåll på hur vi ska ta oss till nettonoll 2045 och nettominus därefter.

Herr talman! Tack för din fråga, Elin Söderberg!

Det är utmärkta exempel som du själv tar upp i din interpellation till mig. Det finns många konsekvenser av klimatförändringar. Vissa konsekvenser erfar man redan inte bara i särskilt utsatta länder utan även i Sverige. Man märker av vilka konsekvenser som klimatförändringarna och den pågående uppvärmning vi har leder till.

Det finns väldigt många exempel på hur man kan behöva hantera klimatförändringarna. De förändringar som sker kommer att vara mycket värre om man inte hanterar dem så skyndsamt och klokt som möjligt.

Vi behöver kanske inte känna en trygghet. Jag hittar inte riktigt ordet, herr talman. Men det är viktigt att vi i varje fall delar bilden av att vi har en klimatkris och att vi vill hantera den. Vi har en klimatlag som har röstats igenom i riksdagen. Den trädde i kraft 2018, och många partier står bakom den.

Vi har också väldigt många klimatpolitiska åtgärder som många partier i Sverige står bakom. Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera alla de konsekvenser som kommer av de konstaterade klimatförändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är en vän av vetenskap och forskning. Jag förlitar mig på det goda utbudet av forskning som finns inom just det här området. Jag tvivlar inte på att det finns saker för både dig och mig att lära av att läsa Klimatboken och annan information som finns att tillgå.

Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera de klimatförändringar som sker. De skillnaderna kan ibland ha politiska nyanser. Det finns politiska skillnader mellan hur exempelvis Miljöpartiet till skillnad från regeringen skulle vilja hantera de klimatförändringar som är pågående.

Det är där skillnaderna ligger. De ligger inte i huruvida man är införstådd med vilka konsekvenser klimatförändringarna får. De ligger inte i huruvida man accepterar det skarpa läge som en väldigt tydlig forskning och väldigt mycket vetenskap pekar på.

Det finns väldigt mycket att förhålla sig till här. Där tror jag att vi har en enighet, i varje fall mellan Elin Söderberg och mig som minister. Men när det kommer till åtgärderna ser vi olika på saken. Det är där det skiljer sig. Det tycker jag att man ska vara tydlig med.

Några av de åtgärder som man skiljer sig om kan man utläsa i mitt svar som jag gav tidigare i mitt första inlägg. Vi i den liberala borgerliga regeringen är väldigt måna om att värna svensk konkurrenskraft och en ekonomisk tillväxt och att dra nytta av de möjligheter som kommer av omställningen.

Herr talman! har frågat finansministern vad hon menar med sitt uttalande om klimatmålen, hur uttalandet förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, om ministern anser att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar och hur ministern i så fall avser att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande. Vidare har Elin Söderberg frågat finansministern hur hennes uttalande förhåller sig till att Sverige, som en del av EU:s åtagande, måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet inom regeringen är fördelat på så vis att det är jag som ska svara på interpellationen.

Låt mig först försäkra Elin Söderberg om att de högt ställda nationella klimatmålen ligger fast och att regeringen i enlighet med klimatlagen arbetar för att nå dessa mål. Det ska ske på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Hela regeringen står bakom Sveriges klimat- och miljöpolitik, som ska vara ambitiös.

Vad gäller Elin Söderbergs frågor om Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, parternas ansvar att nå sina åtaganden under Parisavtalet och Sveriges åtaganden inom EU vill jag börja med att konstatera att Sveriges bidrag till Parisavtalet naturligtvis ytterst utgörs av våra åtaganden inom EU, eftersom Sverige är en del av unionen och EU och dess medlemsstater har ett gemensamt åtagande under avtalet. Unionen och dess medlemsstater har liksom alla andra parter till Parisavtalet åtagit sig förpliktelser genom sina länders respektive nationellt fastställda bidrag, så kallade NDC:er. EU och medlemsstaterna har undertecknat och ratificerat Parisavtalet och är fast beslutna att genomföra det. I linje med detta åtagande har EU-länderna enats om att EU ska slå in på vägen mot att bli klimatneutralt senast 2050. Självklart anser jag och regeringen att vi liksom andra parter har en skyldighet att genomföra de åtaganden som vi har formulerat i våra NDC:er.

Våra nationella klimatmål går, som Elin Söderberg säkert känner till, ytterligare lite längre än EU-målen. Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan med ambitionen att nå Sveriges högt ställda klimatmål. I denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatmål för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska ha nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att klara även de åtaganden som Sverige har inom ramen för EU.

Elin Söderberg frågar även hur regeringen avser att agera inom finansministerns ansvarsområde för att Sverige ska nå sina åtaganden. Klimatpolitiken ligger inom mitt ansvarsområde, men finanspolitiken spelar självklart en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål. Koldioxidprissättning, som innebär att den som fortsätter släppa ut betalar för sina utsläpp, är ett exempel på hur man kan bidra till att genomföra klimatomställningen på ett kostnadseffektivt sätt från finanspolitikens håll.

Herr talman! Det finns väldigt mycket att säga om detta, och det blir svårt att hinna med allt på 57 sekunder.

Avseende skogen har vi ju nu fått en klarhet kring vad som ska gälla. Trilogerna är i full gång. Jag ska inte säga något som inte stämmer, men LULUCF-förordningen är helt enkelt avhandlad. Vi bedömer att Sveriges mål kommer att gå att hantera. Vi kommer att göra det på ett bra sätt, förhoppningsvis med goda resultat när det gäller utsläppen från transportsektorn också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Låt mig kort bara gå in på detta med biodrivmedel. Som frågeställaren nämner bidrar en stor del av skogsindustrin till att producera biodrivmedel. Den reduktionsplikt som Sverige har haft har lett till att vi har fått importera stora mängder biodrivmedel för att hantera den reduktionsplikt som vi har haft. De biodrivmedel som nu byggs upp, till stor del av industrin på olika sätt, bland annat baserade på restprodukter från skogsindustrin, kommer väl till pass avseende den inblandning vi vill se inom flygsektorn när det gäller flygbränslet och också för sjöfarten.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, Yasmine, för frågan! Det finns en generell princip som många talar om inom klimatpolitiken och som kallas polluters pay, alltså att den som släpper ut också ska betala kostnaderna för utsläppen.

Sett till import av alla möjliga varor finns det ett glapp. Det är skillnad mellan produkter som produceras i Europa efter alla de lagar och regler som vi har för att leva upp till en viss standard både vad gäller miljö och klimat och produkter som vi importerar utifrån. Vi ser därför att det finns fördelar med CBAM.

Sedan kan man självklart diskutera vilka konkurrensmässiga konsekvenser detta kan få, men generellt sett är det viktigt att uppmuntra en god standard för både miljö och klimat i alla produkter, oavsett om vi importerar dem utifrån eller från EU eller om vi producerar dem inhemskt.

Herr talman! Tack för frågan, Joakim Järrebring! Ja, det talas ju om att vi skulle ha sänkt våra ambitioner i denna regering - alltså ambitionerna för klimat- och miljöarbetet. Det stämmer inte. Det fastslås i både Tidöavtal och regeringsförklaring att den här regeringen kommer att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik, och vi har redan börjat verkställa några av de initiativ som vi ämnar ta för att verkställa denna ambition.

Vad gäller den biologiska mångfalden, och särskilt skyddet av värdefull natur, satsar vi över 2 miljarder på den delen av arbetet. Det anser jag inte är låga ambitioner eller lite medel. När det kommer till havs- och vattenfrågor var bland det första vi gjorde att verkställa det vi skrivit i regeringsförklaringen där vi konstaterade att vi behöver hantera övergödningen och flytta ut trålgränser.

Vi är alltså i full gång med att på nationell nivå arbeta med såväl havs och vattenfrågor som skydd av värdefull natur, men det finns självklart alltid mer att göra.

Herr talman! Tack för frågan, Elin Söderberg!

Samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna utgår som säkert alla i kammaren vet från Tidöavtalet. I Tidöavtalet är det väldigt tydligt skrivet att regeringens klimatpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Det är utifrån det vi lägger fram den politik som vi lägger fram. Det är de ledstjärnor vi utgår från när vi utformar all den politik som ska leda till att vi når de klimatmål som Sverige har satt upp.

Vi arbetar också i enlighet med de klimatlagar som riksdagen har antagit och använder många av de medel som under lång tid har utvecklats för att Sveriges klimatpolitik ska ta sig framåt.

Det finns såklart olika åsikter om klimatpolitik både i Sveriges riksdag och mellan samarbetspartierna. Men i Tidöavtalet har vi noga fastställt att den politik vi bedriver ska vara ambitiös och effektiv. Det betyder att vi arbetar mot de klimatmål som är fastställda av Sveriges riksdag.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det finns en stor dialog om hur vår klimat- och miljöbudget är utformad. Låt mig börja med att påpeka att det är en historiskt stark klimat- och miljöbudget. Det är den näst största någonsin. Det satsas drygt 20 miljarder på effektiva och långsiktiga miljö- och klimatåtgärder. Det är en historiskt stark miljöbudget.

De beräknade nivåerna för åren framöver är preliminära i en vårändringsbudget. Vi kommer att noga följa hur vi ska se till att finansiera all den politik som vi vill utföra.

Avseende skyddet av både skog och annan värdefull natur kommer regeringen självklart att fortsatt arbeta för att upprätthålla det som vi har bundit oss till i enlighet med miljöbalken och annan lagstiftning som skyddar. Men vi kommer även att se över hur vi kan utveckla det ytterligare.

Det gäller bland annat det internationella arbete som behöver ta ett kraftigt kliv framåt. Jag åker i nästa vecka till Montreal för att tillsammans med andra länder i FN-konstellation se till att vi kan skydda värdefull natur världen över.

Fru talman! Jag tackar för alla kloka frågor under denna eftermiddag.

Låt mig återigen lyfta vad det är jag menar när vi talar om klimatmålen. Detta vet ni säkert alla, men det som står i våra klimatmål är att vi ska ha minskat våra utsläpp till en viss grad till 2030 och att vi ska ha eliminerat våra utsläpp till 2045. Det är det man menar när man säger nettonoll. Dessutom talar man om nettominus därefter. Då behöver det finnas en infrastruktur för att vi inte bara ska minska våra utsläpp.

Men där tar ju inte meningen slut i mitt svar, vilket Socialdemokraterna säkert är väl medvetna om. Man läser bara upp halva meningen. Vi ska inte minska utsläppen utan eliminera dem. Det är vårt klimatmål. Det är vårt gemensamma klimatmål, som alla i riksdagen som röstat igenom klimatlagen har skrivit under på att vi ska uppnå. Då gäller det inte bara etappmål för 2030 utan även nettonoll 2045. Det är någonting som den här regeringen ämnar nå men som den tidigare regeringen var på väg att misslyckas med. Efter det ändrar vi vilken politik som förs. Det handlar om hur vi kan se till att vi inte har några utsläpp 2045 och att vi bidrar till minskade utsläpp efter 2045.

Står man här och diskuterar kanske detta låter som en omöjlighet, men det är det inte. När man träffar svensk industri, där omställningen sker varje dag, och när man träffar dem som skapar alla nya sätt för oss att konsumera eller transportera märker man att vi går en omställning till mötes. Den behöver mötas snabbare och smartare.

Låt mig också kort nämna miljöpolitiken och värdet av den biologiska mångfalden. Utöver regeringens satsning på våtmarker ser jag även fram emot internationella förhandlingar på COP 15 i Kanada, där vi ska se till att den biologiska mångfalden värnas världen över.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Här talas det om att vänta till 2045. Här lyfter Anna-Caren Sätherberg fram att det långa målet skulle vara det viktiga för mig. Då får man lyssna en gång till. Jag har inte valt mellan de två målen. Sverige har etappmål och ett långsiktigt mål. Vi väljer att i den här debatten tala mycket om ett av etappmålen just eftersom det var detta mål - och inte det andra målet, för 2045 - som den tidigare regeringen lyckades uppfylla med sin politik.

Etappmålet är ett steg på vägen dit, och vi ska självklart arbeta för att nå de mål som är uppsatta för 2030. Det har jag varit tydlig med i många uttalanden, men låt mig ta upp det även här. Då krävs det ytterligare åtgärder, och det är någonting som regeringen arbetar hårt med.

Något som också krävs för att nå mål inom transportsektorn är elektrifiering och att kunna ställa om till det fossilfria. Detta var den tidigare regeringen inte på väg att lyckas med. Det fanns inte laddinfrastruktur i den utsträckning som samhället behöver. Det fanns inte tillräckligt mycket el för att industrin skulle klara av att ställa om. Det är frågor som denna regering väljer att hantera på ett långt bättre sätt än vad den tidigare regeringen gjorde, med satsningar som jag har redogjort för i mitt svar.

Vänsterpartiets Kajsa Fredholm talade om att vi i denna regering skulle ha sänkt ambitionerna. Det talades också om att budgeten skulle vara slaktad. Låt mig nämna att detta är den näst största klimat- och miljöbudgeten någonsin. Det är en historiskt stark budget.

Samtidigt tar man upp att vi har tappat vårt anseende internationellt och att vi skulle lägga ned Miljödepartementet. Kanske är det därför Volvos hållbarhetschef går runt och talar om det förlorade anseendet internationellt.

Representanter för Vänsterpartiet står här i talarstolen och talar om sänkta ambitioner, men vilka ambitioner är det? Vi i regeringen står ju fast vid att Sverige ska uppnå målen. Vi försöker ju att plocka fram all den politik och alla de ytterligare åtgärder som krävs för att Sverige ska nå målen också 2045.

Vi har ju inte heller lagt ned Miljödepartementet, utan vi har samlat Miljödepartementet och Näringslivsdepartementet under samma departement. Det heter Klimat- och näringslivsdepartementet. Det hade lika gärna kunnat stå rubriker i internationella medier om hur Sverige startar det första klimatdepartementet. Det blir dock inte så, för den politiska konflikten är långt mer spännande. Man ställer sig hellre och pratar om att det skulle finnas klimatförnekare i denna regering. Vilka då? Är det Moderaterna som är klimatförnekare? Är det Liberalerna som är klimatförnekare? Är det Kristdemokraterna som är klimatförnekare?

Låt mig påminna kammaren om att det är jag som är klimat- och miljöminister. Det är en liberal klimat- och miljöminister ni debatterar med - inte Sverigedemokraterna.

Vad gör då denna liberala klimat- och miljöminister? I vår vårändringsbudget, som plockades fram på kort tid, som ni säkert vet, lanserade vi utökningar av Klimatklivet och Industriklivet. Detta är inte att bibehålla det som den tidigare regeringen gjorde. Vi satsar ytterligare 500 miljoner på Klimatklivet och 200 miljoner permanent på våtmarker. Detta är satsningar som är långsiktiga och som behövs för klimatet.

Vi ser också, som vi konstaterar i vår egen budget, att ytterligare politik krävs. Det krävs ytterligare åtgärder, och denna regering arbetar hårt inte bara med att plocka fram åtgärder utan också med att se till att de har stöd av en majoritet i riksdagen. Som alla här säkert vet var det ju också denna majoritet i riksdagen som såg till att de tidigare satsningarna på bland annat bio-CCS och carbon capture - den långsiktiga politik som behöver finnas - fick stöd.