Herr talman! har frågat mig om det är mitt fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla om regeringens klimathandlingsplan och, om inte, hur jag avser att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030 när Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde tänker verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten samt vad jag anser vara en rimlig nivå på reduktionsplikten.

Jag vill börja med att tacka för det stora intresset för regeringens handlingsplan. Om jag får spekulera tror jag att intresset för handlingsplanen inte någonsin, sedan klimatlagen trädde i kraft 2018, kan ha varit så stort som under denna regering. Det är fint att se.

Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utkastet till handlingsplanen bereds i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.

Jag kommer att vara drivande för en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. Därför kommer jag till exempel att arbeta för en förändrad reduktionsplikt som tillsammans med andra effektiva styrmedel bidrar till att klimatmålen och svenska åtaganden i EU kan nås, men utan att drivmedelspriserna i Sverige hämmar svenska hushåll och undergräver konkurrenskraften för våra svenska företag. Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden.

Herr talman! Ja, på 100 dagar kan mycket hända, till skillnad från hur det var 2014, då regeringen med socialdemokratisk ledartröja 100 dagar in på mandatperioden inte ens hade tillträtt - man hade inte fått någon regering på plats.

Herr talman! Anna-Caren Sätherberg får gärna redogöra för vilken del av Miljödepartementets verksamhet som inte existerar längre. Vad är det som har försvunnit från Miljödepartementet? Jag skulle gärna höra ett svar på den frågan, men det blir lite svårt att hitta eftersom det inte finns något.

Vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet - det arrangeras inga begravningar för något näringslivsdepartement i Sverige. Vi har slagit ihop energi- och klimatfrågor och bildat ett klimat- och näringslivsdepartement, som i god dialog arbetar tillsammans med och nära alla de aktörer som inom industri- och transportsektorn kan bidra till den faktiska klimatomställningen. Vi har nämligen bråttom, och det går inte tillräckligt snabbt. Det gick inte tillräckligt snabbt med den tidigare regeringen heller.

Låt mig också redogöra för Tidöavtalet. Det verkar råda en hel del missuppfattningar. Jag har inte sagt att Sverigedemokraterna inte har något med klimatarbetet att göra. Inom Tidöavtalet har vi sju samarbetsområden, och klimat och energi är ett av dem.

Vi kan diskutera vilka olika partier som är med i själva processen med att plocka fram en klimathandlingsplan, men jag lägger hellre min energi på att få alla som vill vara med och arbeta för att sänka Sveriges klimatutsläpp att bidra. Jag vill lyssna till företag, forskning och organisationer. Jag vill att industrier, företag inom transportsektorn och hushåll ska kunna berätta hur de kan bidra till att vi i Sverige når våra mål, som vi inte är på väg att nå och inte var på väg att nå under tidigare mandatperioder heller. Jag vill att alla dessa parter ska berätta för mig hur vi i politiken kan bidra till att de ska nå sina mål. Vi kan inte arbeta i stuprör längre, för det är uppenbarligen något som inte fungerar. Det är därför vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet och startat Klimat- och näringslivsdepartementet.

Herr talman! Regeringen har lagt om klimatpolitiken för att nå ända ned till nettonoll 2045. Vi utgår från ett långsiktigt perspektiv. Vi har alla ett ansvar i omställningen. Alla kommer att påverkas av klimatförändringar, och vi politiker har ett ansvar för att rätt styrmedel, rätt lagstiftning och rätt processer finns så att omställningen ska kunna ske och så att främst marknadens aktörer, som är de största utsläpparna, ska kunna ändra sättet de bedriver sin verksamhet på för att verka fossilfritt.

Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under denna mandatperiod. Jag har tidigare redogjort för den utbyggnad av fossilfri energi som vi vill göra för att möjliggöra elektrifieringen och hur vi vill arbeta med koldioxidinfångning både genom naturliga kolsänkor och genom CCS och bio-CCS. De åtgärder som vi genomför ska möjliggöra omställningen, som är pågående i vissa delar och som man låtsas pågå i andra delar men som måste ske på ett snabbt och genomgripande sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick också frågor om reduktionsplikten, som vi ju har debatterat återkommande. Reduktionsplikten var för stor med tanke på det utbud som fanns. Det blev en brist på biobränsle. Sverige importerade väldigt mycket, och det blev en problematisk situation, vilket gör att den här regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.

Herr talman! Man kunde tro att det är en debatt som nu pågår mellan Sverigedemokraterna och ledamoten Anna-Caren Sätherberg, men det är ju inte så. Nu är det jag som står här. Jag är liberal minister i en regering som bedriver en klimatpolitik som syftar till att nå de mål som vi har satt upp i vår klimatlag.

I klimatlagen har vi satt upp mål om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är en lag som har röstats igenom i Sveriges riksdag. När vi under gårdagen presenterade Tidöavtalet kan vissa ledamöter ha ansett att man inte skulle gå in på andra delar av klimatpolitiken.

Vi kan absolut fastna i en diskussion om vem som har sagt vad. Men man får märka ordvalen här. Det jag sa till Svenska Dagbladet var som svar på en fråga om Sverigedemokraterna är med och utformar regeringens klimathandlingsplan. Då svarade jag det jag sa här i kammaren, nämligen att vi har en process som går till precis på samma sätt som tidigare processer då klimathandlingsplanen inte har varit lika uppmärksammad. Vi håller på och bereder ett arbete. Vilka tjänstemän som sitter vid det bordet och behandlar de olika delarna har jag knappt själv koll på. Det finns processer för hur vi bereder dokument i Regeringskansliet, och det är i enlighet med dem som vi tar fram vår klimathandlingsplan.

Det är detta jag har åsyftat när jag har sagt att Sverigedemokraterna inte är med och utformar klimathandlingsplanen som arbetet pågår just nu. Det är helt enkelt i enlighet med Regeringskansliets beredningsprocesser. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, och det är först i ett senare skede. Det kanske påverkar vad som står i dokumentet, om nu någon skulle vara intresserad av att diskutera det i stället.

Det är innehållet jag är intresserad av. Vi kan stå här i kammaren och reflektera över att den här regeringen inte har avbrutit allt det arbete som tidigare regeringar har gjort med klimatkliv, industrikliv och bio-CCS. Och just bio-CCS vill jag påpeka att det finns andra partier, exempelvis mitt eget, som har varit särskilt måna om att föra fram. Jag minns hur jag för några år sedan började tala om CCS i svensk politik och de flesta inte visste vad det betydde.

Det är många som bidrar till att utforma vår klimatpolitik i Sverige. Jag tycker inte att det vore klokt av någon regering att lägga ned allt det som har gjorts för att sedan starta med helt nya initiativ. Det vi i stället har gjort från den här regeringens sida är att vi vid vårt tillträde började med att konstatera att vi vill bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Innebörden av det är att faktiskt utveckla det som fungerar.

Det handlar om att satsa ytterligare på våtmarker. De satsningar som tidigare regeringar hade gjort var ju på väg att gå ut. Vid 2023 låg det noll kronor. Då måste vi ju utöka den satsningen om vi ser att den fungerar. Vi måste utöka satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet när vi ser att de fungerar. Vi fortsätter dem inte, utan vi bygger på dem med ytterligare medel. Vi bygger vidare på det arbete som vi ser ger effekt. Det är detta vi menar är en effektiv klimatpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om jag får spekulera tror jag att det var många som väntade sig att vi skulle lägga ned exempelvis sådana initiativ som fått kritik i vissa delar. Det finns ju instanser som har kritiserat innehållet i Klimatklivet. Men vi valde att inte göra det. Vi valde att prioritera ett effektivt arbete. Det innebär inte att man tar ett steg framåt och två tillbaka, utan man ska i stället reflektera över vilka värden man går in i klimatarbetet med. För vår regering handlar det om ambition och effektivitet.

Herr talman! Det är det besked som jag kan ge. Man kan läsa olika artiklar och olika intervjuer. Och journalister kan alltid stanna en och ställa frågor i detalj om hur en beredningsprocess pågår. Jag fick frågan vid en presskonferens om hur vi valt ut de kommuner som vi skickar ut en remiss till. Jag har inte svaret på en sådan fråga. Ibland får man frågor vid pressade tillfällen. Kanske berör de vad som händer om man inte klarar av mål eller hur processer ser ut för vissa dokument och planer som regeringen har.

Jag kan bara redogöra för det som händer på mitt departement och hur vi arbetar. Jag kan såklart behöva redogöra för andra delar. Men om jag med tydlighet och med innehåll ska redogöra för något redogör jag för mitt område och det arbete som jag har ansvar för.

Svar på interpellationer

Vi sitter just nu och bereder arbetet med klimathandlingsplanen. Vi har i Dagens Nyheter redogjort för ett möte som vi vill kalla till. Vi vill att fler ska vara involverade och att fler ska arbeta nära med utformningen av vår plan, så att vi faktiskt ser till att de åtgärder vi sätter in är långsiktiga och fungerar, att de går att implementera för alla som ska göra det. Det tycker jag är ett viktigt perspektiv i klimatarbetet.

Vi kan återigen diskutera: Vilka partier ska vara med i processen? Vilka partier ska rösta igenom detta i riksdagen? Men jag lägger mycket hellre min energi på att alla som vill vara med i arbetet och som vill bidra till att sänka Sveriges klimatutsläpp ska få vara med. Alla bjuds in till vårt möte för att diskutera vad som är den bästa metoden och vägen framåt. Det är bara så vi kan lösa klimatkrisen. Men då ska man vilja sänka utsläppen också. Förhoppningsvis är man i alla fall enig kring det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.