Romina Pourmokhtari

Fru talman! Det finns många frågor att besvara i detta inlägg; vi får se hur många jag hinner beta av. Låt mig dock komma till kärnan från start, så att vi kan bemöta den stora fråga som många verkar återkomma till här i kammaren i dag.

Det handlar om att regeringen arbetar på ett annat sätt än vad tidigare regeringar har gjort. Det handlar om att vi ändrar i den politik som förs. Det finns politik som tidigare regeringar, rödgröna och röda, har genomfört som exempelvis har inneburit att finansiera köp av fabriksnya elbilar för dem som vill köpa sådana. Det har handlat om reseavdrag och hur utformningen av det har sett ut. Det har också handlat om en annan del av politiken; exempelvis Klimatklivet eller Industriklivet, som nämns från Anna-Caren Sätherbergs håll, är politik som vi anser har fungerat.

Sedan nämner man en sak som jag tycker är särskilt viktig. Återkommande hör vi här i talarstolen att man talar om etappmålet för 2030. Man talar om hur den föregående regeringen var på väg att nå etappmålet för 2030.

Det finns en anledning till att så många i salen i dag väljer att fokusera på just det etappmålet och inte på vårt klimatmål för 2045. Sanningen är ju att den tidigare regeringen var på väg att nå målet för 2030. Man hade bränslepriser som var svåra att hantera för många människor i detta land men som också gjorde att man i alla fall lyckades minska utsläppen från transportsektorn.

Det man däremot inte skulle lyckas med, enligt exempelvis Klimatpolitiska rådets bedömningar, var att uppnå det klimatmål som Sverige har satt upp för sig självt, nämligen att nå netto noll 2045 och netto minus därefter. Det är det denna regering väljer att arbeta efter.

Hur förklarar jag då detta utan siffror? Jag kan förklara det genom att använda de ord som jag använt flera gånger i svaret men som jag verkar behöva upprepa. Det finns ju olika sätt att arbeta med klimatpolitiken. Ett sätt anser vi vara mer kortsiktigt. Det kan handla om att sätta en hög reduktionsplikt som man inte ändrar på, trots att det är krig i vårt närområde och trots att folk inte har råd med bränslepriserna. Ett annat sätt är att arbeta mer långsiktigt, exempelvis genom att utöka arbetet i Klimatklivet med 400 miljoner 2023, med 500 miljoner 2024 och med ytterligare 500 miljoner 2025. Det kan också handla om att utöka Industriklivet, en satsning som tidigare regering gjort, med 600 miljoner.

Vi ser att en viss del av politiken fungerar väldigt bra. Vi ser att både Klimatklivet och Industriklivet bidrar till den viktiga omställning som behöver ske inom industrin. Men vi ser också att exempelvis klimatbonusens utformning blir problematisk. Det anser både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen. Det var därför man även var på väg att titta på den frågan från tidigare regeringars håll. Det var därför man tittade på hur man skulle ändra ersättningarna för reseavdraget från tidigare regeringars håll.

Det handlar alltså om att bedriva en klimatpolitik som är ambitiös och effektiv. Alla de åtgärder som jag nu har nämnt - klimatkliv och industrikliv men även annat - är exempel på hur vi kommer att arbeta effektivt för att långsiktigt upprätta en politik som också står sig i en tid som denna, när krig härjar i vårt närområde och den ekonomiska situationen är tuff.

Hela regeringens klimatpolitik är att den ska vara ambitiös och effektiv. Det är inte en personlig åsikt från mig, utan det är någonting som framgår i både regeringsförklaring och Tidöavtal.

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig vilka de förändrade arbetssätten är som kommer att bidra till att bibehålla eller förstärka Sveriges förmåga att nå sina miljö- och klimatmål.

Märta Stenevi har frågat mig om jag avser att minska utsläppen med 55 procent inom ESR-sektorn till 2030 och vilka specifika åtgärder, utöver kompletterande åtgärder, jag avser att lägga fram för att lyckas med detta.

Anna-Caren Sätherberg har frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta för att värna svenskt skogsbruk och nå klimatmålen till 2030 respektive 2045 och när jag avser att redovisa den utlovade ambitiösa och effektiva klimatpolitik som ska säkerställa klimatmålen.

Kajsa Fredholm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka Sveriges möjligheter att nå antagna klimatmål till 2030, om jag avser att verka för att nya utsläppsminskande åtgärder införs det närmaste året och om jag avser att verka för att nya åtgärder i närtid införs för att stärka våra kolsänkor och säkra att våra unika naturvärden inte går förlorade.

Eftersom alla frågor rör samma område väljer jag att besvara dem samlat.

Jag vill börja med att redogöra för regeringens utgångspunkter. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik ska utgå från förvaltarskapstanken och sträva efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Klimatmålen ska nås, och svensk konkurrenskraft ska värnas.

Den svenska klimatpolitiken har varit inriktad på åtgärder som ger effekt på kort sikt men saknat tillräckliga åtgärder för att nå vårt långsiktiga klimatmål. Men uppgiften är inte att sänka utsläppen; utsläppen ska försvinna. För att det ska vara möjligt behövs en politik som tar oss hela vägen i mål och inte leder till återvändsgränder. Politikens uppgift är att skapa förutsättningarna för omställningen till nettonegativa utsläpp efter 2045.

Elektrifieringen av samhället är en grundförutsättning för att kunna nå dessa mål. Sol, vind och kärnkraft är de tre kraftslag som kan byggas hållbart i stor skala och säkra tillgången på leveranssäker el till konkurrenskraftiga priser. Både klimatomställningen och den svenska ekonomins konkurrenskraft är helt beroende av en pålitlig tillgång till klimatneutral energi till rimliga priser. Industrin måste få möjligheter att växa ordentligt, då export av klimatneutrala varor och tjänster från Sverige ger stora effekter också på de globala konsumtionsutsläppen.

Det är också viktigt att komma ihåg att det är hushållen och företagen som står för det agerande som konkret sänker våra utsläpp.

Jag menar att vi behöver arbeta för att nå klimat- och miljömålen med hänsyn tagen till den tuffa situation som svenska hushåll och företag står inför. Vi måste se till att människor har råd att åka till jobbet och att de kan leva sina liv. Ett stort hot mot klimatarbetet är att folk tappar förtroendet för det.

Fru talman! Regeringen har börjat utforma Sveriges klimatpolitik utifrån dessa principer. Jag vill berätta om några av de satsningar som regeringen hittills genomfört. Som några av interpellationerna belyser behöver Sverige en omställning av vägtransporterna för att vi ska nå vårt nationella klimatmål och vårt åtagande inom ansvarsfördelningsförordningen. Når vi vårt nationella klimatmål kommer vi också att nå EU-åtagandet för skog- och marksektorn. Men den kraftiga prisuppgången på bränslen skapade ett omfattande missnöje som gjorde att människor var på väg att tappa tron på klimatpolitiken. Det fanns till och med de som ville ändra i våra klimatmål.

Vi ska nå vårt transportpolitiska klimatmål. Vi ska nå de etappmål som finns för svensk klimatpolitik, men det måste ske på ett sätt som utgår från hushållens och företagens förutsättningar, annars går det inte ihop. Lyckligtvis är vi mitt i ett stort teknikskifte för vägtransporterna. Elektrifieringen går fortare än någon tidigare trodde var möjligt, och det finns nu många fler elbilar i olika prisklasser. Nu behöver vi se till att täckningen med laddstationer blir så god att det fungerar att köra elektriskt för invånare i alltifrån gles- och landsbygd till städer, och det behöver ske i en tid då antalet elfordon ökar.

Regeringen höjer därför takten i elektrifieringen av transporterna genom att förstärka satsningarna på laddinfrastruktur. Klimatklivet utökas med 400 miljoner kronor under nästa år i en särskild satsning på laddinfrastruktur, och i budgetpropositionen förlänger och förstärker regeringen dessutom satsningen på stöd till publika laddstationer för lätta fordon samt laddstationer och tankinfrastruktur för vätgas till tunga transporter. Anslaget utökas med 90 miljoner kronor 2023 och beräknas förstärkas med 1 miljard kronor under 2024. Till detta ska de hinder bedömas som hämmar utbyggnaden av laddinfrastruktur och som bland andra Energimyndigheten och Boverket har analyserat, och åtgärder ska utformas för att undanröja dem.

Det finns många förslag i budgeten som bidrar till att vi ska nå våra klimatmål, och jag kommer antagligen inte att hinna ta upp alla i detta inlägg. Vi ökar också anslaget inom Industriklivet, som ni säkert vet. Markanvändningssektorn är också en central del i regeringens klimatpolitik. Skogen fungerar som en viktig kolsänka och också genom att biomassa kan nyttjas till förnybara material och produkter.

Fru talman! Regeringen har påbörjat en omläggning av klimatpolitiken, men vi är inte klara. Det behövs ytterligare åtgärder för att vi ska nå våra klimatmål, och under 2023 kommer regeringen enligt klimatlagen att presentera en klimatpolitisk handlingsplan i riksdagen, där vi mer i detalj redogör för regeringens klimatpolitik för mandatperioden.

Fru talman! Det var väl bra att Ulrika Heie påminde mig om att miljonbelopp var en mild beskrivning av de satsningar vi gör. Det stämmer att det handlar om miljarder. Exempelvis ökar vi Klimatklivet med 400 miljoner 2023, med 500 miljoner 2024 och med ytterligare 500 miljoner 2025. När det gäller Industriklivet satsar vi 600 miljoner per år 2023-2025. Samlar man detta pratar vi alltså om miljardåtgärder.

Det är dock inte satsningar av den typ som vi sett från tidigare regeringar. Det är inte den här trevliga satsningen som låter väldigt bra just nu, utan det är den långsiktiga investeringen som betalar sig när effekterna uppnås, helt enkelt. Det är en långsiktig investering som ger stabilitet för både marknaden och individerna. De kan veta att det i svensk politik ändå finns en trygghet i att regeringarna fortsätter att arbeta mot de klimatmål som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är långsiktiga investeringar. Det låter inte lika snabbt och bra som reduktionsplikten, men det är elektrifieringen vi rör oss mot. Då gäller det att man vågar investera och vågar satsa tidigt på att den utvecklingen även ska gynna Sveriges mål om en fossilfri transportsektor.

Det stämmer att våra satsningar är större än vad jag kanske något milt uttryckte det. Men de räcker inte. Vi måste göra mer. Jag hoppas att ni ser fram emot att läsa den klimathandlingsplan som vi under året kommer att presentera, där vi självklart behöver förklara hur vi ska lyckas med de högt ställda mål som Sverige har och som denna regering även fortsättningsvis har all intention att uppnå.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig vara väldigt tydlig: Det finns klimatmål som vi vill uppnå som Sveriges regering står fast vid. När det gäller transportsektorn kommer vi inte att använda oss av samma metod som den tidigare regeringen, det vill säga en reduktionsplikt som är en av de allra högsta bland EU-länderna och som slår hårt mot dem som kör bil.

Detta är delvis en fråga om utbud och efterfrågan och att de biodrivmedel som man vill blanda in för att få ned utsläppen från drivmedlen inte möter det utbud som finns.

Då talar Ulrika Heie, Centerpartiet, bland annat om att marknaden nu ställer om och att man utökar produktionen av biodrivmedel. Det är väl alldeles utmärkt att man gör det, för vi kommer fortsatt att ha en kraftig reduktionsplikt för flyget, vi kommer fortsatt att vara i stort behov av att exportera de biodrivmedel som bildas i Sverige och vi kommer fortsatt att använda biodrivmedel för utblandning även av svensk diesel och bensin. Vi plockar ju inte bort reduktionsplikten, utan vi harmoniserar den med EU:s nivå efter den 1 januari 2024. Det är en nivå som ännu inte är fastställd, även om Miljöpartiets Daniel Helldén utgår ifrån att den inte kommer att bli högre.

När det gäller bonus malus-systemet är det väldigt bra att vi kan uppmuntra folk att köpa en elbil. Men när skattebetalare ska betala tiotusentals kronor för någons fabriksnya elbil - någonting som de flesta människor bara kan drömma om - är det en metod att bedriva klimatpolitik som inte är hållbar. Det gäller särskilt när man budgeterar en viss summa för bonusen och långt fler använder sig av den. Då förlorar vi miljarder ur budgeten för att finansiera folks nya elbilar. Det är en ineffektiv metod att bedriva klimatpolitik också enligt Konjunkturinstitutet och enligt många andra som ser över den svenska ekonomin.

När vi säger att vi vill bedriva en mer effektiv klimatpolitik menar vi att vi inte vill lägga pengar på sådant som inte resulterar i kraftigt minskade koldioxidutsläpp i relation till de pengar man stoppar in. Hur kan vi få ut mest minskning av utsläpp med de pengar vi för in? Där är bonusen i bonus malus-systemet ett typexempel på att vi pumpar in miljarder men inte får ut den andel av minskade utsläpp som hade varit motiverande.

Vad kan man då i stället göra rent konkret för att satsa effektivt och ambitiöst på klimatpolitiken? Det gäller bland annat de bitar som vi har presenterat i vår budget. Det gäller att utöka Klimatklivet, som tidigare regering har startat - inte bara att behålla det, utan att utöka det och satsa stora miljonbelopp på att utveckla det.

Det gäller att utveckla också Industriklivet, som tidigare regering har startat och som vi ser ger effekt. Det bidrar till att företag efter företag vågar fatta beslut som går i en positiv riktning. Då vill vi lägga mer pengar på Industriklivet; vi vill utöka denna satsning och inte bara behålla den.

Det gäller också att se var den tidigare regeringen hade alltför låga ambitioner. Var någonstans var det man inte lade tillräckligt med pengar? Då är våtmarkerna en sak som jag som liberal är väldigt stolt över att tillskjuta pengar till. Om man ska få till en faktisk förändring av de våtmarker vi har i Sverige och bidra både till den kolsänka de utgör och till den biologiska mångfalden måste det vara långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är jag stolt över att vi tillskjuter 200 miljarder så att vi kommer upp i 300 även för 2023 och bidrar till en långsiktig klimatpolitik. Men, fru talman, vi måste jobba smartare än vad tidigare regeringar har gjort.

Fru talman! Då ska jag försöka att lyckas med utmaningen att svara på alla era kloka frågor under lite kort tid.

Ulrika Heie lyfter fram att vi vill värna de svenska hushållen i klimatpolitiken och att det skulle vara ett problem att ha som utgångspunkt. Det delar jag. Klimatpolitikens utgångspunkt är att värna klimatet och uppnå de högt ställda mål som Sverige har.

Det handlar om att väga in den aspekten, som tidigare har saknats enligt oss. Vi ser resultatet av att det har saknats i den respons som vi får av svenska folket på klimatpolitikens område. Det behöver tas in som aspekt.

Om det är så att vi alla här värnar en långsiktighet i klimatpolitiken gäller det att den politik som förs fram och ska bli verklighet bland människor också hänger ihop och att det finns en respons som är positiv och inte skapar en klimatskepticism.

Man nämner även COP 27 och de internationella klimatförhandlingarna. Jag ska ansluta på söndag, och jag ser fram emot att göra det. På COP förhandlar EU tillsammans. Det finns nog ingen som jag skulle kunna möta där som skulle kunna säga att EU:s ingångar eller ambitioner är svaga och således att Sveriges ambitioner är svaga.

På de förhandlingar som sker där kommer vi att föra fram det stolt som ett land som går i framkant även för EU:s omställning och som ett land som har klimatmål som är än högre än det som EU har satt upp för sig självt. EU tar det största globala ledarskapet i omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller reduktionsplikten och kritiken mot att jag lutar mig mot EU i det fallet föreslår regeringen att vi ska till EU:s nivå. Därmed blir det relevant att tala om vad EU:s nivå är. Hur går förhandlingarna där? Det är en viktig aspekt i det hela.

Det är också viktigt att lyfta fram, som jag gjorde i svaret, att Sverige ensamt gått fram med den allra högsta reduktionsplikten i EU. Det betyder inte att vi ska slopa reduktionsplikten helt och hållet utan endast att vi ska harmonisera den till den nivå som finns i EU och just nu fortsatt förhandlas.

Det är också en temporär åtgärd i ett extraordinärt läge där vi har en tuff ekonomi och är på väg in i en lågkonjunktur. Vi har hög inflation som späs på. Varje gång man går till butiken märker man hur köpkraften minskar och minskar. Vi har ett krig i vårt närområde som pressar upp drivmedelspriserna. Allt detta gör att en tillfällig åtgärd i ett extraordinärt läge enligt regeringen är nödvändig.

Elin Söderberg från Miljöpartiet nämner att det finns tre sätt att minska våra utsläpp från transportsektorn. Jag delar inte den bilden. Jag tycker att det finns fyra sätt att minska våra utsläpp från transportsektorn.

Det gäller bitar som hon själv nämner. Det gäller att vi elektrifierar och ställer om till en fossilfri fordonsflotta. Det gäller att vi ser till att de bränslen som brukas i Sverige är fossilfria.

Det gäller också att vi ser över den transporteffektivitet som finns i vårt land. Hur kan vi se till att resandet sker på ett mer effektivt sätt? Det handlar om att människor har enkla sätt att ta sig dit de ska så att de inte spär på den resa de ska på och de utsläpp som följer. Till sist kan man också se att man kan ha mer bränsleeffektiva fordon.

Det finns flera åtgärder att göra. Flera av dem arbetar vi på. Hur kan vi se till att energieffektiviteten hos fordon exempelvis ökar och att förbrukningen sjunker så snabbt som möjligt?

Det är några exempel på konkreta åtgärder som vi vill arbeta med utöver det som står i budgeten. Men efter tre veckor är det som står i budgeten det som vi har att presentera än så länge. Jag kan försäkra er om att vi arbetar väldigt hårt med att alltid hitta nya sätt att tackla transportsektorns utsläpp.

Fru talman! Ulrika Heie har frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta för att säkerställa att transortsektorns klimatmål kan nås till 2030 samt vilka utsläppsminskningar dessa initiativ väntas ge och när.

Med andan i halsen vill jag börja med att tacka Ulrika Heie för att hon i sin interpellation lyfter upp en viktig aspekt som lätt faller bort i denna diskussion om hur Sverige ska nå våra klimatmål. Det är ett mycket viktigt besked att Sveriges nya, liberala och borgerliga regering står fast vid de högt ställda nationella klimatmål som finns. Den enigheten inom regeringen är ett styrkebesked för Sverige internationellt och en viktig del av den långsiktighet som är alldeles avgörande för vårt klimatarbete.

All politik, inklusive Sveriges klimatpolitik, behöver utgå från det tuffa läge som svenska hushåll och företag nu står inför. Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Samtidigt rusar inflationen. Och Rysslands krig mot Ukraina pressar upp drivmedelspriserna. Energikriget i kombination med tidigare regeringars nedläggning av kärnkraftverk har lett till att det har blivit en chock för svenskarna när elräkningarna har landat i brevlådorna den senaste tiden.

Det är regeringens ansvar att Sverige når våra högt ställda klimatmål. Det är också regeringens ansvar att förändra politiken, vägen mot målen, när de slår för hårt mot den enskilda.

När det gäller reduktionsplikten är det helt korrekt att den utgör ett bra sätt att öka andelen fossilfritt bränsle. Det går fort, och det ser bra ut. Det är också korrekt att effekten av reduktionsplikten är svårbedömd. Sverige gick ensamt fram med allra högst krav i EU samtidigt som det rådde brist på just hållbara biobränslen i landet. Det har, utöver att bidra till en svår ekonomisk situation, lett till att Sverige just nu använder en stor del av hela världens produktion av förnybart bränsle som inte produceras av palmolja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om drygt ett år, den 1 januari 2024, sänks därför reduktionsplikten för resten av mandatperioden till att vara i linje med EU:s krav. EU är världens största miljöorganisation. Där förhandlar vi just nu om var den lägsta nivån ska ligga. Eftersom frågan fortfarande förhandlas går det inte att med säkerhet slå fast effekten av förändringarna i reduktionsplikten ännu. Jag hoppas att den förhandlingen ska leda till goda resultat.

Fordon och fastigheter är också på väg att tas in i EU:s utsläppshandelssystem. När det sker har reduktionsplikten på ett sätt spelat ut sin roll, eftersom vi då rör oss mot att styrmedlen för transportsektorn blir EU-gemensamma. Det är mycket positivt, då det är mycket mer kraftfullt och effektivt att arbeta i hela Europa än att Sverige ska välja en egen väg i klimatpolitiken.

I Tidöavtalet slår samarbetspartierna fast att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd.

Nyttan med stöden, styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet kommer att ses över. Denna genomlysning bör även omfatta en bedömning av samspelet med de styrmedel som finns på EU-nivå.

Regeringen kommer också att fördela medel för utbyggd laddinfrastruktur mellan stöd till publika laddstationer för lätt trafik och stöd till elektrifieringen av tunga transporter med mera. Den satsningen har två fokus: dels att stötta utbyggnaden i områden där den i dag går långsamt, till exempel i glesbygd, och där de ekonomiska förutsättningarna för drift av denna är sämre, dels att riva hinder och sänka kostnader för och ställa krav på utbyggnad av laddinfrastruktur. De hinder som hämmar utbyggnaden, och som bland annat Energimyndigheten och Boverket har analyserat, måste bedömas för att vi sedan ska kunna vidta relevanta åtgärder.

Vid sidan av detta fortsätter vi även med uppbyggnaden av infrastrukturen för elektrifierade tunga transporter. Vi vet att den väg som Europa och Sverige går till mötes är elektrisk. Därför måste vi våga göra långsiktiga, stora satsningar för att Sverige ska vara i framkant i den fossilfria omställningen av transportsektorn.

Under 2023 ska regeringen enligt klimatlagen presentera en klimathandlingsplan för riksdagen. I den kommer vi att redogöra mer i detalj och med tyngre underlag för regeringens klimatpolitik den kommande mandatperioden. Men en del av de satsningar och initiativ som vi gör och tar för att just ställa om transportsektorn har också presenterats tidigare, i budgetpropositionen.

Fru talman! Tack för det svaret, statsminister Andersson!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Självfallet är det viktigt att Försvarsmakten gör ett ordentligt arbete och att Sverige har en långsiktig plan för det stöd som vi erbjuder. Men samtidigt är det från vårt håll viktigt att betona att detta extraordinära läge kräver ett skyndsamt agerande. Den svenska byråkratin samt den ordning och reda som vi så gärna värnar får inte bli till ett tacksamt verktyg för Putin att utnyttja.

Vi i Liberalerna ser positivt på den utveckling som har skett av det europeiska samarbetet till följd av detta läge. Vårt parti har länge påpekat vikten av ett fördjupat europeiskt samarbete. Det är för oss fruktansvärt att det är först i detta läge som fler har insett vikten av detta.

Goda och fria demokratier behöver hålla ihop och samarbeta i största möjliga utsträckning för att sätta hårt mot hårt när världen ser ut som den gör. Jag hoppas att detta fördjupade samarbete ger fart till Europas demokratier.

Fru talman och statsminister Andersson! Situationen med kriget mot Ukraina är mycket allvarlig, och det är en orolig tid för Europa. Ryssland bär fullständigt ansvar för detta krig som de har påbörjat och konsekvent eskalerar genom ytterligare aggressioner och bomber mot oskyldiga och barn, vars blodiga skolböcker ligger kvar i sönderbombade parker.

Fru talman! Det går heller inte att nog betona hur varje beslut från Europas ledare och varje agerande till följd av händelseförloppet får stora konsekvenser. Rätt beslut om detta krig räddar ukrainska människors liv.

Den fråga jag skulle vilja ställa till statsministern är: Vilken beredskap ser statsministern att Sverige och Europa har för att hantera ytterligare rysk eskalering av detta krig?