Romina Pourmokhtari

Fru talman! Som ledamoten Söderberg nämner har vi olika delar att förhålla oss till i klimatlagen. Vi har etappmål, och sedan har vi ett mål om nettonoll 2045 och nettonegativa utsläpp därefter. Jag förstår att en företrädare för Miljöpartiet helst inte vill prata om målet 2045 eftersom vi efter sju år med statsråd från Miljöpartiet inte var på väg att nå 2045-målet.

Olika regeringar kanske har olika styrkor. Det viktiga här är att vi båda företräder partier som vill utföra omställningen, som vill värna miljön och som vill påskynda den omställning som sker därför att den sker för långsamt och vi behöver göra mer.

Det finns en anledning, fru talman, till att ledamoten är så noga med att påpeka att vi måste bygga ut vårt energisystem i närtid. Det är därför att man gärna vill dölja de misstag som begicks under den tidigare regeringen, som lade ned fullt fungerande fossilfri produktion.

Om något tror jag att näringslivet beklagar sig över det faktum att man har försvårat möjligheten för elektrifiering. Detta hör jag när jag träffar industrier som vill etablera sig i Sverige, som vill bidra till omställning och minskade utsläpp och som vill exportera fantastiska innovativa lösningar som kan leda till minskade utsläpp i Sverige men främst i världen, globalt, i länder som kanske inte har möjlighet att driva innovation på samma sätt. De hade kunnat dra nytta av finansiering genom Klimatklivet och Industriklivet och de gröna obligationerna, men de hade ju inte en planerbar och billig elproduktion.

Självfallet behöver vi bygga ut vindkraften, och regeringen satsar hårt på att hantera tillståndsprocesserna snabbast möjligt men också på att tillsätta en utredning som ser över hur tillståndsprocesserna i deras helhet sker så att vi gör det på ett snabbare sätt och mer i enlighet med många av våra grannländer.

Vi behöver också bedriva en långsiktig politik på ett sätt som den tidigare regeringen inte gjorde, och det finns en skillnad. Jag är väldigt stolt över att vi i mitt parti var så tydliga med att tidigare regeringar skulle driva på för en evidensbaserad utveckling, även när det var lite obekvämt. I den vetenskap som presenteras pekas tydligt på hur kärnkraften är alldeles avgörande i omställningen för att kunna stabilisera vårt elsystem och göra det planerbart och att kärnkraften fyller en funktion där.

Tyvärr är det politisk magkänsla och daterad syn på vad kärnkraften innebär som gör att man vill diskriminera det energislaget, och detta har lett till en situation som är alldeles förskräcklig.

Nu har vi tagit ett krafttag för att lägga om energipolitiken så att vi kan ge industri och näringsliv möjlighet att stabilt lita på att det robusta inte bara gäller initiativ för statliga medel och finansieringen av de innovationer som man vill göra utan även energitillgången och tillgången på fossilfri energi, så att man faktiskt kan bedriva fossilfri verksamhet.

Det gäller att inte bara läsa sina favoritdelar i bland annat IPCC:s rapporter utan också ta fasta på det som påpekas, nämligen att exempelvis negativa utsläpp kommer att kräva att man satsar på CCS-teknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör mycket som förbättrar våra förutsättningar att nå klimatmålen. Det handlar inte bara om att underlätta för vårt näringsliv och vår industri att våga satsa på att ställa om genom att det finns pengar utan också om att det finns el och att det finns en plan för det långsiktiga målet om nettonoll 2045 och nettominus därefter.

Fru talman! Jag tycker att det är välkommet att vi här nästan får svar från ledamoten Söderberg själv när hon nämner: Vem är det vi ska lyssna på? Är det möjligen statsministern?

Ja! Lyssna på statsministern när statsministern så tydligt proklamerar att den här regeringen kommer att vara en stark partner i det arbete som näringslivet utför för att ställa om. Och det lever vi också upp till avseende det vi finansierar. Vi har utökat arbetet med Industriklivet och Klimatklivet, och vi har tagit ett krafttag för att reparera de grova skador som har skett med den energipolitik som har förts i det här landet de senaste åtta åren.

Det är ett krafttag vi har tagit för att kunna möjliggöra den gröna omställningen, just för att vi ser det som ledamoten Söderberg så tydligt berättar att näringslivet efterfrågar. Man behöver en stabil och billig planerbar elproduktion om man ska ställa om. Då behöver man bygga ut vårt elsystem kraftigt. Det gör man genom att bygga ut både vindkraften och kärnkraften, och det är precis det den här regeringen gör.

Fru talman! Det räcker med att öppna tidningen eller kanske googla på den här regeringen och vindkraft för att se vilken politik vi bedriver på området. Vi har tillskjutit 15 miljoner till arbetet som sker internt på Regeringskansliet med att hantera tillståndsfrågorna just avseende den kraftiga vilja vi ser i Sverige att bygga ut vår vindkraft.

Vi har också gett tydliga direktiv om att vindkraften ska bära sina kostnader, precis som vi vill att kärnkraften ska göra. Detta är för att vi ska få en tydlig spelplan som gör att vi från politikens håll inte bara väljer en favorit bland energislagen utan tvärtom uppmuntrar till en jämn spelplan där flera olika energislag kan vara med och bidra till en robust, säker och pålitlig tillgång på el som gör att industrin vill ställa om. Det är detta man efterfrågar.

Man efterfrågar också infrastruktur för att klara av en elektrifiering, och precis detta satsar vi också på genom Klimatklivet, där vi utökar de initiativ som tidigare regeringar har påbörjat. Detta är inte ingenting. Detta är inte att fortsätta i samma spår, utan det är att utöka och tillskjuta medel, eftersom vi vill bedriva en effektiv politik.

En effektiv politik, fru talman, innebär att vi fortsätter med det som fungerar bra, inte lägger ned av prestigeskäl och startar egna projekt. Om något fungerar bra och vi ser att vi får avkastning genom minskade utsläpp i proportion till de pengar vi stoppar in fortsätter vi gladeligen att bidra till den omställning som sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag tydligt redogjorde för i mitt svar är en viktig sak att det i vissa delar av omställningsarbetet finns höga trösklar. Det finns ekonomiska trösklar som gör att det blir svårt att göra en investering. Självfallet ska staten då vara en part att lita på och en bidragare i att sänka trösklarna för att ställa om och bidra till att Sverige kan möta en framtid där vi har fossilfria ekonomier.

Detta är något som kommer att stärka vårt näringsliv. När jag träffar näringslivet säger man i varje fall inte att man är bekymrad eller att regeringen skulle ha mindre förståelse för de förutsättningar som näringslivet behöver för att ställa om. Tvärtom möter jag glada hejarop för att frågor om näringsliv och klimat samlas just därför att vi har sett kopplingen och hur Sverige kan vara en stark part i omställningen genom vårt näringsliv.

Fru talman! Vi gör mycket. Vi utökar Klimatklivet och Industriklivet. Det finns ett pågående arbete med gröna kreditgarantier som man kan lita på som part som efterfrågar dessa. Det är inga konstigheter. Man ska lyssna på statsministern och på regeringen. Vi vill vara en stark partner för näringslivet i den fantastiska gröna omställning som de driver på för.

Fru talman! har frågat energi- och näringsministern om ministern kan garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden.

Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill inleda med att återigen konstatera att den här regeringen står bakom de nationella klimatmålen och att vi i enlighet med klimatlagen arbetar för att nå de mål som är uppsatta. Arbetet ska ske på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, och som vi konstaterar i Tidöavtalet ska klimat- och miljöpolitiken vara ambitiös.

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regeringens klimatpolitik utgår från att utsläppen ska hela vägen ned till noll. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning och att vi når våra klimatmål. Detta skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Det ska tilläggas att tillgången till fossilfri el är en fundamental förutsättning för att vi ska klara av klimatomställningen. Närings-, energi-, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig del av miljörörelsen - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mot bakgrund av detta som regeringen valde att skapa Klimat- och näringslivsdepartementet där klimat-, näringslivs- och energifrågorna samlas på ett och samma departement. Det nya departementet underlättar arbetet med frågorna och visar att de är tätt sammankopplade. Regeringen är redo att vidta åtgärder för att klimatomställningen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.

Vad gäller Elin Söderbergs fråga kan jag konstatera att regeringen i budgetpropositionen gjorde nya satsningar på både Industriklivet och Klimatklivet samt höjde garantiramen för de gröna kreditgarantierna. Staten kan bidra till klimatomställningen genom kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektiva investeringsstöd som kan stötta våra företag i projekt som av olika anledningar är särskilt riskfyllda eller kostsamma eller som av andra anledningar inte hade genomförts utan ett stöd.

I den kommande klimatpolitiska handlingsplanen kommer regeringen också att redogöra mer i detalj för vilken politik som vi avser att föra under mandatperioden, och arbetet med vår budgetproposition för 2024 har inletts. Det är helt avgörande att statens medel används på ett effektivt sätt, och utvärderingar av dessa insatser på klimatområdet ska därför stärkas ytterligare så att vi säkerställer att klimatmålen nås på det sätt som bäst gynnar landet.

Fru talman! Jag tackar ledamöterna Elin Söderberg och Jytte Guteland för debatten. Jag ser fram emot att få diskutera klimathandlingsplanen ytterligare - något jag utgår från att jag kommer att få göra även under tiden som vi tar fram den.

Vi arbetar just nu med en klimathandlingsplan som vi kommer att lägga fram. I den kommer vi fördjupat och i detalj att presentera mer av vår klimatpolitik. Men det finns klimatpolitik, och den är presenterad både i statsbudgeten och löpande. Vi presenterar mycket politik hela tiden som jag är säker på att man inte undgår, men självklart vill man som opposition kritisera och påstå att det inte finns någon tydlighet. Jag hoppas att jag med det mandat som jag har fått av mina väljare och det mandat som regeringen har fått av en majoritet av det svenska folket kommer att kunna bedriva en klimatpolitik som bidrar till välstånd, stark ekonomi och effektivitet men också till ambition och till att vi når våra klimatmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det finns många regeringar som har haft många mål att förhålla sig till, och det finns ingen regering som har varit på väg att nå alla dessa mål, inklusive etappmål och de långsiktiga målen - så är det. Det finns brister i allas vår politik.

Vi avser att arbeta precis lika hårt, om inte hårdare, än tidigare regering för att faktiskt också nå det långsiktiga målet om att vi ska nå nettonoll 2045 och nettonegativa utsläpp därefter. Det kräver långsiktighet och en effektivitet som vi anser har saknats i politiken som har förts tidigare.

Det handlar väldigt mycket om att det ska finnas el om vi ska elektrifiera. Om vi ska sluta använda fossila bränslen måste det finnas ett alternativ, vilket inte har funnits med den tidigare regeringens ansvarslösa politik på energiområdet.

Det finns mycket som vi behöver sätta tänderna i. Vi tar ett helhetsgrepp om elektrifieringen och naturliga kolsänkor men också mycket mer framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det finns många frågor att ställa, så det är tur att man har flera inlägg.

Låt mig återkomma till hur arbetet går med att ta fram handlingsplanen och med turnéer, toppmöten och annat. Tro mig, det är i full gång.

Vi för en dialog med väldigt många parter för att förankra vår politik, och det är här det ledamoten Söderberg tar upp kommer in, nämligen vilka de faktiska åtgärderna är. Man säger att man inte efterfrågar dem, och det är lite kruxet i denna debatt: I interpellationen skriver man att det relevanta är huruvida åtgärderna i regeringens klimathandlingsplan har stöd i riksdagen, och då är det ju relevant att veta vilka dessa åtgärder är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa åtgärder håller vi nu på att plocka fram, och tro mig, de finns där. Jag hade gärna rabblat upp dem allihop. Men så ser inte processen ut, utan man bereder ärenden och tar fram en handlingsplan. Vi kommer med glädje att presentera den när det är aktuellt.

På frågan om vad själva handlingsplanen ska innehålla nämner ledamoten Söderberg att ingen politik har lagts fram för att sänka utsläppen och att man helt lutar sig mot klimathandlingsplanen. Det stämmer inte. Regeringen har presenterat klimatpolitik, men jag förstår att oppositionen inte så gärna marknadsför den. Låt då mig göra det i stället.

Vi vill tackla klimatomställningen genom elektrifiering, som är helt central för att ställa om transport och industri, genom naturliga kolsänkor och genom innovation och att gynna den utveckling som sker på många fronter där Sverige genererar utsläpp. Vi gör detta genom den politik vi har lagt fram i vår statsbudget och genom lagändringar, utredningar med mera. Det händer väldigt mycket.

Bland annat ser jag fram emot att se vad Miljömålsberedningen kommer att presentera när det gäller hur vi ska hantera LULUCF-sektorn och hur vi ska utöka vårt arbete med biologisk mångfald. Jag ser också fram emot när vi kan kliva fram i processen med lagändringar för att uppmuntra mer kärnkraft i Sverige så att vi får fart på vår återställning av energisystemet och kan elektrifiera vår industri och våra transporter i högre utsträckning. Jag ser även fram emot att se resultaten av de stora satsningar vi gör på laddinfrastruktur.

Det handlar också om det arbete som sker i EU under vårt ordförandeskap då vi driver på miljö- och klimatpolitiken på många fronter: cirkulär ekonomi, förpackningar, återvinning, kemikalier, industriutsläpp och naturrestaurering.

Vi driver så mycket politik på detta område, och omställningen sker ständigt. Det är inte ett statsråd på Regeringskansliet som utför omställningen, utan det är de som genererar utsläpp som ska minska sina utsläpp. Tillsammans med dem ska vi hitta vägar framåt så att de ska sluta släppa ut. Sverige ska ha en fossilfri ekonomi, och det arbetar vi hårt för med elektrifiering, innovation och naturliga kolsänkor.

Fru talman! Utöver detta kan man reflektera över olika partiers olika ståndpunkter i klimatpolitiken. Men nu finns Tidöavtalet, och i det står det att vi ska ha en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Det behöver inte bli en debatt om huruvida vissa partier kommer att leva upp till det eller inte, för jag utgår från att alla lever upp till det avtal vi har skrivit under på. Då gäller att alla partier ska ställa sig bakom en ambitiös klimatpolitik.

Fru talman! När jag refererar till beredning i enlighet med Regeringskansliets processer refererar jag inte till den gemensamberedning som sker mellan departementen utan till den beredning som sker av alla ärenden i vårt regeringskansli.

Det är klart att man hanterar frågor både politiskt och innehållsmässigt inom Regeringskansliet, och vi avser att hantera den klimatpolitiska handlingsplanen helt i enlighet med de rutiner som finns för hur vi hanterar saker och ting i Regeringskansliet. Det finns ingen särbehandling eller någon särskild, hemlig plan för hur vi ska göra detta, utan vi arbetar med handlingsplanen på precis samma sätt som vi hanterar övriga ärenden inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Just nu är vi i den fasen i arbetet att vi plockar fram handlingsplanen. Vi är inte i fasen att vi ska lägga upp en tidsplan för hur den ska röstas igenom eller i vilken form, utan det är arbetet med själva innehållet i handlingsplanen som just nu pågår.

Jag förstår att man är väldigt nyfiken på vad som kommer att stå i handlingsplanen. Det är många som frågar om det - journalister, politiker i oppositionen, ledamöter och många andra är nyfikna på vad som faktiskt kommer att stå i handlingsplanen - men det är precis det vi arbetar med just nu. Att då referera till den beredning som sker och de processer vi har tycker jag är fullt naturligt som svar på frågan. Vilka kommer att förhandla detta, och hur det kommer att gå till? Ja, det arbetet sker i enlighet med de rutiner vi har inom Regeringskansliet.

Det kan möjligen vara ett tråkigt svar. Jag förstår att ledamöterna hellre hade stått här och diskuterat vilket innehåll som finns och hur vi ska förankra detta, fru talman, och att ledamöterna är väldigt nyfikna på kontroversen när det gäller den syn som partier i regeringsunderlaget har på klimatpolitiken.

Nu är det dock så att det är jag, som är liberal, som är klimat- och miljöminister. Detta är en regering som är borgerlig, som enbart består av partier som har röstat igenom Sveriges klimatlag och som bedriver en seriös klimatpolitik. Det finns till och med skrivningar i Tidöavtalet om att alla samarbetspartiers politik ska vara ambitiös och effektiv. Jag upplever att det är en god grund för att lägga fram en klimathandlingsplan.

Fru talman! Det refererades här till att jag och min partiledare skulle ha tyckt olika om detta och sagt olika saker i medier. Självklart använder jag och min partiledare Johan Pehrson olika ord när vi säger samma sak, men vi är helt eniga om att plocka fram en klimatpolitisk handlingsplan och utgår från att den kommer att vara ambitiös och effektiv och att samarbetspartierna ställer sig bakom den.

När det gäller att få igenom handlingsplanen i kammaren - apropå att det måste vara en stark proposition - har vi full möjlighet till det eftersom vi, till skillnad från den tidigare regeringen, har majoritet i kammaren. Jag har goda förhoppningar om att vi kommer att kunna lägga fram ett klokt arbete som är väl genomtänkt och som inte bara är ambitiöst utan också effektivt, så att vi tar vara på varje krona och lägger fram politik där varje krona som spenderas på klimatpolitiken leder till största möjliga minskning av utsläppen och så att vi på ett klokt sätt kan förvalta klimatpolitiken framöver.

Jag förstår att denna fråga väcker mycket engagemang och att man gärna vill spåna kring innehåll som inte finns och planer om hur detta ska drivas igenom som inte existerar, men hanteringen är helt enkelt så pass tråkig att den sker helt i enlighet med de beredningsrutiner som vi har i Regeringskansliet.

Herr talman! Elin Söderberg har frågat mig om Sverigedemokraterna kommer att delta i samordningen av klimathandlingsplanen och, om inte, i vilket skede jag avser att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen.

Jytte Guteland har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att förhandla klimathandlingsplanen så att den både kan klara klimatmålen och kan få stöd i Sveriges riksdag samt när riksdagen kan få se en tidsplan för arbetet med Sveriges klimathandlingsplan och förankringen i riksdagen.

Jag vill börja med att tacka för intresset för regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny handlingsplan, och i denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatpolitik för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska nå nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att även klara de åtaganden som Sveriges har inom ramen för EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Handlingsplanen kommer att beredas i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan kommer att aviseras för riksdagen i propositionsförteckningen, i enlighet med ordinarie rutin.

Herr talman! Tack, ledamoten Järrebring, för en viktig diskussion om en fråga som påverkar väldigt många i större utsträckning än vad man kanske är medveten om. Det är väldigt viktigt att vi arbetar för att få till en friskare luft i vårt land och för att få en helt frisk luft i vårt land. Vi har också ett miljökvalitetsmål om frisk luft som Sverige och regeringen arbetar mot. Naturvårdsverket gör det tydligt att vi är på god väg att nå detta mål. Vi arbetar på inslagen väg och kommer förhoppningsvis snart att nå det mål vi har.

Samtidigt, herr talman, sker ett arbete på EU-nivå där vi arbetar med luftkvalitetsdirektiv och med regleringar av vår transport som kommer att bidra till luftkvaliteten i hela Europa på många olika sätt. Det är där vi nu lägger krutet, samtidigt som vi i Regeringskansliet självklart tittar på alla kloka rapporter som Naturvårdsverket så förtjänstfullt förser oss med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag förstår ledamoten Järrebrings förvirring kring vad det är som faktiskt gäller här.

Låt mig vara väldigt tydlig. Vi har ett miljökvalitetsmål om frisk luft som innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa, djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det är målet. Det är ett mål som är uppsatt, och det är ett mål som har parametrar som vi nu arbetar efter.

Naturvårdsverket gör bedömningen att vi är på god väg att nå detta mål, men vi har ännu inte nått det. Att då lägga vikten vid att vi nu ska höja ambitionsnivån och arbeta om det innehåll som finns i den politik vi bedriver för att nå målet om frisk luft är inte vår avsikt i nuläget. Just nu fokuserar vi i stället på att genomföra de åtgärder som tar oss till målet om frisk luft så som det står nu, eftersom vi fortfarande inte har nått det. Det är dock ett av de mål som vi är nära att nå, och vi behöver ytterligare åtgärder för att nå detta mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns väldigt mycket som man kan göra. Det hade varit spännande att, utöver den semantiska frågan, tala om hur vi lägger upp arbetet.

Ledamoten Järrebring och jag är överens om att luftkvaliteten är ett stort problem även i Sverige, herr talman. Nästan 7 000 personer dör årligen av dålig luftkvalitet; detta är en siffra som jag tror att många skulle bli förvånade över. Här finns det ett viktigt arbete att utföra.

Avseende WHO:s skärpta riktlinjer och den höjda ambitionen var det väntat att det skulle komma ett sådant här förslag. Naturvårdsverket har nu i en fördjupad rapport föreslagit att preciseringarna ska ses över inom regeringen. Detta förslag bereds, i enlighet med hela rapporten, inom Regeringskansliet.

Parallellt med det arbetar vi just nu specifikt för att nå det mål om frisk luft som är uppsatt, så som det är utformat. Där finns det väldigt mycket att ta tag i, herr talman. Det finns väldigt mycket som vi kommer att behöva göra för att nå målet även som det är skrivet just nu. Detta är ett viktigt arbete som bland annat påverkas av intransporten, som jag nämnde tidigare. Där kan vi verkligen se stora fördelar när det gäller de luftföroreningar som finns i Sverige men som kommer från andra länder.

Jag hoppas att vi under ordförandeskapet ska kunna nå framgångar som bidrar till att det även i Sverige blir bättre luftkvalitet. Utöver det jag nämnde tidigare är det framför allt diesel, dubb och ved som orsakar de stora problem som vi har med luftkvalitet i Sverige i dag. Det är där vi behöver angripa problemet.

Just därför blir elektrifieringen en viktig del i att förbättra vår luftkvalitet, särskilt i tätbebyggda och vältrafikerade områden. Vi är väldigt utsatta för luftföroreningar från andra länder, och det finns sedan länge en tradition - både i tidigare regeringar och i denna regering - av att driva luftfrågorna i alla internationella forum eftersom världen delar på luften, herr talman.

Det finns alltså mycket att göra på detta område. Man kan självfallet ta hänsyn till WHO:s skärpta riktlinjer, men det är inte just frågan om ambitionsnivå som vi anser är det viktiga här. Just nu fokuserar regeringen på hur vi på olika sätt kan motverka dålig luftkvalitet i Sverige.

Herr talman! Ledamoten Järrebring frågade ju om vi avser att skärpa målen för arbetet med frisk luft. På den frågan svarar jag att vi väldigt tydligt arbetar för att nå det målet samt att vi faktiskt är på väg att nå målet och att vi därför väljer att lägga fokus på att fortsätta på inslagen väg och fortsätta arbeta för att lyckas nå målet.

Det är alltså inget fel på målets ambitionsnivå; det är inte där vi ser att problemet ligger i det arbete vi utför. Tvärtom är målets ambitionsnivå väldigt hög. Vi är på rätt väg, även om vi ännu inte har nått målet. Det borde därför vara alldeles självklart att vi ska fortsätta arbeta för att nå detta ambitiösa mål, som vi ännu inte har nått men som vi är på god väg att nå, och utföra de insatser som krävs för att vi ska lyckas nå målet och möjliggöra måluppfyllelsen. Det är där regeringen anser att fokus bör ligga nu. Regeringen anser inte att vi bör ändra på målet, för det tar oss inte närmare det vi ska nå.

Vi ser en positiv trend. Naturvårdsverkets bedömning är att vi är nära att nå målet, och vi arbetar hårt på inslagen väg. Detta tycker jag är positiva nyheter. Däremot skulle man kunna säga att det finns annat att ta hänsyn till i det långsiktiga perspektivet, bland annat det som ledamoten Järrebring själv tog upp om WHO:s uppdaterade riktlinjer.

Förra hösten uppdaterade och skärpte WHO sina riktlinjer för luftkvalitet. Uppdateringen innan dess gjordes år 2005. Det har hänt ganska mycket sedan dess, bland annat i form av vetenskapligt underlag som har tillkommit och som visar på att de negativa hälsoeffekterna både är kraftigare och ses vid lägre halter än vad man tidigare hade beräknat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var väntat att det utifrån detta föreslås skärpta riktlinjer från WHO. Konsekvenserna av ett sådant beslut och av att Naturvårdsverket i sin utvärdering föreslår att vi ser över detta blir helt enkelt att vi ser över detta och hanterar frågan inom Regeringskansliet. Alla de förslag som kommer i rapporten tittar vi självfallet på.

Det sker även ett arbete inom EU som regeringen leder som ordförande. Kommissionens förslag till reviderat luftkvalitetsdirektiv har självklart tagit in WHO:s riktvärden, men man har inte valt att ändra på innehållet utifrån detta. Det är självklart så att man i den bedömning man gör tar hänsyn till uppdaterade riktlinjer från exempelvis WHO, men kommissionen gör en grundlig konsekvensanalys och landar där i ett förslag där normerna skärps betydligt och där man arbetar efter detta för att få en kraftigt förbättrad folkhälsa. Där finns det också stora nyttor i relation till kostnaden.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi tar hänsyn till positiva hälsoeffekter i stor utsträckning, men vi måste också göra det på ett klokt sätt. Just i detta fall, herr talman, anser inte regeringen att det är ambitionsnivån som är problemet utan att vi ska genomföra de insatser som krävs för att nå de högt uppsatta mål som redan existerar.

Herr talman! Joakim Järrebring har frågat mig om jag kommer att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regeringen har inte för avsikt att skärpa det målet.

Enligt Naturvårdsverkets senaste bedömning är vi nära att nå målet. Samtidigt ligger halterna för några av föroreningarna fortfarande över målnivån. För att komma till rätta med detta behöver vi genomföra åtgärder både utanför Sverige så att intransporten av luftföroreningar minskar, och inom landet, framför allt för att minska utsläppen från trafiken. Sverige arbetar därför aktivt i FN:s luftvårdskonvention och andra internationella forum som Helcom och IMO för att på olika sätt minska intransporten av sot och kväveoxider.

Som ordförande i EU leder Sverige förhandlingarna om ett nytt luftkvalitetsdirektiv och Euro 7-förordningen, som båda har som syfte att minska luftföroreningarna och därmed förbättra medborgarnas hälsa och miljön. Regeringen kommer också att rapportera in ett uppdaterat luftvårdsprogram till EU-kommissionen under 2023. Vi ser också att EU:s och regeringens kommande åtgärder med anledning av klimatomställningsarbetet och framför allt elektrifieringen kommer att innebära fördelar i arbetet med miljömålet Frisk luft.

Jag kommer därmed att verka för att regeringen fortsätter på inslagen väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Birinxhiku men också andra för goda tillägg i denna viktiga debatt.

Vi har mycket arbete att göra kring energifrågorna, och jag är väldigt tacksam för att vi nu också har en regering med majoritet i kammaren som är väl förberedd på det arbete som kommer att behöva ske under mandatperioden. Man har i Tidöavtalet varit tydlig med hur utformningen ska ske och vad som behöver göras för att bygga upp ett robust system som kan möta den framtid vi är på väg emot, där vi behöver ett väldigt mycket större utbud av fossilfri elproduktion.

Jag kan försäkra ledamoten Birinxhiku att det inte kommer att vara någon fara för oss att gå upp till bevis. Vi är redan igång med att tillskjuta medel för att arbeta så snabbt som möjligt med att titta på hur tillståndsprocesserna går till och med att bevilja tillstånd när de ligger på våra bord. Men det handlar också om att inte favorisera utan om att bygga upp en jämn spelplan som gör att vi får en snabb utbyggnad av all fossilfri elproduktion.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Detta är en väldigt spännande debatt. Men låt mig med all respekt påpeka att ni har en debatt med mig. Jag är liberal klimat- och miljöminister. Och, herr talman, när man lyssnar på inläggen här kan det låta som att man vill ha en diskussion med andra partier som inte är närvarande i kammaren och som inte sitter i regeringen.

Jag kan förstå att det är lite svårt att förstå. Man undrar vem det egentligen är som fattar beslut, man har läst saker i tidningen och man undrar vad det är som egentligen gäller. Då är det väl alldeles utmärkt att det i denna regering, till skillnad från tidigare regeringar, inte existerar hemliga papper som ingen ska få se. Utan det är ett Tidöavtal som är fullt öppet för alla medborgare, för alla riksdagsledamöter och för alla som intresserar sig för hur vårt arbete är utformat att plocka fram och läsa. Skulle man bemöda sig om att göra det skulle man väldigt tydligt upptäcka att när det gäller tillståndsärenden är det en utarbetad process i svensk statsförvaltning som sker rättssäkert, och man tar hänsyn till olika faktorer. Sedan fattas beslutet, efter ett förslag från berörda tjänsteman, av regeringen helt enkelt. Det är inga frågetecken. Det är regeringen som hanterar tillståndsprocesser. Det är så ordningen ser ut.

Här talar man om flera olika delar av den havsbaserade vindkraften. Man talar om vikten av långsiktiga överenskommelser och om hur det är av allra största vikt att vi har sådana. Men, herr talman, det blir lite svårt att ha långsiktiga överenskommelser med partier som inte riktigt verkar veta vad de egentligen tycker. De ändrar sig fram och tillbaka beroende på opinionen och folkstödet. De ändrar sig när det plötsligt blir krig och allt fler förstår vikten av att Europa inte ska vara beroende av rysk gas. När priserna på elräkningarna klättrar uppåt - då blir det plötsligt läge att ändra sin politiska åsikt.

Men, herr talman, om man hade tagit hänsyn till fakta, till fysik och till vetenskap kring hur energipolitik behöver vara utformad för att hänga ihop med ett robust system, ett system som kan bygga upp, kan vara oberoende och kan stå starkt i tider av krig och kris - då hade man ganska snabbt upptäckt att det inte lönar sig att hamna i detta skyttegravskrig om huruvida man gillar kärnkraft eller vindkraft mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ändock, herr talman, verkar det vara det enda eller åtminstone en stor del av vad jag får diskutera med jämna mellanrum trots att mitt parti till skillnad från andra partier - vad de nu än tycker - länge har varit tydliga med vår vision om att bygga ut Sveriges fossilfria elproduktion. Och det är det vi nu också gör.

Vi har processer för hur arbetet går till, och den tidigare regeringen lämnade över sju större ansökningar för mig att ta hänsyn till. Jag vet inte om det var så att den tidigare regeringen och regeringsunderlaget var kritiska till havsbaserad vindkraft, men jag skulle inte tro att det var det som låg till grund för att jag har ett antal ärenden överlämnade till mig. Det handlar helt enkelt om hur våra processer är utformade och hur vi hanterar saker rättssäkert i Sverige.

Det är så den här regeringen fortsätter att arbeta samtidigt som vi tillskjuter medel för att det ska gå snabbare med hanteringen av våra tillståndsansökningar. Vi har tillskjutit 15 miljoner kronor för att arbetet ska gå så snabbt som möjligt samtidigt som vi i ett långsiktigt perspektiv arbetar med våra tillståndsprocesser.

Det är faktiskt inte så att jag vill bygga ut, utan den här regeringen bygger ut.

Herr talman! Ja, här var det många spännande frågor som lyftes, men låt oss börja i det grundläggande. I själva interpellationen reflekterar ledamoten Birinxhiku väldigt tydligt över vikten av att vi bygger ut vår fossilfria energiproduktion.

Det är fantastiskt att vi numera kan vara så öppna med att det finns många partier som helt plötsligt är intresserade av att bygga ut fossilfri elproduktion. Det var ju bara någon vecka, om inte några veckor, före valdagen som Socialdemokraterna bestämde sig för att ändra ord i sina dokument - från förnybart till fossilfritt. Det var också bara någon vecka före valet som Socialdemokraterna valde att gå in i valkompasser och ändra sina svar från att man är ganska kritisk till kärnkraften till att man plötsligt är ganska positiv.

Så står man här och talar om det kulturkrig som i alla fall jag under ganska lång tid har ställt mig kritisk till på energifronten. Jag som är politiker kandiderade till riksdagen med parollen: Vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av klimatomställningen. Det är fantastiskt att höra att det helt plötsligt finns ett starkt stöd för en sådan linje hos ett parti som Socialdemokraterna, där man uttalat sig på väldigt intressanta sätt om kärnkraften genom tiden.

Herr talman! Ledamoten Vencu Velasquez Castro talar om samma sak, om just den politiska konflikt som finns kring energipolitiken, och menar att vi i största utsträckning skulle ha bidragit till det kriget. Låt mig vara tydlig med att säga att Socialdemokraterna, Sveriges största parti, i stor utsträckning har haft ansvar för den ansvarslösa utveckling som har skett på detta område, men de har också drivit debatten.

Jag undrar om ni ledamöter som sitter här i kammaren var på plats när Socialdemokraterna hade sin partikongress och er partiledare uttalade sig. Jag citerar: Självklart ska vi snabba på elektrifieringen men inte med ny kärnkraft. Den är för dyr. Någon som är sugen på högre elpriser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det skrattades i salen. Var det någon av er som skrattade åt partiledarens roliga skämt om att vi inte ska ha mer kärnkraft? Och sedan märkte man, före valrörelsen, att opinionsmätningarna vände och ställde sig plötsligt positiv i frågan.

Nej, så kommer inte vi att hantera energipolitiken - att svänga fram och tillbaka - utan här är vi entydigt tydliga med att hela regeringen står bakom att bygga ut den fossilfria produktionen av energi och el i Sverige.

Men nu handlar debatten om havsbaserad vindkraft, och det är ett väldigt spännande område att följa. Och skulle det vara så att man faktiskt följer dessa frågor lite mer noggrant skulle man notera att denna fördom om att det tar väldigt lång tid att bygga ut annan produktion är baserad på helt daterade uppgifter. Skulle det vara så att man kanske gör som tidigare socialdemokratiska ministrar i min position och kollar på Tjernobylfilmer på Netflix och reflekterar om kärnkraften utifrån det kanske man tror att det tar 10-15 år. Men det finns en modern utveckling av kärnkraften på samma sätt som det sker en utveckling av vindkraften. Och vi behöver båda för att klara av omställningen.

Herr talman! Aida Birinxhiku har frågat mig om jag avser att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet.

Jag vill inledningsvis hänvisa till det svar jag nyligen lämnat på en skriftlig fråga som har ställts på samma tema. När det gäller vindkraft i Sveriges ekonomiska zon är det regeringen som genomför tillståndsprövningen, och prövningen av havsbaserad vindkraft sker helt i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet. När beredningen väl är genomförd är det regeringen som fattar beslut.

Som jag också tidigare framfört är en prioritering för regeringen att möjliggöra en kraftigt ökad produktion av all fossilfri el, där vindkraft till havs är en del i energimixen.

Nyligen fattade regeringen beslut om tillstånd för kabeldragning längs havsbotten för kraftöverföring från den planerade vindkraftsparken Kriegers flak utanför Skånes kust.

Regeringen handlägger för närvarande åtta omfattande ansökningar som rör tillstånd till havsbaserad vindkraft och gör allt för att dessa ärenden ska hanteras så skyndsamt som möjligt, utan att rättssäkerheten eftersätts. Bland dessa finns de två projekt som Aida Birinxhiku nämner i interpellationen: Kattegatt Syd och Galatea-Galene. De är exempel på sådana ärenden som vi just nu handlägger i enlighet med våra rutiner.

Fru talman! Låt oss diskutera den interpellation som är lämnad, nämligen hur vi hanterar vattenfrågorna i Sverige och hur vi ser till att vårt vatten är rent och att det i Sverige finns en trygg tillgång på dricksvatten som kan leva upp till den nivå av hälsa som vi vill att svenska medborgare ska kunna känna sig trygga med. Vi har också vår fantastiska miljö som vi måste ta hänsyn till, givet den dricksvattenkvalitet vi har.

Vi har undersökt frågan om illegala bosättningar genom att kontakta våra myndigheter - Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Stockholms län - och kommunen i Haninge. Inga av dem känner till något fall där illegala bosättningar specifikt har påverkat dricksvattenkvaliteten. Detta tycker jag är mycket positivt.

Vi har även kollat specifikt med Haninge kommun. Där är de främsta riskerna för dricksvattnet kopplade till trafiken och vägnätet. Det är den allra största påverkan som sker. Det finns bensinstationer som ligger nära, och det sker transport av farligt gods. Olyckor kan ske i våra dricksvattenreservers närområde. Även uppställning av fordon och vägsaltning nämns. Det är de största risker som de bedömer finns. De påpekar att de inte känner till några fall där det här skulle ha påverkat dricksvattenkvaliteten, vilket jag tycker är mycket positivt.

Skulle det vara så att man upptäcker att detta är ett problem kommer självklart de som berörs av det, kommunerna och länsstyrelsen, att behöva hantera det. Men jag kan gladeligen säga att det inte finns något sådant problem just nu. Vi ser fram emot att från regeringens håll fortsätta att ta ansvar för att vi i Sverige har en god tillgång på dricksvatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Angående det arbete som pågår inom Europeiska unionen vill jag återigen säga att vår bedömning från regeringens sida, och som sades i interpellationssvaret, är att vi har vårt arbete på nationell nivå, men att det arbete och innehåll som kommer av EU-samarbetet kommer att kunna bidra till ett bättre skydd. Vi kommer att arbeta aktivt med alla möjliga delar av den här frågan och med hur vi på bästa sätt skyddar vår tillsyn av våra vattenskyddsområden men även vår vattenreserv som helhet.

Sedan 2021 pågår också ett intensivt arbete med att återuppbygga det civila försvaret i Sverige. Vi har en särskild minister för detta arbete, och utgångspunkten ligger i totalförsvarspropositionen som har antagits. Där framgår det väldigt tydligt att dricksvattenförsörjningen är en av ett antal utpekade särskilt viktiga samhällsfunktioner som måste fungera vid höjd beredskap och ytterst vid en krigssituation. Därför är arbetet som pågår med det civila försvaret också ett tillfälle att ytterligare prioritera frågorna som gäller dricksvatten.

Ett annat statsråd, landsbygdsminister Kullgren, ansvarar för Livsmedelsverket och har därigenom kunnat ge ytterligare uppdrag om hur vi kan säkerställa en robust dricksvattenförsörjning och då särskilt ta hänsyn till situationer som kan uppstå vid krig och höjd beredskap.

Låt mig återigen säga att detta är viktiga frågor. En helt avgörande förutsättning för att vårt samhälle ska fungera är att vi har rent dricksvatten, ett dricksvatten som bidrar väl till människors hälsa och till vår naturmiljö. Regeringen avser att aktivt följa denna fråga utöver att vi tillskjuter medel till de delar av vårt samhälle som ytterst i praktiken hanterar detta, nämligen kommunerna och länsstyrelserna.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Med rätta ser svenska medborgare det som en självklarhet att ha en god tillgång till dricksvatten. Enligt den ordning vi har i vårt land hanteras detta av kommuner och länsstyrelser.

En av anledningarna till att staten utvecklar sitt bidragande till att dricksvattensystemet, och särskilt reserverna, hanteras på ett klokt sätt är, som ledamoten nämner, att det har uppstått situationer som har påverkat. Det har visat att det behövs ett stärkt agerande från statens sida för att bidra till att arbetet fungerar på ett bättre sätt.

Just därför vill jag särskilt lyfta fram vikten av att länsstyrelserna har tilldelats 80 miljoner kronor per år för att arbeta med just dricksvattenförsörjning och vattenskydd. Dessa medel hoppas vi kan bidra till ytterligare förstärkningar. Förstärkningarna har redan gett resultat i form av fler beslut och en större andel skyddade vattentäkter, och det har även fört med sig att länsstyrelsernas tillsyn har kunnat öka. Detta är viktigt givet det läge vi står inför.

Det är viktigt att vi ser till att alla de rättigheter som människor ska ha i vårt land tillgodoses av vårt samhälle som helhet. En sådan sak är att det ska finnas rent vatten i kranen.

När det gäller PFAS-frågorna behöver jag tyvärr vara så pass tråkig att jag lutar mig mot Sveriges ordförandeskap i EU-rådet. Rådet behandlar just nu frågor som gäller PFAS, och därför kan jag inte gå in på ytterligare redogörelser för arbetet på den fronten.

För att återgå till vattenskyddsfrågan vill jag återigen nämna att det har uppstått situationer som har gett fog för att den här regeringen väljer att fortsätta ett viktigt arbete med att tillskjuta särskilda medel för att hantera detta.

Inom EU-samarbetet pågår en revidering av flera olika direktiv och förslag just nu. Det jag kan nämna avseende detta är att vår och Regeringskansliets kloka kunskapsbanks bedömning är att detta kommer att bidra till att Sverige på ett bättre sätt kan skydda våra vattenresurser.

Det finns alltid förbättringar att göra, och möjligen kommer de förslag som kommer genom EU-samarbetet att ytterligare kunna bidra till detta. Men fokus här är att vi nu ser till att länsstyrelserna och kommunerna, som ju bär ansvar för dricksvattenförsörjningen och vattenskyddet, kan utföra det arbetet på bästa möjliga sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Martin Westmont har frågat mig hur jag avser att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden och om det är aktuellt för mig och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden.

Tillgång till rent vatten är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, för människors hälsa och för naturmiljön. Vi behöver rent dricksvatten både nu och i framtiden.

En rad olika aktörer bidrar till att Sveriges befolkning har tillgång till säkert dricksvatten. Kommunerna säkerställer ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelserna kontrollerar att kommunerna tar sitt ansvar och att vattentjänstlagen följs. Livsmedelsverket är samordnande myndighet för dricksvattenfrågor medan Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för att ge vägledning till kommuner och länsstyrelser om vattenskyddsområden.

Ett vattenskyddsområde är ett formellt områdesskydd som fastställs av länsstyrelsen eller kommunen med stöd av miljöbalken. Vattenskyddsområden är viktiga för att skydda dricksvattenresurser som är av betydelse för vattenförsörjningen, både för att hantera identifierade risker och för att kunna förebygga att problem uppstår.

Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden har därför förstärkts de senaste åren. Länsstyrelserna har tilldelats 80 miljoner kronor per år för 2022 och 2023 för arbete med dricksvattenförsörjning och vattenskydd, och samma belopp beräknas anslås även för 2024.

Förstärkningarna har redan gett resultat i form av fler beslut och en större andel skyddade vattentäkter. Det har även fört med sig att länsstyrelsernas tillsyn av vattenskyddsområden har kunnat öka.

Fru talman! Det är reglerat i 6 kap. 5 § vattenförvaltningsförordningen att åtgärdsprogrammen bland annat ska innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram tillgodoses det genom åtgärder till bland annat länsstyrelser och kommuner om dricksvattenskydd respektive skydd av vattentäkter och genom Havs- och vattenmyndighetens vägledning för inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden.

För att bidra till att nå målen i vattenförvaltningen är det avgörande att berörda myndigheter och kommuner genomför de åtgärder som är beslutade i åtgärdsprogrammen. Kommuner och länsstyrelser behöver säkerställa att vattenskyddsområden upprättas, att befintliga vattenområden revideras och att en systematisk och regelbunden tillsyn bedrivs.

Inom EU-samarbetet pågår just nu en revidering av flera EU-direktiv som förväntas säkerställa och förbättra vattenkvaliteten, till exempel förslag till direktiv om ändring av ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och prioämnesdirektivet samt förslaget om ett reviderat avloppsdirektiv. Sammantaget bedöms detta arbete kunna bidra till ett bättre skydd av våra vattenresurser.

Fru talman! Jag vill även nämna att genomförandet av EU:s omarbetade dricksvattendirektiv i svensk rätt ska ske under 2023. Genom direktivet införs en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet som omfattar hela kedjan från tillrinningsområde till tappkran. Syftet är bland annat att på ett bättre sätt förebygga risker och se till att åtgärder i första hand vidtas vid utsläppskällan.

Jag har förtroende för att våra myndigheter och kommuner har förutsättningarna att säkerställa ett långsiktigt skydd för både nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Isacsson för en viktig interpellation.

Vi har ett skört system och ett extremt läge. Det är en situation vi inte har stått inför på lång tid. Det påverkar hur vi arbetar och innebär att vi behöver se över hur vi hanterar denna situation på bästa sätt.

Givet rådande läge har korttidsregleringen redan nu fått en större betydelse men kan också potentiellt få en ännu större betydelse i framtiden eftersom vi utökar våra väderberoende energislag, såsom vind- och solenergi. Om dessa utgör en ökad andel av vår elproduktion kommer vi även framöver att se ett potentiellt större behov av korttidsreglering.

Dessutom tillkommer utmaningar med förändrat klimat, där tillrinningsstorleken och fördelningen över året förändras samtidigt som vi får en ökad risk för extrema flöden. Allt detta ställer nya krav på oss från politikens sida men också på alla dem som bedriver verksamheterna att på klokast möjliga sätt se över den information de kan erbjuda vid prövningstillfället så att vi på bästa sätt kan utforma våra system så att de utgör ett säkert och stabilt tillskott i arbetet.

Korttidsregleringens miljöpåverkan varierar beroende på regleringens omfattning. Ett exempel på miljöanpassning är återreglering och begränsad korttidsreglering som kan ske under vissa delar av sommaren.

Det finns mycket att titta på, och jag kan försäkra ledamoten om att vi kommer att titta på alla möjligheter för att på bästa sätt utforma svensk produktion. Vi kommer också att ta tag i roten till problemet, för vi behöver en mer robust och trygg energiproduktion i Sverige som helhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.