Romina Pourmokhtari

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring, som säkert är väl medveten om att jag ännu inte kan stå här och annonsera till vad vi tillskjuter pengar i vår vårändringsbudget. Ledamoten får nyfiket invänta denna budget för att se var medlen utökas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta resonemang om att det skulle kunna påstås vara hyckleri eller något annat - jag minns inte ledamotens ordval - eftersom man inte tillskjuter ytterligare medel för att klara av alla miljömål skulle den tidigare regeringen ha haft en otroligt låg ambition avseende våra miljömål eftersom den inte har uppnått alla miljömål som vi har i Sverige. Det finns många miljömål som Sverige är långt ifrån att nå.

Möjligen är det så att ledamoten även kan ställa sig bakom att det inte handlar om hyckleri från den tidigare regeringens sida utan att det endast handlar om att pengar inte alltid är lösningen på alla dessa problem. Då kanske tidigare regeringar av röd färg hade lyckats lösa detta med logiken att bara höja skatten och ge mer pengar för att lösa alla problem som existerar.

Att uppnå de miljömål som Sverige har satt upp är ett komplext arbete som har pågått under lång tid och som kommer att fortsätta att pågå under lång tid, och där vi noga behöver se över vilka åtgärder som är effektiva, vilka som ger verklig avkastning och hur vi kan utveckla det arbete som Sverige gör för att nå alla de mål som vi har uppsatta.

Denna regering har trots ett väldigt tufft ekonomiskt läge, med krig i vårt närområde, hög inflation och lågkonjunktur som verkligen påverkar våra möjligheter att tillskjuta medel, sett till att Havs- och vattenmyndigheten fortsätter att tillskjuta medel. Inför detta år, 2023, tillskjuter man 172 miljoner kronor i just detta ärende. Detta anser jag är ett viktigt besked i miljöarbetet, alltså att vi ska fortsätta kalka de hav och vattendrag som kräver detta för att bidra till en god ekologisk status.

Denna regering har inte sänkt miljöambitionerna och vill inte sänka takten i arbetet för att nå våra miljömål. Denna regering och den förra är helt enkelt olika regeringar som arbetar på olika sätt för att uppnå våra miljömål. Och denna regering kommer att behöva vara extra kreativ givet det ekonomiska läge som vi agerar i. Men, fru talman, det sker inte genom att vi minskar de pengar som Havs- och vattenmyndigheten fördelar till länsstyrelserna för kalkningen, utan det sker genom att detta arbete fortgår och att de medel som vi tillskjuter just i detta syfte fortsätter att komma. Vi hoppas att länsstyrelserna på bästa sätt kan tillgodogöra sig dessa pengar givet det svåra ekonomiska läge som vi alla agerar i. Det är nämligen viktigt att vi fortsätter kalka, så att vi kan uppnå god ekologisk status i våra hav och vatten. Jag hoppas att det är tydligt för ledamoten Järrebring att denna regering kommer att fortsätta att lägga pengar på detta trots det ekonomiska läge som vi befinner oss i.

Fru talman! Problemet med försurningens effekter utökas med den situation vi har just nu i Sverige och i Europa, med ett ekonomiskt läge som försvåras av det krig som Ryssland för i Europa. Det driver upp drivmedelspriserna, och det är främst detta som driver kostnaderna för kalkspridningen.

Priset på kalk har också ökat, med cirka 15 procent, och fortsätter att öka, men det är främst de stigande drivmedelspriserna som fördyrar transporterna av kalk och står för den största kostnadsökningen för kalkspridningen. Det är detta läge vi har.

För 2023 har Havs- och vattenmyndigheten fördelat totalt 172 miljoner från åtgärdsanslaget för havs- och vattenmiljön till länsstyrelserna för kalkning. Varje år sprids det i Sverige omkring 100 000 ton kalk i 2 700 sjöar och 9 000 kilometer vattendrag.

Just Västra Götaland är ett av de två län där det sprids allra mest kalk. Det beror på att skogsmarkens motståndskraft är starkt nedsatt där till följd av ett historiskt stort nedfall av försurande ämnen, kan man säga. Det är detta som har föranlett situationen i de län där man behöver arbeta allra mest med kalkning. Samtidigt har vi en ekonomisk situation som försvårar för alla parter att upprätthålla takten i arbetet med kalkning. Priset på kalk går upp, och priserna på transporterna av kalken går upp.

Vi ser att kalkning är en åtgärd som gör stor nytta för Sverige. Och regeringen har inte dragit ned på några av de pengar som finns tillgängliga för Havs- och vattenmyndigheten för att se till att länsstyrelserna har en ekonomisk möjlighet att bedriva detta arbete, utan kostnaderna har ökat till följd av det ekonomiska läge som vi har. Men det arbete där man för detta år, 2023, fördelar totalt 172 miljoner kronor för just kalkning pågår, och det är ett arbete som är väldigt viktigt att fortsätta. Vi ser nämligen att kalkning är en effektiv åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser också fram emot att ta emot en nationell strategi för kalkning som förhoppningsvis kommer att säkerställa att vi har en stor effektivitet och att arbetet sker i rätt omfattning. När vi har denna nationella strategi kommer vi förhoppningsvis också att kunna se hur arbetet går till och om det finns behov av att vidta ytterligare åtgärder för att detta ska ske på ett effektivt sätt.

Men som läget är nu är det 172 miljoner kronor som Havs- och vattenmyndigheten har att fördela till länsstyrelserna för kalkning. Och vi ser en situation där kostnaderna drivs upp, vilket denna regering helt enkelt kommer att behöva ta hänsyn till på olika sätt i arbetet framgent.

Men de medel som finns att fördela är 172 miljoner kronor från åtgärdsanslaget. Det är viktiga pengar för länsstyrelserna i det arbete som de utför med kalkning.

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen av svenska sjöar och vattendrag.

Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter har bedrivits i över 40 år i Sverige och är en av de mest omfattande miljövårdsåtgärder som genomförts i landet. Väl fungerande kalkningar medför att försurningskänsliga arter kan fortleva och reproducera sig. Arbetet mot försurning är en viktig del i arbetet för att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

Havs- och vattenmyndigheten har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och beviljar medel till länsstyrelserna för kalkningsåtgärder, effektuppföljning, planering och kontroll. För att säkerställa att kalkningen ger hög effektivitet och sker i rätt omfattning arbetar Havs- och vattenmyndigheten med att ta fram en nationell strategi för kalkningen som beräknas vara färdig under 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en viktig fråga för regeringen att kalkningsåtgärderna fortsätter. Havs- och vattenmyndigheten fördelar 172 miljoner kronor per år från åtgärdsanslaget för havs- och vattenmiljö till länsstyrelserna för åtgärder för kalkning. Till följd av ökande energipriser har priserna på kalk och kalkspridning ökat betydligt. Under budgetåret 2022 fördelade Havs- och vattenmyndigheten därför ytterligare 25 miljoner kronor till länsstyrelserna.

Fru talman! Nu är det möjligen överdrivet att ännu en gång tacka Ida Karkiainen, men jag tycker verkligen att det är en klok fråga som ställs och att det finns ett behov av långsiktighet i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är positiv till att vi i varje fall är många i riksdagen som ser ett behov av att hantera detta på ett annat sätt och att modernisera våra tillståndsprocesser för att möta inte bara de behov som vår industri har utan också farten i vår omställning.

Detta är en viktig fråga som prioriteras tydligt av regeringen. Det finns en anledning till att det är så tydligt utskrivet i Tidöavtalet att vi vill hantera detta och att vi kommer att göra det både på kort sikt med medel och på lång sikt med en utredning, som möjligen kommer att ha ett lite annat inslag än vad tidigare utredningar har haft. Det är väl anledningen till att man vill göra ytterligare en utredning.

Även det som ledamoten nämner om kompletta underlag och alla parters möjlighet att modernisera och effektivisera våra tillståndsprocesser är något som ofta kommer upp när man för en dialog med länsstyrelser som kanske har varit särskilt framgångsrika i sitt arbete med tillståndsprocesser.

Det handlar om att utveckla möjligheter, dialog och samverkan med alla parter som är engagerade i dessa processer så att man exempelvis har kompletta underlag från start och om att kommunerna är medvetna om vad som sker i kommunen innan tillstånd ges samt att det finns en dialog, en öppenhet och en möjlighet att på så sätt hantera dessa komplexa frågeställningar, som berör flera olika allmänna intressen, utan att det sker på bekostnad av dessa intressen. Detta gäller försvarets och kommunens egna intressen såväl som omställningens.

Att göra detta på ett långsiktigt sätt som inte åsidosätter de olika intressen som finns i detta komplexa arbete är av yttersta vikt. Jag är väldigt hoppfull om att det kommer att vara ett arbete som ytterligare utvecklas och går på ett bra sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack återigen, ledamoten Karkiainen, för en väldigt viktig diskussion om hur vi kan se till att effektivisera våra tillståndsprocesser på bästa sätt.

Ledamoten lyfte specifikt fram att vi från regeringens sida har agerat avseende havsbaserad vindkraft och ansökningarna som har kommit med anledning av detta och just de bitar som rör anslag och medel för att hantera arbetet med tillståndsprocesser.

Jag vill påpeka att även om arbetet med att effektivisera våra tillståndsprövningar är en pågående process som sker löpande bland annat genom hur vi fördelar anslag och hur vi kan tillskjuta medel för att undvika flaskhalsar och annat så är det också ett processuellt system som, när det är av det slag som våra tillståndsprocesser är, måste vara hållbart på lång sikt och måste ha en förutsägbarhet. Det här är ingenting som går att förändra över en natt, och jag vet att ledamoten som tidigare statsråd själv också är väl medveten om att det är en svår fråga att på bästa sätt ändra hur våra system fungerar och se till att de blir mer effektiva och att detta inte sker på bekostnad av den höga kvalitet som vi håller avseende miljökraven i Sverige.

För det är någonting att vara stolt över och någonting som bidrar till konkurrenskraften i vår industri och annat, att man vet att Sverige har höga hållbarhetskrav och miljökrav som gör att våra produkter är rena. Men regeringen behöver arbeta för att våra tillståndsprocesser ska bli både mer effektiva och mer moderna och att de förhåller sig till den verklighet som nu råder och som vi nu agerar i. Det handlar om en hållbarhet på lång sikt som den här regeringen behöver ta hänsyn till.

I frågan om vad som är på gång finns det väldigt många saker jag kan nämna, och det är svårt att välja vad jag kan hinna ta upp. Men det främsta, det måste jag ändå nämna, är helt enkelt att regeringen generellt nu arbetar med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och att vi utöver det kommer att tillsätta en ny utredning för att förenkla och förkorta våra tillståndsprövningar, helt i enlighet med den miljöbalk vi har. Det är ett arbete som jag verkligen tror kommer att kunna bidra till den här frågan på lång sikt. Det är ett behov som vi många under lång tid har iakttagit. Vi behöver verkligen ta ett helhetsgrepp om tillståndsprocessfrågorna på ett bättre sätt än vi tidigare har lyckats med i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi också Regeringsprövningsutredningen, som är en pågående utredning som ser över olika typer av processer som alla har det gemensamt att de avgörs av regeringen som första instans eller efter ett överklagande. Det kan då handla om exempelvis handläggningen av prövningen enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon, områdesskydd, beslut om terrängkörning etcetera.

I alla dessa frågor är utgångspunkten att regeringen endast ska pröva sådana som innehåller tydliga politiska avvägningar. Även det är ett sätt för oss att effektivisera våra tillståndsprocesser.

Utöver detta har vi Incitamentsutredningen och många av de initiativ som ledamoten själv lyfte upp och som pågår i vårt land. Vi samlar in statistik om miljöbedömningar och samråd, och vi försöker på många olika sätt att främja länsstyrelsernas förutsättningar att på ett effektivare sätt bedriva detta arbete.

Jag tror att det är av yttersta vikt att utöver diskussionen om medel och anslag även diskutera det långsiktiga i denna fråga, där det verkligen har saknats initiativ under lång tid.

Herr ålderspresident! Det märks att ledamoten Karkiainen har arbetat som statsråd, för det är kloka frågor som ställs.

Det korta svaret på frågan om vi tar hänsyn till aspekterna som lyfts är ja. Vi för mycket dialog med länsstyrelserna själva men även med olika parter inom det arbete som länsstyrelserna tillsammans med ibland regionen, ibland kommunen utför i arbetet med tillståndsprocesser för att se: Var finns stoppklossarna? Vilka är framgångsexemplen? Vad har fungerat för att förbättra processerna och lösa de flaskhalsar som nämns? Hur kan man på bästa sätt se till att den här verksamheten fungerar bättre?

Detta är ett behov som har påpekats under lång tid i politiken: behovet av att våra tillståndsprocesser fungerar bättre och effektivare än vad de gör.

Om inte annat kommer snart Europeiska unionen att piska på bakifrån med tydliga resonemang om hur tillståndsprocesser ska se ut rent tidsmässigt som inte är i enlighet med hur Sveriges processer ser ut. Det finns alltså många anledningar att verkligen ta tag i det här arbetet, både på lång sikt och på kort sikt, som nämns här.

Vad kan vi göra på kort sikt för att arbetet med tillståndsprocesser generellt ska fungera bättre? Det jag kan redogöra för från regeringens sida är att vi har avsatt särskilda medel till länsstyrelserna, exempelvis med anledning av det ökade antalet ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft som vi ser är tillståndsprocesser som kräver mycket tid och resurser. Där har vi avsatt särskilda medel. Vi har också avsatt särskilda medel till tillståndsprocesser internt i Regeringskansliet där vi också har sett ett behov. Men detta är kortsiktiga åtgärder, och det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp i frågan om tillståndsprocesser. Det kommer den här regeringen att göra. Det är beklagligt att den tidigare regeringen inte tog ett helhetsgrepp i frågan om hur våra tillståndsprocesser är utformade. Det finns verkligen ett behov av att göra det för att påskynda det arbete som sker med vår omställning och med att säkra vår industri i den här gröna revolutionen, som vi kallar den.

Miljötillståndsprövningen har ett väldigt viktigt syfte i att stärka den svenska industrins möjlighet att frodas i omställningen och i utvecklingen mot en fossilfri ekonomi, men också för att uppnå syftet med vår miljöbalk och främja den hållbara utveckling som vi alla är så måna om och som innebär att både nuvarande och kommande generationer kan njuta av en god naturmiljö och en hälsosam och god miljö att vistas i. Det finns alltså mycket att göra här, inte bara för effektivitetens och industrins skull utan även för vår miljös skull. Vi behöver se till att arbetet med tillståndsprocesser fungerar på ett bättre sätt än vad det gör nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen anser, herr ålderspresident, att det krävs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. De långsiktiga är att ta ett helhetsgrepp i en utredning om hur tillståndsprocesser kan hanteras framöver, då de inte kan hanteras som de gör just nu. På kort sikt handlar det om att se till att tillskjuta medel där det finns ett behov av det, exempelvis till länsstyrelser när det handlar om att hantera frågor om havsbaserad vindkraft.

Herr ålderspresident! har frågat civilministern om han avser att ta vidare förslagen som den förra regeringen tog initiativ till vad gäller en effektivare handläggning av miljöprövningsärenden, särskilt förslagen om länsstyrelsernas verksamhet, och om länsstyrelserna kan förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet. Hon har även frågat när regeringen kommer att ge besked om hur den avser att göra för att tillståndsprocesserna ska effektiviseras.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Tidseffektivisering och förutsebarhet i tillståndsprocessen är av stor vikt för alla branscher som omfattas av tillståndskrav. Regeringen arbetar målmedvetet för att stärka näringslivets möjligheter att ligga längst fram i klimatomställningen. En viktig del i detta är det pågående arbetet med att effektivisera tillståndsprocesserna, samtidigt som Sverige fortsatt ska ha höga miljökrav.

Som framgår av Tidöavtalet kommer en ny utredning att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion samt att främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och klimatvänlig teknik. I uppdraget ska också ingå att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverket för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen.

Vi arbetar också med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och beredningen av Klimaträttsutredningens slutbetänkande.

I slutet av förra året tog regeringen emot länsstyrelsernas redovisning av förslag på utvecklingsinsatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Vi kommer att följa upp resultatet av det arbetet, bland annat hur samarbetet vid arbetstoppar har utökats.

Regeringen har även tagit emot slutbetänkandet från Kommittén för teknologisk innovation och etik, som innehåller förslag som kan leda till att myndigheterna blir effektivare i arbetet med att stötta företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I slutet av mars tog regeringen emot länsstyrelsernas samlade redovisning av vad arbetet med att säkerställa en effektiv tillståndsprövning enligt miljöbalken har lett till. Jag ser fram emot att även ta del av länsstyrelsernas slutredovisning av uppdraget som syftar till att främja en effektiv samrådsprocess.

Innan regeringen kan ta ställning till alla de förslag som syftar till att på olika sätt effektivisera våra miljöprövningar behöver de beredas och remitteras i vanlig ordning. Jag kan varken föregripa det arbetet eller det pågående budgetarbetet för 2024, som så småningom leder fram till en budgetproposition.

Jag kan försäkra Ida Karkiainen att regeringens arbete med effektiviseringen av tillståndsprocesser är en prioriterad fråga som vi arbetar med för fullt.

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Svantorp, för en intressant interpellation som gjorde att vi återigen fick diskutera vikten av att vi ställer om vår transportsektor, ett arbete som alla partier är engagerade i - men på olika sätt.

Vi ser att Sverige leder det arbete med omställning som sker inom Europa. Det har vi gjort under lång tid, och det gör vi fortsatt - inte minst under ordförandeskapet, där Sverige efter många ansträngningar har sett till att vi nu har ett förslag på plats om förbud mot att bygga bilar med förbränningsmotor efter 2035. Vi ser hur Sverige driver på för omställningen till elektrifiering på många fronter, inte bara i EU genom att leda den omställning som hela Europa går igenom utan också nationellt.

Detta är ett arbete som vi fortsätter, inte genom att rulla på som vanligt med tidigare regeringars politik utan genom att göra en analys: Var finns behoven för att vår transportflotta faktiskt ska kunna ställa om? Hur kan vi se till att såväl våra tunga transporter som personbilarna går från fossilt till fossilfritt? Då är det genom en stor satsning på elektrifieringen och på att bygga ut den infrastruktur som krävs för en elektrifiering av vår transportflotta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett arbete som regeringen inte bara avser att göra utan gör. Vi har gjort stora satsningar i vår budget det här året, och fler satsningar kommer att komma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Det är många spännande frågor som ställs här.

Men det görs också ett väldigt tydligt påstående om att vi har en iskall elbilsmarknad. Jag undrar om det finns belägg för det påståendet. Vi har en iskall bilmarknad. Försäljningen av bilar har stannat av. Men har försäljningen av just elbilar stannat av? Det har såvitt jag vet inte framkommit några fakta som lägger någon grund för ett sådant resonemang. Det vore intressant att höra vilka siffror eller fakta som jag, trots ganska nogsam övervakning av området, inte har fått tillgång till.

Bilförsäljningen har stannat av. Det är en ganska naturlig utveckling att vi har en iskall bilmarknad givet det ekonomiska läge som Sverige är i. Men, herr ålderspresident, att specifikt elbilsmarknaden skulle vara iskall är ett påstående som åtminstone jag inte skulle kunna stå och göra i denna talarstol.

Regeringen bedriver inte vår omställning av transportsektorn på samma sätt som tidigare regering har gjort, och det anser jag är en fullt naturlig del av att vi har en annan regering än tidigare.

Den här regeringen väljer inte bara att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik, vilket jag är helt övertygad om att också den tidigare regeringen gjorde. Precis som ledamoten redogör för i sin interpellation är det här är en fråga där Sverige har åtagit sig att ställa om till en hållbar värld. Det är ett arbete som Sverige ska fortsätta att göra, och det tror jag att alla regeringar i det här landet väljer att ta ansvar för. Det är väldigt bra. Men vi gör det på olika sätt.

Här skiljer vi oss åt. Vi skiljer oss åt i bemärkelsen att den här regeringen i vår första statsbudget gör den tydliga analysen att det finns ett stort behov av investeringar i exempelvis infrastruktur för att vi ska kunna ställa om till el. Vi behöver satsa just på laddinfrastrukturen, och vi behöver göra det ordentligt.

Vi gör det genom att utöka Klimatklivet med 400 miljoner, genom att under andra utgiftsområden satsa över 1 miljard på laddinfrastruktur och genom att bygga ut laddinfrastrukturen för tunga transporter på depåer för destinationsladdning och längs vägarna i landet. Det är det vi ser ett tydligt behov av.

Det är därför regeringen utökar arbetet inom Klimatklivet. Det är därför regeringen har utökat satsningen på stöd för publika laddstationer för tunga fordon, för tankinfrastruktur och för vätgas till tunga transporter med totalt nästan 1,1 miljarder kronor för 2023 och beräknar att stoppa in ytterligare stora summor i detta.

Det är precis som ledamoten redogör för: Det finns ett behov av stora, dyrbara investeringar i vissa delar av det här. Men här vill ni alltså göra dessa stora, dyrbara investeringar genom att med skattebetalarnas pengar finansiera köp för de personer som har råd med en fabriksny elbil i ett läge där elbilarna inte kostar som de gjorde när man införde en sådan reform.

Detta vore olämpligt, och det är inte någonting som regeringen har hittat på helt själv utan något som bland annat tydligt redogörs för i Konjunkturläget. Det vore olämpligt, ineffektivt och dåligt att fortsätta med detta. Det är därför regeringen gör det ansvarsfulla att sluta med den politiken, som vi ser kostar miljarder och inte genererar minskade utsläpp

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gör regeringen i stället? Jo, ordentliga investeringar i laddinfrastruktur. Utöver detta blickar vi framåt och plockar i lugn och ro fram en klimathandlingsplan som i enlighet med Sveriges klimatlag ska redogöra för hur vi under mandatperioden avser att arbeta med att få vår transportflotta att ställa om så som den verkligen ska.

Herr ålderspresident! Tack för det utmärkta uttalet av mitt efternamn!

Det ställdes en fråga om i vilken riktning vi ska gå. Ledamoten Svantorp redogör här för att den tidigare regeringens riktning har varit solklar och att den har varit från fossilt till förnybart.

Om det är en riktning man vill ha är den här regeringens riktning från fossilt till fossilfritt. Det ska inte råda några oklarheter om vilken riktning vi har. Vi rör oss mot det fossilfria. Vi elektrifierar vår transportflotta.

Den här regeringen gör det också i praktiken genom att bygga vidare på vissa av de initiativ som har varit framgångsrika under tidigare regering. Det gäller bland annat Klimatklivet, som ledamoten själv lyfter upp. Det är ett initiativ där vi ser att branschen tydligt pekar på att det har bidragit till en utveckling av elektrifieringen och en utveckling där vi påskyndar omställningen av vår transportflotta. Det är precis vad regeringen ämnar göra, redan är igång med att göra och kommer att fortsätta att göra och utveckla. Det är det jag redogör för i svaret.

Vi vill öka takten i elektrifieringen. Vi ser ett stort behov av att utöka arbetet med att bygga ut vår laddinfrastruktur så att det inte bara är vissa som har möjlighet att köra fossilfritt utan fler får den möjligheten, helt enkelt.

Efterfrågan på hållbarhet, som också nämns av branschen själv, kommer inte att minska utan bara öka. Vi rör oss i hela samhället mot den omställning som just nu är i hög grad pågående för Sveriges och hela Europas del.

Om man ska sätta det i IPCC-kontext är Europa i framkant, och Sverige är ledande i det arbetet. Där är vi inte sena på bollen. Sverige har tvärtom varit väldigt tidigt på bollen. Vi har tidigt börjat arbeta hållbart och reflektera över hur vi bygger upp vårt samhälle. Det handlar om hur vår energiproduktion ser ut, hur vi värmer våra hem och hur vi får elektricitet i våra ledningar. Vi arbetar på i hög takt. Det ska vi fortsätta att göra.

Vi ser ett behov av att exempelvis inom transportsektorn utöka arbetet med elektrifiering och göra det i högre utsträckning än vad vi har gjort tidigare. Det behov som vi ser där gäller just laddinfrastrukturen.

Det är därför regeringen satsar så tydligt på just laddinfrastrukturen. Vi har inte bara fortsatt Klimatklivet utan utökat det med 400 miljoner kronor för 2023. Vi beräknar att öka det med 500 miljoner kronor för 2024 och för 2025.

Vi ser verkligen att vissa av initiativen har gett effekt. De har tagit hand om de delar som saknas för att transportflottan ska ställas om, och dem arbetar vi vidare med.

Sedan finns det också vissa saker där vi inte ser en önskad effekt, utan där man har stoppat in miljardbelopp och inte fått någon utbetalning i form av minskade koldioxidutsläpp och omställning från fossilt till fossilfritt. Då plockar vi bort dessa åtgärder, för det är så man bedriver en både ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik som tar hänsyn till helheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att fortsätta att bedriva arbetet med att gå från fossilt till fossilfritt. Det är vår riktning.

Herr ålderspresident! Sverige har tillsammans med många andra länder åtagit sig att ställa om mot en hållbar värld. Transportsektorn är den sektor som står för mest utsläpp.

Gunilla Svantorp har frågat mig om jag i närtid avser att presentera regeringens riktning vad gäller transportsektorns klimatomställning och om jag kan säga någonting om vägen framåt.

Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, kostnadseffektiv och målinriktad. Vår klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Vi kommer under detta år att lägga fram en handlingsplan där regeringen enligt klimatlagen (2017:720) ska beskriva hur Sverige ska nå sina etappmål för 2030 och 2040 och hur vi ska nå hela vägen till nollutsläpp 2045.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill inte föregå det viktiga arbete som nu pågår med den klimatpolitiska handlingsplanen. Men jag kan redan nu konstatera att en snabb elektrifiering av transportsektorn kommer att vara en viktig del i det fortsatta arbetet. Regeringen har ökat takten i elektrifieringen av transporterna, exempelvis genom stärkta satsningar på laddinfrastruktur.

Det behövs laddinfrastruktur där människor bor, arbetar och reser. Tillgången till laddstationer ska vara så god att elbil är ett bra alternativ för invånare såväl i glesbygd och på landsbygd som i våra städer. Laddinfrastrukturen för tunga transporter behöver också byggas ut vid depåer för destinationsladdning och längs vägar i hela landet.

Syftet med satsningarna på laddinfrastruktur i budgetpropositionen för 2023 är att säkerställa just detta. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att ställa om vår transportsektor i den klimatpolitiska handlingsplanen, som kommer att presenteras för riksdagen under året.

Fru talman! Tack till Rebecka Le Moine för ännu en intressant och givande debatt om hur Sverige arbetar med frågor som rör specifikt biologisk mångfald!

Låt mig börja med att nämna att vi inte bara har skrivit på avtalet som rör COP 15 och det nya Kunming-Montrealramverket, utan vi var dessutom där på plats och drev på. Jag har tillsammans med miljöministern från Tyskland ansvarat för EU:s förhandlingar i en del av avtalet.

Regeringen lägger mycket vikt vid att det sker en global utveckling som går i rätt riktning, inte bara avseende COP 15 och biologisk mångfald utan också avseende havs- och vattenfrågorna där vi var på plats från regeringens sida för att se till att BBNJ-förhandlingarna gick i mål. Det var inte förväntat, eftersom några högljudda länder var kritiska, ville dra ut på detta och inte såg de fantastiska framgångar som man till slut lyckades nå i det nya, globala havsavtalet. Det var alltså inte så att Sverige något tvekande och motvilligt stod vid sidan av och kanske skrev på det där papperet. Jag befann mig tvärtom personligen på plats, och regeringen driver på för en rask, global utveckling som går i rätt riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är så att den här regeringen, likt tidigare regeringar, har delade meningar om hur vi ska hantera den komplicerade skogsfrågan i Sverige. Men det vi är överens om är att vi vill värna förvaltarskapstanken och se till att vi på god grund kan ha bra dialog med dem som förvaltar skog i Sverige och se till att skydda brukandet och nyttjandet av skogen men också bevarandet av den värdefulla skogen som måste fortsätta att utvecklas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! När man har två partier som båda har ett stort engagemang för klimat- och miljöfrågor kan det ibland handla om att en ny regering med nya ministrar tar vid och arbetar vidare på någonting som tidigare regeringar har plockat fram, med rätta. En sådan positiv sak är att den tidigare regeringen gjorde en jättestor satsning på vissa områden i de frågor som vi nu diskuterar. De satsningarna var välkomna. Det är jättebra att man gjorde sådana satsningar och att vi har tagit kliv framåt i det arbetet. Det är ingenting som den här regeringen ställer sig kritisk till.

Vad det handlar om är att vi i denna regering har en annan situation när vi kommer till bordet. Vi har en situation med hög inflation, och vi är på väg in i en lågkonjunktur. Då får man tänka på ett annat sätt: Hur lägger vi upp vår ekonomiska politik på bästa sätt för att hantera den verklighet som vi tar vid i?

Det är inte så att allting som tidigare regeringar, exempelvis med Miljöpartiet vid rodret, har gjort är dåligt. Vissa av sakerna är bra, och dem arbetar vi vidare med.

När det sedan gäller hur vi ska leva upp till den nya globala avsiktsförklaringen från partsmötet och de fantastiska framgångar som skett på global nivå tror inte jag, till skillnad från Rebecka Le Moine, att vi raskt kan säga vad som krävs. Nu får Naturvårdsverket sätta sig ned och på allvar analysera vad den nya avsiktsförklaringen innebär och hur Sverige kan bidra på bästa sätt. Det tycker jag är ett ansvarsfullt sätt att gå till väga för att kunna leva upp till vad man kommit överens om på global nivå.

I den diskussion som förs på global nivå nämns finansieringen flitigt. Det är ju så: I de förhandlingar som sker globalt om både klimat och miljö pratar vi mycket om finansieringsfrågor. Det är för att det finns ett stort glapp mellan oss och utvecklingsländer, länder med andra ekonomiska förutsättningar, som inte har den ekonomiska möjligheten att lyckas med exempelvis ett arbete för biologisk mångfald. Det är en prioritering från den här regeringen, på ett sätt som skiljer sig från den tidigare, att vi faktiskt vill satsa ytterligare på och utöka biståndet till internationellt klimat- och miljöarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen satsar fortsatt över 2 miljarder på skydd och förvaltning av värdefull natur, och Miljömålsberedningen kommer genom tilläggsdirektiv att titta specifikt på de frågor som Rebecka Le Moine lyfter fram. Det hade självklart varit tacksamt att här stå och ge skarpa besked om vad som gäller, men den här regeringen inväntar lydigt Miljömålsberedningens slutsatser så att vi också kan få en stabilitet i politiken vi för. Vi ska se vilka förslag de redovisar den 2 december 2024 och vad vi kan göra med de förslagen. Vilka kan vi plocka fram och driva på för att på bästa sätt se till att kunna hantera Sveriges åtaganden för naturvård och biologisk mångfald, men också de åtaganden vi har gentemot EU avseende skogen?

Jag vill ta tillfället i akt att nämna att det har skett stora framsteg avseende havs- och vattenfrågorna också internationellt genom ett avtal som gick i hamn kring det som kallas BBNJ, alltså reglering - lagstiftning, kan man säga - om internationella djuphav. Det kommer att ha stor påverkan på det internationella arbetet med vatten och hav, och det är mycket välkommet att man har nått globala framgångar även där.

Fru talman! Nu blev det många frågor att hantera på kort tid, men jag ska göra mitt allra bästa.

Låt oss börja med att den här regeringen påstås ha slaktat klimat- och miljöbudgeten och inte skulle satsa tillräckligt mycket pengar på de frågor som jag förvaltar, fru talman. Det stämmer inte. Vår budget för klimat och miljö är 19,5 miljarder. Det är en större budget än vad Miljöpartiet under sin tid i regering lyckades ställa fram för klimat och miljö. Det stämmer alltså inte att vi inte satsar pengar.

Avseende just skydd och förvaltning av värdefull natur, som ledamoten Le Moine tog upp, är det enkelt att säga att vi har minskat just det budgetområdet med 70 procent. Det kan man ju säga just eftersom den tidigare regeringen hade en väldigt bra specifik satsning på det området som nu har löpt ut. Det är dock inte så att det inte finns några pengar i den potten. Den här regeringen satsar fortsatt på skydd av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor. Det anser jag är en ganska substantiell summa som man på bästa sätt kan förvalta.

Utöver detta satsar regeringen drygt 1 miljard, fru talman, på havs- och vattenmiljön. Det som här tas upp när det gäller havs- och vattenfrågor stämmer. Som Rebecka Le Moine vet har jag också ett stort engagemang i dessa frågor sedan länge. Därför är jag stolt över att vi utöver att ha satsat 1 miljard på havs- och vattenmiljön har gett i uppdrag åt Havs- och vattenmyndigheten att hantera frågan om trålgräns på ett klokt sätt. De håller nu på att utarbeta hur vi kan lägga fram förslag som på bästa sätt motsvarar en utflyttning av trålgränsen.

Låt mig då påpeka att detta är långt mer än vad Miljöpartiet lyckades åstadkomma avseende trålgränser och vår havsmiljö under sin tid i regering. Liberalerna har i varje fall, fru talman, lyckats förändra någonting på den fronten, vilket är mer än vad Miljöpartiet lyckades med. Jag hoppas att Rebecka Le Moine, en ledamot som också har ett stort engagemang för havs- och vattenfrågorna, kan glädjas över att den här regeringen har lyckats lägga fram förslag avseende detta.

Sedan lyftes även frågor om bistånd och finansiering. Det stämmer att det är en väldigt viktig del av detta arbete. När vi tittar på den globala situationen i fråga om biologisk mångfald är det tydligt att det finns många utvecklingsländer som inte har möjlighet att arbeta med dessa frågor på det sätt som de skulle önska. Just därför är jag stolt över att regeringen, trots att vi generellt minskar på biståndet, tydligt har annonserat att vi ska öka klimat- och miljöbiståndet. Vi har ett väldigt stort engagemang just avseende klimat- och miljöbistånd världen över som fortsätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även här är jag något besviken, fru talman, på den tidigare regeringen, som ju lovade en dubblering men till slut sänkte biståndet till klimat och miljö. Detta har jag även påpekat för Miljöpartiets språkrör Per Bolund. De stora orden är fantastiska, men vad gör man i verkligheten? Vad gör man när pengarna faktiskt krävs och när situationen blir tuff?

Den här regeringen förstår att det inte räcker med att Sverige är bäst i klassen. Vi ska fortsätta att vara bäst i klassen, men vi måste hjälpa fler länder att avancera i sitt miljö- och klimatarbete. Det kommer vi att stå upp för genom att utöka de pengar som går genom exempelvis den globala miljöfonden till andra länder men också genom att faktiskt ta tag i det praktiska, exempelvis genom att hantera frågan om trålgräns i Sverige.

Fru talman! Rebecka Le Moine har frågat mig vad jag avser att göra för att Sverige ska uppfylla den vision och de mål som anges i biodiversitetsavtalet.

Jag välkomnar utfallet av det 15:e partsmötet för konventionen om biologisk mångfald som hölls i Montréal i december. Det så kallade Kunming-Montréalramverket, som antogs under partsmötet, innehåller globala mål som syftar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Förlusten av biologisk mångfald är en ödesfråga för vår planet, och det faktum att förhandlingarna om ett nytt globalt ramverk gick i mål är en betydelsefull milstolpe för att stoppa och vända den negativa utvecklingen.

Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, ett hållbart jordbruk samt en fiske- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö och klimatnytta. Våtmarker har betydelse för arbetet med klimatet, biologisk mångfald, övergödning och landskapets motståndskraft. Regeringen vill utveckla det arbetet och satsar därför på återvätning av dikade torvmarker, vilket rätt genomfört är en mycket kostnadseffektiv klimatåtgärd som hjälper oss att ta hand om både förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen.

Ramverket har potential att vara ett viktigt politiskt och globalt åtagande för hela 2020-talet. Ramverket visar på en bred internationell vilja, vilket är väldigt viktigt för genomförandet och för vägen fram till år 2030. Nu behöver vi analysera den globala avsiktsförklaringen från partsmötet och ta fram förslag på vad Sverige kan bidra med i och med denna avsiktsförklaring.

Naturvårdsverket har i uppdrag att senast den 1 oktober i år redovisa ett förslag till nationell strategi och handlingsplan för att Sverige ska nå sina åtaganden i enlighet med konventionen. Arbetet ska ske med berörda myndigheter. Strategin ska utgå från partsmötets beslut och föreslå vad vi från svensk sida kan göra för att uppnå målen i ramverket.

Vidare bidrar det fortsatta arbetet med våra nationella miljömål till biologisk mångfald, ett pågående arbete som också bidrar till att uppfylla hela avtalets mål. Miljömålsberedningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att ta fram en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden för naturvård och biologisk mångfald samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn, LULUCF. Det uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom EU kommer Sverige under sitt ordförandeskap att leda arbetet för att unionen ska ha fortsatt hög ambition i arbetet inför nästa partsmöte. Det gäller inte minst etablerandet av ett uppföljningsramverk, där arbetet med vidareutveckling av indikatorer redan har startat.

En viktig del av Kunming-Montréalramverket är besluten om att utvecklingsländer ska få ökad finansieringshjälp för att genomföra åtgärderna för att vi ska lyckas nå de gemensamma målen. En fond för detta håller nu på att utarbetas under den globala miljöfonden GEF, som Sverige länge har varit och kommer att fortsätta att vara en stor givare till.

Regeringen kommer att följa de här frågorna noga och arbetar både nationellt och internationellt för att vi ska lyckas bidra till ramverkets mål.

Fru talman! Jag tror inte att det är sista gången vi diskuterar hur vi på bästa sätt skyddar våra arter i Sverige. Det finns som sagt beredningar som hanteras inom Regeringskansliet, och utifrån dessa kommer självklart en hantering att offentliggöras.

Utöver det är det viktigt att Sverige i de internationella sammanhangen såväl som i EU för fram en tydlig riktning där vi på ett bättre sätt skyddar våra arter och att vi sätter upp skarpare direktiv för det som sker mellan våra länder i EU. Det finns dock inga sådana förslag från vår sida nu. Man behöver ett tillstånd för att föra in djur som täcks av Cites i Sverige, och det är en bra start. Sedan får vi helt enkelt på bästa sätt se över hur vi kan utveckla lagstiftningen som rör skydd av djur och arter som berörs av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså inga sådana förslag nu, men det sker ju en utveckling av hur vi hanterar dessa frågor. I och med den beredning som sker i Regeringskansliet kommer det att komma fler besked om hur vi på bästa sätt från Sveriges sida kan hantera de eventuella artskyddsbrott eller annat som kan ske i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det kan vara så att det är ledamoten Le Moine som i en motion tagit upp ett förslag om att exempelvis ge Tullverket ökade befogenheter i hanteringen av Citesarter. Det är absolut någonting man kan överväga.

Som regelverket ser ut just nu är det dock förbjudet att föra utrotningshotade djur och växter samt produkter av sådana djur och växter över Sveriges gräns utan tillstånd. Att sådana tillstånd finns och går att söka är det kanske i och för sig inte Tullverket som reglerar, men att vi har ett regelverk där det behövs ett tillstånd för att få föra in djur och arter är en god sak. Det handlar om att kunna reglera det hela.

Säg exempelvis att man skulle plocka bort det arbete som sker genom tillstånden - då skulle det ju inte att finnas reglering alls utöver att det helt enkelt inte ska existera. Frågan är om det skulle få önskad effekt eller om det tvärtom till och med skulle kunna ha en negativ effekt. Nu är det så att det behövs ett tillstånd och att de tillstånden ska ges i enlighet med det regelverk som råder i Sverige, vilket inkluderar regelverket för Cites. Det tänker jag är ett klokt sätt att hantera det hela: Vi förbjuder helt enkelt i enlighet med regelverket i Cites att någon utan tillstånd för in vissa arter av djur och växter liksom produkter av djur och växter av denna sort i Sverige.

Utöver detta kan också nämnas att Tullverket har väldigt mycket att göra, om man säger så. De arbetar med väldigt många olika prioriteringar, och de större prioriteringar som görs i dag gäller narkotika och vapen. Det är också någonting man kan hantera i ett övervägande gällande utvecklingen för hur vi hanterar regelverket för Cites i Sverige och hur vi ser till att på bästa sätt hantera förbudet mot att föra in utrotningshotade djur och växter samt produkter av sådana djur och växter.

Jag vill också nämna betydelsen av det internationella arbetet kring detta, vilket är väldigt gediget. Det händer hela tiden väldigt mycket som rör Cites på olika sätt. Vid exempelvis Cites COP 19-möte i Panama arbetade man kring stärkta regelverk mot handel av hotade djur, och vid alla de tillfällen då Sverige deltar i olika EU-arbetsgrupper och annat driver man som en stark part, tillsammans med hela EU, på för bättre bestämmelser och för att bättre kunna hantera utvecklingen när det gäller handeln med listade djur och växter. Den svenska delegationen deltar väldigt aktivt i utvecklingen för hur vi hanterar dessa frågor, och det bör den såklart fortsätta göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså många förslag på bordet om hur man på olika sätt kan motverka den här handeln, men det är viktigt att nämna att det redan nu är förbjudet att göra detta utan tillstånd. Det är en stark start för Sveriges del.

Fru talman! Nu finns det en lite udda ansvarsfördelning som kan vara svår att förhålla sig till. Jag fick även upplysa mig själv om detta i samband med denna interpellation. Men ansvaret för frågor som rör djurvälfärd i djurparker, utöver frågor som rör jakt och specifikt även licensjakt, ligger under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och således även de berörda statsråden där. Men ansvaret för frågor som rör arbetet med exempelvis Cites och de speciella tillstånd som krävs för att exempelvis hantera vilda djur och utrotningshotade djur ligger hos mig som miljöminister. Därför besvaras frågor om licensierad jakt bäst av det statsråd som har ansvar för jaktfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill gärna återgå till den viktiga frågan om hur vi ser till att vårda, ta hand om och skydda de arter som vi har i Sverige och som är utsatta. Vi är för fullt igång med att hantera betänkandet om skydd av arter som har remitterats och nu bereds inom Regeringskansliet. Detta betänkande redovisades i juni 2021 med två huvuduppdrag, dels att se över artskyddsförordningen med fridlysningsregler och annat, dels att förbättra förutsättningarna för arbetet med att förebygga, upptäcka och lagföra specifikt artskyddsrelaterad brottslighet. Detta betänkande kommer förhoppningsvis att kunna ligga till grund för en utveckling av det arbete som Sverige gör från statens håll för att just skydda våra arter.

I kommittédirektivet till utredningen ingick som en andra utredningsdel specifikt detta med artskyddsrelaterad brottslighet. Vi bereder just nu förslagen i betänkandet, och vi kommer förhoppningsvis att kunna se till att utveckla den politik som förs inom detta område.

Utöver detta finns även Miljöstraffrättsutredningen. Om inte annat tyder både utredningen och annat som är framlagt inom detta område på att vi är flera som har identifierat att det finns ett behov av en utveckling kring hur vi hanterar särskilt utsatta arter som behöver ett ytterligare skydd. Det kan därför säkert ske en utveckling inom detta område, och vi tittar just nu på de förslag som har kommit i betänkandet. Men vi ser också fram emot de förslag som ska redovisas i december 2023 i utredningen om just miljöstraffsrätt.

Utifrån detta hoppas vi att bland annat utredningen kan innehålla förslag om hur vi ska förebygga, upptäcka, utreda och lagföra dessa överträdelser på ett bättre sätt, för det finns sannerligen ett sådant behov.

Fru talman! Rebecka Le Moine har frågat landsbygdsministern vad han tänker vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig inleda med att säga att regeringen genom en ambitiös klimat och miljöpolitik avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, ett hållbart jordbruk samt fiskeri- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö och klimatnytta.

För djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt finns det detaljerade regler. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Om anläggningen förevisar djur av vilda arter, oavsett om de är utrotningshotade eller inte, behövs också ett separat tillstånd från länsstyrelsen för detta. Länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker i Sverige. Om anläggningen omfattar arter som är listade under Cites, Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, bilaga A, krävs även tillstånd från Statens jordbruksverk för att ha ett utbyte med eller kunna köpa in sådana arter från liknande anläggningar. För arter listade i konventionens bilaga B måste laglig bakgrund kunna styrkas.

Det är i sammanhanget viktigt att nämna att myndigheternas bedömningar för de tillstånd som jag nämner kan skilja sig åt beträffande djur som ska leva i djurpark jämfört med djur som innehas av privatpersoner.

Det finns alltså detaljerade regler kring tillstånd för djurparker. Det pågår också flera initiativ för att stärka regelverket kring utrotningshotade och fridlysta arter. Bland annat finns förslag i betänkandet Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) som har remitterats och som nu bereds inom Regeringskansliet.

En annan fråga, som för närvarande utreds i Miljöstraffrättsutredningen, dir. 2022:69, rör misstänkta artskyddsbrott som avser illegal handel med levande djur där djur behöver tas i beslag. Sådana beslag är en förutsättning för en effektiv brottsutredning. Beslag av levande djur är dock förenade med höga kostnader som betalas av staten. Kostnaderna kan leda till att djur inte tas i beslag, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för brottsutredningarna och innebära ett lidande för djuren och i förlängningen leda till fler brott. För att kunna möta kraven i brottsutredningarna utreds nu om kostnaderna för beslag av levande djur ska kunna falla på den som döms för brottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer noga att följa beredningen av de ovan angivna förslagen.

Fru talman! Låt mig börja i denna ända: I budgetpropositionen för 2023 har regeringen höjt anslagsnivåerna för Industriklivet, för Klimatklivet och för de gröna kreditgarantierna. Det är vi mycket stolta över. Det är en del av den klimatpolitik som vi bedriver, att uppmuntra den fantastiska utveckling som sker inom svensk industri och med svenskt näringsliv vid fronten. Man ska inte oroa sig för att vi skulle backa från det eller ändra oss. Det är en central del i hur omställningen sker i Sverige och hur Sverige kommer att kunna möta den framtida ekonomi som vi kommer att gå till mötes och som kommer att vara fossilfri. Jag behöver inte ens säga framtida ekonomi, utan det är den nuvarande ekonomin. Vi kommer att ha konsumenter som kräver fossilfria produkter, och vi kommer att ha en marknad som kräver fossilfria produkter. Att Sverige är tidigt med denna utveckling kommer att vara en styrka för oss, och det är redan en fantastisk styrka för oss. Så är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Anledningen till att jag talar om kärnkraft är att ledamoten Söderberg själv lyfter fram hur näringsliv och industri vänder sig till henne med farhågor om energin och om hur elektrifieringen ska gå till när vi inte har tillräckligt mycket el för att möta upp den. Det är just därför som jag talar om kärnkraften, och det är just därför som jag som stolt liberal nämner hur många partier det finns i denna kammare som har bidragit till en negativ utveckling, som har försvårat för omställningen och som har försvårat tillgången på fossilfri, ren el i Sverige. Det är tråkigt. De har velat prioritera förnybart och vindkraft. Jag pratar också gärna om vindkraft, och jag uppmuntrar också gärna till vindkraft. Men jag favoriserar inte bland energislagen. Och det är en viktig anledning till att vår politik i den här regeringen kommer att ha långt bättre förutsättningar att möta de behov som näringslivet och industrin har i samband med omställningen.

Sverige har en stark industri som kommer att bidra till den gröna omställningen och till att vi når våra klimatmål. Och regeringen kommer att vara en stark partner i detta arbete. Det kan ledamoten Söderberg och det svenska folket lita på.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.