Fru talman! Rebecka Le Moine har frågat landsbygdsministern vad han tänker vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig inleda med att säga att regeringen genom en ambitiös klimat och miljöpolitik avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, ett hållbart jordbruk samt fiskeri- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö och klimatnytta.

För djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt finns det detaljerade regler. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Om anläggningen förevisar djur av vilda arter, oavsett om de är utrotningshotade eller inte, behövs också ett separat tillstånd från länsstyrelsen för detta. Länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker i Sverige. Om anläggningen omfattar arter som är listade under Cites, Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, bilaga A, krävs även tillstånd från Statens jordbruksverk för att ha ett utbyte med eller kunna köpa in sådana arter från liknande anläggningar. För arter listade i konventionens bilaga B måste laglig bakgrund kunna styrkas.

Det är i sammanhanget viktigt att nämna att myndigheternas bedömningar för de tillstånd som jag nämner kan skilja sig åt beträffande djur som ska leva i djurpark jämfört med djur som innehas av privatpersoner.

Det finns alltså detaljerade regler kring tillstånd för djurparker. Det pågår också flera initiativ för att stärka regelverket kring utrotningshotade och fridlysta arter. Bland annat finns förslag i betänkandet Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) som har remitterats och som nu bereds inom Regeringskansliet.

En annan fråga, som för närvarande utreds i Miljöstraffrättsutredningen, dir. 2022:69, rör misstänkta artskyddsbrott som avser illegal handel med levande djur där djur behöver tas i beslag. Sådana beslag är en förutsättning för en effektiv brottsutredning. Beslag av levande djur är dock förenade med höga kostnader som betalas av staten. Kostnaderna kan leda till att djur inte tas i beslag, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för brottsutredningarna och innebära ett lidande för djuren och i förlängningen leda till fler brott. För att kunna möta kraven i brottsutredningarna utreds nu om kostnaderna för beslag av levande djur ska kunna falla på den som döms för brottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer noga att följa beredningen av de ovan angivna förslagen.

Fru talman! Nu finns det en lite udda ansvarsfördelning som kan vara svår att förhålla sig till. Jag fick även upplysa mig själv om detta i samband med denna interpellation. Men ansvaret för frågor som rör djurvälfärd i djurparker, utöver frågor som rör jakt och specifikt även licensjakt, ligger under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och således även de berörda statsråden där. Men ansvaret för frågor som rör arbetet med exempelvis Cites och de speciella tillstånd som krävs för att exempelvis hantera vilda djur och utrotningshotade djur ligger hos mig som miljöminister. Därför besvaras frågor om licensierad jakt bäst av det statsråd som har ansvar för jaktfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill gärna återgå till den viktiga frågan om hur vi ser till att vårda, ta hand om och skydda de arter som vi har i Sverige och som är utsatta. Vi är för fullt igång med att hantera betänkandet om skydd av arter som har remitterats och nu bereds inom Regeringskansliet. Detta betänkande redovisades i juni 2021 med två huvuduppdrag, dels att se över artskyddsförordningen med fridlysningsregler och annat, dels att förbättra förutsättningarna för arbetet med att förebygga, upptäcka och lagföra specifikt artskyddsrelaterad brottslighet. Detta betänkande kommer förhoppningsvis att kunna ligga till grund för en utveckling av det arbete som Sverige gör från statens håll för att just skydda våra arter.

I kommittédirektivet till utredningen ingick som en andra utredningsdel specifikt detta med artskyddsrelaterad brottslighet. Vi bereder just nu förslagen i betänkandet, och vi kommer förhoppningsvis att kunna se till att utveckla den politik som förs inom detta område.

Utöver detta finns även Miljöstraffrättsutredningen. Om inte annat tyder både utredningen och annat som är framlagt inom detta område på att vi är flera som har identifierat att det finns ett behov av en utveckling kring hur vi hanterar särskilt utsatta arter som behöver ett ytterligare skydd. Det kan därför säkert ske en utveckling inom detta område, och vi tittar just nu på de förslag som har kommit i betänkandet. Men vi ser också fram emot de förslag som ska redovisas i december 2023 i utredningen om just miljöstraffsrätt.

Utifrån detta hoppas vi att bland annat utredningen kan innehålla förslag om hur vi ska förebygga, upptäcka, utreda och lagföra dessa överträdelser på ett bättre sätt, för det finns sannerligen ett sådant behov.

Fru talman! Det kan vara så att det är ledamoten Le Moine som i en motion tagit upp ett förslag om att exempelvis ge Tullverket ökade befogenheter i hanteringen av Citesarter. Det är absolut någonting man kan överväga.

Som regelverket ser ut just nu är det dock förbjudet att föra utrotningshotade djur och växter samt produkter av sådana djur och växter över Sveriges gräns utan tillstånd. Att sådana tillstånd finns och går att söka är det kanske i och för sig inte Tullverket som reglerar, men att vi har ett regelverk där det behövs ett tillstånd för att få föra in djur och arter är en god sak. Det handlar om att kunna reglera det hela.

Säg exempelvis att man skulle plocka bort det arbete som sker genom tillstånden - då skulle det ju inte att finnas reglering alls utöver att det helt enkelt inte ska existera. Frågan är om det skulle få önskad effekt eller om det tvärtom till och med skulle kunna ha en negativ effekt. Nu är det så att det behövs ett tillstånd och att de tillstånden ska ges i enlighet med det regelverk som råder i Sverige, vilket inkluderar regelverket för Cites. Det tänker jag är ett klokt sätt att hantera det hela: Vi förbjuder helt enkelt i enlighet med regelverket i Cites att någon utan tillstånd för in vissa arter av djur och växter liksom produkter av djur och växter av denna sort i Sverige.

Utöver detta kan också nämnas att Tullverket har väldigt mycket att göra, om man säger så. De arbetar med väldigt många olika prioriteringar, och de större prioriteringar som görs i dag gäller narkotika och vapen. Det är också någonting man kan hantera i ett övervägande gällande utvecklingen för hur vi hanterar regelverket för Cites i Sverige och hur vi ser till att på bästa sätt hantera förbudet mot att föra in utrotningshotade djur och växter samt produkter av sådana djur och växter.

Jag vill också nämna betydelsen av det internationella arbetet kring detta, vilket är väldigt gediget. Det händer hela tiden väldigt mycket som rör Cites på olika sätt. Vid exempelvis Cites COP 19-möte i Panama arbetade man kring stärkta regelverk mot handel av hotade djur, och vid alla de tillfällen då Sverige deltar i olika EU-arbetsgrupper och annat driver man som en stark part, tillsammans med hela EU, på för bättre bestämmelser och för att bättre kunna hantera utvecklingen när det gäller handeln med listade djur och växter. Den svenska delegationen deltar väldigt aktivt i utvecklingen för hur vi hanterar dessa frågor, och det bör den såklart fortsätta göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså många förslag på bordet om hur man på olika sätt kan motverka den här handeln, men det är viktigt att nämna att det redan nu är förbjudet att göra detta utan tillstånd. Det är en stark start för Sveriges del.

Fru talman! Jag tror inte att det är sista gången vi diskuterar hur vi på bästa sätt skyddar våra arter i Sverige. Det finns som sagt beredningar som hanteras inom Regeringskansliet, och utifrån dessa kommer självklart en hantering att offentliggöras.

Utöver det är det viktigt att Sverige i de internationella sammanhangen såväl som i EU för fram en tydlig riktning där vi på ett bättre sätt skyddar våra arter och att vi sätter upp skarpare direktiv för det som sker mellan våra länder i EU. Det finns dock inga sådana förslag från vår sida nu. Man behöver ett tillstånd för att föra in djur som täcks av Cites i Sverige, och det är en bra start. Sedan får vi helt enkelt på bästa sätt se över hur vi kan utveckla lagstiftningen som rör skydd av djur och arter som berörs av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså inga sådana förslag nu, men det sker ju en utveckling av hur vi hanterar dessa frågor. I och med den beredning som sker i Regeringskansliet kommer det att komma fler besked om hur vi på bästa sätt från Sveriges sida kan hantera de eventuella artskyddsbrott eller annat som kan ske i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.