Romina Pourmokhtari

Fru talman! Jag tackar ledamoten Sohrabi för en väldigt klok fråga.

Koldioxidinfångning och andra tekniker, som CCS och även BECCS, kan användas inom många olika sektorer. Det vi är väldigt måna om - och jag utgår från att även ett parti som Socialdemokraterna är måna om det - är att CCS och carbon capture-teknik inte ska stå mot utsläppsminskningar. Vi måste ju arbeta väldigt hårt med att alla de verksamheter som genererar utsläpp ska minska dem; det ska vara fokus i vårt klimatomställningsarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns dock sektorer där det helt enkelt inte går att använda sådana tekniker, och carbon capture är självklart ett utmärkt medel för de sektorernas omställning. Vi benämner cementproduktion och raffinaderier som exempel på dessa, men att öppna för andra sektorer som absolut inte har möjlighet att ställa om på andra sätt är något man kan se över.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Jawad för en bra fråga.

Kommuner och regioner är verkligen helt avgörande i fråga om hur vi uppfyller och genomför hela vår omställning av samhället. Här handlar det om väldigt många olika delar, mycket för att de industrier som verkar i våra olika kommuner och regioner ska kunna ställa om. Då kan det handla om att exempelvis bidra till Sveriges konkurrenskraft genom att man ser till att de nya, gröna industrierna vet att det finns välfungerande samhällstjänster runt omkring. Det kan röra saker som skola, sjukvård och boenden för anställda. Det handlar alltså även om kommunernas och regionernas klassiska saker som ska tillhandahållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Utöver det vet vi att det finns ett stort engagemang för att verka för omställningen, och vi för en god dialog med alla parter. Jag kan inte föregripa detta mer än så och berätta vad som kommer att stå i klimathandlingsplanen. Men självfallet är kommunerna och regionerna djupt involverade i själva omställningen för Sverige.

Fru talman! Vi bedriver ett väldigt idogt arbete med mycket dialog, även med dem som äger vattenkraften. Det är särskilt viktigt. Det är beklagligt att höra det som ledamoten lyfter fram om att myndigheter på olika sätt gör saker som på ett negativt sätt drabbar dem som äger vattenkraft. Vi ska ta en titt på vad som gäller där. Det är nämligen så att de som äger dessa vattenkraftverk vill se till att deras vattenkraft sköts och att de har en god miljö för både fiskar och andra arter som lever i vattnet.

Vi vet alltså att det genom samverkan går att hitta goda vägar som värnar både energitillförseln och miljön.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Jacobsson för en god fråga.

Vi har pausat de miljöprövningar av vattenkraften som har pågått. Det har vi gjort helt enkelt eftersom vi har ett otroligt skört energisystem just nu. Vi i denna regering är självklart måna om att göra ordentliga miljöprövningar. Men att göra det under de förhållanden som man har gjort tidigare anser vi inte träffar på rätt sätt. Därför är detta pausat under ett år.

Detta år vill vi såklart ta vara på genom att föra dialog med dem som äger småskalig vattenkraft men också se över hur dessa prövningar går till så att man kan göra dem på ett mer lämpligt sätt.

Fru talman! Det är en viktig fråga hur vi på bästa sätt kan förvalta och skydda skog som är viktig för våra naturvärden. Men det är också så att Sverige under lång tid har haft skogsägare som på ett gott sätt har förvaltat skog som de äger. I många fall har de kunnat skydda skog i större utsträckning än andra parter som exempelvis haft en offentlig roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är en fråga där vi anser att förvaltarskapstanken gör gott. Vi kommer inte att tvinga några svenska skogsägare att göra på något visst vis, utan vi hoppas att man värnar skogen på det sätt som man traditionellt sett har gjort.

Fru talman! Sverige är ett skogsland. Skogen i alla dess former är vår kanske värdefullaste naturresurs vad gäller att begränsa och möta klimatförändringar, en ekonomisk resurs och framför allt en ovärderlig och unik källa till biologisk mångfald. Detta är något att värna på många sätt.

Regeringen satsar exempelvis fortsatt på skydd av värdefull natur och beslutade om totalt 1,2 miljarder kronor för detta i 2023 års budgetproposition.

Angående just kontinuitetsskogsbruk finns det inga lagliga hinder för att tillämpa kontinuitetsskogsbruk, och vi värnar förvaltningsprincipen och anser att de svenska skogsägarna tillsammans med entreprenörer kan hitta nya sätt att skapa både hållbara affärsidéer och hållbara ekosystem med långlivad livskraft.

Vi anser att förvaltningsprincipen fungerar väl, och vi arbetar hårt för att på olika sätt värna det hållbara svenska skogsbruket.

Herr talman! Tack, ledamoten Jytte Guteland, för en oerhört viktig fråga! Det är ett väldigt bekymmersamt läge. Precis som ledamoten framför finns det mycket som antyder att vi kommer att ha en svår sommar framför oss. Med detta arbetar inte bara jag själv intensivt utan allra främst landsbygdsministern och ministern för civilt försvar.

Det är väldigt bra att vi har ett statsråd som Carl-Oskar Bohlin som aktivt kan arbeta med hur vi ser till att vårt samhälle klarar av alla de påfrestningar som kommer av exempelvis klimatkrisen. Det allra bästa man kan göra för att undvika sådana här extrema väderfenomen, som blir alltmer återkommande, är ju att minska utsläppen. Vi minskar våra utsläpp genom att sluta använda fossil energi och börja använda rena metoder och sätt att framställa produkter och tjänster. Därför är det väldigt viktigt med ett rent energisystem. Jag hoppas att Socialdemokraterna nu också ställer sig tydligt bakom kärnkraften, så att vi kan ha mer ren el och sluta släppa ut och bidra till extremväder.

Herr talman! Tack till Staffan Eklöf för den kloka frågan! Problemet med invasiva arter är en viktig sak som vi verkligen behöver hantera noga, för när en invasiv art väl har introducerats i ett ekosystem blir det väldigt svårhanterligt.

Vi ser att det arbete som pågår med informationskampanjer och annat genom länsstyrelsernas verktyg för att hantera detta ger framgång och är ett effektivt sätt för oss att hantera problematiken med invasiva arter. Vi kommer självklart att se över hur vi kan vidareutveckla vårt arbete och vilka möjligheter som finns att med olika metoder, bland annat med hjälp av tullen, på olika sätt bidra till att arter som förstör våra ekosystem inte introduceras.

Vi arbetar alltså på olika sätt med att motverka invasiva arter. Jag skulle inte helt underkänna metoden med informationskampanjer eftersom vi ser att de faktiskt har någorlunda bra effekt.

Herr talman! Det är många som tar fasta på olika siffror i våra budgetar, och det finns många delar man kan titta noga på. Jag väljer att inte fästa blicken på prognoserna framöver. Hade man gjort det med tidigare regeringars budgetar hade det också sett mycket dystert ut. Ledamoten Järrebring vet säkert att detta beror på att man utformar prognoserna på det viset. Man brukar inte annonsera exakt var summorna landar i en sådan prognos, utan den brukar peka nedåt.

Vad som däremot är ett faktum är att den här regeringen har lagt fram en miljö- och klimatbudget som är den näst största i modern historia. Man kan titta i detalj. Vi har lagt fram en klimat- och miljöbudget på 19,5 miljarder kronor. Med undantag för året dessförinnan har siffrorna varit runt 18, 12, 11 och till och med 8,9 miljarder, 2017. Då var det ingen som betvivlade möjligheterna för myndigheterna att arbeta hårt med alla sina insatser.

Vi ska se till att en lämplig mängd pengar finns, och vi kommer absolut att fortsätta arbeta hårt för att vi i Sverige ska uppnå våra högt uppsatta miljömål.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Elsa Widding, för denna viktiga fråga om hur vi ska värna vår miljö och vår hälsa!

Vi arbetar på många fronter med hur vi ska se till att skadliga substanser som mikroplaster men också PFAS-ämnen inte kommer ut i vårt samhälle. Det gör vi bland annat genom det fantastiska regelverk som vi utformar i vår union.

Där kan vi brett komma överens och tydligt ge signalen till olika företag om hur de får producera olika produkter och inte för att minska spridningen av skadliga ämnen i vårt samhälle.

Vi gör det också inte minst genom det fantastiska pågående arbetet med ett globalt avtal mot plastföroreningar. Med det kan vi på allvar komma åt dem som producerar ämnen som skadar vår miljö.

När det kommer specifikt till vindkraften är den inte något undantag. Även den ska leva upp till de höga miljökrav som bland annat miljöbalken ställer.

Det är en av anledningarna till att det är svåra och komplexa bedömningar som tar tid när vi godkänner vindkraften. Vi ser till att den lever upp till de miljökrav som ställs, särskilt givet den miljö den är i.

Vi behöver självklart många energislag och däribland vindkraften men också kärnkraften på ett sätt som fungerar för vår närmiljö och inte minst för klimatet.

Herr talman! Eftersom jag endast har ett inlägg ska jag nu raskt börja med att berätta att våra budgetar är ansenliga. Regeringen har lagt fram större miljö- och klimatbudgetar än vad de miljöpartistiska klimat- och miljöministrarna någonsin gjorde. Vår budget för klimat och miljö är väldigt stor.

Arbetet för biologisk mångfald måste öka. Vi måste göra mer än vad vi gjort hittills. Det är väldigt välkommet att vi på internationell nivå nu har lyckats komma överens under COP 15-mötet så att vi ser till att länder i hela världen arbetar för en förbättrad biologisk mångfald.

Jag var själv på plats och drev hårt för att vi också ska inkludera näringslivet. Jag tror att det är en viktig del i det hela. Många företag behöver göra mer för att värna den biologiska mångfalden genom sin verksamhet. Det har vi nu beslut på.

Det gäller inte bara för Sverige, som i god samverkan redan arbetar så. Vi arbetar med ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske- och skogspolitik där vi i samråd med olika förvaltare och ägare ser till att den biologiska mångfalden värnas. Nu har vi även sett till att takten i det globala arbetet förhoppningsvis kan öka.

Herr talman! Jag kan inte närmare redogöra för den exakta dialogen om vattenkraften med olika parter. Men självklart har dialog förts såväl med Energiföretagen och enskilda aktörer som äger småskalig vattenkraft som med många av de miljöorganisationer som är bekymrade över att det här på något sätt skulle sänka miljöstandarden, vilket det inte handlar om. Under det här året, då vi pausar prövningarna, vill vi se över hur vi kan utföra dem på ett bättre sätt. Vi vet att de som bedriver vattenkraft också är måna om miljön; det är inte så att vattenkraft och miljö står emot varandra. Här finns det potential att med dialog och förbättring se till att göra det som den tidigare regeringen gjorde men göra det på ett mycket bättre och klokare sätt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Green för den viktiga frågan.

Vattenkraften är en fantastisk tillgång för Sverige. Det är tack vare vattenkraften vi kan ha ett så rent energisystem, som gör att så många vill ha sin verksamhet i Sverige för att bygga varor och produkter eller erbjuda tjänster som är rena, inte ger utsläpp och inte är byggda på energi från olja, kol och gas. Därför är vattenkraften så otroligt viktig.

Vi har miljöprövningar som pågår. Dessa är nu pausade för att vi under det här året ska kunna se över hur prövningarna kan utföras på ett klokt sätt som ser till att vi värnar vår biologiska mångfald, vår miljö, våra fantastiska fiskar och andra djur i havet men också ser till att vattenkraften fortsatt kan bidra till vårt rena och starka energisystem.

Herr talman! Tack, ledamoten, för ännu en bra fråga! Många ansökningar har kommit in, och det välkomnar vi. Vi behöver göra en ordentlig analys av var vi kan ge tillstånd. Ibland kanske försvaret är oroade över hur en havsvindkraftspark skulle påverka landets försvarsförmåga. Ibland kan det vara miljön som skulle påverkas negativt. Vi behöver ta ansökningarna på allvar och göra noggranna analyser innan vi ger besked.

Vi ser också behov av att ta ett helhetsgrepp om denna fråga, och en utredning ska därför titta på exempelvis hur man kan utforma anvisningssystem, så att vi kan säga var man kan bygga havsbaserad vindkraft. Vi kommer att utreda frågan noga och leverera fler förslag på detta område.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Storckenfeldt, för den frågan! Det är många som undrar hur det kommer sig att man som klimatminister talar så mycket om el- och energifrågor. Det är för att det är i princip hela vår omställning.

I Sverige har vi möjligheten att sluta släppa ut det fossila, sluta använda det som smutsar ned och i stället gå över till el. Vissa tror kanske att det bara handlar om bilar, som i stället för att ha koldioxid som bolmar ut ur avgasrören ska gå på el. Men det är bara en liten del av det hela. Det handlar om våra stora industrier. Det handlar om vårt jordbruk. Det handlar om hela vårt samhälle som faktiskt kan sluta släppa ut och nå nettonoll. Men då behövs mycket mer el.

Som ledamoten själv nämner har regeringen godkänt både två parkers miljötillstånd och kabelanslutning för en tredje park, Kriegers flak. Vi kommer att fortsätta i den här takten och arbeta hårt för att leverera mer havsbaserad vindkraft, men vi kommer också att ta ett helhetsgrepp om den här frågan. Vi har nyligen tillsatt en utredning som ska analysera hur systemet funkar, för att ta tag i den här frågan på botten utöver det vi redan gör.

(Applåder)

Herr talman! Klimatkrisen är en energikris. Det är därför vi talar så mycket om energi i dag. Vi måste ha den rena elen för att bygga ett samhälle som slutar att nyttja fossila tekniker och i stället övergår till rena.

Det handlar inte bara om att bilarna inte ska pumpa ut koldioxid från avgasrören och i stället gå på el. Det handlar också om vår industri. Industrin står för en tredjedel av Sveriges utsläpp, och de kan minska. Tekniken finns där, och investeringarna finns där. Det som saknas är elen.

Detsamma gäller jordbruket, som också bidrar till svenska utsläpp. Det finns lösningar och investeringsvilja, men elen saknas. Därför är regeringen väldigt mån om att bygga ut all fossilfri energiproduktion - vindkraft, kärnkraft, vattenkraft och solenergi. Allt vi har att tillgå ska vi nyttja. Därför godkänner vi havsbaserad vindkraft, och därför vill vi också ha kärnkraft. Där blir oppositionen svaret skyldig.

Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill vara tydlig. Jag sa inte att IPCC gillar kärnkraft. IPCC har inga åsikter om kärnkraft. De samlar forskning. De allra flesta av deras modeller för att världen ska nå målen i Parisavtalet utgår från ökad kärnkraft i framtiden för att möta energibehovet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Det är för att industrin ska sluta använda fossilt och i stället använda el. Det är för att cirkulär ekonomi ska komma igång med återvinningsanläggningar som inte ökar råvaruutvinning. De allra flesta modellerna utgår från mer kärnkraft där vi klarar det. Du vill inte ha mer kärnkraft, Per Bolund, utan du vill ha mer förnybart.

Vi talade tidigare om Tyskland. Det lät som att du gillade vad Tyskland gör. Det ökar sin kolkraft. De använder brun kolkraft. Greta Thunberg åker ned dit och demonstrerar. Är det vad du vill ha som framtid för Sverige? Var ska elen komma ifrån när vinden inte räcker till?

(Applåder)

Herr talman! Per Bolund vill gärna tala om sitt papper som han vill att vi skriver under för att bekräfta någonting som kammaren redan har röstat igenom. Det är sju av åtta partier som har röstat igenom Sveriges klimatpolitiska ramverk.

Varför vill Per Bolund hellre tala om papperet, mål och siffror i stället för de faktiska problemen och den faktiska politiska skillnaden mellan våra partier? Det handlar om hur och inte om vi ska lösa klimatkrisen.

IPCC, som debatten skulle handla om i dag, konstaterade i sin rapport att man inte ska lägga ned fungerande kärnkraft om man inte har alternativa fossilfria energislag. Alternativet när man lägger ned får inte bli olja, kol och gas.

Så blev det i Sverige när Per Bolunds parti hade ansvar. Man lade ned kärnkraften. I stället gick oljekraftverket i Karlshamn på högvarv i september för att vi inte hade ren el.

Står Per Bolund verkligen bakom IPCC:s resonemang när deras allra flesta modeller som visar att vi når Parisavtalets mål utgår från mer kärnkraft i framtiden och inte mindre?

Herr talman! Här var ju tanken att Kajsa Fredholm skulle ge svar på vad Vänsterpartiet vill göra och inte ställa frågor till mig, men om man vill det så kan jag berätta att min regering, under mitt ansvar, har godkänt lika mycket havsbaserade vindkraftsparker i antal som den förra regeringen gjorde under åtta år. Vi har godkänt Kriegers flak - det är 2,7 terawattimmar ren el per år, och vi kommer att godkänna mer. Vi jobbar väldigt hårt med de här frågorna. Vi har tillskjutit extra pengar. Vi vill ha mer vindkraft, men vi vet att det inte räcker. IPCC säger själva: Lägg inte ned kärnkraften om det inte finns rena alternativ. Vad säger Vänsterpartiet? Var ska elen komma ifrån?