Romina Pourmokhtari

Herr talman! Jag hörde i Kajsa Fredholms inledande anförande att det är den som släpper ut mest som ska sluta att släppa ut. SSAB kan ställa om och minska 11 procent av Sveriges utsläpp, men de behöver fossilfri el. En sjättedel av Sveriges utsläpp kommer från jordbruket. Det finns kapacitet - entreprenörerna väntar nu, herr talman, på att skapa toppmoderna anläggningar som kan producera klimatneutral konstgödsel. De kan tillverka 800 000 ton konstgödsel per år - det motsvarar 5 procent av Sveriges utsläpp. Men de behöver fossilfri el.

Det behövs mycket mer fossilfri el om vi ska kunna ställa om. Då kan de som släpper ut allra mest ställa om. Tekniken finns där, och anställda personer står redo, men elen saknas. Hur vill Vänsterpartiet och Kajsa Fredholm lösa klimatkrisen när det behövs mer fossilfri el?

Fru talman! Det är onekligen så att särbehandlingen, det vill säga att olika partier har bestämt vilket energislag de gillar och sedan hjälpt det energislaget, har varit skadligt för Sverige och skadligt för klimatarbetet. Därför är det viktigt att vi skapar en jämn spelplan och inte särbehandlar vare sig vindkraften eller andra energislag och på ett dåligt sätt bygger upp ett system som blir lite skört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Om det handlar om den lokala acceptansen, som ledamoten Kinnunen påpekar, och att folk inte vill ha vindkraft på sin lokala mark - kan man då överväga saken om jag lyckas hitta en modell för ökad lokal acceptans, kanske lik de modeller som Sverigedemokraternas danska systerparti har ställt sig bakom och tyckt är okej? Är det den lokala acceptansen som är problemet och inte själva vindkraften? Säg att vi hittar en modell som ökar den lokala acceptansen - är Sverigedemokraterna då villiga att överväga en sådan modell för mer vindkraft?

Fru talman! Det svenska näringslivet leder omställningen inte bara i Sverige utan i världen. Man bidrar genom att sälja rena produkter och rena tjänster runt om i vår värld och bidrar till minskade utsläpp. Det är fantastiskt vad man lyckas med - och man gör det med vinst. Man visar att den svenska ekonomin kan växa samtidigt som våra utsläpp minskar. Detta är en fantastisk utveckling och en grund för företag att agera på som vilar på marknadsekonomi och liberala principer.

Nu önskar man sig dock mer vindkraft. Jag är glad att vi godkände Kriegers flak; på 120 dagar lyckades regeringen göra lika mycket som den förra regeringen gjorde under åtta år och godkänna en stor havsvindkraftspark. Den ger 2,7 terawattimmar per år - massvis med ren el.

Vi har ett avtal som säger att vi vill ha vindkraft och att den har en viktig plats i energimixen. Vi vill ha mer kärnkraft och mer fossilfri energi. Om Sverigedemokraterna fick bestämma själva, skulle de då vilja ha mer vindkraft?

Fru talman! Den frågan var det svårt att ge ett svar på. Men jag noterar även att ledamoten Sätherberg nu sa mer el, inte mer förnybar el. Kanske är det en metod att även tipsa er partiledare om så att man slipper svara på frågan om det är ja till kärnkraft eller nej till kärnkraft - förnybart eller fossilfritt.

Den här regeringen vann valet mycket tack vare energifrågan. Vi vann valet för att väljarna såg att elräkningarna som följer när socialdemokratiska regeringar styr blir väldigt höga. Kanske såg några också alla utsläppare som väntar på att få sluta släppa ut men behöver mer el. Vi vann valet för att svenska väljare vill ha kärnkraft. Men vad vill Socialdemokraterna?

Till och med IPCC kan konstatera att kärnkraften är viktig för att klara av klimatomställningen. Men vad vill Socialdemokraterna? Kärnkraft - ja eller nej?

Fru talman! För bara sex månader sedan var det en socialdemokrat som var Sveriges klimatminister. Hon sa att hon inte skämdes när Socialdemokraterna förde en politik för att sänka bränslepriserna och bränsleskatterna. Man gick sedan till val på att sänka bränsleskatterna och bromsa reduktionsplikten. Detta var uttalanden som kom från många socialdemokratiska företrädare.

Till skillnad från Socialdemokraterna för vi nu en politik som går ut på att Sveriges utsläpp ska ned hela vägen till noll 2045, något som Socialdemokraternas klimathandlingsplan inte var på väg att lyckas med. Det ska ske genom att vi ersätter bensinen med fossilfri elektricitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Jag undrar väldigt nyfiket: Vad tycker Socialdemokraterna nu? Har man ändrat sig när man inte styr? Vill man plötsligt inte längre bromsa reduktionsplikten, eller vad är det som faktiskt gäller?

Fru talman! Jag förstår att Per Bolund inte vill prata om energifrågan. Jag förstår att Per Bolund hellre vill prata om det klimatpolitiska ramverket, något som jag anser att Miljöpartiet ska vara väldigt stolt över. Tidigare regeringar har arbetat fram ett stabilt ramverk som kan bidra till att Sverige rör sig framåt i detta arbete. Det är ett ramverk som denna regering arbetar vidare med.

Hur kan vi på bästa sätt få med oss också väljarna i detta arbete? Sanningen är att Per Bolund inte har med sig väljarna. Hans parti förlorade makten. Vi har nu tagit över, med en majoritet i kammaren. Och vi bedriver en klimatpolitik som inte bara ska se till att Sverige står längst fram och gör sitt jobb, utan också att vi får med oss inte bara de svenska väljarna utan också fler länder i världen. Det är bara så vi kan minska våra utsläpp och hantera klimatkrisen - genom att fler delar av världen bidrar till omställningen och minskar sina utsläpp. Detta görs allra främst genom att det finns fossilfri el som våra företag kan använda, så att de kan sälja fossilfria produkter och tjänster.

(Applåder)

Fru talman! Jag och hela den svenska regeringen står bakom Sveriges klimatpolitiska ramverk, Per Bolund. Alla partier i den svenska regeringen har röstat igenom Sveriges klimatpolitiska ramverk. Vi behöver inte skriva på ett sladdrigt A4 som du har stått och skrivit ut under morgonen för att bekräfta det. Jag säger detta i talarstolen. Vår statsminister säger det. Vi har röstat igenom Sveriges klimatpolitiska ramverk med stor majoritet i denna kammare.

Frågan nu är hur vi faktiskt kommer till skott, hur vi faktiskt minskar våra utsläpp. Det gör vi med mer el. Det räcker inte med vindkraft, inte på långa vägar. Vi behöver all fossilfri el vi kan få.

När Per Bolund själv hade ansvar för dessa frågor gick oljekraftverket i Karlshamn på högvarv. Man körde det till och med i september, en månad då Sveriges energiproduktion borde kunna stå stark.

Det är inte så vi löser detta. Om det är någon som talar med stora ord men sedan i verkligheten inte lyckas lösa det här problemet är det Miljöpartiet självt.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Stina, för en god diskussion om transportsektorn! Det är en väldigt viktig del. Den står för en stor del av Sveriges utsläpp.

Hur ska vi då faktiskt se till att minska utsläppen från transportsektorn? Jo, det gör vi rent konkret genom att sätta in rätt åtgärd vid rätt tid. När vi började med klimatbonus var elbilar någonting otillgängligt som kostade miljonsummor. Så är det inte längre. Då måste vi se vad som är rätt åtgärd nu. Vad är rätt sak i denna tid? Rätt sak är att göra en historisk investering i laddinfrastruktur. Det är också något där EU ökar takten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Man ska inte bara göra detta för elbilarna i innerstan utan också för de tunga fordonen. Den som har en personbil kanske kör till jobbet, ställer bilen på en parkeringsplats, åker hem, handlar, hämta barnen och kör hem. Personbilen står stilla många timmar. En tung lastbil rullar på vägarna hela dagarna med tung last. Därför måste vi se till att lastbilarna elektrifieras, och det gör vi med medel i de satsningar som vi utökar och genom att se till att det faktiskt finns platser för dem att ladda.

Fru talman! Jag vill börja med att påpeka att det inte stämmer att vi på något sätt skulle ha skjutit fram handlingsplanen och arbetet. Vi följer helt Sveriges klimatpolitiska ramverk, som alla partier i regeringen har ställt sig bakom. I det står det att vi ska presentera en handlingsplan året efter valåret.

Den förra regeringen lade fram sin handlingsplan i slutet av december, när de flesta var på julledighet. Så ämnar inte vi göra.

När det kommer till innehållet och hur vi ska hantera utsläppen från transportsektorn är det en viktig fråga som lyfts fram här. Varför tar man bort en klimatbonus? Jo, när vi skapade bonus malus-systemet skulle det vara självfinansierat, så att vi fick in lika mycket som vi betalade ut. Så blev det inte. Det blev dubbelt så mycket, och vi talar om stora miljardbelopp, 7-miljarderssummor. Det är inte ansvarsfull ekonomisk politik.

I stället är det ansvarsfulla att nu satsa pengar på laddinfrastruktur, så att det inte bara är väljare som bor på Södermalm och känner för att köpa en dyr Tesla som får hjälp av staten utan att fler i hela Sverige ska våga gå över tröskeln, kanske till hybrid- eller elbil, och möta framtiden för transportsektorn.

Fru talman! Man vill inte ha ord - man vill ha konkreta svar. Då ska jag ge dessa.

Vi gör en permanent satsning om 200 miljoner till våtmarkerna för att faktiskt få upp takten i upprättandet av våtmarker. Det ska inte vara anslag som går fram och tillbaka med olika summor, utan det är 200 miljoner permanent.

Vi satsar 4 miljarder totalt på laddinfrastruktur, inte bara för lätta fordon utan också för tunga fordon och också för vätgastank. Vi anslår 600 miljoner kronor extra till Industriklivet 2023, 2024 och 2025.

Det är globalt engagemang och mer engagemang i hur Sverige till andra delar av världen kan exportera tjänster, varor och politik som fungerat för att få ned våra utsläpp.

Här börjar vi. Mer kommer. Vi tar klimatkrisen på allvar.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för denna fråga! Vad kan vi göra för att inte bara Sverige ska hantera sina utsläpp utan att vi globalt tar ett ansvar? Vad ska vi göra för att man inte ska hugga ned Amazonas skogar för att producera produkter som bidrar till en dålig och icke-hållbar värld?

Det gör vi i rask takt, för den här regeringen tar klimatfrågorna på allvar. Vi gör det genom att i EU förbjuda importen av produkter som är producerade av exempelvis Amazonas skogar. Vi gör det genom att på olika sätt göra insatser för att våra hav och vatten ska må bra. Men vi gör det allra främst genom att bygga ut elen, vilket gör att de fossila aktörerna i Sverige kan sluta släppa ut och i stället vara rena och gå på el. Där står ni i Vänsterpartiet tyvärr svarslösa.

Fru talman! Vad är det som gäller? Vi vill ha fossilfri energi. För första gången på länge har Sverige en regering som är enig om energipolitiken. Det går att läsa i Tidöavtalet - vi ska bygga ut kärnkraften och all fossilfri energi.

Här får man, fru talman, frågor om att vi i regeringsunderlaget inte skulle vara eniga. Ibland kan det vara så, för vi är inte ett och samma parti; vi tycker lite olika. Men internt i Anna-Caren Sätherbergs eget parti verkar man inte vara eniga. Här står Anna-Caren Sätherberg och säger "förnybar" i alla sina anföranden. Samtidigt hörde jag Magdalena Andersson och den energipolitiska talespersonen säga "fossilfri" förra veckan.

Vad tycker ni själva? Vad tycker Socialdemokraterna i denna viktiga fråga? Är man för kärnkraften? Har man ändrat sig? Eller vill man fortfarande lägga ned svensk kärnkraft?

(Applåder)

Fru talman! Ja, detta är en mycket spännande fråga - hur vi kan se till att vi snabbare bygger ut all fossilfri energi, vilket inkluderar vindkraften. Därför är jag så glad att alla i vårt samarbete står bakom ett avtal där vi säger att fossilfri energi ska byggas ut.

Hur ska vi göra detta? Vi har utrett frågan i många omgångar. Socialdemokraternas regering lade fram en proposition som föll i riksdagen; den fick inte gehör. Därefter lade man fram förslag om en utredning för att titta på hur vi skapar fler incitament för att få lokal acceptans för vindkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Detta kommer vi att fortsätta titta på. Statsministern och jag är eniga - vi behöver mer lokal acceptans för vindkraften. Jag ser fram emot att komma med en modell för hur vi kan åstadkomma detta på bästa sätt.

Här finns det många att ta inspiration av - många partier med olika förslag. Jag är tacksam för att Socialdemokraternas regering började utreda denna fråga. Vi har slutat med utredningar; nu är det dags att komma till förslagen.

Fru talman! Klimatkrisen är en energikris. Klimatomställning är att gå från fossilt till fossilfritt. Vi måste byta ut de fossildrivna teknologier som vi använder för att generera välstånd i vårt samhälle. Men det saknas fossilfri energi.

En tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från industriella anläggningar. Om bara ståltillverkaren SSAB lyckas med sin omställning kommer Sveriges koldioxidutsläpp att minska med 11 procent. Och SSAB har lösningen - men det behövs massvis med fossilfri el.

En sjättedel av Sveriges utsläpp kommer från jordbruket. Aktörerna står redo med svensk tillverkning av fossilfri konstgödsel. Jag har själv träffat dem. Men de kan inte dra igång eftersom anläggningen kommer att kräva massvis med fossilfri el.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Vi behöver elektrifiera vår transportflotta på många sätt - genom att fler kör elbilar och genom att tunga lastbilar går på el. Och vi ser också att flygplan kommer att kunna drivas med vätgas eller syntetiskt flygbränsle i framtiden. Vi ser till och med hur Sverige producerar de första elflygplanen. Men för att producera dessa alternativa bränslen som kan göra att utsläppen från flygsektorn minskar behövs massvis med fossilfri el.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Häromdagen fick jag vara med och presentera ny svensk teknik för batteridrivna lastbilar. Det är redan så att majoriteten av de bilar som säljs i Sverige kan drivas med batterier. Regeringen satsar totalt 4 miljarder på att subventionera laddinfrastruktur så att vi kan elektrifiera hela vår transportsektor. Men, fru talman, det kommer att behövas massvis med fossilfri el.

Oppositionspartierna är inte överens om vare sig skolan, skatterna eller försvaret. De är oense om nästan allt, men inte om en sak: Kärnkraften ska läggas ned. Det är ingen slump att företrädare för den här regeringen så ofta pratar om kärnkraft. Utan kärnkraften klarar vi inte att nå netto noll 2045. Utan kärnkraften klarar vi inte klimatomställningen. Detta, fru talman, konstaterar inte bara jag utan även IPCC.

Oppositionen måste inse att energipolitiken är det som gör deras klimatpolitik skadlig. Men Sverige har nu en regering som ser verkligheten för vad den är. Vi gör det genom att samla frågor som rör energi, klimat, miljö och näringsliv för att tillsammans tackla denna utmaning och göra det med massvis av fossilfri el.

(Applåder)

Fru talman! Samarbete är nyckeln till att lösa klimatutmaningen. Utsläppen stannar inte vid ländernas gränser, och världen måste samarbeta för .

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag får be statsrådet om ursäkt och ber vakterna att snarast avlägsna de personer som stör ordningen. Jag vill påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren, och det är en uppmaning framåt också.)

Fru talman! Samarbete är nyckeln till att lösa klimatutmaningen. Utsläppen stannar inte vid ländernas gränser, och världen måste samarbeta .

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag får be statsrådet om ursäkt igen. Nu vill jag påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren. Om oordning på nytt uppstår på åhörarläktaren kommer jag att behöva överväga att vidta en åtgärd som innebär att vi ajournerar sammanträdet eller utvisar åhörare från läktaren. Det skulle jag beklaga djupt. Det är ett öppet sammanträde, men det bygger på att åhörare inte får störa ordningen. Jag hoppas att alla har uppfattat dessa ordningsregler som gäller för kammaren, och jag kommer att säkra att de följs.)

Samarbete är nyckeln till att lösa klimatutmaningen. Utsläppen stannar inte vid ländernas gränser, och världen måste samarbeta och hjälpa varandra för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål.

Fru talman! När jag läser IPCC:s rapport och känner oro för hur världen ska klara av klimatomställningen tänker jag på Europeiska unionen. Detta är en viktig vecka. I tisdags blev det klart att Fit for 55-paketet har nått hela vägen under Sveriges ordförandeskap. Därmed finns allt på plats för att EU:s länder ska uppnå det ambitiösa målet om 55 procents utsläppsminskning till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp samt målet om klimatneutralitet senast år 2050.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Syftet med arbetet är att EU:s medlemsländer tillsammans ska minska sina utsläpp. Detta är ett av de mest omfattande lagstiftningsprojekten någonsin i EU, och det ger oss i hela Europa kartan och verktygen för att nå våra högt ställda gemensamma klimatmål.

När jag läser IPCC:s rapport tänker jag på alla dem som på svenska statens vägnar bokstavligt talat förhandlar dag och natt under vårt ordförandeskap. De gör detta därför att Sveriges prioriteringar har varit grönare, säkrare och friare. Det är prioriteringar som hela riksdagen har ställt sig bakom. Samarbete är nyckeln till att lösa klimatutmaningen.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag ber återigen vakterna att snarast avlägsna de personer som stör ordningen. Det är nu ett generellt uppdrag för vakterna att säkerställa att ordningen återställs. Jag ber ännu en gång statsrådet om ursäkt.

Om vi får ytterligare en störning kommer vi att behöva vidta den åtgärd som jag nämnde tidigare, för detta kommer inte att få fortsätta. Debatten ska fortgå, och ordningen i kammaren får inte störas från läktaren.

Jag uppmanar återigen alla att följa dessa regler. Annars måste jag säkerställa att vakterna tömmer läktaren, och då kommer kammarens sammanträde att behöva ajourneras under en tid, vilket vore djupt beklagligt. I så fall är det möjligt att följa hela debatten medialt, men den kan också följas från den inglasade delen med åhörarplatser.

Jag ber återigen om ursäkt. Nu får statsrådet avsluta sitt anförande.)

Fru talman! Det är samarbete som är vägen framåt. Att de prioriteringar för det svenska ordförandeskapet som har bidragit till våra framgångar i Europeiska unionens arbete för att lösa klimatkrisen har lyckats beror till stor del på att vi har samarbetat. Vi har hittat samarbete som en nyckel för att lösa vår stora klimatutmaning.

Som företrädare för en borgerlig, liberal regering tycker jag att det faktum att förorenaren ska betala är den viktigaste pusselbiten. Oavsett om vi talar om ett utvidgat utsläppshandelssystem eller om införandet av ett pris på koldioxid vid EU-gränsen kan vi verkligen öka farten i klimatarbetet när utsläppen bär sina faktiska kostnader.

Det viktigaste är EU:s främsta verktyg för att minska utsläpp av växthusgaser: handeln med utsläppsrätter. Takten ökar för att nå målet om minskade utsläpp, och handeln kommer även att omfatta nya sektorer. Det är ett viktigt och effektivt styrmedel. Utsläppshandeln är nämligen ett marknadsbaserat styrmedel. Politiken sätter ramarna, och företagen beslutar om åtgärderna. Det är så vi tacklar klimatkrisen utan att det görs på bekostnad av sysselsättningen eller vår ekonomiska utveckling.

Fru talman! Det finns somliga, varav vissa sympatiserar med det parti som kallat till denna debatt medan andra möjligen sitter på läktaren och stör den demokratiska debatten, som tänker att omställningen måste ske på bekostnad av vår ekonomi. De tänker att vi bara kan förändra systemet genom att välta det och att det bara är med försämrad ekonomi som vi klarar av klimatomställningen. Det är fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

När reglerna skärps gynnas de som går före i klimatomställningen. Sverige ligger långt framme i omställningen, och inte minst vårt näringsliv visar vägen. Det som tidigare har inneburit stora risker för klimatet kommer mer och mer att bli till stora vinster. De som ligger före kommer nu att skörda frukterna.

Vi i Europa kallar detta för en Green Deal, just eftersom det är en omställning som kommer att gynna oss. När våra ekonomier står starka i en faktisk omställning, i en omställning där vi minskar våra utsläpp, i en omställning där vi reglerar utsläppen från transportsektorn, där vi ser till att bilarna går på el i stället för på fossila drivmedel, när vi återställer våtmarker, visar vi att med EU som verktyg och med marknadsbaserade verktyg lyckas vi stå starka i omställningen. Då följer andra länder runt om i världen efter.

När det här paketet är på plats kommer det att ändra förutsättningarna för svensk klimatpolitik, och alla medlemsländer får skärpta nationella åtaganden. Ska politiken lyckas med klimatomställningen behöver vi tillsammans med utsläpparna se till att ändra sättet vi arbetar på, sättet vi producerar varor och tjänster på, produkter vi säljer, sättet vi får vår ekonomi att gå runt.

Ska politiken på riktigt lösa klimatomställningen behöver vi vara en partner som lyckas få utsläpparna att bli bidragare till omställningen genom att sluta släppa ut.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring för förtydligandet av vad som avsågs med frågan. Nu förstår jag ledamoten Järrebring bättre när det gäller poängen med batterikapacitet och möjligheten att lagra.

Givetvis är regeringen villig att titta på allt som utgör en effektivisering av vårt system. Kan man uppnå lönsamhet samtidigt som man tar hänsyn till energiförsörjning och energibehov samt miljökraven i större utsträckning är det inget annat än välkommet och något man absolut kan titta på.

Det är dock viktigt att påpeka att det i grunden handlar om att vårt elsystem är i ett annat läge än för några år sedan när denna omprövning togs upp. Vi behöver stanna upp och se över hur omprövningen ska utformas givet dagens förändrade läge. Vi behöver få en bättre bild av hur omprövningen av vattenkraft påverkar hela vårt system utifrån dagens situation, och vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av för att sedan anpassa oss efter exempelvis moderna miljövillkor eller annat så att vi kan uppnå miljönytta.

Det är viktigt att börja i rätt ände. Det denna regering har lyckats med till skillnad från den förra regeringen är att utgå från störst behov. Här nämndes att vattenkraften har kunnat tillåta en stor utbyggnad av vindkraften, vilket stämmer. Men här behövs också kärnkraften. Vi behöver bygga ut alla fossilfria energislag, och vi behöver se till att vattenkraften kan bidra till vårt energisystem på bästa sätt. Detta gör vi genom att planera noga och tänka innan vi agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förhoppningsvis kommer vi att kunna fortsätta arbetet med ett starkt fossilfritt energisystem även framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Apropå frågan om syftet med denna pausning är det, som jag redogjorde för i mitt tidigare anförande, helt enkelt så att anläggningarna ska pausa sin prövning givet det läge vi är i och det förändrade behovet av stabilitet i vår försörjning och i vårt elsystem.

Det arbete som redan har påbörjats genom uppdrag till Svenska kraftnät är att kartlägga vilka konsekvenser prövningen får för elsystemet och för en tryggad elförsörjning, att identifiera vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabel ur ett elsystemsperspektiv för att kunna upprätthålla en trygg elförsörjning i Sverige och att se över det nationella riktvärdet på 1,5 terawattimmar och föreslå hur ett riktvärde eller kompletterande värden kan utgå från elsystemets nödvändiga förmågor. Det är detta som är grunden för pausningen av NAP:en. Det är också detta som kommer att ligga i fokus - inte att ändra vilka som påverkas av arbetet.

I detta blir det tydligt varför regeringen pausar prövningarna av vattenkraftens miljövillkor. Det beror på att vattenkraften har en lite unik roll - särskilt när vi har minskad kärnkraft i Sverige - i att kunna vara en planerbar försörjning för Sverige i och med att det finns dammar. Vattenkraften har en särskild roll avseende att trygga vårt elsystem. Därför blir en komplettering med solceller inte relevant givet det som diskuteras här, nämligen planerbar produktion och att kunna leva upp till det förändrade behov vi har samt att kunna hantera den förändrade situationen på elmarknaden och säkra en robust och fossilfri energiproduktion som kan svara upp mot förändrade behov och som kan svara upp när vi behöver effektbalans i vårt system.

I det läget är det vattenkraft och kärnkraft - planerbar energiförsörjning - som man kan ta hänsyn till. Regeringen ämnar fortsätta att utnyttja dem på ett effektivt sätt, och det är därför pausningen sker.

Dessa prövningar finns dock av en anledning, och det finns ett behov av att förbättra vattenkraftens påverkan på vår miljö. Det arbetet kommer att fortsätta efter denna pausning, som har varit nödvändig givet vår elförsörjning och vårt behov av att ha en inhemsk elförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir relevant att diskutera olika energislag. Ledamoten Järrebring lyfter upp solcellsalternativ. Jag lyfter upp kärnkraften eftersom det är det energislag som liksom vattenkraften är planerbar och utgör den stabiliserande faktorn i vårt energisystem.

Fru talman! En del av svaret på ledamoten Järrebrings fråga fanns i mitt svar på interpellationen, där jag ju redogjorde för hur vi har utformat vårt uppdrag. Man ska alltså inte bara se till riktvärdet på antal terawattimmar utan även kvantifiera konsekvenserna för andra faktorer än vattenkraftens elproduktion. Det gäller faktorer som reglerförmåga vid olika tidshorisonter, bidraget till kraftsystemets stabilitet samt elberedskapsförmågor.

Det alla dessa små tillägg indikerar är just anledningen till att vi pausar dessa tillståndsprövningar, nämligen det förändrade läge Sverige är i avseende vår elproduktionssituation. Vi behöver se över effekterna av omprövningarna av vattenkraften och kartlägga dem. Vi behöver se över det nationella riktvärdet just på grund av den förändrade situationen på vår elmarknad.

Vi ser ett stort behov av att säkra ett robust fossilfritt energisystem som snabbt kan svara upp mot det förändrade behov som Sverige nu står inför. Sverige är i ett annat läge, och det behöver den här regeringen ta hänsyn till.

Där spelar vattenkraften en central roll, fru talman. Ledamoten Järrebring är säkert väl medveten om att vattenkraften fyller en fantastisk funktion i vårt elsystem. Den svenska vattenkraften står under ett normalår för cirka 45 procent av elproduktionen och har också en väldigt stor förmåga att anpassa sin produktion till varierande behov för att upprätthålla effektbalansen i vårt elsystem. Detta är väldigt viktigt och något som man tidigare kanske inte talat om i tillräckligt stor utsträckning från politikens sida.

Ett behov som jag länge har sett inom energipolitiken är att sluta tala utifrån favoriter inom de olika sätt som vi har att producera el och energi på och i stället prata om vilka behov som finns av ett fossilfritt energisystem som kan bidra till omställning, till utveckling i vårt hållbarhetsarbete och till elektrifiering inte bara av Sveriges transportflotta utan även av Sveriges industri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det grundläggande fundamentet om vi från Sveriges sida på allvar ska klara av klimatkrisen är ett fossilfritt energisystem som verkligen kan hantera det förändrade behov som vi nu har.

Fru talman! Man skulle kunna reflektera över det förändrade behovet endast utifrån omställningen och farten som svensk industri och svensk transport vill hålla i omställningen. Nu har vi utöver detta en situation där Europa tyvärr gjort sig beroende av rysk gas i en utsträckning som har gjort energisystemet mycket sårbart. Sverige har i detta läge, med ett utökat behov av fossilfri energi, valt att lägga ned kärnkraft i stället för att bygga ut all sin fossilfria energi.

Det är en situation som är unik och där vi behöver ta hänsyn till att upprätthålla effektbalansen i vårt elsystem. Därför måste vi ha ett fortsatt effektivt nyttjande av vattenkraften i Sverige. Det kommer att vara avgörande för den här regeringens arbete när det gäller energisystemets behov av robusthet, vilket har saknats, men även för klimatomställningen och för det arbete som sker i Sveriges omställning.

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig om jag fortfarande har för avsikt att förändra det nuvarande systemet för prövning för moderna miljötillstånd.

Behovet av ändringar av systemet behöver alltjämt ses över, mot bakgrund av behovet att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot det förändrade behovet. Den 16 februari gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga vilka konsekvenser prövningen för moderna miljövillkor kan få för vårt elsystem och för en trygg elförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utifrån denna kartläggning ska Svenska kraftnät bland annat identifiera och beskriva vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabel ur ett elsystemsperspektiv för att upprätthålla en trygg elförsörjning inom Sverige. Myndigheterna ska även se över det nationella riktvärdet på 1,5 terawattimmar och föreslå hur ett riktvärde eller kompletterande värden kan utgå från för elsystemet nödvändiga förmågor.

I uppdraget ingår att kvantifiera konsekvenserna inte enbart för vattenkraftens elproduktion utan även för dess reglerförmågor vid olika tidshorisonter, bidrag till kraftsystemsstabilitet samt elberedskapsförmågor. Uppdraget ska redovisas senast den 29 september i år och kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta överväganden vad gäller behovet av att genomföra ändringar av systemet.

Parallellt med myndigheternas uppdrag pågår även ett analysarbete inom Regeringskansliet för att se över behovet av andra förändringar. Underlaget för analysarbetet består bland annat av den redovisning av uppdraget att följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor som Havs- och vattenmyndigheten redovisade den 1 februari.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring för en väldigt bra interpellation. Den lyfter fram en aspekt av det svåra läge vi är i, nämligen att vi har en hög inflation som driver upp priserna och ett krig i vårt närområde som driver upp drivmedelspriserna och fördyrar transporterna av kalken. Detta skapar en kostnadsökning och en utveckling som blir tuff att hantera för hela vårt land, på alla områden - även miljöområdet. Så är det.

Det är viktigt att regeringen fortsätter det här arbetet och att Havs- och vattenmyndigheten fortsatt fördelar ordentliga medel för att länsstyrelserna ska kunna kalka. De 172 miljoner som under det här året fördelas av Havs- och vattenmyndigheten hoppas vi kan komma till god nytta i det arbetet.

Utöver kalkning finns det andra åtgärder som också hjälper mot försurning, och det finns en stor möjlighet för Sverige att utveckla arbetet även på den fronten. Exempelvis handlar det om hur vi bedriver vårt skogsbruk, med tanke på att försurningspåverkan från exempelvis luftföroreningar minskar medan påverkan från skogsbruket ökar. Exempelvis har efterfrågan på biobränsle ökat frekvensen av helträdsuttag och annat, vilket helt enkelt påverkar försurningssituationen.

Det finns alltså många åtgärder att vidta här. Vi delar ledamotens bild att kalkning är ett väldigt effektivt arbete som ska fortgå, men vi kommer helt enkelt att behöva arbeta utifrån de ekonomiska medel vi har att tillgå givet det läge vi är i.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.