Romina Pourmokhtari

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Birger Lahti och Kajsa Fredholm, för era inlägg och ert engagemang i dessa frågor!

Jag bor också i en liten kommun, Sveriges till ytan minsta, och jag bor intill ett naturreservat som mitt parti varit med om att upprätta. Jag delar verkligen bilden att närhet till naturen ökar både min och säkert många andras levnadsstandard och välbefinnande. Det är sannerligen något att ta vara på.

Vi har en väldigt ambitiös klimat- och miljöpolitik i Sverige; det har vi haft under lång tid. Det finns en stor vilja att värna och ta vara på vår natur i den här kammaren. Vi vill göra detta på olika sätt. Vi kanske lägger fram olika politiska förslag om hur vi exempelvis ska värna vår natur, men vi är överens om att den ska värnas.

Den här regeringen har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av värdefull natur. Det är en summa som kan se liten ut om man endast tittar på föregående år, 2022. Men tittar man längre bakåt ser man att det är en ansenlig summa, högre än den som avsatts för detta område många andra år. Men regeringen har också en tuff ekonomisk situation att ta hänsyn till och behöver se över alla utgifter. Jag är väldigt stolt över att vi trots det tuffa ekonomiska läget har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av natur.

För att återgå till frågan i interpellationen, fru talman, nämligen effekterna av en slopad myrslåtterersättning, vill jag också nämna att det råder en särskild situation i Norrbotten som är viktig att ta hänsyn till i samband med denna interpellation och denna debatt: Intresset för att bedriva myrslåtter i Norrbotten har ökat väldigt kraftigt. Under 2016-2020 har det skett en ökning från cirka 1 600 till 9 200 hektar, enligt Jordbruksverkets statistik, vilket motsvarar drygt 500 procent. Detta kan jämföras med den totala arealen hävdad slåttermark med ersättning i övriga landet, där motsvarande ökning för samma period var 11 procent. Skillnaden är alltså ganska stor, så man kan definitivt säga att Norrbotten är unikt i fråga om myrslåtter. Detta är också något som det är relevant att ta hänsyn till i denna diskussion.

Under exempelvis 2020 betalades det genom landsbygdsprogrammet ut 126 miljoner kronor till företag och föreningar i ersättning för myrmarksslåtter i Norrbottens län. Mycket pengar har alltså betalats ut för just detta ändamål.

Arbete pågår med att utforma den nya stödförordningen så att vi kan få till ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. Därför är jag som statsråd nödgad att inte gå in på detaljer om hur det nya stödet är utformat, men min ambition är att det nya stödsystemet ska vara kostnadseffektivt och ge mer natur- och kulturvärden per insatt krona.

Fru talman! Birger Lahti har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten. Birger Lahti har även frågat mig om jag tänker verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år och om jag tänker ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill göra tydligt att det var den förra regeringen som beslutade att ta bort möjligheterna att teckna nya avtal för ersättning för myrslåtter under åren 2021 och 2022. Denna åtgärd ingick i det dåvarande landsbygdsprogrammet som en del i genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Därefter beslutade den förra regeringen att inte återinföra åtgärden i den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som började gälla från den 1 januari 2023. Beslutet gällde för myrslåtter i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.

I mars 2022 fick Naturvårdsverket ett uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. I uppdraget ingick att lämna förslag om ersättning även för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. I september 2022 delredovisade Naturvårdsverket sitt pågående uppdrag. Förslagen har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.

Eftersom ersättningarna bland annat kan komma att betalas ut till företag behöver ersättningsystemet anpassas så att det är förenligt med EU:s statsstödsregler. EU-kommissionen har helt nyligen beslutat om förenklade regler som underlättar för nationella stöd för restaurering och bevarande av biologisk mångfald. Dessa regler har ännu inte trätt i kraft.

Jag vill avsluta med att säga att regeringen följer hur satsningarna på naturvård som görs i statsbudgeten genomförs och hur den förda politiken i övrigt bidrar till att skapa förutsättningar för sysselsättning i hela landet.

Fru talman! Om man anser att det är dåligt att den här utredningen inte tittar på exempelvis lättnader för bostadsbyggande på landsbygden kan man rikta den kritiken endast mot den förra regeringen, som tillsatte utredningen - ett arbete som jag gissar att ledamoten Bergenblocks eget parti var högst involverat i. Man valde då att begränsa utredningen till att fokusera på de areella näringarna.

Det finns dock viktiga delar i utredningen, som vi ser fram emot att ta emot. När vi har gjort det avser vi att återkomma med frågan om ett nytt och reformerat regelverk för strandskyddet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är lärorikt att höra från ledamoten Bergenblock att när man utreder en fråga, då gömmer man sig bakom utredningen. Om så vore fallet skulle hela regeringsformen och Sveriges grundlagar behöva skrivas om. Det är ju så i Sverige att vi utreder frågor innan vi lägger fram förslag.

Den tidigare regeringen ville säkert lyckas hantera strandskyddsfrågan. Problemet är att man behöver vara överens och ha majoritet i kammaren innan man kan få igenom sin politik.

I den här regeringen har vi också flera partier som ska komma överens innan vi kan lägga fram vår politik. Det är något som vi kommer att lyckas långt bättre med än den förra regeringen, med de krissituationer som uppstod under tidigare mandatperioder, eftersom vi fokuserar på vad vi är överens om. Vi fokuserar på vad vi ser behövs för Sverige, samarbetar och väljer att arbeta hårt för Sveriges bästa. Det är något som leder till att vi inte behöver stå med stora osäkerheter när vi kommer till kammaren med olika förslag.

Jag kan bara beklaga att den förra regeringen inte såg till att hela samarbetet ställde sig bakom förslagen om att förändra strandskyddet utan i stället fick låta den propositionen falla.

Jag önskar alla partier stor lycka i fråga om att lyckas få till majoriteter för sina förslag. Det är en viktig del i det hela, och det är något som den här regeringen hittills har lyckats ganska väl med. När vi väljer att komma fram med våra förslag om hur strandskyddet ska bli mer flexibelt kommer vi i varje fall att se till att de går att genomföra.

Det jag har varit väldigt tydlig med under den här debatten är att vi ser det här behovet, att vi delar bilden att det behövs ytterligare flexibilitet i strandskyddet och att det finns en utredning som arbetar med denna fråga.

Det vore som sagt en stor nyhet om det vore så att varje gång man utreder en fråga är det att gömma sig bakom utredningen. Jag kan i varje fall konstatera att jag inte ser det så. När vi utreder frågor gör vi det för att helt enkelt se till att de förslag vi lägger fram går att genomföra på ett bra sätt och är ändamålsenliga och att vi kan samla en majoritet för våra förslag i kammaren så att de inte har arbetats fram i onödan.

Fru talman! Låt mig vara än tydligare än vad ledamoten ansåg att jag var i mitt första anförande.

Befolkningstätheten, exploateringsgraden och bebyggelsetrycket uppvisar en stor variation över vårt land. Vi ser ett behov av att strandskyddet blir mer flexibelt och bättre anpassat efter de lokala förhållandena. Det är regeringens vilja, och vi arbetar efter den i enlighet med de processer som finns i Regeringskansliet. Det finns en pågående utredning. Jag avser inte att föregå presentationen av utredningen, utan jag ser fram emot när den presenteras. Den har som syfte att se över exempelvis näringsverksamhet. Man ska titta på ändringar i lagstiftningen som moderniserar och förtydligar de undantag från strandskydd som de areella näringarna kan få på landsbygden och i andra delar av landet.

Det finns ett tydligt uppdrag till utredningen, och vi ser fram emot när utredningen presenteras att processa förslagen och återkomma med tydligare annonseringar.

Vi håller med om att strandskyddet behöver bli mer flexibelt. Precis som ledamoten nämner är inte tanken att det ska lägga en våt filt över Sveriges landsbygd, utan det ska finnas system och lagstiftning som fungerar efter de lokala förhållandena. Möjligheten som finns för landsbygden att växa är något som vi alla vill värna och ta vara på. Då kräver det att strandskyddet blir mer flexibelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som tidigare har nämnts finns i vissa områden med lågt exploateringstryck goda möjligheter att göra detta utan att motverka naturvården och friluftslivet.

Den pågående strandskyddsutredningen är ingenting vi gömmer oss bakom, utan vi är tvärtom tydliga med att vi ser ett behov av att öka flexibiliteten i strandskyddet. Vi anser att utredningen kommer att bidra till att regeringen kan hantera detta. Utredningen omfattar viktiga delar specifikt för att möjliggöra näringsverksamhet på den svenska landsbygden. Regeringen får helt enkelt återkomma avseende frågan om ett reformerat regelverk för strandskyddet. Det är inte möjligt att annonsera några sådana beslut i samband med denna interpellation.

Fru talman! har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder.

Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Politiken måste stämmas av mot forskningen och baseras på fakta.

Strandskyddet är viktigt för att trygga allmänhetens tillgång till stränder och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Eftersom befolkningstätheten, exploateringsgraden och bebyggelsetrycket uppvisar en stor variation över landet behöver strandskyddet bli mer flexibelt och bättre anpassat efter de lokala förhållandena. I områden med lågt exploateringstryck finns ofta goda möjligheter att mjuka upp strandskyddet utan att detta motverkar naturvården och friluftslivet. Samtidigt behöver ett strikt strandskydd fortsatt tillämpas i områden där exploateringstrycket bedöms som mycket högt eller där andra synnerliga skäl föreligger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen beslutade den 1 december 2022 att förlänga redovisningstiden för utredningen Ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2023. Utredningen ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna, där det ingår att analysera vilka verksamheter som bör omfattas av undantaget i 7 kap. 16 § första stycket miljöbalken.

Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att den ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Förslagen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet.

Den pågående utredningen omfattar viktiga delar för att möjliggöra näringsverksamhet på Sveriges landsbygder, och regeringen får återkomma avseende frågan om ett nytt och reformerat regelverk för strandskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är fantastiskt att höra ledamoten utlova att Miljöpartiet tar klimatkrisen på så pass stort allvar att man faktiskt ställer sig bakom de förslag som man tycker gör nytta och inte endast sitter med sina egna förslag och vill ha igenom dem hela vägen.

Det låter jättebra att man är öppen för dialog och att man vill ha breda vägar framåt, för om vi inte har det riskerar vi att stå i en långt allvarligare situation än vad vi gör nu.

Om det är så att man menar att alla dessa åtgärder som vi har föreslagit är bra men inte tillräckliga får man ju börja med att se över hur ett samarbete skulle ske vid ett tillfälle när Miljöpartiet skulle få möjlighet att regera. Man har ju ett samarbetsparti i Socialdemokraterna som hade velat satsa 100 miljoner, till skillnad från våra 300 miljoner, på att återväta våtmarker. Såvida inte Miljöpartiet får egen majoritet har man alltså ett gäng utmaningar att ta tag i.

Det är ju så att klimatpolitiken pendlar fram och tillbaka, och det måste vi sluta upp med. Vi måste plocka fram en politik som är hållbar, som håller över tid och som leder till att vi faktiskt når vårt långsiktiga mål om nettonoll 2045 och nettominus därefter, någonting som den tidigare regeringen var på väg att misslyckas med.

Det är just därför vi lägger om politiken, för vi vet att näringslivet behöver stabila vägar framåt för att klara av att ställa om och få kalkylerna att gå ihop. Det är därför vi satsar på all fossilfri energi som kan bidra till att vårt näringsliv lyckas ställa om. Det är också därför vi tar tag i frågan om tillståndsprocesser, som har varit alldeles för långdragna.

Det finns goda möjligheter för alla de som släpper ut i Sverige att gå från brunt till grönt. Det bidrar den här regeringen till på ett hållbart sätt, till skillnad från tidigare regering, som lade alla ägg i samma korg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill återigen dela med mig av det faktum att sju av åtta partier i Sveriges riksdag har röstat igenom Sveriges klimatpolitiska ramverk. Sju av åtta partier har ställt sig bakom att vi ska lösa klimatkrisen och att vi ska hantera den stora utmaning som vi står inför.

Jag tänker i varje fall inte uttala mig som om det endast finns ett parti som har bedrivit politik för klimatpolitiska reformer - det gäller klimatkliv, industrikliv, investeringar för att minska kostnaderna för solceller och investeringar i våtmarker. Jag vet att det finns en bred majoritet i Sverige för att hantera klimatkrisen och den stora utmaning vi har framför oss. Och det finns en bred palett av politik för att möta den utmaningen. Det är just där den tidigare regeringen begick sitt största misstag, nämligen att man förlitade sig alltför mycket på ett enda styrmedel. Reduktionsplikten innebar ju att vi fick väsentligt högre dieselpriser än våra grannländer och övriga EU. Detta fick förödande konsekvenser för företag och privatpersoner. Det handlar alltså inte endast om folk som privat kör med en dieselbil utan även exempelvis om de arbetsmaskiner som ska kalka våra sjöar och vatten.

Vi kan inte ha en klimatpolitik som undergräver konkurrenskraften och privatpersoners hushållsekonomi. Det är ohållbar klimatpolitik och sådant som leder till en kraftig pendling i hur vi hanterar vår största utmaning. Det är farligt att göra på det sättet, och åtminstone jag vill värna den breda enighet som finns i Sverige kring att hantera både klimat- och miljöpolitik på ett ansvarsfullt och hållbart sätt genom fler än ett styrmedel. Vi ska nyttja alla de verktyg som vi kan tillhandahålla och inte endast förlita oss på höga bränslepriser.

Det är dags för oss att lägga fram en hållbar klimatpolitik som gör att vi kan nå våra klimatmål och våra åtaganden gentemot EU på ett effektivt sätt, med konsekvenser som innebär att hela det svenska samhället anammar klimatomställningen och vill ta sig dit eftersom man ser att det kan gynna oss ekonomiskt. Det går inte att kväva den svenska ekonomin eller svenskarnas frihet och en god levnadsstandard för att på så sätt magiskt lösa klimatkrisen på egen hand. Det är inte så det fungerar.

Fru talman! Utsläpp stannar inte vid ländernas gränser, och det är därför oerhört viktigt att Sverige inte gör det här ensamt. Vi älskar ju att tala om vilket gott föredöme vi i Sverige är för alla andra länder i hela världen, men man är inte ett föredöme om ingen annan följer efter. Vi måste agera mer solidariskt i klimatomställningen. Det kan vi inte göra genom att tömma hela Europas utbud av biodrivmedel, fylla våra bilar med det och säga "så, vi kom först!" och sätta flaggan i månen och vara stolta över det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste lösa den här krisen tillsammans, och det gör vi bland annat genom att bredda den palett av åtgärder som vi använder för att hantera krisen. Vi gör det exempelvis genom att satsa på att återväta våra våtmarker, på Klimatklivet, på Industriklivet och på koldioxidinfångning, någonting som verkligen kommer att göra skillnad för omställningen av cementproduktion, raffinaderier och annat som definitivt har en svårare utmaning framför sig än vissa andra sektorer. Vi gör det genom att öka skattereduktionen för investeringar i solceller, och vi gör det genom att energieffektivisera våra småhus.

Det finns mycket man kan göra, och det är viktigt att man gör mycket. Men det är också av största vikt att man gör det tillsammans, fru talman, och inte endast fokuserar på hur Sverige här och nu kan lösa det här. När vi ser framåt ska vi planera för att Sverige ska nå sitt klimatmål om nettonollutsläpp 2045 på ett hållbart sätt.

Fru talman! Återigen far ledamoten med osanningar och påstår att vi inte skulle ha några åtgärder för att minska utsläppen denna mandatperiod. Det gör hon trots att jag i mitt interpellationssvar var väldig tydlig med fem olika exempel på vad regeringen har gjort och med att vi kommer att återkomma med en handlingsplan där vi presenterar de exakta effekterna av vår klimatpolitik på ett mer utförligt sätt.

Att man trots detta påstår att detta inte är politik som skulle minska våra utsläpp kan jag inte förstå. Det är som om det vore så att industrin inte ställer om. Har man slagit upp en tidning under den senaste tiden? Industrin ställer om i flygande fart.

Det svenska näringslivet har sedan länge gjort sin hemläxa och arbetat hårt för att få bort utsläppen inte bara från sin direkta verksamhet utan från hela värdekedjan. Svensk industri, som använder sig av beståndsdelar från hela världen, åker runt och frågar: Genererar de produkter och de beståndsdelar som vi behöver för vår verksamhet några utsläpp? I så fall vill vi att ni ändrar på det.

Så gör det svenska näringslivet sin hemläxa. Så bidrar de till att Sverige är konkurrenskraftigt och har rena tjänster och produkter som kan exporteras. Det är inte för att minska utsläppen bara i Sverige utan också i resten av världen.

Det är mycket oroande att man påstår att industrins omställning kommer att hända i framtiden, efter 2026. Det hänger inte ihop med min världsbild och den syn som jag har på Sveriges klimatomställning. Sverige är ledande i klimatomställningen. Och vi gör detta eftersom vi vet att den fossilfria ekonomin inte bara är någonting i framtiden. Den är här också nu.

Det svenska näringslivet och de svenska företagen kommer att gynnas av att ha ställt om tidigt. Många av dem är mitt i sin omställning, och många är nästan på sluttampen.

Det finns också industrier som inte hittat alternativa metoder för att bedriva sin verksamhet. Just därför lägger denna regering fram politik även för dem. Det handlar exempelvis om CCS och BECCS. Detta är något som lyfts som en viktig del i det hela av många vetenskapliga instanser som värnar en rask hantering av klimatkrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väldigt fint att ledamoten verkar tro att Miljöpartiet har haft egen majoritet under den gångna tiden och har hittat på all Sveriges klimatpolitik helt självt. Men så är det självfallet inte. Det är många partier som har varit involverade, däribland mitt parti, i den politik som har bedrivits för klimatet under de gångna åren. Det är just därför som vi nu, när jag som liberal är klimat- och miljöminister, förstärker de satsningar som vi ser har gett effekt. Vi lägger ytterligare stora medel på exempelvis industrikliv och klimatkliv, som vi ser leder till att industrin inte i morgon, inte om fem år utan faktiskt nu ställer om. Det är därför vi bygger vidare på de satsningarna.

Fru talman! Inte heller är det så att våra satsningar på energieffektivisering av småhus kommer att vara något som händer i framtiden. Det är stora summor pengar som vi har annonserat. Vi har också annonserat det för nästa år, 2024. Och 2025 kommer det att öka. Det är satsningar på att energieffektivisera, och det är för de hushåll i småhus som kan göra det på ett klokt sätt. Det är sådant som minskar exempelvis vårt användande av gas och annat som kan vara dåligt.

Inte heller är återvätning av torvmarker något som kommer att ske i framtiden. Och när vi satsar på skattereduktion för investeringar i solceller är det något som ger påverkan nu.

Det stämmer helt enkelt inte att vi inte har någon klimatpolitik för denna mandatperiod. Jag kan bara beklaga att ett parti som säger sig värna klimatet uttalar sig på det sättet.

Vi är många som värnar en hantering av klimatkrisen i Sverige. Det är sju av åtta partier som har ställt sig bakom det klimatpolitiska ramverket, och denna regering arbetar hårt för att hantera klimatkrisen.

Fru talman! Nu får vi äntligen tillfälle att diskutera hur vi minskar växthusgasutsläppen. Det är en fråga som läckte in i den tidigare interpellationsdebatten.

Det är nämligen så att Elin Söderberg har frågat mig om jag kan nämna fem åtgärder som jag har för avsikt att vidta för att minska utsläppen under denna mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill börja med att tacka för intresset för regeringens klimatpolitik. Regeringen har redan ökat satsningen Industriklivet för industrins klimatomställning, förstärkt Klimatklivet för en utökad satsning på bland annat laddinfrastruktur, ökat skattereduktionen för investeringar i solceller, satsat på energieffektivisering för småhus och utökat satsningen på återvätning av torvmarker.

Regeringen kommer dessutom att överlämna en ny klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen före årets slut. I handlingsplanen kommer regeringen att lägga fram sin politik för hela mandatperioden.

Redan nu har vi dock inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå klimatmålen. Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från riksdagens klimatmål. I enlighet med det långsiktiga målet ska Sverige senast 2045 ha nettonollutsläpp. Bortom 2045 ska utsläppen vara nettonegativa.

Elektrifieringen är en avgörande pusselbit för att nå nettonollutsläpp, och en kraftigt ökad produktion av planerbar el är en förutsättning för att vi ska kunna elektrifiera industri och transporter, så att de inte släpper ut fossilt.

Exakt hur handlingsplanen ser ut och vilka åtgärder som kommer att ingå i den kommer vi att återkomma till när vi presenterar vår handlingsplan, men jag kan redan nu säga att det inte kommer att räcka med fem åtgärder. Klimatomställningen kräver politiska beslut och åtgärder i alla sektorer och på alla nivåer i samhället.

Det är viktigt med bra underlag för att kunna bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Därför väljer vi att, till skillnad från arbetet med den förra handlingsplanen, fru talman, inta ett stort antal remitterade underlag med förslag på ny politik, bland annat från myndigheter, offentliga utredningar, Klimatpolitiska rådet, näringslivet och civilsamhället. Därtill har Naturvårdsverket enligt myndighetens instruktion ett stående uppdrag att vart fjärde år lämna underlag till den klimatpolitiska handlingsplanen. Detta underlag redovisades den 13 april och bereds nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Här är det ju väldigt svårt att få klarhet i vad som gäller om man inte lyssnar väldigt noga. Ledamoten fortsätter att välja att fokusera på det gångna året 2022, och det finns en anledning till detta.

Om man tittar på summorna för år tidigare än 2022 - tidigare än valåret - ser man att summorna ser annorlunda ut. Då handlar det inte om att vi skulle ha minskat de astronomiska summor som nämns, utan det rör sig om specifika satsningar som har gjorts valåret 2022. Om man fäster blicken vid dem blir perspektivet hyfsat skevt.

Man är beroende av miljardbelopp för att få ihop skyddet av skog i Sverige. Vi kan inte fortsätta på det sättet om vi på allvar vill ha ett stabilt skydd av våra skogar och en stabil situation för både markägare och myndigheter. Man är beroende av att regeringen pumpar in miljardbelopp för att få ihop det hela.

Vi behöver se till att vår skogspolitik är mer hållbar. På samma sätt behöver vi hantera klimatkrisen på ett mer hållbart sätt än vad tidigare regeringar har gjort. Det är ju därför det blir så här i den situation vi befinner oss i nu. Man ser över en åtgärd som den tidigare regeringen hade för klimatkrisen och ändrar i ett av de verktyg som finns för att hantera klimatkrisen, och konsekvenserna blir att vi plötsligt står jättelångt ifrån etappmålen för 2030.

Ledamoten valde att inte heller nämna det långsiktiga målet om nettonoll 2045, som är Sveriges stora klimatmål och som den tidigare regeringen inte såg ut att vara på väg att nå. Denna regering kommer att se till att vi når det. Den här regeringen kommer inte att satsa kortsiktigt och förlita sig på exempelvis låga bränslepriser och att Ryssland inte ska föra invasionskrig. Denna regering kommer att ha en mer hållbar klimatpolitik, och det kommer att värna Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Ja, vad vill vi göra? Vi har varit tydliga i vårt budgetförslag med hur vi ser på skogsproduktionen och på skogsfrågorna generellt i Sverige från regeringens sida.

Vi kommer också att arbeta vidare med dessa frågor. Om man har lyssnat noga har man noterat att exempelvis landsbygdsministern har talat om att regeringen arbetar med en skogsutredning som kommer att klarlägga vissa av de frågetecken som har uppstått.

Jag kan dock förstå varför dessa frågetecken uppstår. När jag hör generaldirektören för Skogsstyrelsen uttala sig i Ekot hör jag vad han säger, och jag förstår varför han säger som han gör. Sveriges system för skydd av skog har stora problem. Det är oförutsägbart för både markägarna och myndigheterna, och det är beroende av mycket stora summor - stora miljardbelopp varje år.

Herr ålderspresident! Det finns en anledning till att ledamoten Söderberg väljer att fästa så stor vikt vid den budget som lades fram 2022. Det var nämligen en budget som reglerades av den regering som Miljöpartiet inte ingick i. Om man i stället hade tittat på de budgetar med exempelvis utgifter för skydd och skötsel av natur som lades fram när Miljöpartiet innehade rollen som miljöminister hade man sett att summorna är lägre än dem som regeringen nu lägger fram. Vi satsar fortsatt över 2 miljarder kronor på skydd och skötsel av värdefull natur.

Det bekymrar mig, herr ålderspresident, att ledamoten står här och far med osanning och säger att vi inte satsar någonting på detta område och att det inte finns några pengar. Det stämmer inte. Vi satsar över 2 miljarder på detta, men vi har ett stort problem när vi är beroende av mycket stora miljardbelopp varje år för att kunna skydda vår natur.

Naturbaserade lösningar, som ledamoten tar upp som exempel, är ett väldigt bra sätt för oss att klara värnandet av vår biologiska mångfald samtidigt som vi kan förbättra vår hållbarhet i samhället i sin helhet och mota tillbaka klimatkrisen. Naturbaserade lösningar är både lönsamma och kostnadseffektiva men också ett väldigt bra sätt att hantera krisen med artutdöendet och klimatkrisen i samma veva. Därför väljer regeringen att satsa 200 miljoner kronor på att permanenta satsningarna på våtmarker, så att vi kan återväta och få till det arbete som behöver ske för att vi ska rädda våra våtmarker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här kan man satsa mycket pengar, men det viktiga är ju att det fungerar. Om vi tittar på tidigare summor som har lagts för våtmarkerna ser vi att man inte riktigt har kunnat nyttja dem på allra bästa sätt. Det är krångligt och svårt. Även detta måste ses över.

Som regering kan man inte endast satsa pengarna och sedan luta sig tillbaka, utan man behöver även aktivt engagera sig i hur man ska se till att de pengar man lägger får det genomslag man vill se. Det arbetar denna regering flitigt med.

Vi ska också, som jag tydligt nämnde i mitt svar, genom Miljömålsberedningen se över hur vi kan skydda skog på ett mer målinriktat och strategiskt sätt i framtiden. Vi ser ett stort behov av det. Detta är ett behov som de tidigare regeringarna inte har tagit tag i men som denna regering nu kommer att behöva ta tag i, bland annat genom en kommande skogsutredning. Vi har som sagt även ett tydligt uppdrag till Miljömålsberedningen att se över hur Sverige på bästa sätt kan uppfylla sina åtaganden inom LULUCF-sektorn.

Herr ålderspresident! Jag undrar om Miljöpartiet på allvar menar att den ställning som regeringen har tagit till LULUCF-förordningen är det som förstör hela vårt förtroendekapital i klimatarbetet, och att verkligen skulle vara så som man påtalar i sin interpellation, att vi raserar vår starka ställning som föredöme i klimatpolitiken.

Hur kommer det sig då att Miljöpartiet självt lyfte fram samma farhågor för svenskt skogsbruk när man satt i regeringen? Det är anmärkningsvärt att man fäster så himla stor vikt vid att regeringen intar denna ställning, som tar hänsyn till Sveriges särskilda omständigheter avseende vår stora skogsproduktion, och menar att den helt enkelt skulle rasera vårt förtroende.

Jag tycker att det är sorgligt att man väljer att svartmåla Sveriges starka ställning som föredöme på det sättet med de kraftiga ordvalen i interpellationer och i andra mediala uttalanden från ett parti som säger sig värna klimat och miljö.

Vi kan självklart tala om den krissituation vi är i kring klimatet: att den globala uppvärmningen ökar och att vi har enorma mängder växthusgasutsläpp som vi måste minska. När vi inte minskar utsläppen leder det till översvämmade källare, skred och en massa svåra situationer som värmeböljor och annat. Som torkan ser ut nu kommer vi säkerligen att behöva hantera fler skogsbränder. Vi ser också hur många delar av världen som inte har samma ekonomiska förmåga som vi att hantera konsekvenser av klimatkrisen drabbas väldigt kraftigt.

Herr ålderspresident! Det finns en anledning till att Miljöpartiet väljer att fästa så stor vikt vid själva krisen: Man pratar hellre om problemet än om vilka de faktiska lösningarna är. Om vi väl kommer till frågan om hur vi löser problemet blir det hela långt mer komplext.

Då blir det exempelvis en fråga om hur svenskt skogsbruk kan värna klimatet på ett bättre sätt, och det är inte genom att aldrig mer röra ett träd. Det är genom att göra ett sunt avvägande i hur vi nyttjar och brukar vår skog för att kunna plantera nya träd som växer. Det är när träden växer som de fångar in allra mest koldioxid.

Det korta tidsspannet, herr ålderspresident, är något jag vill lyfta. När jag säger att det är ett kort tidsspann för denna specifika sektor att nämna ett mål till 2030 har det helt enkelt att göra med det jag nämner i mitt svar: För denna sektor är 2030 ett kort tidsspann. Som ledamoten säkert själv förstår är skogsproduktion en typ av produktion som inte fungerar med likadana tidsspann som annan produktion. Om man planterar ett träd tar det ett tag innan man, så att säga, kan skörda det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom denna sektor präglas av stora osäkerheter har man andra förhållanden. Det finns dels en stor naturlig variation, dels osäkra data som bidrar till att det skiljer sig åt kraftigt mellan olika år. Man kan ta Sverige som exempel. Prognosen var att vi skulle underprestera med cirka 4 miljoner ton till 2030 och cirka 10 miljoner ton mellan 2026 och 2029. Det är en relativt liten förändring. Men om man exempelvis tittar på Finlands årliga kolsänka på cirka 15 miljoner ton ser man att den plötsligt sjönk till noll miljoner ton på ett år, bland annat på grund av att det var torrår och på grund av att prognosen helt enkelt inte stämde i verkligheten.

Sektorn präglas av förhållanden som man måste ta hänsyn till. Det betyder inte att jag inte vill lösa klimatkrisen under åren fram till 2030 och bara luta mig tillbaka. Jag inser tvärtom att mycket behöver göras men att det ibland är lite mer komplext än att man endast kan peka på frågan och säga: Nu är det kris, och därför ska vi lösa detta!

Hur ser vi till att svenskt skogsbruk på riktigt kan bidra till hållbarhet? Det är en mer komplex fråga.

Herr ålderspresident! Elin Söderberg har frågat mig om regeringens ställningstagande i omröstningen till det vi kallar för LULUCF-förordningen på EU-nivå kommer att återspeglas i regeringens nationella politik.

Regeringen har höga ambitioner för sin klimatpolitik, och vi är hängivna att uppnå EU:s klimatmål. Vi ser klimatomställningen som en möjlighet att öka konkurrenskraften och Sveriges och Europas ekonomiska välstånd.

Regeringen inser också vikten av klimatåtgärder inom alla sektorer och ser behov av en LULUCF-lagstiftning på EU-nivå. Vi står bakom målsättningen och det övergripande tillvägagångssättet för Fit for 55-paketet fram till 2030. Kolbindning i LULUCF-sektorn är betydelsefullt, i synnerhet för att Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2045 och nettominus därefter.

Under förhandlingens elfte timme tillkom en korrigerande mekanism som avses tillämpas inom det för sektorn korta tidsspannet till 2030. Den kan innebära betydande inskränkningar i det svenska skogsbruket. Mekanismen lämpar sig illa i sektorn, eftersom den präglas av stora osäkerheter och naturliga variationer. Det var därför som regeringen avstod från att rösta och lämnade en skriftlig förklaring till varför vi valde att göra så.

Herr ålderspresident! Jag vill också påminna Elin Söderberg om att även Miljöpartiet var oroat över lagstiftningens kortsiktighet och dess inverkan på svenska skogsbruket. Det framgår tydligt av faktapromemorian (2020/21:FPM138) som togs fram när Miljöpartiet ledde Miljödepartementet sommaren 2021. Dåvarande regering, som Miljöpartiet var en del av, ansåg att Sveriges åtagande var för högt och att högsta hållbara avverkningsnivå skulle medges.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Angående regeringens nationella politik har Miljömålsberedningen i uppdrag att undersöka hur Sverige på ett kostnadseffektivt sätt ska kunna leva upp till LULUCF-förordningen. Den nationella politiken beskrivs också tydligt i den senaste budgetpropositionen.

När det gäller skogens klimatnytta och klimatförändringarnas konsekvenser för skogsbruket bedömer regeringen att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det svenska skogsbruket ska därför kunna bidra till en klimatomställning i Sverige och EU som helhet. Regeringen kommer därför att prioritera samlade insatser för hög tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi.

Fru talman! Frågor som rör exakt hur genomförandet av sänkningen av reduktionsplikten ska hanteras ligger på energiminister Ebba Buschs bord. Regeringen har dock i god tid annonserat att våra ändringar av reduktionsplikten ska börja gälla från och med den 1 januari 2024. Det är det datum som gäller för allmänheten att ta hänsyn till men även för oss som arbetar med hur vi ska uppnå klimatmålen.

En ändring av reduktionsplikten får stora konsekvenser för vår klimatpolitik, och det är inte minst den här regeringen väl medveten om. Men vi vill vara kloka nog att inte lägga alla ägg i samma korg på det sätt som lett till att Sverige har unikt höga bränslepriser, högst i hela Europa, och även tömmer hela marknaden i Europa på biodrivmedel. Vi måste ha en smartare klimatpolitik än så.

När vi väl lägger fram den klimatpolitiken, oavsett i vilken form det blir, kommer den att vara ambitiös men också effektiv och värna svensk ekonomi och svenska hushåll.

Fru talman! Låt mig påpeka för ledamoten att jag inte kan uttala mig i enskilda domstolsärenden.

Det förekommer prövningar av regering men även av domstol vid tillståndsgivning för olika verksamheter. Det gäller även kalkbrytning. I de fall där tillstånd prövas av domstol följs givetvis lagen.

Från politikens sida behöver vi självklart se till att våra lagar är utformade på ett sådant sätt att de värnar vårt samhälle. När vi ser att det finns särskilda områden som är samhällsviktiga, exempelvis där Sverige behöver tillgång till vissa råvaror, behöver vi självklart utforma lagstiftningen på ett sådant sätt att den värnar det syftet.

Det vore alltså olämpligt att ge sig in i själva domstolsärendena. Regeringen avser däremot att se till att lagstiftningen är klokt utformad för att vi ska kunna både klara av klimatkrisen och värna vår miljö på ett bättre sätt framöver.

Fru talman! Jag tackar Joakim Järrebring för en viktig fråga.

Det är fantastiskt hur mycket lagstiftning som tas fram på EU-nivå för att vi ska klara av klimatkrisen, minska våra utsläpp och få till mer cirkulära system. När vi producerar förpackningar och andra produkter om och om igen av ny råvaruutvinning bidrar vi enormt mycket till klimatkrisen. Detta måste vi undvika genom att lagstifta om förpackningsdirektiv som skapar mer cirkulära system, och givetvis ska dessa system vara klokt utformade och inte ställa till det i onödan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som ordförande i rådet arbetar Sverige självfallet för att dessa förslag ska vara genomförbara, enkla att tillämpa och bidra till att våra ekonomier står starka samtidigt som man kommer åt själva problemet, som är det allra viktigaste här: hur vi kan få till mer cirkulära system. Det är något som jag är säker på att även ledamoten Järrebring värnar.

Fru talman! Självfallet är det ett viktigt arbete, men vi är i en tid då alla behöver göra prioriteringar. Om vi ser till hur mycket pengar vi lägger på dessa poster är detta historiskt sett inte en låg budget. Vår klimat- och miljöbudget denna mandatperiod är den näst största i modern tid. Det är en sådan budget även givet det ekonomiska läget, då vi vet att saker och ting kostar mer, men vi är i en tid då vi inte kan lägga summor som 4 miljarder enbart på skydd av värdefull natur.

Vi i regeringen arbetar hårt för att få en starkare ekonomi så att vi i framtiden kan satsa mer på saker som är väldigt viktiga - såsom skydd och skötsel av värdefull natur.

Fru talman! Många har valt att fästa blicken vid en jämförelse mellan tidigare års budget och denna, och då blir nedskärningarna så stora som man nämner eftersom det i förra årets budget lades nästan 4 miljarder enbart på skydd av värdefull natur. Det är ju fantastiskt när man kan lägga sådana summor, men jag tror inte att det undgår någon att Sverige just nu inte är i ett läge där det vore seriöst att lägga 4 miljarder på skydd av värdefull natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen satsar över 2 miljarder på skydd och skötsel av värdefull natur, och det är viktiga pengar som finns där och ska göra gott. Utöver det finns även särskilda medel om 50 miljoner till Havs- och vattenmyndigheten för arbete mot just invasiva arter i hav och vatten. Vi gör alltså mycket, men jag förstår att man hade önskat att vi alltid kunde lägga stora summor på alla områden. Tyvärr är vi inte i ett sådant läge ekonomiskt, och i dessa tider behöver vi ta ansvar.