Fru talman! Nu får vi äntligen tillfälle att diskutera hur vi minskar växthusgasutsläppen. Det är en fråga som läckte in i den tidigare interpellationsdebatten.

Det är nämligen så att Elin Söderberg har frågat mig om jag kan nämna fem åtgärder som jag har för avsikt att vidta för att minska utsläppen under denna mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill börja med att tacka för intresset för regeringens klimatpolitik. Regeringen har redan ökat satsningen Industriklivet för industrins klimatomställning, förstärkt Klimatklivet för en utökad satsning på bland annat laddinfrastruktur, ökat skattereduktionen för investeringar i solceller, satsat på energieffektivisering för småhus och utökat satsningen på återvätning av torvmarker.

Regeringen kommer dessutom att överlämna en ny klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen före årets slut. I handlingsplanen kommer regeringen att lägga fram sin politik för hela mandatperioden.

Redan nu har vi dock inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå klimatmålen. Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från riksdagens klimatmål. I enlighet med det långsiktiga målet ska Sverige senast 2045 ha nettonollutsläpp. Bortom 2045 ska utsläppen vara nettonegativa.

Elektrifieringen är en avgörande pusselbit för att nå nettonollutsläpp, och en kraftigt ökad produktion av planerbar el är en förutsättning för att vi ska kunna elektrifiera industri och transporter, så att de inte släpper ut fossilt.

Exakt hur handlingsplanen ser ut och vilka åtgärder som kommer att ingå i den kommer vi att återkomma till när vi presenterar vår handlingsplan, men jag kan redan nu säga att det inte kommer att räcka med fem åtgärder. Klimatomställningen kräver politiska beslut och åtgärder i alla sektorer och på alla nivåer i samhället.

Det är viktigt med bra underlag för att kunna bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Därför väljer vi att, till skillnad från arbetet med den förra handlingsplanen, fru talman, inta ett stort antal remitterade underlag med förslag på ny politik, bland annat från myndigheter, offentliga utredningar, Klimatpolitiska rådet, näringslivet och civilsamhället. Därtill har Naturvårdsverket enligt myndighetens instruktion ett stående uppdrag att vart fjärde år lämna underlag till den klimatpolitiska handlingsplanen. Detta underlag redovisades den 13 april och bereds nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Återigen far ledamoten med osanningar och påstår att vi inte skulle ha några åtgärder för att minska utsläppen denna mandatperiod. Det gör hon trots att jag i mitt interpellationssvar var väldig tydlig med fem olika exempel på vad regeringen har gjort och med att vi kommer att återkomma med en handlingsplan där vi presenterar de exakta effekterna av vår klimatpolitik på ett mer utförligt sätt.

Att man trots detta påstår att detta inte är politik som skulle minska våra utsläpp kan jag inte förstå. Det är som om det vore så att industrin inte ställer om. Har man slagit upp en tidning under den senaste tiden? Industrin ställer om i flygande fart.

Det svenska näringslivet har sedan länge gjort sin hemläxa och arbetat hårt för att få bort utsläppen inte bara från sin direkta verksamhet utan från hela värdekedjan. Svensk industri, som använder sig av beståndsdelar från hela världen, åker runt och frågar: Genererar de produkter och de beståndsdelar som vi behöver för vår verksamhet några utsläpp? I så fall vill vi att ni ändrar på det.

Så gör det svenska näringslivet sin hemläxa. Så bidrar de till att Sverige är konkurrenskraftigt och har rena tjänster och produkter som kan exporteras. Det är inte för att minska utsläppen bara i Sverige utan också i resten av världen.

Det är mycket oroande att man påstår att industrins omställning kommer att hända i framtiden, efter 2026. Det hänger inte ihop med min världsbild och den syn som jag har på Sveriges klimatomställning. Sverige är ledande i klimatomställningen. Och vi gör detta eftersom vi vet att den fossilfria ekonomin inte bara är någonting i framtiden. Den är här också nu.

Det svenska näringslivet och de svenska företagen kommer att gynnas av att ha ställt om tidigt. Många av dem är mitt i sin omställning, och många är nästan på sluttampen.

Det finns också industrier som inte hittat alternativa metoder för att bedriva sin verksamhet. Just därför lägger denna regering fram politik även för dem. Det handlar exempelvis om CCS och BECCS. Detta är något som lyfts som en viktig del i det hela av många vetenskapliga instanser som värnar en rask hantering av klimatkrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väldigt fint att ledamoten verkar tro att Miljöpartiet har haft egen majoritet under den gångna tiden och har hittat på all Sveriges klimatpolitik helt självt. Men så är det självfallet inte. Det är många partier som har varit involverade, däribland mitt parti, i den politik som har bedrivits för klimatet under de gångna åren. Det är just därför som vi nu, när jag som liberal är klimat- och miljöminister, förstärker de satsningar som vi ser har gett effekt. Vi lägger ytterligare stora medel på exempelvis industrikliv och klimatkliv, som vi ser leder till att industrin inte i morgon, inte om fem år utan faktiskt nu ställer om. Det är därför vi bygger vidare på de satsningarna.

Fru talman! Inte heller är det så att våra satsningar på energieffektivisering av småhus kommer att vara något som händer i framtiden. Det är stora summor pengar som vi har annonserat. Vi har också annonserat det för nästa år, 2024. Och 2025 kommer det att öka. Det är satsningar på att energieffektivisera, och det är för de hushåll i småhus som kan göra det på ett klokt sätt. Det är sådant som minskar exempelvis vårt användande av gas och annat som kan vara dåligt.

Inte heller är återvätning av torvmarker något som kommer att ske i framtiden. Och när vi satsar på skattereduktion för investeringar i solceller är det något som ger påverkan nu.

Det stämmer helt enkelt inte att vi inte har någon klimatpolitik för denna mandatperiod. Jag kan bara beklaga att ett parti som säger sig värna klimatet uttalar sig på det sättet.

Vi är många som värnar en hantering av klimatkrisen i Sverige. Det är sju av åtta partier som har ställt sig bakom det klimatpolitiska ramverket, och denna regering arbetar hårt för att hantera klimatkrisen.

Fru talman! Jag vill återigen dela med mig av det faktum att sju av åtta partier i Sveriges riksdag har röstat igenom Sveriges klimatpolitiska ramverk. Sju av åtta partier har ställt sig bakom att vi ska lösa klimatkrisen och att vi ska hantera den stora utmaning som vi står inför.

Jag tänker i varje fall inte uttala mig som om det endast finns ett parti som har bedrivit politik för klimatpolitiska reformer - det gäller klimatkliv, industrikliv, investeringar för att minska kostnaderna för solceller och investeringar i våtmarker. Jag vet att det finns en bred majoritet i Sverige för att hantera klimatkrisen och den stora utmaning vi har framför oss. Och det finns en bred palett av politik för att möta den utmaningen. Det är just där den tidigare regeringen begick sitt största misstag, nämligen att man förlitade sig alltför mycket på ett enda styrmedel. Reduktionsplikten innebar ju att vi fick väsentligt högre dieselpriser än våra grannländer och övriga EU. Detta fick förödande konsekvenser för företag och privatpersoner. Det handlar alltså inte endast om folk som privat kör med en dieselbil utan även exempelvis om de arbetsmaskiner som ska kalka våra sjöar och vatten.

Vi kan inte ha en klimatpolitik som undergräver konkurrenskraften och privatpersoners hushållsekonomi. Det är ohållbar klimatpolitik och sådant som leder till en kraftig pendling i hur vi hanterar vår största utmaning. Det är farligt att göra på det sättet, och åtminstone jag vill värna den breda enighet som finns i Sverige kring att hantera både klimat- och miljöpolitik på ett ansvarsfullt och hållbart sätt genom fler än ett styrmedel. Vi ska nyttja alla de verktyg som vi kan tillhandahålla och inte endast förlita oss på höga bränslepriser.

Det är dags för oss att lägga fram en hållbar klimatpolitik som gör att vi kan nå våra klimatmål och våra åtaganden gentemot EU på ett effektivt sätt, med konsekvenser som innebär att hela det svenska samhället anammar klimatomställningen och vill ta sig dit eftersom man ser att det kan gynna oss ekonomiskt. Det går inte att kväva den svenska ekonomin eller svenskarnas frihet och en god levnadsstandard för att på så sätt magiskt lösa klimatkrisen på egen hand. Det är inte så det fungerar.

Fru talman! Utsläpp stannar inte vid ländernas gränser, och det är därför oerhört viktigt att Sverige inte gör det här ensamt. Vi älskar ju att tala om vilket gott föredöme vi i Sverige är för alla andra länder i hela världen, men man är inte ett föredöme om ingen annan följer efter. Vi måste agera mer solidariskt i klimatomställningen. Det kan vi inte göra genom att tömma hela Europas utbud av biodrivmedel, fylla våra bilar med det och säga "så, vi kom först!" och sätta flaggan i månen och vara stolta över det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste lösa den här krisen tillsammans, och det gör vi bland annat genom att bredda den palett av åtgärder som vi använder för att hantera krisen. Vi gör det exempelvis genom att satsa på att återväta våra våtmarker, på Klimatklivet, på Industriklivet och på koldioxidinfångning, någonting som verkligen kommer att göra skillnad för omställningen av cementproduktion, raffinaderier och annat som definitivt har en svårare utmaning framför sig än vissa andra sektorer. Vi gör det genom att öka skattereduktionen för investeringar i solceller, och vi gör det genom att energieffektivisera våra småhus.

Det finns mycket man kan göra, och det är viktigt att man gör mycket. Men det är också av största vikt att man gör det tillsammans, fru talman, och inte endast fokuserar på hur Sverige här och nu kan lösa det här. När vi ser framåt ska vi planera för att Sverige ska nå sitt klimatmål om nettonollutsläpp 2045 på ett hållbart sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är fantastiskt att höra ledamoten utlova att Miljöpartiet tar klimatkrisen på så pass stort allvar att man faktiskt ställer sig bakom de förslag som man tycker gör nytta och inte endast sitter med sina egna förslag och vill ha igenom dem hela vägen.

Det låter jättebra att man är öppen för dialog och att man vill ha breda vägar framåt, för om vi inte har det riskerar vi att stå i en långt allvarligare situation än vad vi gör nu.

Om det är så att man menar att alla dessa åtgärder som vi har föreslagit är bra men inte tillräckliga får man ju börja med att se över hur ett samarbete skulle ske vid ett tillfälle när Miljöpartiet skulle få möjlighet att regera. Man har ju ett samarbetsparti i Socialdemokraterna som hade velat satsa 100 miljoner, till skillnad från våra 300 miljoner, på att återväta våtmarker. Såvida inte Miljöpartiet får egen majoritet har man alltså ett gäng utmaningar att ta tag i.

Det är ju så att klimatpolitiken pendlar fram och tillbaka, och det måste vi sluta upp med. Vi måste plocka fram en politik som är hållbar, som håller över tid och som leder till att vi faktiskt når vårt långsiktiga mål om nettonoll 2045 och nettominus därefter, någonting som den tidigare regeringen var på väg att misslyckas med.

Det är just därför vi lägger om politiken, för vi vet att näringslivet behöver stabila vägar framåt för att klara av att ställa om och få kalkylerna att gå ihop. Det är därför vi satsar på all fossilfri energi som kan bidra till att vårt näringsliv lyckas ställa om. Det är också därför vi tar tag i frågan om tillståndsprocesser, som har varit alldeles för långdragna.

Det finns goda möjligheter för alla de som släpper ut i Sverige att gå från brunt till grönt. Det bidrar den här regeringen till på ett hållbart sätt, till skillnad från tidigare regering, som lade alla ägg i samma korg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.