Romina Pourmokhtari

Fru talman! Låt mig först och främst säga att dessa frågor är av stor vikt för regeringen. Det är väldigt viktigt att se till att så många som möjligt har tillgång till den fantastiska naturen i Sverige. Jag välkomnar att den tidigare regeringen i ett läge med väldigt stark ekonomi för svensk del satsade på att värna landets vandringsleder, rusta upp dem och ordna grillplatser och annat som gör att vandringslederna blir mer tillgängliga och kan utnyttjas på ett bättre sätt.

Vi är inte i samma läge nu. Vi har en tuff och stram ekonomi. Vi måste prioritera. Vi måste lägga pengarna på det som är allra viktigast. Den här regeringen satsar stort på exempelvis skydd av värdefull natur, som också är ett viktigt initiativ för att skydda mycket av den känsliga natur som finns i landet. Det är inte ett arbete som jag hade velat lägga åt sidan för att i stället värna vandringslederna. Det handlar helt enkelt om att politik i vissa fall handlar om prioriteringar. Då får man prioritera, hur jobbigt det än kan vara.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Söder, för en klok fråga!

Regeringen arbetar hårt för Sverige och för att Sverige ska bli friare. Det är något som den här regeringen verkligen värnar om. Strandskyddet är en viktig fråga när det gäller att Sverige ska bli friare.

Regeringen har startat rekordmånga utredningar sedan vi tillträdde, och väldigt många andra processer pågår just nu i Regeringskansliet. Strandskyddet är en fråga som rör miljöprövning. Våra kompetenser inom miljöprövning är just nu aktiverade i frågor som rör kärnkraft, nyindustrialisering i Norrland, gruvdrift och mycket annat. Det finns alltså många frågor som är tätt kopplade till det arbete vi gör, inte minst i Tidöavtalet. Det är så vi planerar Regeringskansliets arbete.

Vi anser, liksom Kristdemokraterna, att den här frågan har dragit ut på tiden och att den bör hanteras inom denna mandatperiod.

Fru talman! Jag tackar för ännu en klok fråga.

Det gäller att vi gör rätt sak i rätt tid. En del i det är, precis som ledamoten nämner, att vi i Sverige har kommit en bra bit på vår omställningsresa. Vi är inte helt framme vid noll, men vi är på en bättre väg än vi var med den tidigare regeringen. Det är positivt.

Nu behöver vi satsa på att finansiera omställningen ytterligare i andra delar av världen, vilket vi gör. Regeringen är tydlig med att vi ska utöka klimatbiståndet.

Det gäller också att vi delar med oss av alla lärdomar vi har dragit. Vilka misstag har vi gjort? Vad har vi gjort som vi inte vill se andra länder göra? En del i det är att vi nu står med lösningarna, investeringarna och viljan men saknar elen. Det är också något som Sverige kan dela med sig av till andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ledamoten Storckenfeldt, för en klok fråga!

I tider av bister ekonomi är det lätt att välja att luta sig tillbaka och satsa på det allra mest brådskande. Men då är det viktigt att tänka på att grodan kokar långsamt i en klimatkris som den vi upplever.

Det gäller att värna klimatet trots tuffa ekonomiska tider. Därför är jag stolt över att den här regeringen har en stark klimat- och miljöbudget. Om man vill jämföra kan man se att Miljöpartiet lade 8,9 miljarder år 2017, och vi lägger 19,3 miljarder detta år. Dessutom var den största budgeten som någonsin röstats igenom av den här kammaren en högerbudget.

Jag tycker att det är viktigt att man lägger pengarna på rätt saker och att man gör rätt sak i rätt tid. Men att vi ska satsa på att Sverige ska klara av klimatkrisen och stå starkt i den gröna omställningen är av yttersta vikt, även i svåra ekonomiska tider.

Fru talman! Jag vill endast kort tacka alla som tagit sig tid att diskutera de viktiga frågorna om klimatanpassning och beredskap här i dag. Jag vill särskilt tacka Miljöpartiet som tog initiativet till debatten. Jag vill också konstatera att det finns väldigt mycket av arbetet för klimatanpassning som vi är överens om.

Det som det råder oenighet om mellan partierna rör främst hur mycket medel som ska allokeras i detta arbete. Vi ser att de pengar som finns inte används fullt ut. Låt oss prata om de konkreta lösningar som behövs för att medlen ska användas i större utsträckning!

Särskild debatt om klimatanpassning

Jag vill också kort citera IPCC:s nya ordförande Jim Skea: "Vi talar om ödesdigra hot som en konsekvens av klimatförändringarna. Men vi får inte låta oss paralyseras. För vi har verktygen som vi behöver för att adressera den här frågan. Det gäller både hur vi ska anpassa samhället till de klimatförändringar som oundvikligen kommer att ske, och hur vi kan minska framtida utsläpp. Vi har förmågan. Vi känner till tekniken."

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det stämmer helt enkelt inte. Den summa som finns inom vårt område för klimatanpassning är 255 miljoner för 2023. År 2022 var samma anslag 174 miljoner. Det är en ansenlig summa. Vi satsar starkt på klimatanpassning. Sedan finns det andra budgeteringar, exempelvis utgiftsområde 20 om försvar och kris. Jag gissar att det är det man menar om man refererar till jordskred. Där satsar regeringen 500 miljoner likt man gjorde året innan, 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Jag förstår alltså inte vad man refererar till när man påstår att vi har minskat på anslagen. Den här regeringen satsar hårt på anpassning.

När Per Bolund så stolt proklamerade att man ökade anslagen med väldigt stora summor kom det jättemånga ansökningar. Det blev svårt att hantera, och därför fördelades medel mellan olika myndigheter för att man skulle lyckas hantera alla de ansökningar som kom in.

Vad är det man menar när man påstår att regeringen minskat anslagen till klimatanpassning? Jag påpekar ju här att i vår budget står det 500 miljoner, precis som det gjorde för 2022.

Fru talman! Miljöpartiet påstår att regeringen skär ned på anslagen till klimatanpassning när de i själva verket ligger på precis samma nivå som i budgeten den förra regeringen lade för 2023.

Jag har talat med otaliga tjänstemän på alla möjliga departement för att försöka lista ut vad det är Miljöpartiet menar när man säger att den här regeringen har skurit ned med 140 miljoner. Vilka miljoner är det man talar om? Jag hittar inte dessa miljoner. Jag har tidigare frågat både de tidningar där detta publicerats och Miljöpartiet själva varifrån siffran kommer.

Det är ju faktiskt så att även i år investerar vi 500 miljoner genom MSB i jordskredssäkring. Vad är det Miljöpartiet menar när man säger att den här regeringen skurit ned på arbetet för klimatanpassning?

Fru talman! Ju mer vi släpper ut, desto mer behöver ju klimatanpassas. Det är alltså inte konstigt att jag ställer frågor, som Centerpartiet har väldigt svårt att svara på, om hur den sektor som Centerpartiet ofta vill hitta särlösningar för ska minska utsläppen. På vilket sätt ska minskad import minska utsläppen från svensk jordbrukssektor? Det förstår jag inte riktigt.

Men om ni vill prata om anpassning kan vi självklart göra det, Rickard Nordin. Du väljer själv att fokusera på va-systemen, som du mycket väl vet inte är det statliga fokuset. Från statens sida handlar det om hur vi på bästa sätt kan samordna, strukturera, ansvarsfördela och se till att arbetet utförs på bästa sätt på lokal nivå.

Här hör jag i stället en antydan till att vilja försöka ta tillbaka arbetet mer åt statens sida. Vill Centerpartiet plötsligt inte decentralisera utan ändra ordningen så att staten har ansvar för va-system över hela landet? Jag förstår inte riktigt vad som gäller för Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Det här replikskiftet handlar om vad ni vill göra. Så vad vill du göra när det gäller klimatanpassningen?

Fru talman! Den här regeringen står upp för äganderätten. Vi ser till att det svenska skogs- och lantbruket ligger i framkant i klimatomställningen. Och vi bidrar till att det produceras rena produkter som kan ersätta fossila produkter.

Under det svenska ordförandeskapet och på mina många ministermöten inom EU hittills har jag stolt lyft fram det svenska skogs- och lantbruket och försvarat deras intressen mot såväl överreglering som överimplementering.

Men det är ett faktum att markanvändning och skogsbruk även här i Sverige genererar stora utsläpp. Vågar Centerpartiet lämna sina intresseorganisationers talepunkter och kanske redogöra för politiska åtgärder som ni vill ha för att minska utsläppen från skogs- och lantbrukssektorn?

Fru talman! Jag tror att det räcker med att lyssna på denna debatt för att man ska höra vem det är som vill skapa splittring i svensk politik när det gäller klimatpolitiken och vem det är som höjer tonläget i stället för att tala om vilka faktiska lösningar som finns på de problem som vi står inför.

Det var just därför som mitt parti valde att inte sitta med i någon energiöverenskommelse. Liberalerna såg att man fattade beslut som inte var bra för det svenska energisystemet. Man fattade beslut som var på väg att förstöra vårt samhälles förutsättningar att ställa om med tanke på den enorma mängd el som vi behöver.

Vi ser gång på gång hur Miljöpartiet förstör svensk energipolitik och sätter stopp för de möjligheter som finns för Sveriges industri att sluta använda det fossila och i stället gå över till el. Detta är den stora utmaningen framöver, och denna regering är helt enig när det gäller att arbeta väldigt hårt för att få till den stora mängd el som behövs för att Sverige ska klara av klimatkrisen. För det behöver vi inte oppositionens hjälp. Vi betackar oss för den och försöker att hantera den situation som har uppstått så gott det bara går med den tid vi har att tillgå.

Fru talman! Det är skillnad mellan att tala om anpassningsarbete och att tala om hur vi ska lösa klimatkrisen.

Anledningen till att vi inte samlar alla riksdagens partier i klimatkrisfrågorna, apropå de åtgärder vi har med i en budget, är att vi inte håller med Miljöpartiet. Vi kommer inte att vidta samma åtgärder som Miljöpartiet vidtog under sin tid i regering och under sin tid på denna post. Det finns ideologiska skillnader. Den här regeringen väljer att gå marknaden till mötes och vill ta vara på företagens möjlighet att ställa om Sveriges industri och transportsektor och på så sätt ta Sverige ur klimatkrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

När det gäller anpassningsarbete är det som många andra förtjänstfullt har nämnt. Senast vi antog en strategi var 2019. Det var en regering som Per Bolund själv satt i som lade fram den, och den röstades igenom i enighet här i kammaren. Jag hoppas att vi kommer att kunna uppnå samma enighet när regeringen alldeles snart lägger fram sin strategi. När det gäller klimatanpassning, som denna debatt handlar om, finns det en stor enighet vad gäller att ta ansvar för vårt samhälle och säkra oss inför konsekvenserna av att den globala snittemperaturen ökar.

Fru talman! Jag betackar mig för sådana tips från Centerpartiet, särskilt när de kommer från ett parti som knappt vet vad de tycker om den allra största klimatfrågan, nämligen om vi ska ha kärnkraft eller inte. Det kan man inte svara på, men man står gärna och ger tips på olika frågor som rör va-system. Jag ska noga lyssna på de förslag du har radat upp och se vad regeringen kan sätta in för åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

När vi nu talar om klimatanpassning, vilket är vad debatten handlar om, vet du mycket väl att det är ett lokalt ansvar där staten gör förstärkningar. Det gör vi genom våra myndigheter. Det är MSB som tillgodoser de medel som bland annat Miljöpartiet tagit initiativ till i tidigare regeringar, vilket innebär en påbörjad satsning, som den här regeringen fortsätter att satsa på i samma utsträckning. Om det blir exempelvis höga vattennivåer är det MSB som följer upp, ser på hur situationen ser ut och föreslår lösningar till länsstyrelser och till kommunerna. Det är så arbetet går till.

Att påpeka att vi hänvisar till fel myndighet visar att man helt enkelt inte har förståelse för hur statligt arbete funkar. Om Rickard Nordin föredrar att han och jag drar på oss stövlarna och åker ut till kommunerna och löser frågan själva får han föreslå det i kammaren, men än så länge styrs det statliga arbetet för anpassning genom medel till MSB och andra myndigheter.

(Applåder)

Fru talman! Jag är inte särskilt förvånad över att Centerpartiet inte gärna pratar om kärnkraft, med tanke på att det låter lite olika beroende på vem från Centerpartiet som talar om frågan. Så jag kan förstå att du verkligen uppskattar att undvika att prata om kärnkraften.

Men låt oss göra så, och låt oss prata om klimatanpassningsarbetet. Det finns stora summor att tillgå när man vill klimatanpassa. Det gör man genom att ansöka om de medlen. Man ansöker för många olika åtgärder. Vasystemen specifikt är en kommunal fråga. Kommunerna hanterar dem på olika sätt.

När kommunens resurser är uttömda kan man höra av sig till MSB, exempelvis vid en översvämning eller annat. Då kommer MSB med förstärkningsresurser. Det kan handla om översvämningsbarriärer, högkapacitetspumpar och andra lösningar som MSB har att tillgå för de kommuner och regioner som inte klarar av att sköta det ansvaret. Det är i grund och botten ett lokalt ansvar där statens roll är att stärka den lokala och regionala förmågan. Det är så man arbetar med frågorna i Sverige.

Fru talman! Den här regeringen gör många olika insatser för klimatanpassning. Vi har höga nivåer för anpassningsarbetet, men det är inte pengarna som är problemet. Det här handlar mer om hur vi ska utföra arbetet på rätt sätt, hur vi ska hitta kompetensen, hur vi ska se till att samordna arbetet och hur vi ska se över ansvarsfördelningen i klimatanpassningen. Det här är ett arbete som många tidigare har nämnt att det råder stor enighet om. När man väl börjar debattera blir det svårt att mäta argument mot varandra. I stället måste man prata om vad man faktiskt vill göra, och det har jag tidigare deklarerat.

Sedan har vi frågan om utsläppen. Om vi ska prata om hela klimatkrisen på 20 sekunder, kan jag redogöra för att den här regeringen arbetar hårt för att nå Sveriges satta klimatmål, och vi gör det genom att öka omställningstakten i industrin och i transportsektorn från fossilt till fossilfritt. Då behöver man mer el, kärnkraft, vindkraft och insatser för att återväta Sveriges våtmarker.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Jag såg fram emot att i dag få debattera det viktiga arbetet med klimatanpassning. Tyvärr är det inte så många som har nämnt vad de vill göra i arbetet med klimatanpassning.

Det är absolut så att detta att gå från fossilt till fossilfritt minskar våra utsläpp och gör att vi är i mindre behov av att genomföra insatser för anpassning. Jag räknade i mitt första anförande upp många åtgärder som regeringen genomför för att minska Sveriges utsläpp. Det man kan påpeka är skillnaden mellan oppositionens bild och regeringens bild, nämligen att det vi ser är att det inte nödvändigtvis är höga bränsleskatter som är lösningen på problemen utan att vi i stället ökar takten i elektrifieringen, att vi möter den framtid vi är på väg mot med innovativa lösningar som minskar våra utsläpp. Det handlar om att satsa på massvis med olika åtgärder genom Klimatklivet för att industrin och systemet ska ställa om och inte om att straffa medborgare som redan sitter med svår ekonomi och inte har andra lösningar att ta till.

Fru talman! Det förebyggande arbetet är viktigt för hela vårt land. En god beredskap är det som gör att en kommande kris inte blir en katastrof. Vårt klimatarbete måste gå hand i hand med klimatanpassning och beredskap. Vårt samhälle behöver både ställa om från fossilt till fossilfritt och ställa om för att bli bättre rustat inför extremväder.

Vi behöver höja kunskapen och förbättra riskanalyserna, så att vi kan göra rätt saker på rätt plats. Och vi behöver sätta in rätt åtgärder i ett tidigt stadium för att kostnaderna inte ska bli väldigt stora, som en tidigare talare också har nämnt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Redan år 1977, det var alltså 18 år innan jag föddes, inträffade en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid. Nio människor miste livet, och mängder av hus totalförstördes i samband med Tuveraset på Hisingen i Göteborg.

Arbetet med att klimatanpassa det svenska samhället borde ha satts igång mycket tidigare, och det borde ha kommit mycket längre. Tyvärr påverkas detta arbete av ett alldeles för sent politiskt uppvaknande. Det höga tonläget löser, som sagt, inga problem.

Nyligen var jag på en inspektionsresa längs Göta älv och fick ta del av arbetet där med att ras- och skredsäkra en av de mest skredkänsliga dalgångarna i Sverige. Arbetet med skredsäkring vid Göta älv är ett föredömligt exempel på hur man har kunnat öka takten genom att samordna det arbete som sker och involvera alla olika parter som berörs.

En stor del av det som kommer att behöva göras för att vårt samhälle ska bli bättre rustat för klimatförändringar handlar faktiskt om mer komplexa frågor än enbart pengar. Hittills har exempelvis de statsbidrag som funnits budgeterade faktiskt inte använts till fullo. Uppenbarligen är det inte fråga om ett samhällsproblem där den som satsar mest pengar är klar och kan gå hem, utan det här handlar i stället om hur vi bäst ser till att alla delar av landet har förutsättningar att genomföra insatserna som just de är i behov av.

Jag förstår att det här inte kommer att ge mig slagkraftiga rubriker i medierna, men, fru talman, jag vill ändå lyfta nivån i debatten och ta upp några av de faktiska problem som bromsar takten. En hel del kommuner vittnar om att de har svårt att rekrytera kompetens och anställa dem som ska genomföra åtgärderna. Tillståndsprocesser för att genomföra åtgärderna drar ut på tiden. Det finns en otydlighet och en osäkerhet vad gäller ansvarsfördelning mellan kommuner, myndigheter och fastighetsägare. Det finns enligt expertrådet på SMHI både lagstiftning och styrmedel som kan komma att behöva ses över. Och vi behöver på olika sätt öka incitamenten för att satsa. Statens uppgift i arbetet är att leda, stötta och samordna de insatser som bäst utförs runt om i vårt avlånga land på olika platser. Utan rätt åtgärder blir insatserna mer kostsamma när ovädret väl inträffar.

(Applåder)

Fru talman! Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga. Vi vet att forskningen tydligt visar hur den ökade globala snittemperaturen leder till växande utmaningar framöver. Men klimatkrisen handlar inte bara om vad som sker i framtiden. Den handlar också om vad som sker just nu. Vi ser i dag effekter av klimatförändringar.

Fru talman! Vårt moderna samhälle är planerat och uppbyggt med tanke på vårt klimat. När klimatet förändras behöver också samhället förändras. Vi måste möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär för naturen, samhället och människorna. Extrema väderhändelser kommer att ske oftare, med stora konsekvenser för enskilda människor som riskerar att skadas eller få sina hem förstörda. Det får konsekvenser för vår infrastruktur som kan sättas ur spel, och det får förödande konsekvenser för vår natur som skadas av skyfall, stormar och värmeböljor.

År 2018 resulterade den varma och torra sommaren i omfattande mark och skogsbränder som utöver ekonomiska och personliga förluster skapade problem för vårt jordbruk i form av minskade skördar och brist på foder. I år råder svår torka i stora delar av Europa, och regnovädret Hans orsakade nyligen översvämningar, skred och stor förödelse där stormen drog fram. Låt mig därför tacka för initiativet till denna debatt som ger oss möjligheten att här i kammaren belysa vikten av arbetet för klimatanpassning men också debattera skillnaderna som finns våra partier emellan.

Fru talman! Den absolut största klimat- och miljöbudgeten någonsin är den som röstades igenom i riksdagen för 2022. Den lades fram av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Året därpå kom budgeten för detta år, som är den näst största klimat- och miljöbudgeten någonsin. De rödgröna budgetarna har innehållit stora slagord men saknat satsningar för långsiktiga resultat för klimatet. Sverige har saknat politik för hur vi ska nå vårt klimatmål om nettonoll till 2045.

Fru talman! I budgeten som presenteras för riksdagen i morgon satsar den här regeringen rejält på åtgärder som minskar våra utsläpp. Vi ökar resurser för utbyggnad av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, vi förstärker marknadsintroduktionsstödet för eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner, vi förstärker det framgångsrika Klimatklivet för industrins omställning och vi inför en ny skrotningspremie. Vi gör också en satsning för att utbilda 2 500 fler ingenjörer och främja ny forskning genom elektrifiering och batteriteknik, för vi vet att vi inte klarar klimatkrisen utan all den kompetens som krävs för att lyckas ställa om. Dessutom går vi fram med en långsiktigt stabil satsning på att återväta våtmarker. Över 3,6 miljarder kronor kommer totalt att läggas på detta arbete fram till år 2030. Det är en enormt viktig åtgärd som har en mängd positiva effekter för våra utsläpp som anpassningsåtgärd och för den biologiska mångfalden. Vi satsar på det vi vet fungerar, och vi kallar det för effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Regeringens övergripande mål för klimatanpassningsarbetet är att minska vår sårbarhet och se till att hela samhället utvecklas för att långsiktigt vara robust inför ras, skred, erosioner och översvämningar. Det största och mest handfasta arbetet sker precis som alltid på lokal nivå. Det gäller fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och myndigheter.

Regeringen kommer snart att presentera en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. I den redogör vi för de utmaningar som vi har identifierat i arbetet med klimatanpassning. Det är ett faktum att den här regeringen gång på gång satsar mer än den rödgröna regeringen gjorde i statsbudgetarna som blev verklighet när de hade makten. Det är de borgerliga partierna som värnar arbetet med att rusta vårt samhälle inför klimatkrisen. Vi skriker inte högst, men vi gör rätt sak i rätt tid och lägger grunden för att samhället ska elektrifieras.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar både Birger Lahti och Kajsa Fredholm för engagemanget i denna viktiga fråga.

Jag förstår verkligen engagemanget specifikt för Vasikkavuoma. Det finns säkert många myrslåttrar som lokalbefolkningarna tycker är alldeles unika och särskilt viktiga. Jag får helt enkelt se till att besöka Vasikkavuoma vid tillfälle så att jag får se den unika plats som denna myrslåtter utgör.

För att inte förlänga debatten ytterligare tänkte jag nämna att vi har gett Naturvårdsverket i uppdrag att inrätta ett nationellt ersättningssystem. I det uppdraget ingår att lämna förslag om ersättning för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. Vi ser fram emot att det uppdraget redovisas. En delredovisning har inkommit, och den bereder vi just nu i Regeringskansliet. Vi får helt enkelt återkomma när vi har ytterligare besked att ge kring hur dessa ersättningar ska utgå för att på bästa sätt värna vår natur.