Romina Pourmokhtari

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I mitt svar sa jag: Precis som statsministern nämnde i sin regeringsförklaring ska Sverige föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Det är svaret på frågan. Det finns inga förslag från denna regering om att avskaffa klimatmål. Det finns inga förslag från denna regering om att riva upp klimatlagar. Och mycket av det som ledamöterna själva redogör för i talarstolen delar regeringen. Sverige ska vara ett föredöme. Sverige ska gå före. Sverige ska nå nettonoll 2045, fem år före resten av EU.

Men det finns en aspekt där vi inte verkar dela bilden. Det handlar just om hur vi ser till att bedriva detta arbete effektivt, så att vi inte bara talar om att vi har mål och att vi ska nå dem och stoppa klimatkrisen. Det handlar om hur vi faktiskt ska se till att göra detta på ett effektivt sätt.

Det är därför regeringen väljer att plocka bort vissa av de åtgärder som tidigare regeringar har gjort för att nå de kortsiktiga målen. Exempelvis hade man en kraftig åtgärd, reduktionsplikten. Man nådde då ett kortsiktigt mål genom att minska utsläppen från transportsektorn.

Det låter utmärkt om man endast fokuserar på det faktum att regeringen nådde ett av målen - man nådde inga av de andra, men man nådde ett. Om man endast fokuserar på det faktumet är det självklart att det ser utmärkt ut. Men om man fokuserar på det ledamoten själv tar upp - Sveriges ansvar och internationella åtaganden, inte endast nationella - märker man tydligt vilka effekter som följer av den nationella politik som har bedrivits.

Det är något som blir sorgligt i detta, fru talman. Vi hade en väldigt livlig debatt kring det här i valrörelsen. Vi märkte att det inte fanns något regeringsalternativ som ville stå fast vid denna metod - att endast genom bränslepriser reglera Sveriges klimatomställning. Alla, det vill säga alla regeringsalternativ, talade om vikten av att se över våra bränslepriser. Det fanns ett parti som fortsatt höll fast vid det andra, och det var Miljöpartiet. Därför blir jag lite konfunderad, fru talman.

Vi kan självklart fortsätta tala om påstådda hot mot Sveriges klimatlag och påstådda hot mot Sveriges klimatmål. Eller så kan vi tala om hur oppositionen tycker att vi ska bedriva klimatpolitiken framöver. Jag får nämligen inte riktigt svar på vad exempelvis Socialdemokraterna, som gick till val på att växla ned reduktionsplikten, tycker kring reduktionsplikten. Vad är det vi ska göra för att lyckas ställa om i Sverige om vi plockar undan reduktionsplikten?

Vi kommer säkert att få en livlig debatt om detta när vi i regeringen har presenterat mycket av politiken i vår klimathandlingsplan. Men jag noterar att vi nu från regeringens sida har påpekat vad vi ämnar göra för att hantera den verklighet som hushållen möter, med en 60-procentig ökning av dieselpriset på två år. Och jag noterar att svaret från Sveriges största parti, Socialdemokraterna, uteblir kring detta. Man talar hellre om de breda penslarna och de stora hoten mot Sveriges tidigare ledarskap.

Sverige har fortsatt ett ledarskap. Internationellt har vi ett ledarskap. Jag satt i går och förhandlade i EU:s ministerråd för att vi ska ha en skarp ingång från EU när vi möter de andra länderna internationellt. Jag vill även arbeta för att vi ska lyckas med de högt uppsatta mål som vi nu har på EU-nivå. Det gör man inte genom att endast ha enstaka åtgärder som exempelvis kraftigt driver upp priserna för andra länders omställning. Det handlar om att faktiskt ta internationellt ansvar. Det handlar om att se till att inte bara vara ett föredöme utan också att andra följer efter. Det är ett perspektiv där oppositionen och regeringen står långt ifrån varandra när det kommer till våra klimatmål.

Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig om jag står fast vid de nationella klimatmålen. Joakim Järrebring har frågat mig om jag avser att avskaffa de nationella klimatmålen och, om så är fallet, hur jag skulle motivera detta givet Sveriges tidigare ledarskap, ansvar och internationella åtaganden i frågan om klimatförändringar.

Precis som statsministern sa i sin regeringsförklaring ska Sverige föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Regeringens roll och ansvar i klimatomställningen handlar först och främst om att undanröja hinder som bromsar det fantastiska omställningsarbete som pågår i hela vårt avlånga rike samt att skapa förutsättningar för att hela samhället ska kunna ställa om. Det handlar om att undanröja hinder som bromsar arbetet och om att skapa förutsättningar. Det är så regeringen avser att tackla klimatpolitiken framöver.

Det är viktigt att komma ihåg att vi ska nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045 och ha negativa utsläpp därefter. Det ingår i Sveriges klimatmål, och det är ett mål vi tidigare har varit på väg att missa. Vi behöver se till att vi kan uppnå detta.

Regeringen anser att det är genom en stor strukturomvandling man kan lyckas med detta. Man behöver göra en stor strukturomvandling för att skapa ett samhälle där utsläppen av fossil koldioxid inte bara minskar utan elimineras helt och hållet, så att vi når vårt klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045 och nettominus därefter.

Fru talman! Låt mig fatta mig kort. Politik handlar om prioriteringar - antingen är vi i en situation där kommunerna inte har stabila medel att tillgå för klimatanpassningsåtgärder eller så är vi i en situation där länsstyrelserna har precis lika mycket pengar att tillgå som de hade under de år då Sverige hade en väldigt stark ekonomi. Vi kan alla se på Sveriges statsbudgetar och se vad som hände år 2022. Det var ett valår, och det var väldigt mycket pengar som skulle kastas ut ur kassan. Vi är inte i det läget nu. Att spä på inflationen är inte klokt.

Anledningen till att man omfördelar medel är helt enkelt att man vill stärka det arbete som sker. Man ser var det finns behov av prioriteringar. Varje gång jag träffar kommuner som sliter med att klimatanpassa sina ytor talar de om vikten av förutsägbarhet, av att det finns goda medel att tillgå och av samordning och samarbete. Då är det viktigt att man inte minskar anslagen till de insatser som ska ske på plats i våra kommuner. Som ledamoten väl är medveten om är klimatanpassning ett lokalt arbete. Det sker med stöd av våra myndigheter, absolut, men själva anpassningsarbetet måste utföras lokalt. Därför är jag väldigt glad över att regeringen i den kommande budgeten ökar medlen för våra kommuner att genomföra sådana här insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan se på det arbete som sker kring Göta älv. Det är en fantastisk framfart i klimatanpassningsåtgärderna. Man använder naturbaserade lösningar. Man återvinner. Det är ett fantastiskt arbete som pågår. Man kan genomföra det för att det finns en förutsägbarhet i att pengarna finns där. Det är därför det är så viktigt att vi inte skiftar i de medel som finns att tillgå för våra kommuner, som är de som genomför klimatanpassningsarbetet, utan att man helt enkelt får prioritera där.

Vi kommer att göra allt vi kan för att alla våra myndigheter och länsstyrelser på ett fullgott sätt ska kunna genomföra de uppdrag som de har. Men man kan inte ge allt till alla, särskilt inte i ekonomiskt dystra tider.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Om ledamoten hade bemödat sig att lyssna noggrannare på mitt svar hade hon hört att jag tydligt påpekade att det finns uppdrag till våra myndigheter att arbeta med detta. Det finns uppdrag till länsstyrelserna att arbeta med detta. Det har inte försvunnit. Klimatanpassning är fortsatt ett område som länsstyrelserna har i uppgift att arbeta med. Dessa beslut innebär inte att vi ändrar länsstyrelsernas uppgifter. Det framgår i förordningen för myndigheternas klimatanpassningsarbete.

Detta är en diskussion om medel. Om det är pengarna som gör skillnaden, hur kommer det sig att man påstår att den regering som satsar 507 miljoner på kommunernas klimatanpassningsarbete inte skulle genomföra klimatanpassningsarbete lika bra som den tidigare regeringen, där ledamotens parti ingick? Den regeringen satsade 24,9 miljoner på ett år.

Det är inte så glasklart som ledamoten vill göra gällande att man genom att sänka anslaget helt enkelt förstör, ruinerar och drar undan alla uppdrag som utförs på detta område i Sverige. Vi har SMHI, som utför ett arbete jag redogjorde för i mitt svar. Vi har SGI, som gör riskbedömningar på ett fullgott sätt. Vi har MSB, som jag redogjorde för i mitt svar. Deras verksamhet, som anslaget har finansierat, bedöms fortfarande vara möjlig att genomföra inom myndighetens befintliga finansiering. Detta är de bedömningar som ligger till grund.

Den här regeringen ägnar sig inte, som oppositionen, åt att slänga sig med belopp på hundratals miljarder för att magiskt lösa problemen. Det gäller att lägga skattepengarna där de gör allra störst nytta. Vi vet, fru talman, att klimatanpassningsarbete är ett lokalt arbete som kommuner genomför i gott samarbete med SMHI:s kunskapscentrum, med SGI:s riskbedömningar och med den stora summa pengar som finns att tillgå hos MSB. Just därför ser vi till att dessa pengar nu finns där. Till skillnad från den tidigare regeringen, som lade 24,9 miljoner när Miljöpartiet senast fick igenom sin budget i denna kammare, lägger den här regeringen 507 miljoner på detta.

Om man tittar på utvecklingen av de totala siffrorna och inkluderar de anslag som ledamoten väljer att fokusera på och dessutom inkluderar det fantastiska arbete som sker i Sverige med att specifikt vidta åtgärder för att ras- och skredsäkra längs Göta älv, som ju är en särskilt känslig plats, kan man se att det år 2020 låg 263 miljoner totalt inom dessa tre olika forum och att det 2021 låg 295,9 miljoner. Sedan skuttar det kraftigt uppåt när M, KD och SD fick igenom sin budget i kammaren. Med den här regeringen har vi över 700 miljoner att tillgå för klimatanpassningsarbete i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är inte en politisk fråga där vi inte är överens, utan detta är en politisk fråga där vi alla ser vikten av att säkra vårt land för de kraftiga väderskiftningar som kommer att ske framöver på grund av klimatförändringarna. Det är ett arbete som 32 olika myndigheter i vårt fantastiska, avlånga land bidrar till att genomföra, och det är ett arbete där det finns medel att tillgå, även om det inte är just på det sätt som Miljöpartiet uppenbarligen önskar.

Fru talman! Om man kunde lösa alla problem endast genom att lägga pengar på dem hade många problem här i världen varit lösta för länge sedan, särskilt med tanke på hur den tidigare regeringen bedrev finansieringen av exempelvis klimatanpassningsarbete. Man såg till att lägga 75 miljoner 2020 och 24,9 miljoner 2021, och nu lägger den här regeringen alltså 507 miljoner för kommunerna att söka för arbetet med klimatanpassning.

Det var välkommet att Miljöpartiet själva var väldigt pådrivande och framhöll att det behövs pengar för det lokala arbetet med klimatanpassning. Men när regeringen väljer att arbeta vidare med stora summor för kommunerna att söka så att de kan genomföra arbetet med klimatanpassningsåtgärder väljer man att vilseleda den svenska befolkningen genom att påstå att regeringen avvecklar allt arbete för klimatanpassning.

Vi hade, fru talman, för några veckor sedan en särskild debatt om klimatanpassning här i kammaren, och jag noterade tydligt hur ledamotens språkrör inte kunde svara på frågorna om påstådda minskningar av de anslag jag talar om, anslag 2:2 inom utgiftsområde 6. Man påstod i stora kvällstidningar att regeringen skär ned på klimatanpassningsarbetet trots att vi inte hade gjort det, och man kunde inte redogöra för varifrån man fått dessa siffror. Jag kan endast beklaga, fru talman, att man väljer att vilseleda när det finns olika summor och siffror att titta på i olika budgetar.

Men faktum kvarstår. År 2020 satsade man 75 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. År 2021 satsade man 24,9 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Och 2022, då det som vi alla vet var M:s, KD:s och SD:s budget som gick igenom i kammaren, satsades plötsligt 520 miljoner. Detta är ett arbete som nu fortgår, och vi växlar till och med upp från det föregående året med tuff ekonomi, då vi satsade 482 miljoner kronor. Nu återgår vi till 507 miljoner kronor, vilket budgeterats för nästa år, 2025 och 2026. Det är 507 miljoner kronor som finns tillgängliga för våra kommuner att söka för att genomföra dessa insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att kunna bistå dem finns många myndigheter tillgängliga. Vi har 32 olika myndigheter som arbetar med uppdraget att klimatanpassa hela vårt land. Och vi har två myndigheter som arbetar särskilt med detta. Det är SGI, som genomför riskkalkyleringar, och MSB, som tillhandahåller stora summor för kommunerna och även på andra sätt bidrar i detta. Dessutom arbetar länsstyrelserna med detta.

Att välja att endast fokusera på de förändringar som gjorts av de summor som finns att tillgå i anslag 1:10 inom utgiftsområde 20 är helt enkelt att vilseleda svenska folket. Det finns 507 miljoner tillgängligt för alla kommuner i Sverige att söka. Det finns 32 myndigheter som är tillgängliga för att bistå i arbetet. Och att länsstyrelserna och MSB har mindre att tillgå för att anställa tjänstemän som arbetar med detta är inte den stora puckeln.

Den stora förändringen för klimatanpassningsarbetet i Sverige är att kommunerna har pengar att söka för att genomföra insatserna på plats. Den här regeringen kämpar för att vi ska fortsätta göra det.

Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig hur jag motiverar avvecklingen av aktuell verksamhet för klimatanpassning hos MSB och länsstyrelserna.

Låt mig inleda med att konstatera att effekter av klimatförändringarna redan märks i Sverige och att klimatscenarierna indikerar att de kommer att bli allt tydligare framöver. 32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser ansvarar för att arbeta med klimatanpassning. SMHI driver Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som är en nod för samlad kunskap och rådgivning om klimatanpassning. Regeringens nationella expertråd för klimatanpassning har utvärderat klimatanpassningsarbetet och gett flera förslag på utvecklingsområden. Regeringen arbetar just nu på en reviderad strategi för klimatanpassning som ska ta ett samlat grepp om behoven vi ser för att hantera ett förändrat klimat i Sverige.

Både länsstyrelsernas och MSB:s arbete med klimatanpassning är fortsatt viktigt för att Sverige ska bli anpassat till ett förändrat klimat. Klimatanpassning är fortsatt ett område som länsstyrelser har i uppgift att arbeta med. De beslut som regeringen har fattat innebär inte att regeringen avser att ändra länsstyrelsernas uppgifter som framgår i förordningen för myndigheters klimatanpassningsarbete.

När det gäller MSB kommer sådan verksamhet som anslaget har finansierat fortsatt att vara möjlig att bedriva inom myndighetens befintliga finansiering. Regeringen bedömer att de uppgifter som MSB har enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker och förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete kan genomföras utan finansiering från sakanslaget för klimatanpassning.

Fru talman! Låt mig raskt gå till vad vi ska göra i stället för reduktionsplikt och elbilsbonusar, något som ledamoten efterfrågar.

Vi ska utöka Klimatklivet, en insats som vi ser har gett stor effekt i vissa avseenden. Vi bygger vidare på det, och det kommer nu att uppgå till cirka 5 miljarder kronor. Det är mer än någonsin tidigare, och det finansierar transportsektorns klimatomställning genom investeringar i laddinfrastruktur, genom investeringar i biodrivmedelsproduktion och genom stöd till fossilfria fordon.

Utöver det introducerar vi ett marknadsintroduktionsstöd för lätta lastbilar, då vi ser ett behov av att elektrifiera den delen av transportsektorn. Vi har även finansiering av annat slag för de tunga fordonen.

Vi har föreslagit införandet av en tillfällig skrotningspremie. Det är något som vi avsätter pengar för för att det ska öka elektrifieringen av vår transportsektor. Vi ska alltså inte dopa våra fossila fordon med importerade biodrivmedel utan i stället på allvar se till att de släpper ut noll.

Vi har också sett att det inom vissa fordonssegment finns ett behov av att få ut arbetsmaskiner, och därför har vi ökat anslagen för marknadsintroduktion av klimatsmart teknik. Det är summor som är så stora att jag knappt kan hålla reda på nollorna när jag ska redogöra för dem här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är det som blir det relevanta när man talar om detta, fru talman, nämligen att våra budgetar är större än alla som Miljöpartiet lyckades få igenom under sin tid i regering. Våra klimat- och miljöbudgetar är stora, och vi satsar på det som fungerar. Att fokusera endast på ändringar av bränsleskatter är att fokusera på våra åtgärder för hushållens ekonomi, inte på de stora insatser vi gör för att öka takten på klimatomställningen i Sverige.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Beatrice Timgren (båda SD).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig börja där ledamoten Eklöf avslutade, nämligen i vad vi ska göra i stället för den politik som tidigare regering bedrev. Den här regeringen är långt mer intresserad av att minska utsläppen på riktigt, alltså se till att vi inte genererar utsläpp i vår transportsektor genom att elektrifiera och genom att öka takten i vilken vi ställer om vår transportsektor till en eldriven sektor.

Fru talman! Jag brukar när jag talar med yngre begåvningar i vårt land - barn, helt enkelt - referera till att tågen förr i tiden gick på kol och lät "tuff-tuff" men numera svischar förbi på el. Det är det vi vill ska hända med vår transportsektor i övrigt - att bilar och lastbilar också svischar förbi utan att brumma.

Det vi främst behöver göra för att åstadkomma ett sådant samhälle, som även har stora miljönyttor i och med att det är tystare och en trevligare arbetsmiljö för våra lastbilschaufförer och andra som kör hela dagarna, är att se till att infrastrukturen finns där och att laddinfrastrukturen är tillgänglig inte endast för boende på Södermalm utan i hela vårt avlånga land. Det är att se till att vi på olika sätt sänker trösklarna för tunga fordon, då det är svårare att introducera elektrifierade sådana i vår transportflotta. Allra främst är det att inte lägga 7 miljarder på att finansiera elbilar, personbilar, som nu inte ligger i den prisklass de gjorde när de en gång i tiden introducerades på vår marknad.

Det är där det är så trevligt, fru talman, att vara en del av en regering som bedriver inte bara ambitiös utan även effektiv klimatpolitik. Vi tar helt enkelt till oss av den kritik som framförs i ekonomiska aspekter av politiken vi för. När Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet påpekar att skattemedel går till spillo i ineffektiv politik lyssnar den här regeringen och ser till att tillämpa åtgärder som är effektiva och lägga pengarna där de faktiskt gör skillnad.

Det är lite av det vi har introducerat hittills i våra budgetar. Det kommer självklart mer i hur vi ser till att ändra strukturerna så att vi får en transportsektor som är mer elektrifierad i sin helhet.

Fru talman! Låt mig också kort nämna den här idealistiska bilden av vad reduktionsplikten kan innebära för transportsektorn. Man målar upp en bild av att det rör sig om rester från svensk skogsproduktion som omvandlas till något magiskt som blandas in i vår bensin och diesel. Verkligheten är att vi importerar stora mängder HVO och att vi inte bara bidrar till ganska smutsiga sektorer runt om i världen med våra medel utan också driver upp priserna på ett sätt som gör att andra länder vill sakta ned sin omställning.

Där, fru talman, vill jag avsluta genom att peka på det regeringen genom mig återkommande kommer att fokusera på, nämligen att man inte är ett föredöme om inte resten av världen följer efter. Vi måste på allvar se till att det inte bara handlar om att vi i Sverige ska sätta flaggan i marken och vara klara först och ensamma utan att vi verkligen gör det här tillsammans i EU och i världen.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Beatrice Timgren (båda SD).

Fru talman! Det första jag vill lyfta upp är att ledamoten Söderberg nämner att det är anmärkningsvärt att jag inte lyfter upp transportmålet. Jag ska förklara varför det inte är ett dugg anmärkningsvärt. Det beror på att jag, till skillnad från Miljöpartiet, inte vill tala endast om vilka mål vi har och att vi har en klimatkris. Jag vill tala om lösningarna. Det är en av de stora anledningarna till att jag från första början sökte mig till Folkpartiet och inte till Miljöpartiet, trots att jag var en väldigt klimatengagerad ung person. Jag hörde nämligen mycket tal om problemen men väldigt få diskussioner om lösningarna.

Tittar man på vilka behov vi har av att på allvar ställa om inte endast vår transportsektor utan även vår industri ser man att det handlar om mängden el och energi. Att lägga ned kärnkraftverk vore väldigt dumt, och att fatta beslut om politik som ser till att man lägger ned kärnkraftverk är väldigt dumt för klimatomställningen och för transportsektorns omställning. Om vi på allvar vill ställa om inte endast personbilstrafiken utan även tunga transporter och andra större fordon som rullar på våra vägar hela dagarna med laster och annat som ska fram och tillbaka i vårt avlånga land krävs det el. Då krävs det att man inte utesluter enskilda energislag.

Fru talman! Utöver detta har reduktionsplikten diskuterats. Jag vill lyfta upp en aspekt som inte togs upp här. Jag instämmer i bilden att det inte är ambitiös politik att ställa stora krav på biodrivmedel som man lever upp till genom HVO-importer. Det driver upp priserna i andra länder och gör att de inte kan ställa om och att de exporterar produkter på ett orimligt sätt. Det är oansvarigt. Det är en verklighet som regeringen får ta hand om när dieselpriset går upp med 60 procent på två år, som en konsekvens av både reduktionspliktens takt och kriget som härjar i Ukraina. Det är anledningen till att reduktionsplikten nu skruvas ned.

Fru talman! Något som vi inte talar om tillräckligt ofta är att det inte fanns något regeringsalternativ i valrörelsen som talade om att behålla bränslepriserna på den nivå de var på. Och bränslepriserna var en konsekvens av bland annat reduktionsplikten, som var anledningen till att den förra regeringen lyckades nå ett av Sveriges många klimatmål: omställningen på kort sikt för specifikt transportsektorn.

Det fanns inget regeringsalternativ, fru talman, som inte ville ändra i bränslepriserna. Det är anmärkningsvärt. Jag noterar hur Sveriges största parti Socialdemokraterna fortfarande inte ger några besked om hur de ställer sig i frågan. Då är det enkelt att i stället endast tala om mål - att tala om att det finns mål, att de ska följas, att det råder klimatkris i Sverige och i världen. Det stämmer, och vi är överens om det. Därför blir det mer relevant att prata om vad man faktiskt vill göra åt saken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Även elbilsbonusen har lyfts fram. Man indikerar att regeringen inte vill ställa om transportsektorn eftersom vi har plockat bort elbilsbonusen. Här vill jag lyfta fram den starka kritik som har förts fram av både Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet mot att lägga sådana stora summor på att finansiera helt nya elbilar. Vi märkte när bonusen togs bort att elbilspriserna gick ned och att elbilsförsäljningen fortsätter i kraftig takt. Det är ett av många kommande exempel på att den här regeringen bedriver effektiv och ambitiös klimatpolitik, till skillnad från den förra regeringen.

Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig hur jag menar att regeringen ökat omställningstakten i transportsektorn från fossilt till fossilfritt.

I enlighet med klimatlagen (2017:720) utgår regeringens klimatpolitiska arbete från att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör stora satsningar på omställningen av transportsektorn i årets budget. Parallellt fortsätter arbetet med regeringens klimatpolitiska handlingsplan, där transportsektorns omställning kommer att vara en viktig del. Handlingsplanen kommer i enlighet med klimatlagen att lämnas till riksdagen innan årets slut.

För att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen behöver Sverige ta ytterligare steg avseende elektrifiering av industri och transport. Klimatomställningen kräver därför en förstärkning av vår elproduktion. Sverige behöver planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar 2045. Därför vill regeringen att elsystemet byggs ut så att människor och företag i hela Sverige får en trygg elförsörjning med stabila och konkurrenskraftiga elpriser som inte minst kan bidra till omställningen av vår transportsektor.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen stora satsningar på åtgärder för att öka takten i transportsektorns klimatomställning. På så sätt skapas förutsättningar för eldrivna vägtransporter att snabbare ersätta fossila drivmedel.

Regeringen föreslår en förstärkning av Klimatklivet med 800 miljoner kronor 2024. Det innebär att anslaget totalt uppgår till cirka 5 miljarder kronor nästa år, vilket är mer än någonsin tidigare. Klimatklivet finansierar, som ledamoten säkert vet, en rad åtgärder som är helt centrala för transportsektorns omställning, bland annat investeringar i laddinfrastruktur, biodrivmedelsproduktion och stöd till fossilfria fordon.

Vidare föreslås ett nytt tillfälligt marknadsintroduktionsstöd för lätta ellastbilar som under 2024 uppgår till 450 miljoner kronor. Anslaget beräknas sedan öka till 550 miljoner kronor 2025 och till 660 miljoner kronor 2026. Regeringen föreslår även införande av en tillfällig skrotningspremie för den som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och i stället köper eller leasar en elbil. För detta avsätter regeringen 250 miljoner kronor under 2024 och lika mycket under 2025. Därtill avser regeringen att genomföra en bred översyn av skattevillkoren för lågutsläppsbilar. Regeringen kommer att återkomma om detta.

Inom vissa fordonssegment, fru talman, har elektrifieringen inte kommit lika långt. För att snabbt få ut eldrivna och miljövänliga tunga fordon och arbetsmaskiner föreslår regeringen kraftigt ökade anslag för marknadsintroduktion av ny klimatsmart teknik. Ytterligare 992 miljoner kronor föreslås för 2024, 1 493 miljoner kronor för 2025 och 2 023 miljoner kronor för 2026. Sverige går även före när det gäller utbyggnaden av laddinfrastruktur för eldrivna transporter. I budgeten föreslår regeringen riktade satsningar för att öka och förlänga stödet till laddinfrastruktur för lätta och tunga fordon för åren 2025 och 2026.

För att underlätta elektrifieringen har regeringen utöver budgetsatsningarna gett Transportstyrelsen i uppdrag att utforma försöksverksamhet med tyngre lastbilar, som drivs av alternativa bränslen, på B-körkort.

Klimatarbetet begränsas inte till nationella insatser. Sverige är pådrivande inom EU för att ställa om transportsektorn i Europa. Under Sveriges ordförandeskap i EU antogs flera väsentliga rättsakter i EU:s klimatpaket Fit for 55. Enligt nya beslutade koldioxidkrav kommer inga nytillverkade lätta fordon med utsläpp att få säljas inom EU från 2035. Ett nytt utsläppshandelssystem kommer att införas för bland annat vägtransporter vilket sätter ett gemensamt pris på utsläppen från transportsektorn inom EU och på sikt kommer att möjliggöra en utfasning av fossila drivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU:s institutioner har också enats om bindande krav på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur, liksom krav på minskade utsläpp från sjöfarten och flyget. Det är viktiga beslut som påverkar omställningen av vår transportsektor. Under gårdagen kunde jag även personligen bidra till att vi fattade beslut om skärpta koldioxidkrav för tunga fordon.

Fru talman! Jag vill till slut bara lyfta fram det som ledamoten pekar på, nämligen vikten av att vi möjliggör ett levande liv i hela vårt land, så att säga - att vi möjliggör de här livsresorna. Det tar sin grund, fru talman, i våra båda partiers vilja att se till att alla människor i vårt land har friheter och möjligheter att tillvarata. Vi måste verkligen se till att det inte blir någonting isolerat till de områden där näringslivet har sin verksamhet och där skolorna, socialtjänsten och polisen kan hålla kvalitet och annat. Hela vårt land måste leva.

Det finns mycket politik som pågår för detta. En del i detta arbete är just att se över hur vi tillämpar miljölagstiftningen i Sverige så att det blir förutsägbart och möjliggör en levande och starkt skyddad miljö runt om i hela vårt avlånga land.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är precis som ledamoten nämner: regelverk som sätter käppar i hjulet. Den formuleringen är helt i linje med det vi både har redogjort för i Tidöavtalet och raskt har skridit till verket med när vi kom in på departementet.

Det handlar om att göra en ordentlig utredning som kan leda till förändringar av hur vi tillämpar våra tillståndsprocesser. I det har vi identifierat att staten talar med flera olika röster och att det är ett problem. Således ser vi ett behov av att implementera ett regelverk som ser till att länsstyrelser och andra som företräder staten har en stark och tydlig enad röst så att det blir mer förutsebart och enkelt att förhålla sig till de regelverk vi har i Sverige.

Vi har då också identifierat behovet av att utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav. Sedan ska vi tillämpa EU-lagstiftning på ett gott sätt; det kommer vi att fortsätta med. Inte minst bidrar ju det på många olika sätt till turism och annat som gynnar vår landsbygd i Natura 2000-områden. Sett till hur mycket turism som finns inom dessa skyddade områden är det någonting som är positivt för landsbygden.

Vi har raskt satt igång med utredningen. Den särskilda utredaren ska se över och lämna förslag på detta, och uppdraget redovisas den 15 december 2024. Det är tufft att höra ett sådant datum när man inte har tålamod. Vi vill såklart så snabbt som möjligt, fru talman, se till att hela vårt land och rike kan ha en kraftfull verksamhet, levnad och miljö. Men man måste helt enkelt utreda saker och ting, och vi tittar just på detta i utredningen. Det ska lämnas nödvändiga författningsförslag.

Vi ser alla fram emot utredarens resultat och hoppas att det inte minst ska kunna säkra näringslivets konkurrenskraft och öka investeringsviljan i alla delar av vårt land - något vi verkligen ser ett behov av. Det handlar också om att främja en effektiv omställning så att vi får till mycket av den verksamhet som, även den, behöver miljötillstånd.

Fru talman! Det är två kloka frågor som har ställts här. Den ena gäller hur Sverige avser att agera kring Natura 2000-områden. Det är därigenom som vi hänvisar till den pågående utredningen, som är tillsatt eftersom regeringen har identifierat en brist i hur vi i Sverige väljer att tillämpa olika typer av lagstiftningar.

Utredaren ska bland annat analysera det svenska genomförandet av regelverk på miljöområdet, och det inkluderar art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Utöver detta tittar utredningen på hur vi tillämpar miljöbalken. Det är den man använder sig av när man exempelvis bedömer situationer som i det särskilda fall interpellanten nämner. Du förstår säkert att jag som statsråd inte ska påpeka något specifikt kring detta fall, eftersom det inte är så det går till.

Men generellt har vi identifierat ett behov av att helt enkelt se över och utreda hur det svenska regelverket kan förändras så att vi inte ställer högre eller överlappande krav i förhållande till EU-regelverken.

Många olika länder tillämpar regelverken på olika sätt. Så som regelverket är utformat är alla EU:s medlemsstater skyldiga att genom nationella bestämmelser skydda dessa områden i enlighet med de krav som framförs i art- och habitatdirektivet.

Utgångspunkten är att skyddet för Natura 2000-områden ska vara likvärdigt i alla medlemsstater. Men de nationella regelverken är det som genomför hur kraven utformas, och här kan man identifiera vissa skillnader.

Om man jämför Sverige med andra EU-länder kan man exempelvis se att vissa länder har pekat ut få, men väldigt stora, Natura 2000-områden. I Sverige har vi i stället pekat ut ett stort antal Natura 2000-områden, men många av dessa har vart och ett en liten areal. Det kan såklart påverka prövningen av verksamheter och åtgärder på så vis att de svenska Natura 2000-områdena överlag inte innehåller särskilt stora kompletterande ytor med lägre naturvärden. Där kan sådan typ av verksamhet annars få plats. Det är en aspekt att ta med i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man tittar särskilt på Sverige ser man att många Natura 2000-områden här även är skyddade som naturreservat. Det är också någonting som påverkar arbetet med detta.

Men för att återgå till frågorna finns det aspekter att ta in av hur andra EU-länder väljer att tillämpa regelverken. Vi har en utredning som tittar på hur både miljöbalken och EU-regelverken tillämpas eftersom vi har identifierat frågeställningar liknande dem som framkommer i ledamotens interpellation.

Fru talman! har frågat mig om jag avser att verka för att regler för Natura 2000-områden ska revideras och om jag avser att ta några andra initiativ som gör att Natura 2000-områden inte sätter stopp för utvecklingen på landsbygden.

Grunden för de svenska bestämmelserna i miljöbalken om Natura 2000 återfinns i EU:s art- och habitatdirektiv samt i fågeldirektivet.

Av miljöbalken framgår att en verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Ett sådant tillstånd får enligt samma kapitel 28 b § miljöbalken lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas och inte heller medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är landsbygdernas utveckling avgörande för hela Sveriges framgång. En levande landsbygd är viktig, och möjligheten, inte minst för unga, att bo, leva och verka i hela landet behöver främjas. Regeringen bedömer att det är alltför höga trösklar in på bostadsmarknaden och har bland annat ett samlat fokus för att stärka villkoren för att bo, leva och verka i landsbygderna. Regeringen fokuserar även på att förbättra situationen bland annat genom att öka tillgången till byggbar mark.

Beträffande regelförenklingar inom miljöområdet har regeringen i juni beslutat om kommittédirektiv (2023:78), där en särskild utredare ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet med översynen är att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsvilja och främja en effektiv industriell klimatomställning, vilket bidrar till att klimat- och miljömålen nås. Utredaren ska bland annat analysera det svenska genomförandet av EU-regelverk på miljöområdet, däribland art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Analysen ska bidra till att genomförandet och tillämpningen blir mer förutsägbara och effektiva än i dag. Syftet med detta är helt enkelt att utreda hur det svenska regelverket kan förändras så att den svenska lagstiftningen inte ställer högre eller överlappande krav i förhållande till vad EU-regelverken kräver där det inte av nationella skäl är motiverat med striktare krav.

Jag är övertygad om att Sveriges Natura 2000-områden och andra nationella bevarandeskydd bidrar med stora värden, inte endast för naturen utan också för turism och människors behov av rekreation och friluftsliv, vilket inkluderar såväl boenden som besökare.

Fru talman! Ja, det finns mycket man vill göra för att rädda klimatet. Jag märker, som alla, den ökande globala snittemperaturen. Den märks inte minst i att våra världshav värms upp, och det får enorma effekter genom att bland annat driva på den utveckling vi har sett de senaste månaderna. Det är en allvarlig situation. Och i en allvarlig situation är det viktigt att reflektera över vad planen är för att klara av de mål som Sverige har om nettonoll år 2045 och nettominus därefter.

Varje dag träffar jag representanter för kommuner, industrier och företag - alla möjliga som bidrar till utsläpp i Sverige. De säger att de har planen, de vet vad de ska göra, de står redo, men de saknar elen. De står i elkö.

Därför behöver regeringen allra främst se till att vi kan elektrifiera vårt samhälle. Det gör vi bäst genom att plocka undan de hinder som tidigare regeringar har rest för kärnkraft i Sverige. Vi gör det genom att se till att det finns pengar för att godkänna fler havsbaserade vindkraftsparker än vad tidigare regeringar någonsin har gjort. Och vi gör det genom att utveckla vårt internationella ansvar i att se till att Sverige inte bara är ett föredöme utan att fler också tar efter.

Fru talman! Det gläder en liberal att få vara en del av en regering som äntligen tar tag i denna fråga och ser till att Sverige inte bara kommer med starka företag och entreprenörer som hittar på lösningar för klimatet, inte bara kan ställa om energin till vägtransporter, hushåll och alla möjliga delar av vårt samhälle till el, utan också ser till att elen finns där. Då är det jätteviktigt att vi, precis som ledamoten nämner, städar bort alla de hinder som har rests för kärnkraft i Sverige - men också ser till att värna säkerhetsaspekten.

Vill man ha mycket kärnkraft ska man put your money where your mouth is och se till att också investera i säkerheten. Det gör den här regeringen. Vi tillskjuter rejäla medel till Strålsäkerhetsmyndigheten, som på olika sätt arbetar med att analysera lagstiftningen, läget för kärnkraft i Sverige och hur vi kan se till att upprätthålla den säkerhet vi behöver.

Det korta svaret på frågan är finansiering. Vi tillskjuter goda medel.

Fru talman! 38 EU-miljarder - det är fantastiskt vilka pengar som finns att tillgå när man har ett starkt samarbete i den fantastiska Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är bara synd att man inte väljer att ta till sig av de fakta som råder i detta ärende, exempelvis att det är hälften av dessa miljarder som rör klimatinsatser. Detta är inte pengar som rör klimatet generellt, utan detta är återhämtningspengar från unionen för ens arbete. Det finns många länder som byter regering, så även Sverige. Då är det helt enkelt så att finansministern talar med kommissionen om vad den nya planen är och hur den nya regeringen avser att arbeta för att få ut pengar ur återhämtningsfonden.

Man behöver alltså inte oroa sig över dessa 38 EU-miljarder. Vi i regeringen kommer att göra det vi kan för att övertyga kommissionen om att de insatser vi gör, både för att värna återstarten av vårt samhälle och för att värna klimatet, ska finansieras med de medel som finns att tillgå.

Dessutom ser jag inga sverigedemokrater här på statsrådsbänken, så jag betackar mig för kommentarer som SD-regering.

Fru talman! Att vårt rykte skulle fallera utomlands stämmer inte. Det märker jag varje gång jag är utomlands och förhandlar. Man ser Sverige som den starka parten som har gått före, har haft hög takt och fortsätter att ha hög takt men som saknar elen.

Det är det vi främst diskuterar. Hur ska vi fasa ut fossila bränslen, och hur ska vi bygga upp en elkonsumtion som kan möta vår omställning där transportsektorn i rasande fart ställer om till el och där till och med industrin i rasande fart ställer om till el?

Vi är landet som har uppfunnit fossilfritt stål. Vi är landet med Volvo och Scania som bidrar till omställning världen över med lastbilar som inte brummar ut avgaser. Det är Sverige utomlands. Det ska det inte råda någon tvekan om.

Vad vi gör är att vi helt enkelt ser att man inte är ett föredöme om inte andra tar efter. Hur kan vi bidra till att fler tar efter? Det kan vi inte minst göra genom att svenska företag exporterar rena produkter och tjänster.

Men vi kan också göra det genom att utveckla vårt klimatbistånd och dela med oss av alla de lärdomar och kunskaper vi har om hur man ställer om på riktigt. Det är ett arbete som jag tycker att alla i riksdagen ska vara väldigt stolta över.

(Applåder)

Fru talman! Tack till ledamoten för en väldigt angelägen fråga! Väldigt många världen över diskuterar hur vi ska reflektera över våra konsumtionsbaserade utsläpp.

Det jag kan reflektera över vad gäller mål är att vi just nu har väldigt många olika mål. De överlappar, och de angriper olika sektorer. Det finns inte riktigt någon analys av hur man ska förhålla sig till alla dessa olika mål med olika årtal och regleringar. Visste man exempelvis om att vi i Sverige när vi räknar på flygsektorns utsläpp undantar inrikes flygresor? Det finns mycket att reflektera över här. Vi behöver verkligen se över hur vi utformar våra mål och se till att vi på ett klokt sätt strategiskt arbetar för att nå de klimatmål som är satta.

Jag tänker främst på att det är väldigt viktigt att vi i Europa gör allt vi kan för att nå vårt åtagande i Parisavtalet. Det gäller att vi visar världen att vi med en stark ekonomi och med en stark union som kan lagstifta kan kliva fram och verkligen tar täten och visar att vi klarar av det. Därför är det glädjande att vi med Fit for 55-paketet har tydliga mål att arbeta efter.

Fru talman! Låt mig börja i denna ände: År 2017 lade den rödgröna regeringen 8,9 miljarder. År 2018 lade man 10. År 2019 lade man 11. År 2020 lade man 12. 2021 lade man 18. Sedan kom en högerbudget med 23,7 miljarder. Nu kommer vi med 19. Det skulle alltså vara en hemsk nedskärning? Det är helt enkelt inte sant.

Den här regeringen satsar på både miljö och klimat, men slutar med det vi anser inte fungerar och utvecklar det vi anser fungerar. Därför väljer regeringen exempelvis att satsa på just skydd av värdefull natur. Vi ser att det finns många skogsägare i Sverige som fantastiskt nog vill ha ersättning från staten för att skydda skog och natur som har särskilt höga naturvärden, och vi skjuter till medel så att skogsägare inte ska stå i kö längre. De står i kö! Det är för många som vill skydda sin natur, och det är en fantastisk utveckling som regeringen avser att värna genom att skjuta till medel, likt vi gjort i den här budgeten, för skydd av värdefull natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)