Fru talman! Sedan jag ställde min fråga till statsrådet verkar det om möjligt ha blivit ännu mer rörigt och osäkert om vad som egentligen gäller för de svenska klimatmålen. Regeringens snabbutredning har läckt till medierna. Ministerns departement menar att det som läckt är felaktigt. Vi får se vad som presenteras i morgon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom klimat- och miljöministern inte ger något svar på frågan jag skickat in - om regeringen står fast vid de nationella klimatmålen eller avser att avskaffa dem - läser jag mellan raderna att svaret är att regeringen med mycket hög sannolikhet kan komma att besluta om att riva upp delar av de nationella klimatmålen.

Detta skapar en stor oro och osäkerhet bland investerare, företag, kommuner, regioner och organisationer. Det är den oron som har lett till att först över 200 och senare närmare 400 företag under de senaste dagarna har skrivit under olika upprop med ett mycket tydligt gemensamt budskap: Riv inte upp blocköverskridande överenskommelser och, framför allt, behåll 2030-målet!

Vad är ministerns svar till alla dessa företag och organisationer som kräver att det svenska 2030-målet ska ligga kvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I mitt svar sa jag: Precis som statsministern nämnde i sin regeringsförklaring ska Sverige föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Det är svaret på frågan. Det finns inga förslag från denna regering om att avskaffa klimatmål. Det finns inga förslag från denna regering om att riva upp klimatlagar. Och mycket av det som ledamöterna själva redogör för i talarstolen delar regeringen. Sverige ska vara ett föredöme. Sverige ska gå före. Sverige ska nå nettonoll 2045, fem år före resten av EU.

Men det finns en aspekt där vi inte verkar dela bilden. Det handlar just om hur vi ser till att bedriva detta arbete effektivt, så att vi inte bara talar om att vi har mål och att vi ska nå dem och stoppa klimatkrisen. Det handlar om hur vi faktiskt ska se till att göra detta på ett effektivt sätt.

Det är därför regeringen väljer att plocka bort vissa av de åtgärder som tidigare regeringar har gjort för att nå de kortsiktiga målen. Exempelvis hade man en kraftig åtgärd, reduktionsplikten. Man nådde då ett kortsiktigt mål genom att minska utsläppen från transportsektorn.

Det låter utmärkt om man endast fokuserar på det faktum att regeringen nådde ett av målen - man nådde inga av de andra, men man nådde ett. Om man endast fokuserar på det faktumet är det självklart att det ser utmärkt ut. Men om man fokuserar på det ledamoten själv tar upp - Sveriges ansvar och internationella åtaganden, inte endast nationella - märker man tydligt vilka effekter som följer av den nationella politik som har bedrivits.

Det är något som blir sorgligt i detta, fru talman. Vi hade en väldigt livlig debatt kring det här i valrörelsen. Vi märkte att det inte fanns något regeringsalternativ som ville stå fast vid denna metod - att endast genom bränslepriser reglera Sveriges klimatomställning. Alla, det vill säga alla regeringsalternativ, talade om vikten av att se över våra bränslepriser. Det fanns ett parti som fortsatt höll fast vid det andra, och det var Miljöpartiet. Därför blir jag lite konfunderad, fru talman.

Vi kan självklart fortsätta tala om påstådda hot mot Sveriges klimatlag och påstådda hot mot Sveriges klimatmål. Eller så kan vi tala om hur oppositionen tycker att vi ska bedriva klimatpolitiken framöver. Jag får nämligen inte riktigt svar på vad exempelvis Socialdemokraterna, som gick till val på att växla ned reduktionsplikten, tycker kring reduktionsplikten. Vad är det vi ska göra för att lyckas ställa om i Sverige om vi plockar undan reduktionsplikten?

Vi kommer säkert att få en livlig debatt om detta när vi i regeringen har presenterat mycket av politiken i vår klimathandlingsplan. Men jag noterar att vi nu från regeringens sida har påpekat vad vi ämnar göra för att hantera den verklighet som hushållen möter, med en 60-procentig ökning av dieselpriset på två år. Och jag noterar att svaret från Sveriges största parti, Socialdemokraterna, uteblir kring detta. Man talar hellre om de breda penslarna och de stora hoten mot Sveriges tidigare ledarskap.

Sverige har fortsatt ett ledarskap. Internationellt har vi ett ledarskap. Jag satt i går och förhandlade i EU:s ministerråd för att vi ska ha en skarp ingång från EU när vi möter de andra länderna internationellt. Jag vill även arbeta för att vi ska lyckas med de högt uppsatta mål som vi nu har på EU-nivå. Det gör man inte genom att endast ha enstaka åtgärder som exempelvis kraftigt driver upp priserna för andra länders omställning. Det handlar om att faktiskt ta internationellt ansvar. Det handlar om att se till att inte bara vara ett föredöme utan också att andra följer efter. Det är ett perspektiv där oppositionen och regeringen står långt ifrån varandra när det kommer till våra klimatmål.

Fru talman! Jag förstår att det finns ett stort intresse av vad Socialdemokraterna, det största partiet i Sveriges riksdag, bedriver för politik, men det är inte därför vi har den här debatten. Den här debatten har vi därför att regeringen är här i Sveriges riksdag och svarar på frågor från riksdagen.

Med det sagt är det här en viktig debatt. Det är vår skyldighet som folkvalda att värna om och försvara vår planet och våra medborgares framtid. Det är vi alla överens om, och jag tycker därför att det är centralt att ministern kan redogöra för vad regeringen avser att göra med de svenska klimatmålen och framför allt delmålet för 2030.

Under dagen har vi i medierna kunnat ta del av förslagen i den snabbutredning som regeringen har tillsatt, och det var med stor oro som jag tog del av uppgifterna för några veckor sedan om att regeringen överväger att skrota delmålen för 2030. Detta är själva bakgrunden till den här interpellationen.

Nu hör vi att förslaget från utredaren är att samtliga nationella klimatmål ska skrotas. Några timmar efter att vi kunde läsa det i medierna dementerade regeringen: Samtliga nationella klimatmål ska inte skrotas. Det lämnar dock en öppning för att något kanske ska skrotas, och här tycker jag fortfarande att ministern är svaret skyldig.

Fru talman! Sverige har länge varit ett föredöme på den globala scenen när det gäller klimatpolitik. Men nu, vid en tidpunkt då världen behöver enad, beslutsam och vetenskapligt grundad handling mer än någonsin, riskerar vi med regeringens politik att tappa fotfästet och göra avkall på våra ambitiösa mål.

Klimatkrisen är inte en fråga om politisk överlägsenhet eller ideologisk vinst utan handlar om att säkra en hållbar och livskraftig framtid för alla. Det handlar om att agera med integritet, ansvar och framför allt mod - mod att stå fast vid våra överenskomna mål och mod att med öppna ögon och en fast beslutsamhet att agera i våra medborgares bästa intresse möta de utmaningar som ligger framför oss.

Fru talman! I tidningen Aktuell Hållbarhet i dag framhåller tunga miljöprofiler som Tomas Kåberg, Johan Rockström, Anders Wijkman och Eva Svedling att regeringens klimatpolitik är en katastrof för klimatet, de gröna teknikföretagen och elkonsumenterna. När regeringen och klimat- och miljöministern svarar på liknande kritik hänvisas det ofta till det övergripande ekonomiska läget. Men när vi överväger de ekonomiska aspekterna av klimatpolitiken, låt oss då inte glömma de långsiktiga kostnaderna av inaktivitet. De skador som orsakas av extremväder, ökad havsnivå och förlust av biologisk mångfald kan ha en djupgående påverkan på vår ekonomi. Varje krona vi investerar i att minska utsläppen och stödja hållbar utveckling i dag kan spara oss många fler kronor i framtida skadekontroll och återuppbyggnad.

Angående de teknologiska möjligheter som vi står inför har Sverige alltid varit en pionjär inom innovation och teknologisk utveckling. Det finns en rikedom av möjligheter som väntar på oss i övergången till en grön ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis vill jag återigen låta ministern svara på min grundläggande fråga om klimatmålen ska bevaras. Jag ställer frågan kopplat till delmålen för 2030, för det är där jag tycker att regeringen och ministern svävar.

Fru talman! Det jag hänvisar till är de uppgifter som har funnits i medierna om att statsministern skulle verka inom Regeringskansliet för att se över och kanske ändra eller avveckla klimatmål. Den typen av uppgifter i medierna skapar givetvis oro och gör att jag nu har möjlighet att fråga klimat- och miljöministern rakt ut vad regeringen avser att göra när det gäller de nationella klimatmålen.

Jag fortsätter att ha fokus på just 2030-målen. Som klimat- och miljöministern själv säger fokuserar hon ideligen på just det långsiktiga målet till 2045, och det är väldigt viktigt. Men vägen till 2045 är också central, för det är summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan. När vi kan ställa om snabbt här i Sverige är vi pådrivande i EU och kan då driva på Kina, USA och andra länder, vilket gör att vi får bättre förutsättningar att globalt klara Parisavtalet och undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringen.

Inför regeringens nationella klimatmöte i våras ordnades ett förmöte inom ramen för företagens klimatupprop där 100 svenska företag deltog. Företagsledare fick då svara på frågan vilket av de svenska klimatdelmålen de ansåg ha störst betydelse för deras fortsatta konkurrenskraft: 2030, 2040 eller 2045. Samtliga deltagare svarade 2030. Inte en enda företagsledare föredrog ett senare årtal, och i Dagens industri skriver 200 företag om vikten av 2030-målet. Tar klimat- och miljöministern in företagens resonemang? Kan klimat- och miljöministern öka sitt fokus på målen i närtid?

Fru talman! Tack till ledamöterna för frågorna och en spännande diskussion om Sveriges nationella klimatmål!

När jag talar om målet 2045 vill jag även lyfta fram vikten av att vi nu för politik som tar oss närmare Sveriges klimatmål 2045 än vad den tidigare regeringen gjorde. Det stämmer som ledamöterna tillhörande oppositionspartier gärna vill nämna att det finns ett kortsiktigt mål som den förra regeringen var på väg att nå, men vi hörde också hur svaren uteblev från ledamoten på hur man hade tänkt hantera den verklighet som råder med höga bränslepriser, som både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gick till val på att sänka.

Det är lite som att stå och debattera med en halmdocka. Man påstår här att vi skulle avskaffa klimatlagar och mål. Det är väldigt stora ord. Jag kan verkligen förstå att det blir väldigt oroande för Sveriges fantastiska näringsliv, som i hög takt ställer om, när man debatterar på det sätt man gör. Trots att jag snabbt och med all kraft har dementerat rykten om att vi avskaffar Sveriges klimatlag och klimatmål väljer man att i talarstolen referera till dessa artiklar.

Jag kan endast beklaga bilden man vill måla upp av att Sverige inte skulle inneha ett ledarskap i klimatomställningen. Sverige är ledande. Sverige är ett fantastiskt land som lyckas ställa om i snabb takt och som ska fortsätta göra det, men det räcker inte att vara ett föredöme om andra inte följer efter. Vi måste ta ansvar för hela EU:s omställning - inte bara för våra egna halter av reduktionsplikt och uppnådda, kortsiktiga mål utan för hur vi ser till att hela EU och hela världen på allvar kan ställa om. Då behövs en annan politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.