Romina Pourmokhtari

Fru talman! Jag tackar ledamöterna för många frågor och resonemang i denna interpellationsdebatt.

Det känns som att debatten går i riktningen mot att det behövs insatser för att bekämpa myggen, och här är vi helt överens. De andra möjligheter regeringen nämner för att minska problematiken ser regeringen inte som en lösning på detta, utan regeringen är väl medveten om att det behövs bekämpningsmedel för att mota tillbaka myggen.

Jag uppfattar också att det finns en vilja att förändra formen för detta arbete. Man nämner ett behov av att agera för att lyckas med detta och att kommungränser och olika län innebär ett problem för att hantera bekämpningen. Regeringen upplever dock att det finns ett väl utvecklat system där staten bidrar med finansieringen och där insatserna genomförs bäst närmast själva problemet. Jag vet inte om det finns några andra ståndpunkter här, men vi ser en potentiell förbättring i år givet att det inte är statliga myndigheter som tillhandahåller medlen utan att medlen finns närmare beslutet hos länsstyrelserna och att detta kan bidra till att man lyckas bättre med detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Givetvis är inte bara hur man genomför insatserna viktigt utan att det finns tillräckligt med medel, och jag har stor förståelse för att man ser ett mycket större behov än det staten har finansierat för i 2024 års statsbudget. Men som ledamöterna är väl införstådda med kan jag inte föregå processen med en hemställan till Regeringskansliet genom att på eget bevåg besluta att tillmötesgå det behov länen har framfört, utan hemställan behöver beredas. Självfallet ska länen få svar på de frågor de har ställt till regeringen, men det finns en ordning att förhålla sig till där jag inte kan reflektera fritt över vilka medel vi har att tillgå.

Låt mig än en gång vara tydlig med att vi ser att en bekämpningsåtgärd behöver genomföras. Insatserna behöver göras nära dem som berörs, och de behöver vara mer effektiva. Vi ser att det här är ett verkligt problem, och jag beklagar att det finns en upprördhet över regeringens ord om att det kan utgöra en olägenhet. Regeringen uttrycker sig ofta på ett formellt och inte emotionellt vis i svaren. Vi är dock väl medvetna om att detta arbete behöver genomföras med bekämpningsmedel, även om vi väljer att nämna att det finns andra insatser och metoder som har effekt på myggpopulationen.

Jag ser fram emot att fortsätta debatten och kan bara beklaga att jag inte kan ge svar på hemställan i denna debatt, men det är så ordningen ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar alla ledamöter för det stora engagemanget i denna fråga. Det är fantastiskt att vi är så många som kan diskutera detta.

Jag måste tyvärr börja med att beklaga ledamoten Anders W Jonssons val att fokusera på vilken del av landet jag kommer ifrån och att det är en miljöminister från Stockholm som har skrivit svaret. Jag tycker verkligen inte att sådana tongångar gynnar vare sig det arbete vi alla här försöker göra för att ta hand om hela vårt avlånga land och rike eller den diskussion jag hoppas att vi alla är ute efter, nämligen vad vi kan göra i praktiken och hur vi med en så välfungerande bekämpning som möjligt kommer åt den problematik som uppstår. Det kunde få ligga i fokus i stället för vilken del av landet jag kommer ifrån. Men var och en gör på sitt sätt, så att säga.

Som ledamöterna nämner har staten en del i detta arbete. Det handlar allra främst om att finansieringen ska finnas på plats för att man ska kunna bekämpa myggen, helt enkelt. Sedan många år tillbaka har det funnits statliga medel för detta syfte. Dessa medel har vi från innevarande år, 2024, flyttat till länsstyrelserna själva.

Ett skäl till detta är, vilket några av ledamöterna nämnde att jag tog upp i mitt svar, att vi vill minska den administrativa bördan av samordning mellan flera olika bitar som ska samspela när man genomför bekämpningsåtgärderna - till exempel myndighetsbeslut kring Natura 2000-tillstånd, dispens från förbudet att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg och så vidare.

Det handlar dock även om den förbättrade planeringsförutsättningen, och där kan jag ändå konstatera att regeringen likt ledamöterna har sett ett behov. Det finns en brist på möjlighet att i ordentlig utsträckning planera den bekämpningsåtgärd man vill sätta in. Man ska kunna ha en ordentlig tidsmarginal så att de medel man får hinner sättas in innan åtgärderna ska genomföras.

Det nämndes av en ledamot att kommunerna inte ska stå ensamma, och det är helt rätt. Självklart ska kommunerna inte stå ensamma, och det är väldigt viktigt att staten fortsätter att bidra med finansiering för dessa åtgärder. Det finns också många olika bitar i detta som man kan nämna.

Regeringen har vidtagit åtgärder på det sättet att finansieringen inte längre går delvis genom Naturvårdsverket och delvis genom Jordbruksverket, då vi vet att exempelvis detta har skapat en tröskel i arbetet. All finansiering för att bekämpa massförekomsten av översvämningsmygg finns nu direkt hos länsstyrelserna, och vi hoppas att det ger en positiv effekt.

Vi arbetar också med de synpunkter som har kommit in till regeringen. Jag hade önskat kunna ge svar i dag om hur vi hanterar detta, men ledamöterna vet mycket väl varför jag behöver referera till formuleringen att detta rör ärenden som bereds inom Regeringskansliet. Det är helt enkelt så ordningen ser ut i statsmakten. Det vi kan konstatera är dock att detta är en problematik som vi allihop vill komma åt, och jag hoppas att debatten kan fokusera mindre på vilka kraftord man lyckas ta till kring denna problematik och mer på hur vi faktiskt kan lösa den på bästa sätt.

Finansieringen är en del, men en annan del är exempelvis att vi behöver veta mer om hur denna typ av bekämpning utförs på ett effektivt sätt. Detta att det över huvud taget inte finns några studier på att andra åtgärder har effekt stämmer helt enkelt inte, fru talman. Det är vetenskapligt förankrat att det finns många åtgärder man kan vidta för att minska förekomsten av dessa mygg.

Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra åt översvämningsmyggorna så att människor ska kunna bo och verka kring nedre Dalälven. Patrik Lundqvist har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att finansiera och ge Naturvårdsverket ett sådant uppdrag som föreslagits i en hemställan till regeringen från ett antal länsstyrelser. Anders W Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkra den fortsatta myggbekämpningen vid nedre Dalälven så att det blir möjligt att vistas utomhus i området under sommaren. Jag har valt att svara samlat på dessa interpellationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill börja med att säga att jag förstår att myggsituationen kan utgöra en olägenhet för personer som bor eller vistas i området kring nedre Dalälven eller andra områden med hög förekomst av översvämningsmyggor. Behovet av bekämpning av larver av översvämningsmyggor styrs i hög grad av översvämningarnas antal och omfattning under vår och sommar. Jag har full förståelse för att man kan känna en oro inför kommande somrar.

Det finns ett regelverk för användning av biologiska bekämpningsmedel för att minska förekomsten av översvämningsmyggor och därmed även de olägenheter som myggorna för med sig. Det finns även andra metoder som kan användas i kombination utifrån lokala förutsättningar för att minska förekomsten av översvämningsmyggor på lång sikt, exempelvis slåtter, betesdrift, dikesunderhåll och reglering av vattennivån.

Sedan många år tillbaka har det funnits statliga medel som får användas till åtgärder för begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor. Från 2024 har länsstyrelserna tilldelats 5,4 miljoner kronor för detta ändamål. Hur medlen har fördelats till länsstyrelserna har förändrats de senaste åren. I år fördelas dessa medel i sin helhet direkt till länsstyrelsernas förvaltningsanslag. Detta bör innebära förbättrade planeringsförutsättningar och minska den administrativa bördan för att hantera totalt avsatta medel.

Det bör även vara en fördel i ett planeringsperspektiv att relevanta myndighetsbeslut, såsom Natura 2000-tillstånd och dispens från förbudet att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg, har meddelats för perioden 2023-2025, det vill säga över flera säsonger då bekämpningsåtgärder kan vidtas.

Regeringen har mottagit en hemställan om framtidens myggbekämpning från länsstyrelserna i Gävleborgs, Dalarnas, Uppsala, Västmanlands och Värmlands län. Det är denna hemställan som ledamoten Lundqvist hänvisar till i sin interpellation. Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! Låt mig då återgå till vad jag gick till val på. Jag gick till val på att rösta ja till Ulf Kristersson som statsminister. Jag gick till val på att ställa mig bakom det beslut mitt parti fattat i regeringsfrågan. Jag gick också till val på att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av klimatomställningen. Alla dessa tre punkter är jag nu en del av att genomföra vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väldigt trevligt för ledamöterna i den här debatten att referera till Sverigedemokraternas ledamöters uttalanden i olika mediala sammanhang, men faktum kvarstår: Det är jag som är klimat- och miljöminister, och det är jag som vid regeringens sammanträden, där Sverigedemokraterna inte närvarar, redogör för besluten vi fattar om havsbaserad vindkraft.

Det jag kan berätta om i dag är att vi under vår tid vid makten har godkänt mer havsbaserad vindkraft än vad de föregående regeringarna lyckades med under åtta år. Vi har tillskjutit 100 miljoner till länsstyrelserna för hanteringen av ansökningarna. Vi har byggt vidare på utredningar som den förra regeringen tillsatte och utfärdat tilläggsdirektiv om hur vi ytterligare kan förfina tillståndsprocesserna. Vi har också tillsatt en hel stor utredning för havsbaserad vindkraft där vi går in på hur det kommer sig att andra europeiska länder lyckas bättre med att godkänna havsbaserad vindkraft än vad Sverige gör - det är det vi är inne på här.

Vi kommer självklart att så snart det bara är möjligt ge besked om alla pågående ärenden kring havsbaserad vindkraft. Men det är inte så som ledamoten påstår: att alla förutsättningar för tillstånd är klara och att allt som saknas är regeringens beslut om tillstånd. Det stämmer inte. Regeringen har i dag 17 ansökningar om vindkraftsparker i Sveriges ekonomiska zon, varav 7 planeras i södra Östersjön. Det här påverkar såklart besluten. Man kan inte fatta beslut i varje enskilt ärende utan att se till helheten. Det är någonting som jag tror att även ledamoten har förståelse för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag efterfrågade alltså en diskussion om energisystemet i dess helhet och hur det systemet ska fungera i en verklighet. Till svar fick jag återigen mest diskussioner om enskilda kraftslag.

Det är sorgligt att man inte inser hur verkligheten ser ut, fru talman. Det är också väldigt talande för den typen av energipolitik som oppositionen bedrev vid sin tid vid makten. Jag kan bara beklaga att man kommer med det här perspektivet om att gynna enskilda kraftslag. Man står i installationstal och proklamerar, som ledamöternas partiledare Magdalena Andersson stolt gjorde: Ny kärnkraft? Nej, det ska vi inte ha! Man påstår också att produktion av 300 terawattimmar energi är något man kan få av att luta sig tillbaka. Det är absolut inte så verkligheten ser ut.

Vad gör då vi för att inte agera som den föregående regeringen och låta vårt energisystem fortsatt krackelera? Ja, vi gör det bland annat genom att se över hur vi hanterar alla de inkomna ansökningarna om havsbaserad vindkraft. Anledningen till att det går bättre i Danmark är väl antagligen att Danmark gör på ett annat sätt än Sverige. Vi behöver se hur Sverige kan förbättra och modernisera sin tillståndshantering av havsbaserad vindkraft.

Vi behöver tillskjuta medel. Så fort vi kom till makten såg vi till att skjuta till 15 miljoner internt inom Regeringskansliet för att kunna hantera dessa ansökningar snabbare. Därför lyckades jag på ett år godkänna mer havsbaserad vindkraft än vad den förra regeringen lyckades med under båda mandatperioderna sammanlagt.

Det finns mycket mer att diskutera här, men den bristfälliga insikten om hur systemet går ihop blir mycket uppenbar när ledamoten talar om var kärnkraftverk ska ligga och hur många reaktorer som ska finnas. Så fungerar inte svensk energipolitik; det är inte så att jag som minister bestämmer om vi ska ha nya reaktorer i Barsebäck eller inte. I stället fungerar det så att ett bolag som vill driva kärnkraft i Sverige ansöker om att bygga kärnkraft i exempelvis Barsebäck.

Vi ser fram emot att ta emot alla typer av ansökningar om att bygga ny kärnkraft i Sverige. Man är välkommen att ansöka om att bygga kärnkraft överallt i vårt rike, så att vi har möjlighet att se över var det bäst lämpar sig. Det är en möjlighet som socialdemokratiskt ledda regeringar inte öppnade upp för under sin tid vid makten.

Hur kan vi då inte bara hantera tillstånden på ett bättre sätt och skjuta till medel internt för att öka takten utan faktiskt göra ännu mer? Man kan nämligen göra mer om man vill, och det vill regeringen. Det vi har gjort är bland annat att tillskjuta 100 miljoner till länsstyrelserna för handläggning av miljötillstånd och 10 miljoner extra till Sveriges domstolar i syfte att hantera tillstånden. Man kan alltså göra saker både nu och framöver, på lång sikt och på kort sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Faktum kvarstår dock: Om man menar att det bara är att godkänna havsbaserad vindkraft hej vilt tar man inte hänsyn till helheten. Det är jätteintressant att diskutera nätanslutningskostnader, men det är faktiskt allra mest intressant att diskutera frågan var baskraften ska komma ifrån om vi inte ska ha ny kärnkraft. Är det mer vattenkraft vi ska ha? Ska vi plötsligt nyttja våra nationalälvar till att bygga ny vattenkraft för att få vårt energisystem att gå ihop? Det tycker sannerligen inte Liberalerna.

Jag önskar att vi kunde ta oss till den platsen i den svenska energipolitiska debatten som jag önskade när jag gick till val på sloganen att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av klimatomställningen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Magnusson men även ledamoten Vencu Velasquez Castro för denna fantastiska debatt om havsbaserad vindkraft.

I grund och botten är det lite detta som är problemet. Nu ska vi stå här och diskutera havsbaserad vindkraft helt isolerat från att diskutera kärnkraften, solkraften och vattenkraften som om detta är olika fotbollslag som vi hejar på. Och vi diskuterar hur vi ska hantera dem enskilt i olika diskussioner. Det är inte så fysikens lagar och verkligheten ser ut.

Sanningen är att om man vill ha ett fantastiskt, välfungerande och rent energisystem som gör att olika företag tänker att man lägger kolen, oljan och gasen åt sidan och i stället vänder sig till elen som lösning - det rena alternativet - för att bedriva verksamhet här i Sverige och skapa varor och tjänster som man kan exportera världen över, då måste man ha ett energisystem som går ihop och en helhet som går ihop och inte sitta och diskutera hur mycket man tycker om de enskilda kraftslagen. Vi kan diskutera hur vi ska hantera de enskilda kraftslagen. Men vi kan inte på samma faktamässiga grund diskutera om man från oppositionens sida inte delar min bild att detta handlar om ett energisystem där systemet behöver fungera, där nätet behöver fungera och där elen behöver finnas - rätt effekt, rätt plats, rätt tid och rätt pris. Det är detta som vi vill åstadkomma.

När vi lyckas ta oss dit igen, efter åratal av nedlagd kärnkraft i Sverige, och när vi lyckas bygga upp denna fantastiska möjlighet att erbjuda ren energi till svenska företag och industrier, då kommer nyindustrialiseringen och farten i klimatomställningen.

De företag som sitter där, likt SSAB, med lösningar, med rent stål och annat, väntar på elen. Då kan man inte bara smälla upp ett vindkraftverk, ta en kabel och köra in den i vindkraftverket och köra in den i fabriken. Det är lite mer komplext än så. Det är ett energisystem som behöver gå ihop.

Fru talman! Det är något tråkigt att stå och prata om hur systemet ska gå ihop. Men ibland är politik på det sättet att det faktiskt inte är raka puckar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När ledamoten Magnusson undrar vilket intresse som ska prioriteras, om jag väljer Sveriges försvarsförmåga, Sveriges förmåga att erbjuda ren energi, Sveriges villkor för fiskare eller Sveriges värnande av kulturmiljön, tänker jag inte välja något av dem och säga att det är min favorit och att regeringen därför tänker göra på detta sätt. Jag vill göra en samlad bedömning av vilka behov som finns i vårt samhälle, där jag endast kan påpeka att det absolut inte har varit tillräckligt hur vi har hanterat vår energi under de gångna åren. Det har absolut inte varit tillräckligt att se på medan väl fungerande kärnkraftsreaktorer som kan ge oss mängder av ren energi med rätt effekt, till rätt pris, vid rätt tid - reglerbar baskraft - har lagts ned. Det har inte varit tillräckligt. Så kan vi inte fortsätta.

Men vi kan inte heller fortsätta på det sättet att vi endast lutar oss tillbaka när alla dessa ansökningar kommer in. Och här, fru talman, måste jag påpeka att vi just nu har 17 ansökningar som har inkommit till den svenska regeringen om havsbaserade vindkraftsparker. Alla dessa ansökningar kan inte godkännas. Det vore mycket osannolikt att det skulle fungera om vi skulle godkänna alla dessa ansökningar. Man behöver göra en klok bedömning. Det är marknadspåverkande beslut. Så även om jag gärna hade talat om ansökan från OX2 om Triton tänker jag hålla mig till energisystemsdebatten i dess helhet utan att gå in på detaljerna. Där är det viktiga att vi har ett system som fungerar - inte bara mer el utan mer energi med rätt effekt, till rätt pris, i rätt tid och på rätt plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig om jag kan lämna något besked om när regeringen kommer att fatta beslut om de planerade havsvindparkerna vid södra Skånes kust och, om inte, vad det är som gör att regeringens tillstånd dröjer.

Inledningsvis vill jag säga att jag verkligen uppskattar att Adrian Magnusson har uppmärksammat att regeringen driver på handläggningen av alla nya ansökningar om havsbaserad vindkraft som lämnas in. Ytterligare beredningsuppdrag har lämnats till länsstyrelsen efter dem som Adrian Magnusson nämner i sin interpellation.

Att öka produktionen av all fossilfri el är en högt prioriterad fråga för regeringen, och att effektivisera tillståndsprocesser är något som regeringen arbetar målmedvetet för. Detta gäller inte minst den havsbaserade vindkraften. Regeringen har nyligen tagit emot Regeringsprövningsutredningens betänkande, som syftar till att renodla regeringens uppgifter. Det är en utredning som är viktig inte minst i tider som dessa, med ett försämrat säkerhetsläge.

I betänkandet finns en mängd förslag som kan bidra till en rättssäker och effektiv process, vilket regeringen nu kommer att arbeta vidare med. Den pågående utredningen En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft (KN 2023:01) tittar just nu på hur prövningen för havsbaserad vindkraft kan bli mer effektiv och tydlig. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som ger förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft samtidigt som andra samhällsintressen beaktas.

Som svar på Adrian Magnussons fråga om vad det är som gör att regeringens beslut dröjer vill jag, för att tala klarspråk, fru talman, förtydliga att det i dessa ärenden handlar om att pröva flera motstridiga intressen, bästa möjliga teknik och den miljöpåverkan som kan bli aktuell i varje enskilt fall. Sveriges behov av ren energi är ett mycket starkt allmänt intresse. Andra viktiga intressen som måste beaktas inför ett beslut om tillstånd för vindkraftsproduktion kan vara yrkesfiske och naturvård men även försvar, kulturmiljö och sjöfart.

Jag kan försäkra att regeringen hanterar alla ärenden om tillstånd för vindkraftparker så snabbt och effektivt som möjligt, utan att riskera rättssäkerheten. Handläggningen sker enligt de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.

Som ledamoten Magnusson vet är ärendena komplexa och innefattar ett omfattande underlag med många olika frågeställningar och möjliga intressekonflikter. Jag kan i dag inte föregripa regeringens prövning av vindkraftsparkerna vid södra Skånes kust eller något annat enskilt ärende. Inte heller kan jag säga när regeringen kommer att fatta beslut i respektive ärende, men jag kan meddela att ett internt arbete pågår.

Fru talman! Situationen när det gäller det ämne vi diskuterar är som så att Svenska Jägareförbundet i samarbete med och med finansiering av Naturvårdsverket har lyckats undanröja 50-100 stenmårdar. Det är gott så.

Stenmården är en främmande art, och om ett livskraftigt bestånd bildas kan den orsaka stora materiella skador och utgöra ett ekologiskt hot mot våra ekosystem, allra främst mot vissa fågelarter. Det är inte så att vi inte delar den bilden.

Naturvårdsverket har dock i sin expertbedömning, som jag inte kan bortse från eller avfärda till förmån för andra fakta som jag tillgodogör mig personligen, inte föreslagit att stenmården ska listas som en prioriterad invasiv art. Skälet till detta är att den inte förväntas ha en förmåga att sprida sig och få fotfäste i Sverige. Detta beror i sin tur på att stenmården i så fall måste konkurrera med exempelvis skogsmården och på att hela det lilla svenska stenmårdsbeståndet bedöms härstamma från enstaka individer och att stenmårdsbeståndet alltså kan förväntas vara drabbat av inavel.

Mycket av detta är den faktagrund som kommer till mig när vi ska fatta liknande beslut, och det hade varit välkommet att i dag också diskutera de arter som i stället sätts upp på listan över prioriterade invasiva arter, nämligen parkslide och sjögull. Parkslide är en extremt livskraftig och farlig växt som är mycket svår att bekämpa och som kan ha sönder avloppsrör och växa rätt igenom både husgrunder och asfalt.

Vi behöver göra prioriteringar i detta, och jag förlitar mig på den faktagrund som våra myndigheter redogör för, även om jag sannerligen uppskattar att få diskutera denna fråga och att framöver se över hur vi kan förbättra arbetet med exempelvis sådana avtal som Naturvårdsverket har haft med Svenska Jägareförbundet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig återigen påpeka för ledamoten varför jag nämner fakta som argument här. Det är inte för att referera till en bedömning av en viss arts påverkan i Schweiz eller andra platser i Europa utan för att utgå från det vetenskapliga underlag som jag har att tillgå som företrädare för regeringen.

Jag vill att regeringens naturvårdspolitik ska bygga på fakta från Naturvårdsverket och från de experter som arbetar inom Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet. Det är självklart intressant att höra om stenmårdens utbredning i andra delar av Europa, men jag ser det inte som ett faktaunderlag att nyttja vid den bedömning som vi behöver göra.

Enligt den vetenskapliga bedömning som har gjorts angående risken som stenmården utgör för naturmiljön och för ekosystemen har denna art begränsade förutsättningar att sprida sig i Sverige. Det är den bedömningen av experter som jag behöver förlita mig på - inte på min bedömning utifrån vad jag ser för diskussioner och behov utan på den faktamässiga grunden. Där vill vi ta avstamp.

Självklart gör regeringen nu ett arbete med att bereda det underlag som kommer in och se över de bedömningar som görs av andra instanser för att sedan fatta beslut om en kommande nationell förteckning.

Fru talman! Vi kan stå här dagarna i ända och diskutera ett kommande beslut om en nationell förteckning, men den intressanta frågan är om det är där vi bör lägga vårt fokus. Jag anser att det inte är det utan att fokus ska ligga på hur vi på olika sätt kan utveckla de många möjligheter vi har att arbeta mot invasiva arter.

Hur kan vi se till att ytterligare främja det samarbete som sker mellan Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet? Hur kan vi se till att ha fler välfungerande samarbeten även internationellt? Det finns arbetsmetoder som har använts mot till exempel mårdhund som har utvecklats inom ett Life plus-projekt där Sverige, Danmark och Finland har samarbetat under åren 2010-2013 för att minska spridning och förekomst. Hur kan vi på olika sätt också nyttja det som framkommer från andra länders vetenskapliga instanser, universitet eller myndigheter kring exempelvis vilken effekt stenmården får för skogsmården och annat som vi ännu inte vet om? Hur kan vi nyttja de möjligheterna till samarbete som finns i detta?

Vi kan självfallet diskutera precis hur den nationella förteckningen kommer att se ut. Innan det beslutet är fattat kan jag endast säga att det kunskapsunderlag som har kommit mig till handa redogör för att stenmården som art har begränsade förutsättningar att sprida sig i Sverige. Det är utifrån detta som regeringen kommer att hantera denna fråga. Att peka ut en enskild art i en nationell förteckning medför bland annat större krav på markägarna att hindra att arten finns på den egna marken.

Det behöver alltså göras en samlad bedömning av hur man ska prioritera bland alla dessa främmande arter som finns i vårt land. I den bedömningen anser jag att det finns ett högt värde att inte utgå från den anekdotiska bevisföringen och magkänslan utan tvärtom ta ansvar för att svensk naturvårdspolitik bygger på de fakta och den vetenskap som redogörs och framförs till regeringen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en intressant fråga att få diskutera så här en fredagseftermiddag.

Vi behöver göra samlade bedömningar av hur vi genomför insatser mot invasiva främmande arter. Här behöver vi prioritera. Ledamoten pratar om en politisk prioritering. Men regeringens naturvårdspolitik måste bygga på fakta, och det gör den. Artdatabankens bedömningar och Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens uttolkning av dessa bedömningar är en viktig och konkret grund för hur regeringen väljer att fatta kommande beslut om nationella förteckningar, och de fakta som vi fått till oss ligger till grund för hur vi bör bedöma stenmården framöver.

Det behövs en samlad bedömning av hur insatserna mot invasiva främmande arter bör prioriteras. Det är viktigt att försöka väga in tidiga insatser mot nya invasiva främmande arter och behovet av att hantera arter som redan har lyckats sprida sig i vår naturmiljö.

Vi är tacksamma över det fantastiska initiativ som har tagits där Naturvårdsverket med hjälp av Svenska Jägareförbundet har lyckats med sina viktiga insatser mot denna art, vilket sannolikt har begränsat utbredningen. Det är därför experterna vid Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet bedömer att stenmården inte utgör en risk för våra ekosystem. Det är baserat på sådana vetenskapliga fakta som Naturvårdsverket förslår för regeringen att stenmården inte ska tas in i förteckningen över nationellt prioriterade invasiva främmande arter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Enligt den vetenskapliga bedömning som har gjorts angående risken som stenmården utgör för vår naturmiljö och för ekosystemen har arten begränsade förutsättningar att sprida sig i Sverige. I denna bedömning bör man också läsa in risken att stenmården skulle komma att utgöra ett hot som skadedjur med den inverkan det skulle ha på materiell egendom.

Riskbedömningar av arternas potentiella hot som invasiva främmande arter görs återkommande, och nya rön och erfarenheter kan leda till att man uppgraderar en viss art till en högre riskklass. Det betyder att förteckningen över de nationellt prioriterade främmande arterna kan komma att uppdateras och att nya arter kan omfattas.

Regeringen gör en stor satsning mot landlevande invasiva främmande arter med 50 miljoner kronor per år. Dessutom disponerar Havs- och vattenmyndigheten 15 miljoner kronor under 2024 för insatser mot invasiva främmande arter i vattenmiljön. Både jag och ledamoten är väl medvetna om att det är extra svårt att komma åt dessa arter eftersom det är svårare att genomföra insatser i våra havs- och vattenmiljöer. Vi vet också att Naturvårdsverkets avtal med Svenska Jägareförbundet har varit framgångsrikt och har inneburit att specialtränade jägare har kunnat sättas in för att skjuta eller fånga invasiva främmande däggdjur och fåglar, såsom mårdhund, stenmård, mink och nilgås.

Vi kommer att arbeta allt vad vi kan för att på olika sätt motarbeta invasiva främmande arter. Man kan göra det på många olika sätt. Självklart hade man kunnat önska att budgetutrymmet hade tillåtit en expansiv finansiering av detta arbete även i dessa tider, men så är det när den ekonomiska situationen ser ut som den gör. Just nu är vi väldigt glada över att kunna ha dessa pågående särskilda satsningar både mot landlevande invasiva arter men även mot invasiva arter i havs- och vattendrag.

Fru talman! Isak From har frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ rörande Naturvårdsverkets arbete med värdefull natur och åtgärder kopplade till invasiva arter.

Inledningsvis vill jag bemöta Isak From angående det exempel på en invasiv främmande art som han tar upp, nämligen stenmård. Arten hittades för första gången i Sverige år 2018, och flera fynd har gjorts i nordöstra Skåne och västra Blekinge. Naturvårdsverket har med hjälp av Svenska Jägareförbundet gjort viktiga insatser mot denna art, vilket sannolikt har begränsat utbredningen. Experter vid Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet bedömer att stenmården inte utgör en stor risk för ekosystemen. Baserat på sådana vetenskapliga fakta har Naturvårdsverket inte heller föreslagit för regeringen att arten ska tas med i förteckningen över nationellt prioriterade invasiva främmande arter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens förslag på nationellt prioriterade arter och regleringar för de enskilda arterna bereds för närvarande i Regeringskansliet. Efter att förslagen har remitterats kan de utgöra grund för att komplettera nationella författningar om invasiva främmande arter och därmed stärka insatserna mot dessa arter.

Invasiva främmande arter är ett uttalat hot mot den biologiska mångfald som finns i den nya miljö dit en art kommit med människans hjälp. Introduktionen kan ha varit avsiktlig eller oavsiktlig. Detta är ett globalt problem, även om en enskild invasiv arts hot mot naturligt förekommande arter skiljer sig åt mellan olika ekosystem. Sverige har ställt sig bakom internationella mål om att förebygga introduktion och spridning av invasiva arter under konventionen om biologisk mångfald.

Utöver det har Sverige även skyldigheter att vidta åtgärder mot invasiva främmande arter enligt Europaparlamentets och rådets förordning nummer 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

Som ett direkt svar på Isak Froms fråga om vilka initiativ jag avser att ta rörande Naturvårdsverkets arbete med värdefull natur och åtgärder kopplade till invasiva främmande arter vill jag föra fram följande: I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen en ökad finansiering av insatser för att förebygga introduktion och spridning av invasiva främmande arter i naturmiljön. Förslaget innebär att 50 miljoner tillförs statsbudgeten årligen för detta syfte under perioden 2024-2026.

Satsningen förstärker insatserna mot landlevande invasiva växter och djur som utgör ett hot mot biologisk mångfald, ekosystemtjänster, olika näringar och människors hälsa. Arbetet kommer bland annat att inriktas på att stärka koordineringen av de nationella insatserna, öka regionalt vidtagna bekämpningsåtgärder och utveckla effektiva bekämpningsmetoder. Vidare handlar det om åtgärdsuppföljning, kommunikationsinsatser, nationell vägledning och tillsynsvägledning.

För att återkoppla till den invasiva art som Isak From tar upp, stenmård, måste jag påpeka att bara för att den inte finns med på myndigheternas lista över prioriterade invasiva arter innebär det inte att den inte kan bekämpas. Satsningen som regeringen har gjort kommer att stärka myndigheternas arbete mot invasiva arter generellt, och dessa resurser kan användas även för bekämpning av stenmården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Socialdemokraterna tycks helt plötsligt ha ett stort intresse för breda politiska koalitioner. Man borde kanske inte ha slarvat bort den möjlighet som det rena energisystemet skapade för grön industri i Sverige och låga elräkningar för svenska hushåll. Eftersom man ägnade tiden åt att på olika sätt demontera vårt fantastiska fossilfria energisystem och såg på medan kärnkraftsreaktor efter kärnkraftsreaktor lades ned slarvade man bort sin möjlighet att samarbeta med partier som ser effekten av att lägga ned väl fungerande fossilfri energi, som är det allra första som varenda person jag träffar påpekar behövs för klimatomställningen.

Utan ren el finns det ingenting att fasa ut, för det finns inget alternativ om man inte vill lägga ned verksamheten och sinka vår ekonomi.

Apropå att sinka vår ekonomi: Den nyindustrialisering som tog fart under den föregående regeringens tid var ju inte endast en effekt av politiska beslut utan också en effekt av det ekonomiska läget. Detta har vi kommit in på ganska många gånger under denna debatt, fru talman.

Vi måste se till att vi har en stark ekonomi, så att vi kan fortsätta ställa om och så att vår nyindustrialisering kan ta fart. Skälet till att den går trögt är ju det ekonomiska läget. Allt annat vore det ju orimligt med tanke på att det finns mer pengar än någonsin för företag att söka genom exempelvis Klimatklivet och Industriklivet för arbetet med omställningen och för att satsa på de nyindustrialiseringslösningar som vår fantastiska svenska ingenjörskonst bidrar till.

Om man hade velat se breda lösningar och inte hade velat ta Sverige dit där landet tyvärr befinner sig nu, med en polariserad debatt om klimatpolitiken, borde man ha vårdat kärnkraften och den möjlighet som uppstod att reglera transportflottan genom bränslepriserna. Man borde inte ha missbrukat den som man gjorde, och man borde inte ha missbrukat den potential som kärnkraften utgör. Då hade vi säkert kunnat vara i ett annat läge i dag. Tyvärr är vi inte det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är väldigt intressant att ledamoten väljer att lyfta fram effektiviteten i den föregående regeringens klimatpolitik. Menar ledamoten alltså att den föregående regeringen bedrev effektiv klimatpolitik? Det är fascinerande med tanke på att den klimatpolitik man främst bedrev för att nå kortsiktiga mål, vilket var det enda man klarade av under sin regeringstid, var att sätta en reduktionsplikt där målet var att ha en reduktionsnivå på 60 procent för diesel år 2030 och därmed nå Sveriges kortsiktiga klimatmål. Vid 33 procent tog den socialdemokratiska regeringen paus, för då blev det för jobbigt för svenska folket att genomlida konsekvenserna av regeringens otroligt effektiva politik.

Googla valfri artikel av forskare om att det inte är klokt att förlita sig så ensidigt på reduktionsplikt för att lösa hela klimatpolitiken! Att man kallar detta effektivt är fantastiskt spännande.

Det finns skäl till att jag så ofta talar om ambitiös och effektiv klimatpolitik. Ett av skälen till detta är det som ledamoten själv nämnde, nämligen de andra regeringarnas fantastiska ambitioner. Det är väl jättebra att de andra regeringarna i EU lägger sin tid på att prata om kommissionens mål för 2040 och om ambitioner, mål, ambitioner, mål och så vidare, men de pratar så oerhört lite om vilka åtgärder de ska besluta om för att nå dessa mål och uppfylla dessa ambitioner. Jag skulle önska att även tidigare regeringar hade lagt mer tid på hur man faktiskt ska ta sig dit. Vilka är styrmedlen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt mig är utsläppsrätter, och att handla med dem, ett av dessa styrmedel. Det är ingenting jag döljer - tvärtom är det någonting jag är stolt över. Om Sverige inte bara ska se till sin egen klimatomställning och vara ett protektionistiskt och nationalistiskt land när det gäller klimatomställningen, och om man på allvar vill ha en rättvis och solidarisk klimatomställning, måste man självklart se till att hjälpa andra länder som inte är på väg i rätt riktning. Då måste man utveckla samarbeten under artikel 6 i Parisavtalet och utveckla samarbeten under de flexibilitetsmekanismer som finns tillgängliga i EU.

Vi får se vad det kostar. Jag ser dock att andra länder nyttjar dessa flexibilitetsmekanismer för att det inte ska drabba deras ekonomi på ett negativt sätt att de tar sig an klimatmålen. Jag ser också att Sverige inte har nyttjat dessa möjligheter.

Vi öppnar för att se över möjligheten att nyttja flexibilitetsmekanismerna så att svensk ekonomi, till skillnad från under den föregående regeringen, kan få fart av klimatomställningen och inte drabbas av den.

Folk kanske tänker att klimatomställningen innebär att bränslepriserna går upp, att företaget inte har råd att köpa diesel för att kunna kalka våra vattendrag, att man inte har råd att köra sina barn till skolan eller att det är dyrt att ta sig till olika platser i vårt land. Det är jättebra om vi kan ställa vår transportflotta, men det är inte bra om vi gör det på ett ineffektivt sätt.

Om detta nu var en makalös lösning, varför säger då inte Socialdemokraterna att man vill fortsätta med den plan man hade, som gjorde att 2030-målet nåddes? Hur kommer det sig att man pausade reduktionsplikten när det blev valår om detta nu var en så magisk lösning och svaret på alla våra problem?

Ledamoten nämnde också att vi inte skulle prioritera 2030-målet och att hon blir oroad över att höra att vi inte bryr oss om detta mål. Vi har mer pengar än någonsin till att återställa våtmarker. Vi har ett utvecklat klimatkliv och ett utvecklat industrikliv - båda är större än någonsin. Vi lägger över 4 miljarder de kommande åren på laddinfrastruktur, tankinfrastruktur, vätgas och tunga fordon. Vi tar ett brett tag i infrastrukturfrågan.

Koldioxidinfångning kommer att vara absolut avgörande. Det handlar både om att vi nyttjar den mark och skog som vi har för upptag och om nya innovativa lösningar.

Där har ledamoten några kortsiktiga förslag för 2030-målets uppfyllande!

Fru talman! Ledamoten nämner fikonspråk. Det kan låta som fikonspråk för någon som inte värderar ekonomisk effektivitet i klimatarbetet. Jag tycker att det är besynnerligt. Om vi ska lyckas med en klimatomställning på allvar handlar det inte om att pumpa in skattemedel här och var och sedan är den löst, eller att sätta upp en extremt hög reglering med en totalt orealistisk kurva. Den ska sedan leda till ett kortsiktigt klimatmål där man kan strunta i vad man har för plan för hur vi ska nå hela vägen ned till nettonoll, Sveriges klimatmål. Skälet till att jag talar om detta är helt enkelt att det är Sveriges riktiga klimatmål och inte etappmålen. Etappmålen är självklart viktiga, men det är bra om man har en plan om vart man är på väg.

Det är oroväckande att man formulerar sig så att det skulle vara fråga om fikonspråk. Det handlar inte alls om fikonspråk, utan det handlar om hur vi ser till de förändringar vi nu genomför av hela vårt ekonomiska system i Europa. Det är ingen liten petitess, utan det är vårt ekonomiska system i vår inre marknad som vi ska skifta till att stimulera minskade utsläpp. I grunden handlar det om att stimulera nollutsläpp. Det behöver ske på ett sätt som inte är konstgjort, och det behöver ske på ett kostnadseffektivt och marknadsmässigt sätt som är hållbart i längden. Det är ur mitt och den här regeringens perspektiv något som den förra regeringen totalt ignorerade, till förmån för att i stället ensidigt fokusera på att minska svenska utsläpp genom att belasta transportsektorn i Sverige med en reduktionsplikt och sedan luta sig tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag minns kritiken som framfördes under diskussionerna. Det var kritik mot att man lade alla ägg i samma korg, att man satsade hårt på en enskild åtgärd och att forskningen så tydligt visar att man behöver en bred palett av åtgärder för att vara hållbar och ändamålsenlig i sin reformpolitik, i synnerhet för att vara kostnadseffektiv och inte göra detta på ett sätt som inte är gynnsamt för ekonomin.

Därmed går jag över till det ledamoten nämner om att vi med fikonspråk vill formulera flexibilitetsmekanismerna i regelverket. Då är det intressant att reflektera över varför dessa flexibilitetsmekanismer finns i EU:s regelverk. Är det för att EU på något sätt är tam i klimatpolitiken? Det tror jag inte att ledamoten Guteland tycker som själv har varit en så stor del av att utforma det fantastiska regelverket. Flexibilitetsmekanismerna finns i EU:s klimatpaket generellt i den gröna given för att främja kostnadseffektivitet, för att främja att vår marknad gynnas av att ställa om. De finns där av en anledning, och Sverige kommer att använda dem.

Vi anser inte att det är tacksamt att genomföra klimatomställningen på ett sätt som leder till utsläppsläckage, till att vi importerar produkter från andra platser för att våra egna företag och vår egen ekonomi inte klarar av trycket. Det är ett problem som jag tycker att regeringen tar på allvar och som jag önskar att även kommande regeringar oavsett färg tar på allvar. Hur ser vi till att klimatomställningen är hållbar på riktigt, så att svenska företag står på egna ben i omställningen även efter att staten behöver investera stora resurser i annat? Det är en plats som jag är inbitet motiverad att ta mig till. Vi ska ta oss till nettonoll senast 2045.

Regeringen har ritat upp planen för hela vägen ned till noll senast 2045 och nettominus därefter med koldioxidinfångningsarbetet som vi alla ser fram emot. Det är den platsen vi ska ta oss till, och då gäller det att värna den ekonomiska effektiviteten och alla de flexibilitetsmekanismer som finns i systemet. Det ska vara det långsiktiga och det kortsiktiga tillsammans.

Fru talman! Jytte Guteland har ställt följande två frågor till mig:

Vad är min plan när vi nu riskerar att missa 2030-målet?

Vilken procentsiffra driver jag för EU:s klimatmål till år 2040?

Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik där vi tar ansvar både som enskilt land och som en del av EU. Regeringen är fast besluten att Sverige ska uppfylla sin del av EU:s klimatmål och nå hela vägen till nettonollutsläpp senast 2045. Regeringen avser därför att tillsätta en bred utredning i syfte att utforma styrmedel som kan bidra till att Sveriges EU-åtaganden nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv undviks.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De åtgärder och styrmedel som regeringen kommer att införa för att nå EU-betingen behöver ha en bred förankring i samhället. De behöver leda till verkliga utsläppsminskningar och inte till utsläppsläckage genom nedlagd inhemsk produktion och ökad import i stället. På så sätt kan vi ge hushåll och företag rätt förutsättningar att både delta och bidra i omställningen.

Sverige ska också använda flexibilitetsmekanismerna inom EU:s regelverk, i vilket förvärv av utrymme för utsläpp och upptag från andra medlemsstater är en del, för att göra måluppfyllandet så kostnadseffektivt som möjligt. Miljömålsberedningen kommer att få i uppdrag att se över utformningen av de nationella etappmålen så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU. Beredningen kommer också se över etappmålet för inrikes transporter.

Genom budgetpropositionen för 2024 har regeringen möjliggjort att medel på utgiftsområde 20, anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar, kan användas för förvärv av utrymme av utsläpp och upptag från andra EU-medlemsstater inom ramen för ansvarsförordningen, ESR, respektive förordningen om utsläpp och upptag i skog och mark, LULUCF. Arbete pågår inom Regeringskansliet för att undersöka möjligheterna för Sverige att förvärva utsläppsutrymme från andra medlemsstater.

Sveriges medlemskap i EU är centralt för vårt klimatarbete och för klimatomställningen. Regeringen välkomnar ett ambitiöst klimatmål för EU 2040 som skapar förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv bana mot klimatneutralitet inom vår union till 2050. Regeringen anser även att målet bör vara i linje med Parisavtalet och vara baserat på bästa tillgängliga vetenskap. Det är viktigt att alla medlemsstater bidrar till att nå klimatmålet 2040. Det är även viktigt att det nya målet bidrar till förutsägbarhet för politiska och investeringsmässiga beslut samt att det stärker EU:s och Sveriges konkurrenskraft.

Regeringen analyserar kommissionens meddelande om 2040-mål och kommer att bereda en ståndpunkt inför dessa förhandlingar. EU är och ska fortsatt vara en central aktör för att såväl påverka utsläppen inom unionen som driva på omvärlden.

Fru talman! Här finns mycket att nämna. Det är självfallet så att vi vill att dessa prövningar sker på bästa möjliga sätt. Det är absolut inte så att det är regeringsunderlagets olika ståndpunkter som är skälet till att det här är ett arbete som pågår.

Skälet till att vi har påbörjat arbetet med att förändra de här processerna är ju att ingenting skedde innan vår regering tillträdde, utan man tillät det att pågå på detta vis. Den tidigare regeringen lät de småskaliga vattenkraftsägarna lida för sin egen brist på handlingskraft. Det kan jag bara beklaga.

När vår regering så tillträder och tar över makten kan jag bara se till att de här prövningarna genomförs på bästa sätt och att vi tar hänsyn inte bara till de politiska meningsskiljaktigheterna när det gäller vilka allmänintressen som ska vägas in från de olika partierna i regeringsunderlaget utan även vad våra myndigheter och berörda parter lyfter fram som bristfälliga delar av hur vi genomför dessa prövningar. Prövningarna ska genomföras på bästa sätt, och vi ska se till att förbättra hur de genomförs.

Återigen, det är inte så enkelt att man under en kort tid kan förändra detta främst utifrån politisk vilja, utan det handlar om ganska tekniska frågor som så ofta när det är miljöarbete som pågår. Vattenförekomster som har exempelvis väsentligt förändrade hydromorfologiska förhållanden till följd av mänsklig verksamhet och aktivitet intill dessa vattendrag kan ju bedömas ha väldigt stor samhällsnytta. De kan pekas ut som kraftigt modifierade, men det finns även en vilja att vara ändamålsenlig och uppnå den nödvändiga förbättringen av miljön i dessa vattendrag.

Det här är komplexa frågor. Vi utnyttjar all den tid vi har med yttersta möjliga vaksamhet och värderar den högt. Jag beklagar att det tar tid att genomföra politiskt arbete, men jag kan endast nämna att det är tur att någon träder in och gör någonting åt denna fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Regeringen avser att vidta åtgärder som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften, som vi genomför av miljöskäl - något som Liberalerna särskilt värnar - ska vara acceptabla ur elsystemperspektiv. Elsystemperspektivet är något som regeringsunderlaget i sin helhet värnar om. Men de ska också vara acceptabla ur kulturmiljöperspektiv, vilket flera partier väljer att ta upp i dessa diskussioner.

Att de olika partierna har olika ingångar i en sådan fråga är självfallet en utmaning. Det skulle vara tacksamt om Liberalerna kunde ha 52 procent och fick styra i lugn och ro, men det är inga problem för oss att komma överens, analysera och se vilka behov som finns i samhället när vi går vidare med dessa prövningar.

Jag tycker att det är ett sunt sätt att förhålla sig till den makt man innehar som regering att ta in flera perspektiv. Man ska inte bara ta in sitt eget partis ideologiska resonemang utan se på vad verkligheten redogör för om situationen och vad de olika berörda parterna lyfter fram.

Vi har alltså gett ett regeringsuppdrag till Svenska kraftnät att kartlägga vilka konsekvenser prövningen för moderna miljövillkor får för vårt elsystem och för en trygg elförsörjning. Man ska också beskriva vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Det är detta som dominerar i Svenska kraftnäts uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utöver detta har Havs- och vattenmyndigheten arbetat med ett uppdrag att se över förutsättningarna för normsättning av ytvatten. Det uppdraget syftar till att klargöra om myndighetens föreskrifter och vägledningar om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen, ramdirektivet för vatten och relevanta vägledningar och rekommendationer som kommer från EU. Det gäller särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade, alltså KMV som vi talade om tidigare.

Under året har regeringens uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor redovisats vid två tillfällen. Det är självklart någonting vi har tagit till oss.

Parallellt med myndighetens arbete har ett analysarbete pågått inom Regeringskansliet för att se över behovet av eventuella förändringar, detta helt enkelt för att regeringen vill vidta åtgärder för att prövningarna ska ske på ett ändamålsenligt sätt.

Vi är väl medvetna om de aspekter som lyfts fram från Riksantikvarieämbetet. Vi har haft dialogmöten med berörda myndigheter för att lyssna in synpunkter på behovet av förändringar, och där har Riksantikvarieämbetet lyft fram flera olika aspekter som vi självklart tar till oss i det arbete som pågår. Men ingen som har lyssnat på denna debatt kan utgå från att detta är enkla frågor som går att ordna på ett enkelt sätt, utan vi behöver på olika sätt se till att detta genomförs på ett bra sätt där vi självklart också tar hänsyn till kulturmiljön.

Vattenförvaltningsarbetet sker ju i cykler på sex år, och i varje cykel ska vattenförekomstens status bedömas och klassificeras. Man ska ha förvaltningsplaner och åtgärdsprogram, och miljökvalitetsnormer ska uppdateras. Det här är ett väldigt extensivt arbete, och vi vill göra det på rätt sätt.

Jag förstår att man är otålig och redan nu vill veta vad regeringen avser att förändra i sättet på vilket prövningarna genomförs. Men man får helt enkelt vänta tills regeringen kommer med beskedet om hur vi ska hantera NAP:ar men även miljökvalitetsnormernas prövning framöver.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är mycket glädjande att jag får diskutera ett ämne som verkligen är av vikt för många som arbetar i närheten av vattenkraften och driver småskalig vattenkraft men även för alla dem som värnar den miljön och miljöaspekterna av hur vi nyttjar vattenkraften som en del av vårt elsystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vattenkraften har en väldigt viktig roll i vårt energisystem. Det är av oerhörd vikt att vi nyttjar den möjlighet som vattenkraften ger. Det är ju naturens eget batteri - vi har dammar som motsvarar 700 miljoner elbilars batteriförmåga. Det är ju fantastiskt vilken lagringskapacitet denna baskraft utgör.

En nackdel med vattenkraften är att den har orsakat och orsakar stora skador på vårt ekosystem i Sverige och på ekosystemen i våra vattendrag. En del av skadorna kan repareras, och då behöver man vidta tekniska åtgärder på vattenkraftverken. Det är ju grunden till det arbete som pågår.

Samtidigt ser vi ett behov av att se över det här arbetet. Det var i enlighet med detta som regeringen pausade omprövningen av vattenkraften under ett år. Syftet med det var helt enkelt att medge tid för en översyn av behovet av förändringar, gällande konsekvenserna för elsystemet men också gällande de sätt vi genomför förändringarna på.

I slutet av förra året enades vi om att förlänga pausen med två månader, och skälet till det var att arbetet med förslag till förändringar inte hade hunnit bli färdigt och nödvändiga beslut inte hade hunnit fattas. Därför beslöt vi helt enkelt att förlänga pausen.

Vi vill säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur både ett elsystemperspektiv och ett miljöperspektiv. Vi upplever att det förstnämnda inte har fått tillräckligt stort utrymme under den tid vi har haft energikris i landet.

Fru talman! Ledamoten tar upp detta med olika länsstyrelsers olika bedömningar eller olika grunder för bedömning. Det finns mycket man kan göra, men jag tror att en viktig del i detta är det jag tog upp i mitt ursprungliga svar. Om man ska förklara något som KMV eller fatta beslut om miljökvalitetsnormer måste man ha god kunskap om kulturmiljöerna. Länsstyrelserna har kunskap om de regionala kulturmiljöerna.

Därför hanterar vi detta genom att ge länsstyrelserna i uppgift att redovisa hur de har bidragit med och använt sitt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översynen av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag eller mindre stränga kvalitetskrav. Jag ser fram emot att ta emot denna redovisning.

Apropå den oro som väcks när man pausar ett pågående arbete på detta sätt vill jag säga att det finns särskilda delar som regeringen utgår från. Vi låter Svenska kraftnäts kartläggning av konsekvenserna ingå som ett underlag för den revidering vi gör när det gäller hur vi ska göra själva prövningen. Den ska genomföras för miljöns skull och för att vattenkraften under lång tid framöver ska kunna bidra till Sveriges energisystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat kulturministern om hon avser att vidta några åtgärder med anledning av Riksantikvarieämbetets bedömning av betydelsen av att skydda historiska industrimiljöer som klassas som känsliga kulturmiljöer och är belägna vid vatten.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Frågan är ställd med anledning av uppgifter om att de möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhällsnyttiga verksamheter och intressen inte utnyttjas med avseende på höga kulturmiljövärden, vid exempelvis beslut om klassificering av vattenförekomster eller vid meddelande av miljökvalitetsnormer.

Fru talman! Uppgifterna om att det inte har beslutats om några undantag med hänsyn till skyddet av värdefulla kulturmiljöer stämmer inte. Det finns exempel på att vattenförekomster har klassats som kraftigt modifierade - vi kallar dem då KMV - och att det har beslutats om mindre stränga krav med hänvisning till kulturmiljö. Bland annat har två vattenförekomster i nedre delen av Rickleån i Västerbottens län klassats som KMV med hänvisning till riksintresse för kulturmiljö.

Vattenförvaltningsförordningen anger kriterier för när en ytvattenförekomst kan förklaras som KMV. Ett sådant kriterium är om miljöförbättrande åtgärder skulle medföra betydande negativ påverkan på intressen som bedöms ha stort värde för samhället i stort, exempelvis skyddet av värdefulla kulturmiljöer. Hur en vattenförekomst har klassats och vilken miljökvalitetsnorm som gäller för förekomsten påverkar de krav på miljöanpassning som ställs i det enskilda fallet.

Jag och regeringen delar uppfattningen att det är viktigt att beakta behovet av att skydda värdefulla kulturmiljöer. Vattenförvaltningsförordningen innehåller en skyldighet att i samband med vattenförvaltningen fullt ut använda de möjligheter som EU-rätten ger avseende undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade.

De bedömningar som behöver göras inför förklarande av KMV eller beslut om miljökvalitetsnormer förutsätter att kunskap finns om kulturmiljöerna eller att inventeringar genomförs. Länsstyrelserna har kunskap om de regionala kulturmiljöerna. Regeringen har därför gett länsstyrelserna i uppgift att redovisa hur de har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer samt om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag eller mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften.

Fru talman! Slutligen välkomnar jag också att Havs- och vattenmyndigheten nyligen har publicerat en vägledning för bedömning av kulturmiljö vid KMV, framtagen i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Denna vägledning syftar till att stödja arbetet med bedömningar rörande kulturmiljö som skäl för förklarande av KMV.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I samband med genomförandet av den nationella planen kommer det att finnas möjlighet att se över miljökvalitetsnormer som berör värdefulla kulturmiljöer när nytt underlag framkommer.

Fru talman! Det är väldigt tacksamt med stora ord i talarstolen kring vad nedskärningarna innebär. Vi är medvetna om att det får konsekvenser när man inte kan ha lika expansiva budgetar som under den tacksamma tid då de rödgröna fick sitta i regering. Det är klart att det hade varit önskvärt att kunna fortsätta alla de satsningar som löpte ut vid det här tillfället. Man får vara tacksam för att det fanns pengar i den statliga plånboken då att lägga på att sköta den skyddade naturen.

Även nu finns det pengar. Det finns nästan 3 miljarder totalt i detta syfte, för att genomföra olika åtgärder för skydd av vår värdefulla natur. Påståendet om slakt tycker jag inte hänger ihop med verkligheten. Det är inte någon slakt. Det var ansvarsfulla neddragningar för förra året, och detta år är det i stället en utökning. Detta sker i en tid av finansiellt allvar och ekonomisk kris där vi behöver ta ansvar för att det inte fortskrider och vi hamnar i en ännu tuffare situation. Det är viktigt att resonera långsiktigt även när det kommer till miljöinsatser.

Om man vill veta vad regeringen anser att myndigheterna ska prioritera kan jag säga att vi är väldigt tydliga i vår dialog med myndigheterna med att det först och främst är de oersättliga naturvärdena som ska värnas. Naturvärdena som vi inte kan ersätta och artdöden som går inte att spola tillbaka - det är där vi allra främst behöver prioritera våra insatser.

Det är naturligtvis väldigt bra om vi också kan ha toapapper vid fjällstugorna och se till att vi kan tillgodose alla de delar av att ta del av naturen som man önskar att vi ska ha i Sverige, men inte varje år och inte lika mycket varje år, utan lite mindre vissa år då det är ett tufft läge. Det tror jag faktiskt att det svenska folket har ganska stor respekt för och insikt kring, även om det är många som berörs och som uttrycker sin ilska i artiklar, liksom oppositionen här framför detta i arga och hårda tongångar.

Vi vill alla värna naturen - regeringen ävenså.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.