Tobias Andersson

Fru talman! Tack på nytt till ministern för svaren! Jag uppskattar att man trots att det pågår ett arbete och att man är begränsad när det gäller i vilken utsträckning och med vilken detaljrikedom man kan svara på frågorna som jag ställer ändå gör ett tappert försök att i den utsträckning det är möjligt besvara desamma.

Med det sagt tackar jag lite för svaren jag har fått på de båda interpellationerna. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att ställa en fråga på samma tema som jag tycker är viktig att få med i helhetsperspektivet. Ska vi klara av att på riktigt skapa en förändring för Sveriges företagare under de här åren kommer vi att behöva jobba från olika håll och kanter, även i väntan på att implementeringsrådet kommer på plats eller på att förslagen i Förenklingsutredningen eller i övrigt faktiskt verkställs och blir verklighet i svensk lag och tillämpas därefter.

Ett uppdrag som jag tror är viktigt är att tydligt peka ut en uppsättning myndigheter som i dag står för en stor del av den regelbörda, den administration och de kostnader som välts över på företagarna och se till att de faktiskt får i uppgift att verka förenklingsinriktat. Detta skulle man bland annat - vilket har skett inte minst när det kommer till livsmedel - ha gjort i regleringsbrev. Jag tror att det är viktigt att bredda det och gentemot fler myndigheter kräva in förslag, och gärna åligganden, om hur de kan förenkla sin verksamhet - det kan vara förslag på lagar och regler som skulle kunna skrotas för att underlätta för att myndigheterna själva upplever problem. Arbetet kan knytas ihop med de näringslivsorganisationer som är berörda. Dessa skulle i nuläget kanske kunna spela in till Regelrådet men i framtiden till implementeringsrådet. Detta blir alltså ett medskick och en fråga på samma gång.

Fru talman! Jag tackar åter för svaret från energi- och näringsministern.

Jag instämmer i ministerns generella inflygning på det näringspolitiska området. Detta område återfinns inte i Tidöavtalet som ett eget kapitel eller projekt. Här finns dock en relativ samsyn, och området hanteras inte minst inom ramarna för pågående budgetsamverkan.

En del av frågorna ligger dock utanför, och det är därför jag ställer dem i kammaren. Om en större förändring på regelförenklingsområdet ska kunna komma på plats krävs att initiativ tas under detta riksmöte, åtminstone att det görs en plan för verkställande under kommande år. Det vore olyckligt om sådant man hade kunnat ro i land under dessa fyra år inte hinns med. Ännu bättre vore förstås om effekten av förändringarna skulle hinna märkas i näringslivet innan vi går till val nästa gång.

Bland det som regeringen arbetar med, och som ministern belyste i sitt första svar, finns de remissynpunkter som har lämnats på förslagen i utredningsbetänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. Det i utredningen, som är bred och stor, som är aktuellt i denna debatt går lite förenklat att sammanfatta som dels förslag om konkreta regelförenklingar, dels en mer systematisk översyn av regelprocessen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att regeringen nu analyserar remissvaren och utredningen i stort. Jag är nyfiken på om man avser att återkomma i båda frågor, det vill säga både konkreta regelförenklingar och det mer processorienterade? Blir det i så fall samlat, eller avser man att ta många tuggor av denna stora kaka?

Låt mig också ta upp det som var fokus för min andra interpellation, nämligen ett implementeringsråd. Även om ministern inte kan gå in i detalj står jag fri att resonera utifrån min ingång i frågan. Energi- och näringsministern kan sedan avgöra om hon vill kommentera det eller inte, men då har jag i alla fall fört fram min och Sverigedemokraternas syn på frågan.

Fru talman! Lite förenklat kan man tänka sig att ett implementeringsråd kan utformas på två sätt. Det ena blir just ett implementeringsråd som tar del av förslag från EU, värderar dem och sedan föreslår hur de kan implementeras i svensk rätt utan att överimplementeras och göra det krångligare än nödvändigt för dem som berörs av lagstiftningen. Det andra är ett bredare uppdrag där man kan likna rådet vid ett nav eller en hubb för regelförenklingsarbete även utöver implementering av EU-direktiv.

I sitt första svar sa Ebba Busch att regeringen aviserade inrättandet av ett implementeringsråd med målet att minska regelbördan för företag. Det låter bra, för det öppnar för ett bredare uppdrag för detta råd än att bara titta på EU-direktiven.

Sverigedemokraterna förespråkar den danska modellen. Implementeringsrådet har där haft ett brett uppdrag och jobbat systematiskt med regelförenklingsarbete i stort.

Fru talman! Jag har sagt vad jag tycker. Vi får se om ministern utvecklar regeringens åsikt.

Fru talman! Jag tackar energi- och näringsminister Ebba Busch för svaret.

Vi ska i dag debattera två interpellationer som jag har ställt. Den ena handlar om det generella arbetet med regelförenkling. Den andra handlar mer explicit om implementeringsrådet. Detta torde vara en naturlig ordning - implementeringsrådet kommer förhoppningsvis att utgöra ett nav i regelförenklingsarbetet, och därför är det rimligt att vi debatterar dessa två interpellationer samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den problembild som föranledde mina interpellationer sammanfattade jag i dem. En aktiv regelförenklingspolitik har lyst med sin frånvaro i svenska regeringars arbete i över ett decennium. Under denna tid har väldigt mycket sagts men alldeles för lite gjorts, vilket också syns i de uppskattningar av näringslivets kostnader för regelkrångel och byråkrati som har presenterats - enligt Svenskt Näringslivs uppskattningar handlar det om uppemot 200 miljarder årligen.

Fru talman! Det ganska märkliga i sammanhanget är att det, detta till trots, knappt finns någon politisk konflikt i dessa frågor. Egentligen har det inte funnits någon uppenbar sådan under dessa år, och så är fallet även i dag, åtminstone mellan mig och energi- och näringsministern. På det stora hela finns det sannolikt relativt stor samsyn även mellan regeringsunderlaget och åtminstone delar av oppositionen när det gäller regelförenklingsfrågor.

Annat vore märkligt, kan man tycka. Inget parti går till val på mer regelkrångel eller säger rakt ut att man står bakom onödig administration och byråkrati eller onödigt regelkrångel. Trots detta sker en överimplementering av EU-direktiv. Konsekvensutredningar av ny lagstiftning brister, och uppföljningen av nya reglers utfall uteblir.

Med detta sagt finns det dock goda förutsättningar för förändring under denna mandatperiod. Förhoppningsvis kan den interpellationsdebatt som vi nu ägnar oss åt visa på just det.

Tidöavtalet fastslår att samarbetet ska resultera i lägre administrativa kostnader för företagen. Det finns ett relativt gediget underlag som har tagits fram under tidigare regeringar - även om de inte har lyckats verkställa detta har de tagit fram ett underlag som den nytillträdda regeringen sannolikt kan arbeta vidare med. Någon större ny utredning - någon SOU - torde inte behövas på detta område.

En del saker har redan skett från regeringens sida. Bland annat har Regelrådet stärkts genom att anslaget ökade med 5 miljoner. Även verksamt.se har fått ett budgettillskott, som ministern själv redogjorde för. Men utöver satsningarna i budgetpropositionen är det väl endast förslaget om avskaffat tillståndskrav för offentliga danstillställningar som ännu har nått riksdagen, även om mycket pågår.

Jag förstår utifrån ministerns svar och mitt eget arbete att mycket är på gång, inte minst rörande implementeringsrådet, som jag avser att återkomma till i mitt nästa anförande. Skulle energi- och näringsministern ändå kunna ge något positivt besked nu i debatten till de intressenter som följer dessa frågor och som riskerar att känna att det inte har skett tillräckligt mycket ännu? Även om en del är på gång finns det organisationer och företag som upplever att de inte har inkluderats i detta arbete. Kanske har de inte fått insyn i vad som komma skall och är därför av uppfattningen att det sker för lite eller att det går för långsamt på området.

Min fråga, fru talman, är om ministern kan komma med ett exempel på något på området regelförenkling som snart når riksdagens bord.

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Johan Forssell.

Vi kommer båda från partier som värnar om marknadsekonomi och frihandel, och vi förstår att de i stor utsträckning har byggt Sveriges välstånd och möjliggjort vår välfärd. Trots att EU skulle bygga på dessa värden tycks de inom unionen urholkas alltmer, och protektionism präglar i dag såväl socialistiska som liberala företrädare. Detta synliggörs inte minst när EU-kommissionen försöker få på plats ett svar på USA:s statsstöd.

Hur verkar regeringen för att motarbeta att Sverige tvingas betala för statsstöd till andra länders företag genom någon ny EU-fond eller dylikt? Hur motarbetar vi ett fullskaligt handelskrig mellan EU och USA?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern. Vi är båda entusiastiska jägare och har båda mötts av den, enligt mig, befogade kritiken mot blyhagelförbudet. Nu vet jag att implementeringen av detta ligger hos statsrådet Romina Pourmokhtari, men effekterna av detsamma drabbar onekligen landsbygden.

Vi är många som har jakten med oss från barnsben och uppskattar den variation den erbjuder och då även just blyhageljakt. Av allt att döma kan den snart vara ett minne blott. Det kommer i praktiken att resultera i fler djur som lider i onödan, vapenägare som står med obrukbara vapen, skogsägare som får kassera stockar som innehåller stålhagel och så vidare. Kan ministern i sitt svar dämpa den oro som landsbygden i dag känner inför blyhagelförbudet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tack för svaret, Isak From! Naturligtvis hinner man inte med allting under åtta år. Jag och Sverigedemokraterna kommer säkert att bli alltmer ödmjuka inför detta faktum ju längre tiden går och vi har inflytande över regeringsmakten.

Samtidigt kan man tycka att ni under åtta års tid åtminstone borde ha lyckats förenkla eller avskaffa en regel som belastar det svenska näringslivet. Jag skulle därför på nytt vilja ställa frågan till Isak From om det finns något sådant exempel.

Resursfrågan är naturligtvis central. Det är därför som den nya regeringen tillskjuter 10 miljoner för att kunna jobba med konsekvensanalys och verkligen sätta stopp för dålig lagstiftning som riskerar att begränsa det svenska näringslivet och dess konkurrenskraft. Jag vill upprepa frågan om ett exempel på regelförenklingsområdet från de åtta år som Socialdemokraterna satt vid makten.

Jag ser också att Socialdemokraterna i sitt särskilda yttrande skriver att man tror på en kraftig utbyggnad av fossilfri el. Det tror jag är ett medvetet val av term, alltså att man inte pratar om förnybart utan om fossilfritt och därigenom inkluderar kärnkraften som en naturlig del av den svenska energimixen. Bra så - positivt och välkommet!

Frågan blir då om Isak From tror att det socialdemokratiska partiet under de här åren kommer att stå bakom de avancemang som sker på energiområdet för just kärnkraften så att vi, när vi går till val nästa gång, har ett stort och brett förankrat stöd för kärnkraft i den svenska energimixen, där Socialdemokraterna ingår bland dem som lovordar energislaget och står bakom detsamma.

Herr talman! Jag noterade att Isak From i sitt anförande inte pratade något om regelförenkling, vilket jag inte ska göra en sak av, för jag vet att det ryms i Socialdemokraternas särskilda yttrande i betänkandet. Anledningen till att jag ändå nämner detta är att den förra regeringen gjorde en stor medial sak av regelförenklingsarbetet. Man åkte på en turné bland Sveriges näringsidkare. Det var den så kallade förenklingsresan, som dåvarande näringsministern, Ibrahim Baylan, genomförde. Man åkte runt i landet och ville verkligen signalera att detta var en fråga som man tog på allvar.

Det mynnade ut i en eller flera utredningar, och där finns det definitivt bra förslag som denna regering kan ta vidare och faktiskt lyckas genomföra.

Men min fråga blir helt enkelt om Isak From kan ge något exempel på någon regel som den förra regeringen antingen tog bort eller förenklade för företagen.

Fru talman! Jag skulle kunna spara tid och bara svara ja på frågan. Givetvis värnar vi om dessa.

Men man har kanske lite väl höga förväntningar på regeringen om man tror att den på ungefär fyra månader ska ha hunnit med det förra regeringen misslyckades med på fyra år. Vi kan behöva lite mer tid för att kunna skrida till verket, men förslagen är intressanta. Jag ser fram emot att samverka i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det är sant att den förra regeringen utredde frågan, men man verkställde inget. Men det här är kanske ännu en fråga som vi kan diskutera inom ramarna för Sveriges riksdag och sedan i gemensam kör påkalla regeringens uppmärksamhet i de frågor där det är aktuellt.

Jag vänder mig dock emot att man så här kort tid in i en mandatperiod säger att regeringen har misslyckats samtidigt som det är tydligt att man under fyra år inte själv inte lyckades få saker och ting på plats.

Om vi ger regeringen lite mer tid är jag övertygad om att den kommer att få betydligt fler saker på plats än vad den förra regeringen lyckades med - dessutom många saker som säkert kommer att uppskattas av de partier som har suttit i regeringen de senaste åren.

Fru talman! Det här är den fråga som har fått mig och många andra sverigedemokrater att bli just sverigedemokrater, och jag är tacksam för att jag under valrörelsen hade partiets förtroende att vara ansvarig för rättspolitiken. På valdagen hade Sverigedemokraterna det i särklass högsta förtroendet bland svenska väljare i frågor om lag och ordning. Jag tror att vi låg 11 procentenheter över tvåan, och nästan var tredje svensk ansåg att Sverigedemokraterna hade den bästa politiken för att lösa dessa frågor.

När vi pratar om småföretag handlar det inte sällan om just handeln eftersom de kommer kontakt med den mer absoluta otryggheten. Vi kan prata bidragsbrott, och där kommer den föreslagna utbetalningsmyndigheten in. Vi kan prata olika typer av fiffel, felaktiga fakturor, bluffakturor och så vidare. Men den mer akuta problematiken är ofta den man som politiker får ta till sig. Då handlar det om handel, besöksnäring och andra som kommer i direktkontakt med kriminella element.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi ser positivt på tillträdesförbudet. Det har dock inte fungerat i praktiken, och därför drev vi på redan under förra mandatperioden för att den skulle justeras och därigenom blir mer applicerbar.

Vi ser också fram emot att få på plats en polisstyrka som har resurser nog att bistå näringslivet i högre utsträckning, inte minst genom sin närvaro.

Nu i dagarna har det kommunicerats kring visitationszoner, och det skulle ett bland en mängd verktyg för polis och rättsväsen att agera mot dem som i dag skapar otrygghet runt om i Sverige, vilket spiller över på näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Vi säger inte nej till mer energiproduktion, utan vi säger nej till att det offentliga ska finansiera densamma. Det är två olika saker.

Jag ska besvara de frågor som Elin Söderberg anser att jag inte besvarade.

Norra Sverige är inte en del av det elstöd som nu har kommunicerats av den enkla anledningen att detta stöd betalas ut retroaktivt. Man kollar alltså på tidigare förbrukning och priserna under föregående år. Då hade inte norra Sverige priser på samma nivå som södra Sverige. Det i sig är rimligt mot bakgrund av att regeringens ambition är att motivera individer att minska sin elförbrukning i solidaritet med andra för att gemensamt ta sig igenom detta.

Om regeringen i stället skulle utgå från konsumtionen denna vinter och subventionera densamma på något sätt - jag har för övrigt inte hört något förslag alls från Miljöpartiet om hur vi ska kompensera - hade vi spätt på konsumtionen i ett läge där vi har elbrist. Det gagnar ingen.

När det gäller klimatpolitiken kokar det ned till att man inte kan ha både en grön industrirevolution, som Miljöpartiet menar att vi motsätter oss, och ett 100 procent förnybart energisystem. Det fungerar helt enkelt inte. Det finns inte en chans i världen att Sverige kan klara motsvarande hela Finlands energiproduktion till norra Sverige inom en tioårsperiod genom vindkraft, för det är vad vi pratar om. För att klara av de industrikliv Elin Söderberg belyser behöver vi inom ett fåtal år bygga ut elförsörjningen i Sverige med motsvarande volym som hela Finland förbrukar. Att göra det med endast förnybara källor är omöjligt.

Fru talman! Jag belyste att Miljöpartiet har varit i spetsen för att montera ned den svenska kärnkraften - den fossilfria kärnkraften. Det är ju objektivt sant att så har varit fallet. Det är till och med så att man har valt att i sociala medier skryta om beslut som tagits i denna kammare och att fira med tårta när man har fått som man velat på det här området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi kommer inte undan från den situation som vi befinner oss i, alltså från den energisituation som denna regering ärvde från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är ett Sverige som inte har tillräcklig produktion av el. Detta innebär i praktiken att vi befinner oss i en situation där såväl enskilda individer som företag har svårt att få ekonomin att gå ihop. Vi ser en risk för att investeringar flyttar utomlands. Vi ser hur privatpersoner riskerar att behöva gå till fogden. Vi ser hur man i sociala medier skriker efter hjälp och sannolikt kommer att vara tacksam när den väl kommer från den nya regeringen till våren.

Om vi hade haft ett annat läge och man inte som en konsekvens av Miljöpartiets politik hade lagt ned välfungerande kärnkraft hade utbudet naturligtvis varit större. Då hade vi inte behövt något elstöd till att börja med.

De krisåtgärder som nu kommer från den här regeringen, som den föregående regeringen för övrigt initierade och som vi ärvde formen av, hade inte behövts om Sverige inte hade haft en energipolitik som signerades av Miljöpartiet. Då hade ingen behövt frysa i den utsträckningen, och den svenska industrins konkurrenskraft hade varit högre.

Men vi befinner oss i det läge vi befinner oss i, och vi försöker att laga efter läge.

Jag ser fram emot att vi i utskottet och inom ramarna för riksdagen och samverkan med regeringen kan få till stöd som garanterar förutsättningar för svenskt näringsliv och privatpersoner att klara av det läge som Miljöpartiet som Socialdemokraterna har försatt Sverige i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Isak From inledde sitt förra anförande med att referera till dagens utskottssammanträde och en diskussion som ägde rum där.

Våra motioner är absolut offentliga, och vi står bakom dem. Här redogjordes ju dock för yrkanden som ännu inte har hanterats av riksdagen i något motionsbetänkande. Jag ser fram emot att kunna ha denna diskussion när de hanteras i utskottet. Möjligtvis kan vi vinna gehör så att Socialdemokraterna väljer att ansluta sig till sverigedemokratiska yrkanden i de fall där detta skulle kunna vara aktuellt.

Det är naturligtvis så att besöksnäringen är ett område som väldigt begränsat berörs av Tidöavtalet och som endast till viss del berörs av budgetprocesserna. Där finns ju förutsättningar för Socialdemokraterna att ansluta sig till sverigedemokratiska yrkanden och göra gemensam sak för att ligga på regeringen i de frågor som båda partierna anser är viktiga.

Min övertygelse är att denna regering tar besöksnäringens förutsättningar på största allvar och kommer att göra så, men varje knuff i rätt riktning från den här riksdagen är naturligtvis att uppskatta. Jag ser fram emot ett konstruktivt samarbete med Isak From och hans kollegor från Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag skulle vilja mana Isak From till att vara försiktig med att referera till slutna sammanträden i ärenden som ännu inte har justerats. Det hör inte till vanligheterna att vi i offentligheten väljer att redogöra för vad som har sagts eller diskuterats inom ramarna för utskottets sammanträden, och verkligen inte när det gäller ärenden som endast är under beredning. Det är naturligtvis en annan sak att diskutera ärenden utifrån det justerade betänkandet när de har offentliggjorts.

Sverigedemokraterna har genomgående varit drivande för att utvidga Visit Swedens uppdrag, inte minst för att betona "svemester", vilket vi nu har fått på plats efter att Sverigedemokraterna drivit på i den frågan. Det är ett uppdrag som Sverigedemokraterna dessutom vill permanenta för Visit Sweden så att vi alltid vänder oss även till den inhemska turismnäringen.

Med detta sagt ser jag fram emot att ha ett konstruktivt samarbete med såväl Socialdemokraterna som regeringspartierna för att främja den svenska besöksnäringen under de kommande åren.

Fru talman! När vi i dag samlas för att debattera näringsutskottets betänkande NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv gör vi det mitt i en ytterst turbulent tid för det svenska näringslivet. Oförutsedda händelser på den internationella scenen har påverkat näringslivets förutsättningar under de gångna åren, däribland en global pandemi, en blockering av Suezkanalen och krig i Europa.

Detta har lett till restriktioner och nedstängningar som påverkat såväl turismen och besöksnäringen som produktionsindustrin och kompetensförsörjningen. Samtidigt har stora brister och komplikationer uppstått i leverantörsled varför det svenska näringslivet stundvis stått utan centrala insatsvaror.

Putins anfallskrig har dessutom spätt på den redan ansträngda energimarknaden i EU vilket bidragit till att driva upp de svenska elpriserna, något som i sin tur belastar det svenska näringslivet. I symbios med detta stiger inflationen samtidigt som handelskrig tycks alltmer oundvikligt och protektionismen tilltar runt om i västvärlden.

Sammanfattningsvis har mycket skett på den internationella scenen vilket resulterar i stora problem för det svenska näringslivet. Alla dessa problem, eller utmaningar som det ofta kallas, har dock inte legat utom räckhåll för svenska politiker att påverka. Vissa politiska snedsteg har pågått under decennier. Många, såväl enskilda politiker som hela partier, bär stor skuld för det läge som svenska näringslivet befinner sig i.

Energifrågan är kanske det mest aktuella exemplet. På ett utstuderat och medvetet sätt har ett flertal partier, med Miljöpartiet i spetsen, aktivt bidragit till att montera ned den svenska fossilfria kärnkraften. Det, tillsammans med Rysslands invasionskrig, har i sin tur föranlett den ohållbara situationen med elpriser som nu begränsar företags konkurrenskraft och skickar privatpersoner till kronofogden.

Ett annat område där det är politiska misslyckanden som föranlett stora begränsningar för näringslivet är onekligen kriminaliteten. Brottsligheten bedöms kosta det svenska näringslivet uppemot 100 miljarder årligen. Nästan var femte företagare har övervägt att sluta bedriva näringsverksamhet som en konsekvens av den brottslighet de utsatts för.

Ingen företagare kan hållas ansvarig för otryggheten i samhället, men ändå får de ta en stor del av notan. Inte heller kan omvärldsfaktorer beskyllas. Det är svenska politikers fel att näringsidkarna befinner sig i den situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

I dessa båda fall handlar det om faktiska handlingar från ledande politiker och partier i form av politiska beslut som har fattats. Men det finns också utmaningar för näringslivet som hade kunnat avhjälpas om beslut tagits. Ibland skulle det ha handlat om tuffa beslut som skulle ha krävt politisk vilja och mod, men ibland ganska simpla beslut som bara aldrig blivit av.

Fru talman! Förra regeringen försatt helt möjligheten att nyttja den kris som pandemin utgjorde för att på sikt stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Det är ofta i samband med kriser som det finns utrymme att agera för att genomföra mer genomgående förändringar på marknaden.

Under pandemin ropade man mest efter krisåtgärder och stöd, som också kom på plats - inte sällan påhejat och pådrivet av den dåvarande oppositionen. Det var naturligtvis bra. Vad som dock hade behövts, men som helt uteblev, var strukturarbetet och skapandet av bättre förutsättningar för återhämtning när pandemin väl var över.

Nu kom som bekant andra hinder emellan, och trots att pandemins påverkan på näringslivet har avtagit finns minst sagt många andra orosmoln på himlen. Oaktat detta torde det vara givet att det för länge sedan hade behövt bedrivas ett aktivt arbete med bland annat regelförenkling, konkurrensfrågor - inte minst rörande det offentligas osunda konkurrens - och lagen om offentlig upphandling. Där valde den förra regeringen att inte ta chansen att verka under pandemin. Man vidtog inte åtgärder som hade kunnat utgöra en möjlighet för näringslivet att återhämta sig snabbare utan att det hade inneburit en kostnad för det offentliga.

Efter denna kanske något utdragna problembeskrivning, fru talman, tror jag att det är uppenbart för de flesta att det kommer att finnas gott om jobb för den nytillträdda regeringen på såväl det näringspolitiska som andra områden. Den nya regeringen, som kommit på plats tack vare Sverigedemokraternas stöd, har redan satt igång med det arbetet.

I det initiala arbete som är relevant för den här debatten kan nämnas åtgärderna, som presenterades så sent som i dag, för att pressa tillbaka den grova, organiserade brottsligheten. Den drabbar inte bara enskilda individer utan ligger också som en våt filt över de seriösa näringsidkarna. Ett sådant exempel är en utbetalningsmyndighet som nu kommer att komma på plats och där man sannolikt kommer att kunna fånga en mängd oseriösa aktörer som i dag förstör marknadsmekanismerna.

Därutöver kan nämnas att energifrågorna utgör en stor del av Tidöavtalet. Regeringen har med hög hastighet satt i gång med att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet.

Tidöavtalet betonar också behovet av en minskad administrativ börda, och även där har regeringens arbete med att få på plats en regelförenkling initierats. Det arbetet har helt uteblivit under flera mandatperioder. Därutöver ska tillståndsprocesserna förenklas och kortas och svensk försörjning av cement, stål med mera garanteras. En ny guldålder för gruv- och mineralnäringen är ambitionen. Frihandeln värnas och flera handelsfrämjande resor har redan genomförts.

När vi under nästa riksmöte återigen debatterar detta betänkande känner jag mig trygg med att regeringsunderlaget redan gjort avtryck hos delar av näringslivet och att ett flertal initiativ är i gång och andra redan är färdiga. Mer om det då.

Jag skulle vilja avrunda med att belysa Sverigedemokraternas roll i detta sammanhang. Vi har enats om Tidöavtalet och budgeten som kommer att förhandlas på nytt nästa år. Därutöver finns en mängd frågor som är relevanta för näringslivet men som inte ryms i Tidöavtalet eller ännu inte ryms i budgeten. Där kommer det naturligtvis att vara Sverigedemokraternas ambition att säkerställa att vi från riksdagen ligger på regeringen att verkställa det vi enats om men också söker stöd för andra lösningar för att underlätta för det svenska näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag ser framför mig en bra mandatperiod för Sveriges näringsliv där riksdagen har en central funktion, och jag ser fram emot debatten.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att det tillfälliga tillstånd att bryta kalk som Cementa fått är lagligt. Det är ett ytterst positivt beslut. Dessvärre skulle denna tillfälliga glädje kunna dö ut redan nästa vecka, detta eftersom Cementa har gjort en ny ansökan för sin framtida verksamhet och den domen kommer den 13 december.

Bortsett från tillväxtfientliga myndighetsaktivister och miljöextremister torde det inte finnas någon som anser det lämpligt att stänga svensk cementproduktion. Det hade hotat hundratusentals jobb, och central infrastruktur, industri med mera hade behövt stanna upp helt. Om vi över huvud taget önskat bygga något hade vi i ett sådant läge varit i behov av att importera cement till Sverige.

Hur avser minister Busch att agera i denna för näringslivet så viktiga fråga, oavsett domslut i frågan?