Rasmus Ling

Herr talman! Till att börja med vill jag bemöta tramset om kaos som ledamoten tar upp. Det är höjden av trams. Det är lögn. Vi har aldrig någonsin uttryckt oss så när det gäller migration. Då är det sagt. Jag hoppas att den typen av uppenbara lögner inte upprepas.

Herr talman! Ludvig Aspling försöker säga att man hade velat ha det ytterligare en tid. Jag har aldrig, förrän nu, hört Sverigedemokraterna säga att det var något som man inte ville ha. Man motsatte sig med kraft att de skulle avskaffas. Man sa att det var katastrof, att allt skulle öppna sig. Men nu medger man att det inte var så och att det faktiskt var rätt att avskaffa dessa.

Herr talman! Man vill ha det här som något slags säkerhet. Man säger att det kan behövas i framtiden.

Oavsett vad man tyckte 2015-2016 kan vi konstatera att det gick fort att ta fram den lagen. Nu ger man regeringen ett carte blanche om några statsråd eller Sverigedemokraterna får feeling och plötsligt tycker att det behövs id-kontroller från en vecka till en annan. Det är inte något vi borde göra. Jag ser stora risker med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitets-handlingar till Sverige

Man gjorde den bedömningen då. Men det finns ingenting som säger att man inte skulle kunna ändra sig snabbt.

Herr talman! Antalet asylsökande minskade under den perioden. Det gjorde det före januari 2016. Det minskade när EU:s avtal med Turkiet var på plats. Det var det som spelade roll för hur flyktingströmmarna rörde sig. Det hade inte med id-kontrollerna att göra.

Id-kontroller ställer till med otrolig oreda i Malmö-Lund-Köpenhamn-området.

Herr talman! Vi har ju haft id-kontroller under en period tidigare i Sverige. Från den 4 januari 2016 fram till maj 2017 levde vi med dessa id-kontroller i Öresundsregionen när vi skulle åka från Danmark till den svenska sidan. Ludvig Aspling meddelade från talarstolen att han inte själv hade upplevt id-kontrollerna eftersom han åker med Stockholms lokaltrafik men att han hade hört sig för i efterhand om hur det var. Jag kan själv vittna om att det var ett fullständigt kaos och att det skadade Öresundsregionen något oerhört. Att det sedan ett par år efteråt kom en pandemi som hela världen fick leva med har gjort att skadan på Öresundsintegrationen och arbetsmarknadsregionen har varit katastrofal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitets-handlingar till Sverige

Herr talman! Vid det tillfälle då id-kontrollerna avskaffades i maj 2017 protesterade Sverigedemokraterna högljutt. Man ville inte att de skulle tas bort utan ansåg att de skulle fortsätta. Nu säger Ludvig Aspling att detta bara ska införas när det är absolut nödvändigt. Då skulle jag vilja fråga, herr talman, vad som skiljer situationen nu från maj 2017 när Sverigedemokraterna tyckte att det var ett så katastrofalt beslut att avskaffa id-kontrollerna.

Herr talman! Jag ska inte bli långrandig i denna sena kväll, men jag tänkte i alla fall säga några saker.

Vi har ingen reservation i det här ärendet. Vi har några yrkanden, men de behandlas med så kallad förenklad behandling. Vi kommer ju snart att få en debatt om den skrivelse som regeringen har lämnat till riksdagen, den nationella strategin mot terrorism, och där kommer jag att utveckla våra ståndpunkter lite till.

Herr talman! Jag vill passa på att ta upp situationen inom kriminalvården och den oro jag känner för den pressade och svåra situationen där, som riskerar att leda till en massa negativa saker. Ett av hoten är faktiskt radikalisering och i förlängningen terrorism den dag individer kommer ut från fängelserna, om de har blivit radikaliserade under tiden där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Jag ser med oro på att regeringen inte tar detta på allvar. Man ser inte kopplingen mellan exempelvis dubbelbeläggningar och risken för att personer som tidigare inte har varit i sådana miljöer kan få spendera mycket tid obevakade med hatpredikanter eller andra som är djupt radikaliserade.

Jag debatterade detta häromveckan med justitieministern. Jag tycker inte att jag får de svar som både jag och svenska folket borde få. I stället talar man om att det är enbart positivt med dubbelbeläggningar och att man ska planera för det när man bygger nytt. Man blundar för riskerna, herr talman. Jag och Miljöpartiet kommer att påminna om detta.

Jag säger inte att det inte i vissa fall kan finnas positiva sidor för dem som sitter i fängelse med att dela cell, men när situationen är så pressad och det inte finns några handlingsalternativ eller någon flexibilitet är det inte positivt utan tvärtom mycket riskfyllt och oroande.

Jag ska också säga något om Center mot våldsbejakande extremism, som är en mycket viktig verksamhet. Vi har tidigare föreslagit att de skulle kunna bli en egen myndighet, men vi vill åtminstone att de ska vara starka och få resurser att jobba strukturerat mot våldsbejakande extremism.

I sammanhanget är förstås Säkerhetspolisen, Säpo, den allra centralaste myndigheten. De har över tid fått stora medelstillskott, och vi ser att de kommer att behöva detta också framöver. Det handlar om tillskott i pengar och i verktyg för att arbeta mot terrorism och för Sveriges säkerhet i en tid som är väldigt oroande.

Herr talman! Vi kommer som sagt att få återkomma till de här diskussionerna när vi debatterar skrivelsen, och då kommer vi att ha ett antal ytterligare förslag. Men här och nu nöjer jag mig med att yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 februari.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är helt klart så att brottsuppklaringen är viktig för både förtroendet för samhället och möjligheten att förebygga brott längre fram - inte bara för att de som har begått brottet blir dömda till fängelse utan också för att en ökad risk för att åka fast för den typen av brott kommer att vara brottsförebyggande. Det är vi helt på det klara med. Därför har vi också haft en bred samsyn om att man ska ge polisen fler preventiva tvångsmedel men även om mycket annat.

För att återgå till kriminalvården: Det stämmer, herr talman, att de straffskärpningar som högerregeringen och regeringsunderlaget aviserat inte har fått fullt genomslag ännu, även om det är några som har trätt i kraft. Desto viktigare, när vi har en redan ansträngd situation, är det då att se vad de aviserade sakerna kommer att leda till; en utbyggnad av kriminalvården behövs under alla förutsättningar, men hur kan den ske på ett sätt som gör att vi inte hamnar i en situation där vi får de här otroligt riskfyllda och negativa konsekvenserna, som vi faktiskt riskerar att få?

Vid sidan av detta har regeringen också sagt att kriminalvården ska ta över ansvaret för dem som i dag är dömda enligt lagen om sluten ungdomsvård. Jag säger inte att det är fel i sak, men med tanke på den situation vi är i gör man det för snabbt och forcerat, herr talman. Till 2026 ska det vara klart. Det är mindre än tre år. Det finns risk för att man inte gör det på ett bra sätt från början. Till exempel måste man hitta fysiska lokaler och personal.

Herr talman! Jag är glad för att vi haft den här debatten, men jag är helt säker på att vi kommer att ha anledning att återkomma till ämnet. Regeringen måste steppa upp och ta situationen i kriminalvården på större allvar än vad man gjort hittills.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Inte heller jag vill i evighet älta ansvarsdelarna från det förgångna. Men jag konstaterar åter att det sedan 2006 är fem budgetar som har lagts fram av S och MP och ibland andra partier och som har gått igenom riksdagen. Resten av de budgetar som vunnit gehör har lagts fram av Moderaterna och olika andra partier.

Vad gäller kriminalvården och dubbelbeläggning i cellerna är det inte så att det i varje enskilt läge är negativt att dela cell. Jag har inte heller påstått det. Men det finns stora risker om detta är det nya normala, som justitieministern har sagt, om det är det som kommer att gälla, om det kommer att finnas allt mindre möjlighet för kriminalvården att välja och om flexibiliteten minskar för att trycket blir så stort.

Jag tog i min interpellation även upp risken för våldsbejakande extremism och undrade hur justitieministern ser på den. Jag tycker inte att man adresserar heller detta tillräckligt väl. Det finns förvisso skrivningar om det i den nationella strategin, men skrivningarna är svagare än vad de var i den skrivelse från regeringen som delgavs riksdagen 2015. Behovet av att se över detta är dock större i dag än vad det var då, även om det naturligtvis var stort då också.

Hur ska man till exempel se på en situation i kriminalvården där hatpredikanter som i möjligaste utsträckning borde hållas isolerade från andra måste dela cell och därmed ges möjlighet att påverka andra under många timmar varje dag? Det är inte en tillfredsställande situation, och det borde inte heller justitieministern tycka.

Herr talman! Prognosen från Kriminalvården i den kapacitetsutredning som gjorts visar att vi redan år 2033, alltså om nio år, kan ha en situation där Sverige ligger näst högst i Europa vad gäller utdömda fängelseår per capita och där det handlar om 35 000 personer jämfört med ungefär 9 000 personer i dag. Det här är en ordentlig varningsklocka. Jag och Gunnar Strömmer är överens om att de som begår de allra allvarligaste brotten ska vara inlåsta under längre tid och att det har varit viktigt att höja straffen för många av de grova brotten, men det här är någonting som sker betydligt bredare än så och som riskerar att få konsekvenser som drabbar samhället och individer på ett negativt sätt.

Ett exempel, herr talman, är de straffskärpningar för narkotikabrott som gjordes i somras. Betydligt fler kommer att bli dömda till fängelse, och man kommer inte att få villkorlig frigivning på det sätt som vi har haft fram till nu. Det innebär att tidigare ostraffade som blir dömda till fängelsestraff kommer att knyta kontakter med ärrade gängkriminella under en längre tid i fängelset. Det leder till större skada för både samhället och de individer som med en mildare behandling från samhällets sida inte hade behövt gå den vägen.

Herr talman! Jag tycker att det finns skäl för regeringen att se på situationen i kriminalvården på ett mindre prestigefullt sätt och se hur man kan förbättra förutsättningarna på längre sikt. Människor som begår brott som inte är av den allra allvarligaste karaktären ska inte knyta an till ärrade kriminella, vilket dock riskerar att ske alltmer framöver.

Herr talman! Tack, statsrådet Strömmer, för svaret, även om det som jag ser det också innehöll ett antal frågetecken! Det är bra att vi har den här stunden på oss att försöka räta ut dem.

Vad gäller det återfallsförebyggande arbetet hänvisar justitieministern i svaret till vad Moderaterna gjorde under sin tid i opposition. Man gjorde ett tillkännagivande om att arbetet med att förebygga återfall i brott skulle förstärkas inom kriminalvården. Det kan man ju ställa upp på. Det gör vi också.

Jag vet inte om Gunnar Strömmer längtar tillbaka till tiden i opposition, men nu sitter man faktiskt med regeringsmakten och har möjlighet att göra det här. Ändå säger man i svaret att man har sett till att Kriminalvården har fått de förutsättningar myndigheten behöver. Jag delar inte den bilden, herr talman. Jag tycker tvärtom att Kriminalvården med all tydlighet signalerar att de är i en otroligt pressad situation, och jag menar att regeringen inte tar det på det allvar det förtjänar.

Situationen är den att personalomsättningen är så hög att risken för personal och intagna för våld och hot om våld är oerhört hög. Man inför restriktioner som innebär att interner inte får vistas utomhus lika mycket som de har fått göra tidigare eller får ta emot färre besök. Man har också dubbelbeläggningar i cellerna nattetid och kvällstid. Sammantaget försämrar detta möjligheterna till återfallsförebyggande arbete i kriminalvården. Det måste man se, ta till sig och förbättra förutsättningarna för.

Herr talman! Justitieministern säger att utbyggnaden började för sent. Man kan också vända på det och säga att avvecklingen av antalet platser började för tidigt. Det var ju en period när det faktiskt skedde, inte med Gunnar Strömmers företrädare men med företrädarens företrädare, nämligen Beatrice Ask. Men man kan naturligtvis peka på att situationen då var annorlunda än nu. Jag vet inte om det var ett sätt att säga att Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering skulle ha gjort väsentligt mer under den här tiden. Vi ska komma ihåg att bygget av ett nytt fängelse förvisso går snabbare än bygget av ett nytt kärnkraftverk, men det är ändå en tidshorisont på tio år eller liknande. Två mandatperioder räcker trots allt inte till i de flesta fall.

Vi vet också att under de åtta år som Sverige hade en S-MP-regering respektive S-regering var det under tre av de åren - 2015, 2019 och 2022 - Moderaternas budget som gick igenom. Det säger jag nu ifall justitieministerns formulering var ett sätt att skylla på den tidigare regeringen och inte säga vad man själv ska göra.

Herr talman! Syftet med kriminalvård från början är trots allt att personer som begått brott av allvarlig grad ska hållas inlåsta och avskilda från samhället under strafftiden, men också komma ut med bättre förutsättningar att inte begå nya brott. Regeringen måste steppa upp arbetet med att ge kriminalvården bättre förutsättningar, för nu är risken markant för att människor låses in och sedan kommer ut med sämre förutsättningar.

Herr talman! Miljöpartiet har valt att stå bakom huvuddragen i propositionen om vistelseförbud även om vi också har en följdmotion och en del synpunkter och ändringsförslag. Det är inte alldeles självklara överväganden i den här produkten, men låt mig motivera vårt ställningstagande kring detta.

Jag kan börja med den huvudsakliga invändningen som vi och många andra har när det gäller preventiva vistelseförbud. Den är att de kan utfärdas mot personer som inte är dömda för något brott. Det är principiellt tvivelaktigt. Jag tycker inte att man ska förneka det, och därför borde lagstiftningen följas upp löpande och även utvärderas efter en tid. Det borde vara tydligare, och det har vi också föreslagit i vår följdmotion.

Herr talman! Som sagt ser vi i Miljöpartiet ändå att det finns saker som överväger denna princip och denna invändning. Anledningen till det är förstås att vi har ett oerhört stort problem som vi behöver hantera med full kraft, även med okonventionella åtgärder. Det behövs verktyg för att se till att unga pojkar inte rekryteras in i gängmiljöerna i den omfattning som nu sker.

Herr talman! Vi noterar också att regelverket har förbättrats i propositionen jämfört med det som föreslogs i utredningen. Vistelseförbud kan utfärdas för maximalt sex månader enligt propositionen; i utredningens förslag var det ett år. Vi tycker dock fortfarande, herr talman, att den maximala geografiska ytan för zonen för vistelseförbud borde begränsas. Vi tycker också att barnrättsperspektivet borde förstärkas ytterligare.

Den kanske allra viktigaste synpunkt som vi har är att diskrimineringslagens tillämpningsområde borde utvidgas. Det här är något som även flera remissinstanser pekar på, inte minst DO, Diskrimineringsombudsmannen. Det presenterades också ett sådant förslag i utredningsbetänkandet Ett utökat skydd mot diskriminering, SOU 2021:94.

Herr talman! Låt mig också säga något om beredningen, som Centerpartiets ledamot tidigare resonerade väldigt klokt om. Jag tycker verkligen att vi ska ta till oss det som sades om hur illa det kan gå när lagstiftare inte bereder ärenden på ett tillräckligt bra sätt. Det kanske allra tydligaste exemplet är när riksdagen tidigare försökte skärpa straffet för mord. Det var rent kontraproduktivt, för resultatet blev det rakt motsatta. I stället för att fler dömdes till livstid, som den lagstiftande församlingen ville, blev det färre. Det berodde på att det slarvades med beredningen.

Preventiva vistelseförbud

Nu har vi ett ärende gällande vistelseförbud. Vi hanterade det i utskottet förra veckan. I går tisdag justerades det av utskottet. Vi debatterar det nu på förmiddagen, och om några timmar ska vi fatta beslut vid voteringen klockan 16. Nästa torsdag, om knappt åtta dygn, träder lagen i kraft.

Åklagarmyndigheten har i sitt remissvar påpekat att de inte hinner driftsätta beslutsstöd, att de kommer att få arbeta med det här manuellt och att arbetsbelastningen därför kommer att öka. De har anfört att de vill ha ett senare ikraftträdande. Men det struntar regeringen i.

Herr talman! Jag brukar påpeka att vi som politiker ska vara lyhörda inför de rättsvårdande myndigheternas önskemål. Vi ska inte köpa dem rakt av, men vi ska lyssna på vad det är man behöver för verktyg och mandat för att kunna komma till rätta med kriminaliteten. Det måste rimligtvis även gälla i sådana här fall, där myndigheter vädjar om ett lite senare ikraftträdandedatum. Men regeringen, full av prestige, struntar i vad Åklagarmyndigheten tycker.

Herr talman! Gunnar Strömmer hastar och slarvar. Det är någonting som går igen i fler ärenden, såsom dem om anonyma vittnen och visitationszoner. Jag menar att det här är allvarligt. Regeringen måste skärpa sig, för detta är inte en bra väg. Risken är att lagstiftningen inte kan tilllämpas på det sätt som regeringen och riksdagen tänkt sig.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 5.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)

Fru talman! All politik handlar om intresseavvägningar. Här menar jag och mitt parti, Miljöpartiet, att regeringen balanserar fel. Man tar inte tillräcklig hänsyn till människor som skadas, till djur som far illa och skadas och till miljökonsekvenserna.

Att förändra EU-lagstiftningen och möjliggöra att detta blir förbjudet för privatpersoner innebär inte att man måste ge upp det kulturarv som Carl-Oskar Bohlin pratar om. Kommuner kan i så fall med utbildad personal - eller med företag som är utbildade i hur detta ska gå till - tillhandahålla detta på annat sätt. Då kan man ha pyroteknisk verksamhet som i andra fall. Det är fullt möjligt. Men om man inte vill göra detta kommer det naturligtvis inte att vara möjligt.

Fru talman! Jag beklagar att regeringen inte tar dessa intressen på större allvar. Jag tycker också att man borde kunna göra större inskränkningar åtminstone när det gäller personer som har blivit dömda för exempelvis vapenbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också, fru talman, att även i de fall där kommuner har gjort ganska stora inskränkningar i sin lokala ordningsstadga är polisens möjligheter att rycka ut under dessa dagar i stort sett obefintliga. Det händer för mycket, och man är för pressad. Möjligheten att prioritera när sådant här sker är tyvärr alldeles för liten. Överträdelser av detta kommer tyvärr att vara möjliga i alldeles för många fall utan att det blir någon konsekvens. Och jag tror att Carl-Oskar Bohlin är väl medveten om att så är fallet.

Fru talman! Regeringen har framfört att vi är bundna av ett direktiv och därför inte kan göra något. Man klargör också att man nu när direktivet är uppe för revidering heller inte vill möjliggöra för Sverige eller andra medlemsländer som så önskar att införa förbud, utan det ska fortsätta att vara omöjligt för Sverige. Där kan jag ifrågasätta den lokala demokratin eller den nationella demokratin, om regeringen inte vill att man ska kunna gå den vägen.

Fru talman! Det är naturligtvis rätt och riktigt som Carl-Oskar Bohlin säger att Sverige ser olika ut, men det finns inte någon kommun i Sverige där det inte finns djur som far illa när fyrverkerier bränns av. Så är det runt om i landet. Detta borde vi kunna vara överens om.

En annan sak som jag frågade om i interpellationen, fru talman, och som jag tycker att regeringen borde kunna ställa sig bakom är en begränsning för personer som är dömda exempelvis enligt vapenlagen eller knivlagen. Jag kan faktiskt inte förstå varför regeringen inte anser att det borde göras en inskränkning för personer som nyligen har dömts för den typen av brott. Är det rimligt att en person som har dömts för vapenbrott ska kunna köpa fyrverkerier lagligt och gå runt med dem på stan? Jag tycker inte det, fru talman, och där tycker jag att regeringen borde kunna instämma.

Jag vill också peka på att detta inte borde vara en block- eller partiskiljande fråga. Carl-Oskar Bohlins tidigare kollega i riksdagen, ledamoten Boriana Åberg, har drivit denna fråga. Även Kristdemokraterna, som också är ett regeringsparti, har framfört att man vill se restriktioner. Det finns ett stort tryck från medborgare i denna fråga, och den borde inte vara partiskiljande.

Det finns för den delen också socialdemokrater som har drivit detta, men det kanske regeringen inte tar hänsyn till, liksom centerpartister. Många som har röstat på de partier som utgör regeringen eller regeringsunderlaget tycker att detta är en viktig fråga. Det kanske Carl-Oskar Bohlin borde ta hänsyn till.

Eftersom jag har lite tid över ska jag ställa en mer koncis fråga, förutom den fråga som jag hade om dem som har blivit dömda för brott. Det handlar om de frågor som den kristdemokratiska ledamoten Torsten Elofsson tog upp i en artikel i Sydsvenskan dagen före nyårsafton om att Kristdemokraterna vill införa tillståndskrav för köp av pyrotekniska varor, att det i ansökan och tillstånd anges villkor för användande och att det ska vidtas sanktioner om försäljning sker till personer som saknar tillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Är inte detta någonting som regeringen borde kunna ta till sig och lägga fram förslag om?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Carl-Oskar Bohlin för svaret på interpellationen. Jag är glad att vi kan ha denna debatt i kväll. Detta är en fråga som engagerar många brett runt om i vårt land.

Jag tycker dock, fru talman, att svaret från Carl-Oskar Bohlin och regeringen är en aning passivt. Man redogör för regelverket, men man säger väldigt lite om vad man vill.

Jag ska ta upp några skäl och perspektiv som finns i denna fråga. Vad gäller engagemanget ska jag också säga att det finns en stor organisation i Sverige - Riksföreningen Stoppa Fyrverkerier för Privatpersoner i Sverige - som har över 23 000 medlemmar. Det finns alltså ett oerhört stort engagemang i denna fråga.

Det pekas på tre huvudskäl till att det behövs begränsningar gällande detta, och det är människor, djur och miljö. Jag tänker börja med det som jag tycker är det kanske allra starkaste skälet, nämligen alla djurägare runt om i Sverige och framför allt alla djur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns ett närmast oändligt antal vittnesmål om hur djur far illa på olika sätt under de tidpunkter då det bränns av allra flest fyrverkerier, framför allt kring nyårsafton. Det är hundägare som sitter instängda och som får ta hand om sina hundar och försöka lugna dem fast de skakar, och det är hästägare och många andra. Detta är något som jag tycker att Carl-Oskar Bohlin och regeringen borde ta till sig.

Man konstaterar att det finns ett EU-direktiv att förhålla sig till, men det handlar inte om det. Man konstaterar också att EU-kommissionen har inlett arbetet med att revidera direktivet och att regeringen välkomnar initiativet. Men vad vill man? Vi är inte bara passiva medlemmar i EU, utan vi ska göra saker. Jag hade önskat att regeringen kunde berätta vad man vill göra och att man vill begränsa skadorna och kanske också möjliggöra för medlemsländer att införa förbud mot försäljning.

Det finns ett annat perspektiv förutom alla djur, både de som handhas av människor och alla de andra, nämligen säkerheten för människor. I interpellationen tog jag upp ett antal exempel på vad som hände den senaste nyårsaftonen. I Alvesta blev blåljuspersonal utsatt. I Kristianstad blev räddningstjänsten beskjuten. I Motala fick polisen ingripa när ungdomar började avfyra raketer mot varandra. Tyvärr är det inte första gången det händer, utan jag har själv vid ett tillfälle bevittnat hur det skedde mot ett bostadshus. Det är tyvärr alldeles för många runt om i landet som har upplevt detta.

Fru talman! Jag vill därför ställa en fråga till Carl-Oskar Bohlin: Kommer man att ta några initiativ för att begränsa skadorna? Jag tycker inte att jag fick svar i interpellationen, så jag hoppas att ministern kan utveckla sitt svar. Vill regeringen förändra EU-direktivet i denna riktning och möjliggöra förbud eller på annat sätt begränsa skadorna från fyrverkerier?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de allvarligare brotten

Fru talman! I dag ska riksdagen besluta om att skärpa straffen för vapenbrott igen. Formellt sett är det i morgon som det kommer att tryckas på knappar, och ikraftträdandet sker om några veckor, den 1 januari 2024.

Det blir lägst fyra års fängelse för grovt vapenbrott, maxstraffet höjs till sju år och även straffen för brott av normalgraden och synnerligen grova brott kommer att höjas, i bred samsyn. Det som skiljer sig jämfört med många av de andra partierna är att Vänsterpartiet inte har någon reservation utan kommer att rösta för och att Centerpartiet vill ha ytterligare en liten höjning för grovt vapenbrott. I övrigt råder enighet mellan partierna, så det är ingen större dramatik på det sättet.

Lite anekdotiskt kan jag i sammanhanget passa på att säga att skärpningen av vapenbrotten påbörjades för tio år sedan, då det också var en högerregering och justitieministern hette Beatrice Ask. Då var minimistraffet för grovt vapenbrott sex månader, vilket höjdes till ett år 2013-2014. Nu är vi uppe i fyra år, och det har varit ganska stor samsyn kring detta hela vägen.

Fru talman! Det finns en annan aspekt av helheten på området som kanske inte avser just själva vapenbrottsstraffet men som jag ändå tycker är värd att uppmärksamma. Miljöpartiet och Socialdemokraterna tar upp det i reservation 2, som jag för övrigt yrkar bifall till. Det handlar om situationen inom Kriminalvården, som vi kommer att ha all anledning att rikta stort fokus mot.

Kriminalvården är en myndighet i kris, fru talman. Det som gör att den är i kris är att det inte har skett en tillräcklig utbyggnad och att det har gjorts breda straffskärpningar. Nu kommer detta också för vanligt förekommande brott. I somras skärptes straffen för narkotikabrott och även många andra brott som begås av många personer, och då kommer vi att få se att en redan pressad och svår situation blir ännu svårare. Där har man svårt att klara av sitt uppdrag.

Dömda personer får vänta med att avtjäna sina fängelsestraff för att det helt enkelt inte finns platser. Det är samma sak på häktena. Dubbelbeläggningar är det nya normala på anstalterna, och det är ingen bra situation. Det kommer att öka risken för radikalisering och våldsbejakande extremism. Det kommer att öka risken för att personer som tidigare inte var involverade i brottslighet kommer att bli det under sitt fängelsestraff. Detta är inte en bra situation, fru talman.

Vår reservation går ut på att regeringen ska ta fram en plan för Kriminalvården för att kunna hantera detta bättre. Vi har inte majoritet för det här i kammaren, men det är inte en fråga som vi kommer att släppa. Vi kommer att trycka på för detta gentemot regeringen och justitieministern, för vi är väldigt oroade. De som begår brott ska självklart få ett straff för det, men vi ska inte ha en situation där vi ökar skadorna för samhället genom de straff som ges.

Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de allvarligare brotten

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 2.

Fru talman! Det var bra att Pontus Andersson Garpvall korrigerade sitt kategoriska uttalande. Låt mig dock addera att det är betydligt vidare. Det finns fall där det har varit rent tvång, men i många andra fall beror det också på en miljö där den ungas reella valmöjligheter är tämligen begränsade. Detta är något vi behöver jobba med för att förändra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de allvarligare brotten

Något som vi måste komma ihåg är att de som begår brott i nästan samtliga fall tidigare har varit brottsoffer. De som rånar på torgen har vid ett tidigare tillfälle rånats, och de som slår har blivit slagna. Detta vet vi. Det betyder givetvis inte att alla brottsoffer blir gärningsmän, men av dem som är gärningsmän har nästan alla varit brottsoffer. Detta är något som samhället och vi politiker behöver fokusera mer på.

Fru talman! Vad gäller lagstiftningen om att involvera barn i brottslighet var det ett vallöfte Miljöpartiet hade inför valet 2018. Det har nu blivit verklighet, vilket är bra. Lagstiftningen gäller både rekryteringen i sig och när barn används i kriminalitet på det sätt som har blivit alldeles för vanligt. Vi kommer givetvis att fortsätta att titta på om den lever upp till de syften vi hade, och vi utesluter inte att man kan behöva skärpa påföljderna framöver. Men syftet med lagstiftningen, att flytta fokus till att de vuxna bär ett större ansvar än barnen, var väldigt viktigt, och det var därför vi tog fram lagen.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet kommer att vara konstruktiva i utredningen. Det kan justitieministern vara trygg med. Det är vi i alla sammanhang som vi verkar inom, inte minst när det gäller parlamentariska utredningar och när de rör så viktiga saker som grundlagsfrågor. Där kan ministern känna sig helt lugn.

Att vara konstruktiv betyder naturligtvis inte att man kommer att enas i alla frågor. Det här är inte lätta frågor. Jag kan inte alla turerna om den utredning från 2006 som justitieministern hänvisar till och varför Reinfeldt 1-regeringen uppenbarligen inte tog det vidare. Jag har inte gått in på det eller på varför 2013 års medborgarskapsutredning inte togs vidare. Vi får se var den nu tillsatta utredningen landar. Det finns fler frågor också.

Miljöpartiets ingångsvärde är att vi vill se ett stärkt medborgarskap. Det betyder att man förvisso inte ska ge ut det lättvindigt, men ett medborgarskap är inte heller någonting som man ger och rycker ifrån hur som helst. Det måste vara något som är beständigt i de allra flesta fall.

Vi vänder oss emot och går framför allt emot diskussionen om att man ska vara helt utan medborgarskap. Det vore rent förödande. Vilka fördelar Sverige eller någon annan stat skulle ha av att en massa människor lever och verkar här utan att vara medborgare har jag väldigt svårt att se över huvud taget.

Fru talman! Jag har lyssnat på radioinslaget flera gånger, och nog var det så att statsrådet pratade om folkrättsliga hinder och tog upp de legala förutsättningarna i den ena delen av intervjun. Jag tror inte att man kan lyssna på inslaget och få med sig någonting annat än att Gunnar Strömmer faktiskt öppnade för att kunna göra svenska medborgare statslösa. Det var inte bara det som blev rubriken utan också det statsrådet de facto sa.

Det stämmer att vi sedan hade en interpellationsdebatt i ett annat ärende. Ur mitt perspektiv kan man inte inskärpa något eller höja tonläget mer än att säga att svenska medborgare ska kunna bli av med sina medborgarskap och vara statslösa. Vilket tonläge man har eller på vilket sätt man säger detta spelar ingen roll. När man för fram den typen av förslag har man i min värld höjt tonläget så mycket som det bara är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill också ställa en annan fråga. I svaret tar justitieministern upp ett antal nackdelar för den enskilde med att vara statslös. Det är lätt att se dem framför sig. Man får inte rösta i val, man får inte ha vissa jobb och så vidare. Medborgarskapet är av stor vikt, precis som framfördes. Men jag skulle vilja fråga, fru talman, vilka fördelar det finns för staten med att ha människor här som inte har något annat medborgarskap, som inte kan utvisas och som inte kan föras någon annanstans. De är i Sverige, men de blir av med sitt medborgarskap. Vad har staten att vinna på det? Vad är fördelen för Sverige som nation med att ha människor här som inte är medborgare men som inte kan ta vägen någonstans?

Fru talman! Jag är väl medveten om att regeringen arbetar på att skärpa kraven för att bli svensk medborgare. Man gör det hela vägen från att få uppehållstillstånd. Man ska utmönstra permanenta uppehållstillstånd så att människor ska gå från tillfälliga tillstånd under väldigt lång tid till att få medborgarskap. Som situationen är just nu, fru talman, är det dessutom, även om man uppfyller alla krav, två års handläggningstid. Migrationsverket har helt enkelt väldigt lång handläggningstid. Även om Gunnar Strömmer inte är ansvarigt statsråd i denna fråga ligger den på hans departement, och han kanske vet om regeringen arbetar för att få ned den här tiden.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp detta med andra länder. Jag ser med oro, som jag sa i mitt tidigare anförande, på vad konsekvenserna blir för andra länder och för Sveriges möjlighet att påverka i denna typ av frågor när man dels gör ett sådant här uttalande, dels har den retorik man har på ett mer generellt plan och tar så lättvindigt, som jag uppfattar det, på att göra människor statslösa eller ta bort medborgarskapet för personer som har dubbla medborgarskap.

Fru talman! Till att börja med: Det är glädjande med ett tydligt och rakt svar på en av frågorna. Regeringen planerar alltså inte att lägga fram några förslag som innebär att människor ska kunna göras statslösa.

Vi var många, inte bara jag, som var både oroade, frågande och annat när Gunnar Strömmer var ute i Sveriges Radio i frågan och sa att han ser "själv inga hinder mot det. Men det ligger i en utredning, och vi får se vad den kommer fram till." Frågan var om Sverige ska kunna göra människor statslösa. Jag är glad över ett tydligt svar nu att man inte planerar att göra det. Det är väl så nära en garanti man kan komma.

Frågan ingår inte heller i utredningen 2023 års fri- och rättighetskommitté, vilket justitieministern i Sveriges Radio den 21 november sa att den gjorde.

Jag är alltså väldigt glad, och jag vill understryka att detta är ett viktigt besked som jag uppskattar.

Men frågan kvarstår, fru talman: Varför sa justitieministern detta i radio? Ett uttalande från ett statsråd i Sveriges regering är inte ett uttalande från vem som helst. Vad ett statsråd uttalar spelar väldigt stor roll. Det är till att börja med normerande. Vad ett statsråd säger påverkar människor i allra högsta grad. Människor tror att det som statsråd säger eller öppnar för kan komma att hända. Det finns därför också regleringar i regeringsformen som säger att det ett statsråd anför ska vara korrekt, vilket skiljer dem från alla andra i regeringsformen. Det här gäller alltså bara statsråden. Min första fråga är därför varför justitieministern sa det som han sa i radion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! En annan fråga rör det som kanske egentligen ligger mer på utrikesministerns bord men som ändå var uppe i sammanhanget. Jag menar att ett sådant här uttalande har påverkan även internationellt när det gäller UNHCR:s målsättning att utrota statslösheten. Det kom inget rakt svar på frågan i denna del, utan justitieministern säger bara att regeringen anser att UNHCR gör ett bra arbete och att Sverige har genomfört flera utfästelser. Men, fru talman, jag menar att det här var ett uttalande i den andra riktningen.

Min fråga är: Funderar regeringen innan man gör uttalanden på vilka konsekvenser de kan få i omvärlden? Hur påverkar det Sveriges möjlighet att påtala problemet för andra stater som gör människor statslösa om vi själva signalerar att vi tycker att det är acceptabelt att gå den vägen och öppna den dörren?

Fru talman! Jag har alltså två frågor. Varför sa justitieministern det han sa i Sveriges Radio den 21 november? Och funderar man på vilka konsekvenser det får i omvärlden när man gör den här typen av uttalanden?

Fru talman! När det gäller delarna om presumtion mot fängelse och billighetsskälen kan det vara någonting där vi kommer att ha olika uppfattningar, föreställer jag mig. Det gäller inte minst mot bakgrund av den situation vi har inom Kriminalvården som oroar oss väldigt mycket och som jag hoppas också oroar statsrådet som är ansvarig för myndigheten och hur det ser ut.

Vi är oroliga för att fler som döms till korta fängelsestraff riskerar att sitta av dem på fängelser som är överbelagda och där man delar celler. De kommer ut efter en ganska kort tid, men de är inte rustade för att kanske fortsätta ett vanligt liv. De kanske gjorde någonting förvisso väldigt dumt men riskerar att inte bara bli av med sitt jobb, den familjesituation som de hade och sitt boende. De har också odlat kriminella kontakter.

Vi kan få ett sådant samhälle för de flesta vanliga narkotikabrotten, för rattfylleri eller för andra straff som tidigare inte har lett till fängelse. Om vi sätter väldigt många - det kan handla om flera tusen om året - i fängelse för den här typen av brott i samhället kan de odla nätverk och bli av med sin tidigare vanliga hederliga situation. Då tror jag att vi riskerar att göra samhället väsentligt sämre. Det är någonting man också ska beakta i diskussionen.

Vad gäller jämförelsen med andra nordiska länder ser det olika ut på många sätt. Norge har som justitieministern sa inte livstidsstraff. De har max 21 års fängelse men har förvarsmöjligheten. I Danmark har man livstidsstraff. De utdelar generellt sett, trots den diskussion som är, kortare straff än vad vi gör i Sverige i dag i normalfallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan finns det väldigt många andra parametrar. Jag har bara en talartid på två minuter mot statsrådets fyra minuter, så jag hinner inte gå in på det. Vi får ta det i kommande debatter.

Fru talman! Vad gäller behovet av att livstids fängelse finns som påföljd är vi överens. Det var också Miljöpartiet i regering med Socialdemokraterna som tog fram lagförslaget om att det skulle vara den normala påföljden för mord. I den frågan har vi inte någon skiljelinje, som jag uppfattar det.

Dessutom ser jag, och vad jag förstår också regeringen, behovet av att ha ett högre maximalt tidsbestämt straff. I dag är det 18 år. Jag menar att det vore bra om det skulle komma närmare vad som är den faktiska genomsnittstiden eller mediantiden för livstidsstraffet. Det ger möjligheten att redan vid tillfället då påföljden avkunnas av domstolen ha en större flexibilitet än i dag, då det maximalt är ett 18 års tidsbestämt straff och annars ett icke tidsbestämt straff vars längd man inte vet förrän det omvandlas långt senare.

Vad gäller resonemanget om ett paradigmskifte från gärningsmannafokus till brottsofferfokus upplever inte jag denna skillnad. Jag tycker att det under lång tid har varit ett fokus på brottsoffers upprättelse och inte minst på att så långt det är möjligt öka tryggheten i samhället. Sedan finns det olika vägar dit, och vi har olika prioriteringar för hur vi ska åstadkomma detta. Det är jättetydligt enligt både forskning och erfarenhet att många gärningsmän som begår allvarliga brott har varit brottsoffer vid en tidigare tidpunkt, inte minst under uppväxten - hemma, på skolan eller i närmiljön. Den som rånar på torget har i de allra flesta fall själv blivit rånad vid ett tidigare tillfälle. Hade det getts ett bättre stöd från samhällets sida till brottsoffret kanske det inte hade gått så illa att den personen hade gått vidare och själv blivit gärningsman. Sedan finns det naturligtvis ett behov av att samhället oavsett det straffar den som begår brott. Inte heller i den delen föreligger någon åsiktsskillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Justitieministern tar också upp frågan om förvaringsstraff. Det är en produkt som vi ännu inte har sett, så jag kommer inte att säga så mycket om detta. Jag vet att det här är någonting som finns i andra länder. Vi kommer naturligtvis att titta på det. Men utgångspunkten att man vid tillfället när man blir dömd i så stor utsträckning som möjligt vet vad som kommer att gälla är ändå en princip som jag tycker är viktig, även om det inte är den enda principen. Som sagt kommer vi att återkomma till detta när vi ser närmare hur förslaget utformas.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag noterar att statsrådet har många olika frågor på sitt bord och att det blir en lång eftermiddag för honom här i kammaren. Det är dock bra att vi kan diskutera även detta.

Det finns en del olika brott som kan rendera livstids fängelse - människorov, grovt sabotage, blåljussabotage och grovt spioneri är några av dem - men de flesta som är dömda till livstids fängelse är dömda för mord. Riksdagen skärpte straffet för mord för några år sedan. Vid den tidpunkten, 2020, var det ungefär en tredjedel av dem som dömdes för mord som fick påföljden livstids fängelse, och riksdagen tyckte att det borde vara en större andel. Det fanns en stor majoritet i riksdagen för detta; det var väl bara ett parti, Vänsterpartiet, som motsatte sig förslaget medan övriga var för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Andelen har därefter också blivit större. År 2013 var det bara ett par personer som dömdes till livstids fängelse, och jag vill minnas att det numera är över hälften - rätta mig om jag har fel. Riksdagen försökte vid den tidpunkten, runt 2013, skärpa straffet för mord så att fler av dem som dömdes också skulle få livstid, men slarv i beredningen gjorde att effekten blev den rakt motsatta när Högsta domstolen skapade ett annat prejudikat. Gunnar Strömmer är nog medveten om den historien, även om att det inte är så längre - i dag är det fler än någonsin som sitter i fängelse med påföljden livstids fängelse.

Fru talman! Eftersom livstidsstraffet inte är tidsbegränsat ligger det i sakens natur att man inte vet hur lång påföljden blir förrän det är omvandlat. Vi har en ordning där det är Örebro tingsrätt som gör tidsomvandlingar. Man kan i dag se hur långa straffen blir för brott som begåtts för länge sedan, men vi vet inte hur länge de som döms till livstid i dag kommer att sitta, utan det är prövningar som kommer att göras i framtiden. Det man kan se om man tittar tio år tillbaka i tiden är att genomsnittstiden varit omkring 25 år för dem som fått sina livstidsstraff tidsbegränsade. Medianen ligger också däromkring. Det är en ganska stor differens mot de 18 år som är det maximala tidsbestämda straffet - sju års differens. Det här talar för en möjlighet att ha längre tidsbestämda straff, menar jag, och justitieministern var även tydlig i sitt svar med att han och regeringen förordar det.

Fru talman! Jag får säga något så ovanligt i en debatt som att jag är nöjd med svaret. Vi får se hur det blir med de andra delarna i den utredning som det hänvisas till. Det är inte säkert att vi kommer att vara eniga om alla delar; det återstår att se. Men åtminstone i den här delen kan vi nog se framför oss att vi kommer att ha en samsyn.

Fru talman! Ett syfte med att tillsätta en förutsättningslös utredning skulle vara att man helt enkelt kan bli klokare och få en bättre bild av detta.

När det gäller vilka preparat som det skulle handla om tycker nog förespråkare för avkriminalisering olika om det och ser olika på det.

Jag vill också hinna med en annan fråga som inte handlar om avkriminalisering. Den handlar tvärtom om en form av legalisering. I Danmark, som är "hett" att titta på för politiker i Sverige, jobbar man med tunga narkomaner på ett annat sätt än vad vi gör i Sverige. Det finns verksamheter med brukarrum där polisen inte tar dem som använder narkotika. Polisen ser mellan fingrarna på detta. Det finns anställd sjukvårdspersonal där. Man har helt enkelt miljöer där tunga narkomaner på ett säkrare sätt får möjlighet att använda preparaten.

Fru talman! Det finns även ställen i Danmark där preparat tillhandahålls. Att detta tillåts från samhällets sida kan man ha synpunkter på. Samtidigt gör detta att exempelvis beroendesjuka heroinister får preparaten utan att behöva prostituera sig eller jaga pengar på andra sätt för att skaffa dem. Man slipper en kriminalitet, och man förbättrar livet för människor.

Fru talman! Jag tycker att detta är någonting som man borde fundera på. Jag tror inte att någon skulle välja att bli sprutnarkoman på grund av att denna typ av verksamheter tillhandahålls.