Rasmus Ling

Herr talman! Låt mig inleda med att säga att Martin Melins kollega i samarbetet, Louise Meijer, hade en högre intellektuell höjd i sitt anförande gällande beskrivningen av ärendet.

Jag tänkte prata med Martin Melin om det som rör diskriminering. Martin Melin ger i sitt anförande tydligt uttryck för att han inte ser detta som någonting viktigt, men jag vill ändå ställa ett antal frågor.

Det finns ett utredningsförslag som är remitterat och färdigt sedan flera år tillbaka, från 2021, som kan läggas fram till riksdagen om regeringen så vill. Det skulle innebära att polisen, tullen och andra myndigheter skulle omfattas av diskrimineringslagen fullt ut. Ansvarig för lagstiftningen i regeringen är statsrådet Paulina Brandberg, som var i justitieutskottet under beredningen. Regeringen har bråttom i vissa frågor, men i den här frågan har man uppenbarligen inte haft det. Frågan bereds inom Regeringskansliet, och regeringen har inte kunnat ge något besked om när en proposition ska kunna läggas fram till riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Herr talman! Jag frågade tidigare Sverigedemokraternas företrädare om de skulle motsätta sig detta. De kunde inte svara på frågan om de skulle släppa igenom det. Jag skulle gärna vilja höra Martin Melins besked i frågan. Kommer regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om en förändring i diskrimineringslagen?

Herr talman! Jag tycker inte att det duger att säga att man hänvisar problemet med finansieringen av domstolsväsendet till någon annan. Justitiedepartementet måste ansvara för sina myndigheter, och vi som justitieutskott måste bevaka att domstolarna har rimliga förutsättningar att bedriva sitt arbete.

Det är två stora och viktiga förvaltningsdomstolar - Göteborgs och Stockholms, alltså de två största - som säger att det här kommer att kosta mer och efterfrågar mer medel för den ökade verksamheten. Torsten Elofsson borde känna till att det i propositioner där man lägger fram förslag som innebär att kostnader ökar är vanligt att regeringens departement har pratat med varandra så att man finansierar de reformer som läggs fram.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man rycker på axlarna åt att det här kommer att göra en redan pressad situation med långa handläggningstider ännu värre, herr talman, och inte ser till att faktiskt finansiera domstolarna mer när det finns farhågor om att det kommer att bli väldigt många överklaganden kring dessa zonbeslut.

Herr talman! Man kan också konstatera att zonerna kommer att inrättas för två veckor i taget. Det står tydligt både i den utredning och departementspromemoria som ligger till grund för detta och i det Lagrådet skriver att det under alla omständigheter kommer att ta längre tid än två veckor, det vill säga lika lång tid som zonbeslutet gäller, att få ett överklagande prövat. Saken kommer alltså att vara överspelad i de fall där den som överklagar får rätt. Zonbeslutet kommer att ha gällt även i de fall då polisen fattade ett felaktigt beslut.

Detta hade man kunnat förändra genom att ha ett domstolsförfarande redan vid inrättandet av visitationszoner, men det valde regeringen väldigt aktivt att inte ha. Jag tycker att det är fel, herr talman.

Herr talman! Jag tänkte fråga Torsten Elofsson lite om den överklagandemöjlighet som finns i lagförslaget. Det finns nämligen en sådan, inte kring enskilda visitationer i sig men kring själva zonerna och deras inrättande.

Alla som någon gång har överklagat ett förvaltningsbeslut vet att man inte får svar på överklagandet samma eftermiddag utan att det kan ta ganska lång tid. Regeringen har i propositionen skrivit att det ska hanteras skyndsamt, men Lagrådets kritik i denna del är faktiskt så hård som den kan bli: "Enligt Lagrådets mening är den föreslagna ordningen med överklagande av zonbeslut behäftad med sådana brister att förslaget i denna del inte bör läggas till grund för lagstiftning i sin nuvarande utformning."

Förvaltningsdomstolarna i Göteborg och Stockholm säger att detta nog kommer att leda till kostnadsökningar då man väntar sig att många kommer att överklaga när sådana här zoner inrättas. Regeringen skriver dock att man inte kommer att tillföra några medel till förvaltningsdomstolarna för detta. Innebörden av det, herr talman, är att man kan förvänta sig att överklagandetiderna kommer att förlängas i andra fall som inte har en särskild skyndsamhet men även att det i de här fallen kommer att ta sin tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Jag skulle vilja fråga Torsten Elofsson hur man egentligen ser på den kritik som Lagrådet har lagt fram i denna del, herr talman. Varför har man inte lagt till medel till domstolarna för kostnadsökningarna gällande detta?

Herr talman! Jag tycker inte att det är semantik att å ena sidan kalla något för mönsterbrytande och å andra sidan säga att det inte har någon effekt över huvud taget. Jag tycker att det är helt olika saker.

Jag noterar att Louise Meijer ställer sig någonstans i mitten och säger att detta är en pusselbit bland andra. Men regeringen har trots allt haft en retorik där man har kallat det för mönsterbrytande och sagt att det kommer att få väldigt stor effekt.

Louise Meijer tog i sitt anförande upp att polisen i många fall saknar möjligheter att visitera. Jag delar inte den bilden. Men om det nu är så som Louise Meijer påstår i sitt anförande, vad gör då säkerhetszonerna för nytta? Om man vill kolla en bil och tycker att man med befintlig lagstiftning inte har rätt att göra det. tror inte Louise Meijer att den bilen då kommer att flyttas utanför zonen?

Om problemet verkligen är på det sätt som Louise Meijer säger måste man ju ändra lagstiftningen generellt. Polisen och regeringen säger att zonerna kommer att användas i exceptionella fall, när man vill kyla av en våldsvåg, hindra skjutningar, sprängningar etcetera. Om det här problemet finns måste man hantera det på ett annat sätt än med visitationszonerna.

Jag delar som sagt inte den bilden, herr talman. Det svenska regelverket skiljer sig markant från det danska. De svenska poliserna har betydligt större möjligheter än de danska poliserna att visitera, så jag delar inte den uppfattningen. Men om det är som Louise Meijer säger borde hon inte lägga fram ett sådant här förslag. Då borde hon se över visitationsreglerna generellt.

Herr talman! Moderaterna, justitieministern och regeringen har kallat förslaget om visitationszoner mönsterbrytande. De har gjort det under denna mandatperiod och under valrörelsen.

Liberalernas talesperson, som kommer att delta senare i debatten, har i en intervju sagt något annat, nämligen att detta inte kommer att ha någon effekt alls och att de kriminella inte ens kommer att märka av det.

Herr talman! Jag vill fråga Louise Meijer vilken sida hon ställer sig på. Är det här mönsterbrytande eller någonting som de kriminella inte kommer att märka av över huvud taget?

Herr talman! Den svenska polisen är naturligtvis inte rasistisk; det tror jag inte att någon har påstått. Undertecknad har åtminstone aldrig gjort det. Däremot kan poliser, som Katja Nyberg själv sa i sitt anförande, göra fel.

Vi har i justitieutskottet fått en dragning av Brottsförebyggande rådet, som gick igenom hur polisens visitationer ser ut och hur statistiken ser ut när det gäller olika etniciteter. Man kan tydligt se att personer som härstammar från vissa länder blir kollade av polisen i större utsträckning än personer födda i Sverige av föräldrar som också är födda i Sverige. Detta tror jag att Katja Nyberg var med på, och jag hoppas att hon kan ta till sig det.

När Katja Nyberg nu tar upp frågan om diskriminering vill jag säga att vi under beredningen i utskottet även har haft det ansvariga statsrådet för diskrimineringsfrågor Paulina Brandberg på plats. Hon sa att hennes absoluta ambition är att få till stånd en förändring av diskrimineringslagen under denna mandatperiod just för att minska riskerna för ökad diskriminering, som väldigt många remissinstanser pekar på.

Jag vill fråga Katja Nyberg om de förändringar som har varit uppe till diskussion är något som Sverigedemokraterna kommer att bejaka eller om man kommer att hindra Liberalernas statsråd Paulina Brandberg från att lägga fram detta för riksdagen.

Fru talman! Alla de saker som Parisa Liljestrand tar upp tycker jag är viktiga; det kan jag absolut skicka med. Det är saker för att stärka medial närvaro, förbättra konstnärers villkor och så vidare. Det är bra saker, och jag är glad över det. Jag är glad för den här diskussionen. Frågor om yttrandefrihet och själva lagstiftningen och villkoren för den är viktiga att diskutera. Jag är glad att vi kan ha en sådan diskussion, även om jag, som jag har sagt, fru talman, oroas över en del av svaren.

När jag lyssnar på ledamoten Nilsson får jag närmast känslan av att det som väcker anstöt och någon kan bli arg över ska inskränkas. Jag tolkade inte regeringen så, vilket jag är glad över, men det ledamoten sa gick åt det hållet, och det är i så fall oroande.

Fru talman! Jag ska hinna med en avslutande fråga som gäller den lagstiftning om utlandsspioneri som riksdagen fattade beslut om för ett drygt år sedan, hösten 2022. Det var många vid det tillfället som varnade för att detta skulle få en stor påverkan på yttrandefriheten och att medier skulle komma att begränsa sig och ägna sig åt självcensur och liknande bara för att det fanns ett hot om att man skulle kunna straffas på det här sättet.

Utifrån att det nu har gått ett tag skulle jag vilja fråga, fru talman, om regeringen har någon tanke på att framöver utvärdera lagen och se om de farhågor som fanns har slagit in eller om det inte fanns någon grund för en sådan oro.

Fru talman! Självklart finns det målkonflikter. Självklart finns det gränser för yttrandefriheten - vi har hets mot folkgrupp, förtal, hot och så vidare. Min poäng, fru talman, är att vi ska vara oerhört varsamma med de inskränkningar vi gör av yttrandefriheten. Vi ska också stanna upp ibland och se om de inskränkningar vi har gjort fortfarande är sådana vi vill ha och inte bara tumma på detta och gå vidare till nästa inskränkning.

Nu har vi ett förslag, som har varit föremål för en utredning, om att förneka att Förintelsen och andra erkända folkmord har ägt rum. Det fanns en enighet i utredningen. Regeringen har skickat förslaget till Lagrådet, och det kommer att komma en proposition, antar jag. Då får vi ta ställning till om det är ytterligare ett exempel eller ifall det är något som vi ska fundera på. Det är ju något som riksdagen kommer att få ta ställning till så småningom. Att vi har gjort inskränkningar är dock inte i sig ett argument för att göra ytterligare inskränkningar, utan vi måste vara oerhört varsamma när vi gör det.

Fru talman! En annan lagstiftning som ses över i en utredning - den är dock på Justitiedepartementet; jag är medveten om det - är ordningslagen, där polisen eventuellt ska få möjlighet att säga nej i tillståndsgivningen till manifestationer om de hotar landets säkerhet. Det verkar inte som att det finns en majoritet i kammaren för att göra en sådan förändring, fru talman, men det får man naturligtvis se framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det finns skäl att diskutera även en sådan fråga, även om den är under utredning. Skulle man göra en sådan förändring skulle det få till konsekvens att främmande makt och andra regimer, andra länders regeringar, skulle kunna använda det som ett påtryckningsmedel. Så länge vi har ett system där medier, medborgare och andra kan göra yttringar inom den grundlagsfästa yttrandefriheten utan politisk inblandning eller myndighetsinblandning kan man hänvisa till det, men om man inför en mekanism där polisen kan säga nej kan man inte längre säga att detta har vi ingen rådighet över. Det kommer att skapa ett ökat tryck från utlandet, och då kan fler farliga situationer uppstå, eller situationer där Sverige och den svenska regeringen pressas att strypa det fria ordet och att säga nej till manifestationer. Det är en farlig utveckling, fru talman.

Jag fick svar på frågan om kultur- och demokratiministern är beredd att ta tillbaka uttalandet. Det är hon inte; det var tydligt. Jag tycker dock inte att jag fick tillräckligt svar på vad innebörden faktiskt var. Är det faktum att det finns en omvärld som pressar Sverige i sig ett argument för att vi ska förändra oss? Ska vi göra förändringar i vår yttrandefrihetslagstiftning för att gå andra länder till mötes? Jag tycker verkligen inte det. Om det var så kultur- och demokratiministern menade blir jag faktiskt orolig, fru talman.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Parisa Liljestrand för svaret. Givetvis är alla statsrådsposter i en regering viktiga, men om jag skulle rangordna dem skulle jag säga att det statsråd som har ansvar för demokrati är ett av de absolut viktigaste. Jag saknar svar på en del av de frågor jag har ställt, och jag är lite bekymrad över det. Men nu har vi ju möjlighet att bringa klarhet i detta.

Betydelsen av yttrandefrihet går inte att överskatta. Det finns tyvärr många samhällen utan yttrandefrihet runt om på jorden, och de är inga demokratiska samhällen. Att värna det fria ordet bör vara varje demokratiministers viktigaste uppgift. Det är ur detta perspektiv som jag har ställt mina frågor.

Som kulturministern säger är yttrandefriheten inte absolut. Det finns begränsningar, och det finns också målkonflikter. Men utgångspunkten bör vara att yttranden är lagliga och att det sedan kan göras inskränkningar, men det är inte en utgångspunkt att de ska godkännas.

En av de frågor jag inte fick svar på rör icke-medborgares rättigheter, och det förs diskussioner om att man ska kunna utvisa dessa om yttringar görs som på olika sätt väcker anstöt. Detta berördes inte alls i svaret, så jag ställer min fråga igen. Jag vet att migrationsansvaret ligger på ett annat statsråd. Men kulturministern är ju också ansvarig för demokratin, så kommer hon att verka för att yttrandefriheten förblir intakt även för utländska medborgare? Jag önskar svar på den frågan, fru talman.

Jag tog också upp studenters yttrandefrihet. Under hösten var det en hätsk diskussion, och på Chalmers i Göteborg beslöt man under en tid att studenterna inte skulle få affischera, bedriva opinionsyttring och så vidare. Är detta något demokratiministern kommer att motsätta sig om det blir aktuellt igen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den kanske viktigaste frågan för mig var det uttalande kulturministern gjorde i Svenska Dagbladet om att yttrandefriheten i högsta grad är ett resultat av vad som sker utanför våra gränser. Vad avsågs med detta? Jag kan gissa, men jag tror att det är bättre att Parisa Liljestrand beskriver det med egna ord.

Vi har haft uppmärksammade fall av koranbränningar, och förra vintern hängdes en docka av Turkiets president Erdogan upp. Även annat har väckt stor uppståndelse i världen. Den senaste tiden har det varit yttranden rörande terrororganisationen Hamas som med rätta har väckt avsky men samtidigt varit inom ramen för vad som är tillåtet enligt lag.

Fru talman! Jag överlåter till Parisa Liljestrand att förklara vad det var hon avsåg med sitt uttalande om att yttrandefriheten i högsta grad är ett resultat av vad som sker utanför våra gränser.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den reservation som Miljöpartiet har i detta betänkande.

Detta är en skrivelse som kommer årligen till riksdagen, och den blir mer och mer relevant för oss ledamöter, framför allt i justitieutskottet, att begrunda och läsa igenom lite mer noggrant. Anledningen till att den blir mer och mer relevant är förstås att användningen av hemliga tvångsmedel har ökat och fortsätter öka, av lite olika anledningar.

Den kanske viktigaste anledningen är den tekniska utveckling som sker på snart sagt alla områden. Exempelvis kameraövervakning är i dag något helt annat än det var för tio eller tjugo år sedan. Det finns också bättre möjligheter att avlyssna än det funnits tidigare, liksom att komma in i teknisk utrustning och liknande.

Ett annat skäl, herr talman, är naturligtvis att den grova brottsligheten har ökat på ett sätt som har gjort det viktigare att komma åt den. Vi har också en tystnadskultur som har brett ut sig på många ställen, där människor som blivit vittnen till brott inte vill eller vågar vittna. Det är därför viktigt med teknisk bevisning för att kunna klara upp brott som begåtts och fälla dem som har begått dem i domstol.

Herr talman! Vi har med tiden från riksdagen, med regeringar av olika färg, gett fler verktyg till polisen och sänkt trösklarna för när de kan komma i fråga för användning. Fler är också på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022

I höstas debatterade jag med justitieministern om en interpellation som handlade om ett förslag från min sida till kompensatoriska åtgärder när tvångsmedelsanvändningen ökar. Syftet skulle vara att öka integriteten eller helt enkelt kompensera för bristande integritet när staten använder tvångsmedel. Jag frågade bland annat om Strömmer, Justitiedepartementet och regeringen skulle kunna tänka sig att utveckla den här skrivelsen framöver. Han avfärdade inte detta utan skulle ta med sig och överväga det. Jag vill i detta sammanhang påminna om att detta är ett medskick regeringen gärna får fortsätta begrunda.

Den här skrivelsen har utvecklats över tid, och det är bra. Men jag tror att det finns anledning att utveckla den ännu mer framöver, i och med att detta är något som används mer.

I den följdmotion som vi från Miljöpartiet har lagt fram har vi också ett konkret förslag till hur detta kan gå till, nämligen att Åklagarmyndigheten ges i uppdrag att ta fram statistik över hur många som får underrättelse om att de har blivit föremål för tvångsmedel. Det finns olika sätt att få reda på detta.

Det kanske vanligaste är att det blir uppenbart i domstol. Men i de fall där tvångsmedlen inte har räckt till eller - kanske ännu viktigare - det visar sig att personen var helt oskyldig borde man enligt min mening ha rätt att vid något tillfälle i efterhand få reda på att tvångsmedel använts. Huvudregeln är att så ska ske. Men det finns ingen statistik på Åklagarmyndigheten över hur många de meddelar.

I betänkandet finns statistik över hur många ärenden som går till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Vi kan få reda på om det gått rätt till eller inte när det gäller berörda personer, men det kan mycket väl vara så, herr talman, att själva beslutet om att använda tvångsmedel i sig var riktigt men det ändå visade sig att personen i fråga var helt oskyldig. I sådana fall borde man få reda på att man utsatts för detta.

Den tidsgräns på ett år som i dag finns borde enligt min och Miljöpartiets mening förlängas betydligt. Den är nu ett år från det att förundersökningen lagts ned. Jag menar dock, herr talman, att intresset hos den enskilda individen av att få reda på detta är stort även om väldigt lång tid behöver förflyta, av olika skäl. Det kan handla om sekretesskäl eller annat som har med rikets säkerhet, polisens metoder eller annat att göra. Men intresset, herr talman, blir inte mindre för att lång tid har förflutit, utan detta är något man borde ha rätt till även om mycket lång tid passerat.

Med detta yrkar jag som sagt bifall till reservationen.

Herr talman! De kloka människorna skulle kunna vara vi som stiftar lagar i kammaren - bara en idé.

Lagrådet har sagt att lagförslaget inte är tydligt. Jag förstår att det är svårt även för Martin Melin att svara direkt på frågan. Men mot bakgrund av att man håller ett anförande där man säger att det viktigt med framförhållning och att veta vad som gäller i god tid, så att man inte hamnar i den situation som rådde 2015, framstår det som en smula ologiskt att inte kunna svara.

Varför lät man inte tiden gå två veckor, tre veckor eller en månad till för att tillmötesgå Lagrådets relevanta invändningar i stället för att skicka in förslaget innan sportlovsuppehållet för att klubbas i riksdagen, så att regeringen kan hålla ännu en presskonferens? Varför ser man inte till att arbetet görs ordentligt, i stället för att stå svarslös och inte veta vad som gäller i det fall regeringen aktiverar lagen? Jag tycker att det är slafsigt och hafsigt.

Herr talman! Låt gå för det sista, men varför är det över huvud taget inga organisationer som jobbar med någon av frågorna på migrationsområdet oavsett om det handlar om asylsökande eller någon annan typ av migranter? Migrationsverket är en myndighet som är med, men civilsamhällesorganisationerna lyser helt med sin frånvaro. Även om ledamoten inte har detaljkoll på Lunds universitet, vilket ändå borde vara viktigt i sammanhanget, tycker jag att Elofsson borde kunna svara på den större frågan.

Herr talman! Det här har gjorts hafsigt och slafsigt från regeringen, med förkortad tid i alla de olika stegen. Det är väldigt viktigt att riksdagen faktiskt vet vad konsekvensen blir av det man beslutar om. Lagrådet har avstyrkt det här just för att man kan visa på oklarheter. Lagrådet kan alltså inte heller se vad förslaget faktiskt betyder i alla delar.

En väldigt viktig del är sanktionerna. Lagrådet ställer frågan om bötesbeloppet ska utgå per tillfälle eller per resenär. Jag skulle därför vilja veta, herr talman, om Kristdemokraterna kan ge ett tydligt svar på den frågan så att vi faktiskt vet vad som gäller i det fall som regeringen bestämmer att det här ska införas.

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! Jag har ett par ganska korta frågor till Torsten Elofsson.

Den första frågan ställde jag tidigare men fick då inget svar. Om det här är någonting som inte ska införas nu, varför är det då så otroligt bråttom med det här förslaget? Varför har man forcerat fram det här med både förkortad motionstid och remisstid och kan skjuta fram voteringen i dag om det nu inte är någonting som man avser att införa?

Nästa fråga, herr talman, handlar om remisshanteringen. Torsten Elofsson anförde tidigare att det här är någonting som man ska göra om det kommer många asylsökande, det vill säga att det har med flyktingsituationen att göra. Varför har man då inte remitterat förslaget till organisationer som jobbar med migrations, asyl- och flyktingfrågor?

En tredje och avslutande fråga: Varför har man remitterat det här till Stockholms universitet och utelämnat Lunds universitet, som rimligen borde vara ännu mer berört av detta?

Herr talman! Asylrätten är precis lika grundläggande och viktig oavsett vilken regering som sitter. Jag sa i mitt förra anförande att avtalet mellan EU och Turkiet är problematiskt och att det innebär ett åsidosättande av asylrätten. Det hindrar människor från att komma och söka asyl, och det är allvarligt. Det borde inte vara så, men i potten har trots allt legat att hela asylrätten skulle rivas upp i grunden, och det hade kunnat få helt katastrofala konsekvenser.

Herr talman! Den befogenhet som lämnas till regeringen om man hindrar människor från att söka asyl är på samma sätt en inskränkning av asylrätten. På så sätt är dessa två alltså inte olika utan snarare samma.

Man har en rättighet att söka asyl. Det har man. Det är så det fungerar. Man har rätt att få sin sak prövad. Det har funnits sverigedemokrater som har bott i Skåne och sökt asyl i Danmark. De har inte fått asyl, men rätten att söka gäller likväl. Kommer man till svensk mark och vill få sina asylskäl prövade har man rätt att få det. Jag tycker att det är bra. Det är en viktig princip för mig och mitt parti. Jag vet att Ludvig Asplings parti tycker något annat.

Herr talman! Tack, Ludvig Aspling, för en viktig och bra fråga!

Jag tycker att det avtal som EU har med Turkiet är problematiskt. Det är ingen tvekan om det, inte minst med tanke på att president Erdogan, som är en väldigt auktoritär ledare, får många miljoner euro och har fått det under många år, men det handlar även om att systemet mellan EU och Turkiet upprätthålls på det här sättet.

I den bästa av världar skulle vi ha haft ett system som såg annorlunda ut, men mot bakgrund av att asylrätten som sådan är hotad finns det stora risker med att göra om systemet i grunden. Det finns ju krafter som Sverigedemokraterna som i princip vill avskaffa asylrätten, så att människor som har skyddsskäl inte kan få sin sak prövad över huvud taget.

I det förra replikskiftet kom vi kort in på humanitära visum. Det hade kunnat vara ett sätt att säkerställa att de allra mest skyddsbehövande skulle kunna få sin sak prövad i ökad utsträckning och få asyl i Sverige eller i andra europeiska demokratiska fria länder och inte behöva ta sig den farliga vägen över Medelhavet eller andra rutter som är vanliga i dag.

Men den stora skiljelinjen mellan våra partier gäller trots allt hur man i grunden ser på att människor med skyddsbehov ska kunna få en fristad någon annanstans. Jag tycker att vi ska ha en humanitär syn i Sverige och andra demokratiska länder, men Ludvig Aspling tycker inte det.

Herr talman! Det här lagförslaget är en katastrof. Riksdagen borde avslå propositionen i dess helhet. Jag börjar därför med att yrka bifall till reservationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitets-handlingar till Sverige

Vad är då innebörden av det här förslaget? Jag vill backa bandet till hösten 2015. Den 10 november aviserades de gränskontroller som har gällt sedan dess. Först gällde de i tio dagar, efter det att Migrationsverket hade hemställt om det för att få bättre koll på situationen när det kom väldigt många till Sverige. Efter det har det förlängts. Jag tror att det var med tio dagar gången efter, och därefter utökades tidsperioderna. De senaste åren har det gjorts med sex månader i taget. Gränskontrollerna är olagliga men pågår ändå alltjämt.

Innebörden av gränskontrollerna är att människor kontrolleras när de kommer till Sverige. De är en olägenhet. De är ineffektiva och resurskrävande men sker ganska stickprovsmässigt i de flesta fall.

Id-kontrollerna som görs i dag är någonting annat än den lag regeringen vill ha på plats som innebär att regeringen ska kunna införa id-kontroller och få ett sådant bemyndigande. Lagen innebär att man behöver ha id för att ens ta sig till Sverige. Under 2016 fick id-kontrollerna exempelvis konsekvensen att äldre från Helsingborg som turade till Helsingör men inte hade körkortet med sig blev strandade på andra sidan Sundet.

Herr talman! Det finns skäl att också säga någonting om beredningen av det här förslaget. Det kanske låter trist, träigt och formalistiskt, men jag tycker ändå att det finns sådana skäl. Man anger att id-kontrollerna ska kunna införas av regeringen i en situation då det kommer många asylsökande och att det är ett rekvisit. Trots det har man inte låtit någon av asylrättsorganisationerna svara på remissen. Man har inte gjort någon SOU, statlig offentlig utredning, utan tagit fram en departementspromemoria utan någon politisk referensgrupp. Det här sågas av remissinstanserna överlag. Det sågas också av Lagrådet, vilket regeringen väljer att bortse från.

Remisstiden har i sedvanlig Tidöregeringsordning varit kort. Man vill också ha förkortad motionstid, och voteringstiden skjuts som sagt fram om debatten inte är klar, för att regeringen ska ha befogenhet att stänga av resandet i Öresundsregionen om de känner för det lagom till sportlovet. Det är hafsigt och slarvigt. Det har vi tyvärr fått vänja oss vid från Strömmers justitiedepartement och tyvärr nu också från Carlsons landsbygds och infrastrukturdepartement. Det är beklagligt.

Herr talman! Jag ska säga något om vad remissinstanserna tycker och anför.

Sydsvenska handelskammaren konstaterar bland annat att förslaget bryter mot EU-rätt och konventioner, att det är kontraproduktivt och att det är liktydigt med utträde ur Schengen. Det är deras mening.

Region Skåne, som styrs av samma högerpartier som styr i Sveriges riksdag, menar att förslaget inte går att genomföra för att det kräver danskt medgivande och dessutom en helt enorm fysisk och digital infrastruktur. Det är alltså ordföranden Carl Johan Sonesson från Moderaterna som har anfört detta.

SJ har sagt att de inte kommer att kunna trafikera till Köpenhamn om id-kontroller införs.

Svensk Kollektivtrafik anser att staten inte ska lägga över utförandet av myndighetsuppgifter som kontroll av identitetshandlingar på privata utförare i form av transportörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitets-handlingar till Sverige

Kommerskollegium säger att de i tidigare yttranden har påpekat att införandet av id-kontroller utgör ett hinder för den fria rörligheten och därför måste genomgå en EU-rättslig proportionalitetsbedömning.

Greater Copenhagen avstyrker å det bestämdaste.

Transportarbetareförbundet tar upp att föraryrket är ett serviceyrke och beskriver den allvarliga arbetsmiljöförsämring som det skulle innebära att få ett sådant kontrollansvar.

Herr talman! Vad tycker Lunds universitet? De är en jätteviktig aktör i regionen, men de har inte blivit tillfrågade. De har de gigantiska anläggningarna ESS och MAX IV, som finns på båda sidor om Öresund och som vi har gett mångmiljardbelopp till, men de är inte tillfrågade.

Sammanfattningsvis är det ingen i Skåne eller södra Sverige som vill ha detta - knappt ens Sverigedemokraterna.

Herr talman! Hur gick det då förra gången vi hade id-kontroller och de var aktiverade mellan januari 2016 och maj 2017? Jo, de infördes ju för att minska antalet asylsökande, men det var inte id-kontrollerna som gjorde att det minskade, utan avtalet med Turkiet. Det minskade nämligen i hela EU. Kostnaden blev däremot hög och långvarig. Arbetstillfällen försvann, restider ökade och integrationen blev sämre. Sydsvenska handelskammaren har beräknat kostnaden till 1,5 miljarder om året. Resandet sjönk också drastiskt.

I dag är det 16 000 pendlare som bor och arbetar på olika sidor om gränsen. Till det kommer förstås alla andra som av olika anledningar reser på grund av tillfälliga jobbmöten, partner eller särbor, nöjen, evenemang och så vidare. Allt detta påverkas av id-kontroller. Bara möjligheten att regeringen kan införa dem med kort varsel kommer att påverka regionen.

Herr talman! En väsentlig fråga i sammanhanget är också vem som är ansvarig för kontrollen. I förslaget är det transportören. Det gör att man kan hamna i ett läge där transportören gör en kontroll av att resenären har en id-handling men den under färden tappas bort eller slängs. Då är det ändå transportören som är skyldig och kan få vite eller böter på upp till 250 000 kronor. Man har inte definierat om det gäller per tillfälle eller per resenär, och det är faktiskt obegripligt.

Herr talman! Är inte säkerheten något man behöver för att få kontroll? Jag är ledsen att göra er besvikna även på denna punkt, men det är inte så id-kontrollerna fungerar. Man tittar på id:t, men man samlar inte in någon information och gör ingen registerslagning eller kontroll. Det här leder alltså inte till ökad säkerhet. Det är i så fall en falsk trygghet. Man får inte någon bild av vilka som befinner sig i Sverige.

Herr talman! Jag beklagar verkligen att högerregeringen lägger fram det här. Jag beklagar även att Socialdemokraterna väljer att stå bakom detta och överlåter till Jomshof, Strömmer eller Carlson att bestämma från en dag till en annan när detta ska införas.

Jag yrkar återigen bifall till reservationen. Avslå det här skadliga, dåliga förslaget!

Herr talman! Tillåt mig att småle.

Varför, Fredrik Kärrholm, har regeringen tagit fram detta förslag med kraftigt förkortad remisstid? Varför har man haft förkortad motionstid, och varför skjuts voteringen upp i dag ifall vi inte är klara med den här debatten klockan 15.20? Är det för att vi har en situation där det här inte kan vänta en vecka, två veckor eller tre veckor? Varför är det så bråttom om det inte finns en påfallande uppenbar risk att regeringen just får feeling och från en dag till en annan vill införa id-kontroller med allt som det innebär för hela Öresundsregionen, på den danska sidan och på den svenska sidan?

Det finns inget som helst skäl, herr talman, mot bakgrund av den otroligt hafsiga och slafsiga process som regeringen haft för att man vill forcera fram den här lagstiftningen, att tro att man inte skulle vilja utnyttja detta precis när som helst. En konkret fråga, herr talman: Varför har man annars forcerat det på det här sättet?

Herr talman! Jag tyckte förvisso inte själv att id-kontrollerna skulle införas 2015-2016. Men oavsett vad man tyckte och tycker i den frågan kan man inte säga annat än att situationen var ansträngd vid det tillfället. Den såg väldigt annorlunda ut då jämfört med i dag; det tror jag att man kan konstatera.

Jag vill ställa en fråga, herr talman, eftersom Fredrik Kärrholm anför att den här regeringen är så på och att det är ett paradigmskifte, att man förstår saker som den dåvarande regeringen inte förstod och så vidare.

Herr talman! Fredrik Kärrholms parti röstade inte för id-kontroller förra gången. Moderaterna har något slags ont i hela kroppen efter Fredrik Reinfeldts period, efter de åtta åren. De brukar kritisera och klaga, skylla eller vad man säger på honom. Vid det här tillfället var Tobias Billström, Maria Malmer Stenergard, Tomas Tobé och Ulf Kristersson med. Ingen av dessa röstade för detta. Och det här var alltså inte 2010. Det här var 2015-2016. Jag får inte riktigt ihop det med Fredrik Kärrholms argumentation.

Det här leder inte till omedelbara konsekvenser, säger Fredrik Kärrholm också. Uppenbarligen har han inte upplevt id-kontrollerna i Öresundsregionen.

Bara signalen att man fattar det här beslutet får omedelbara konsekvenser. SJ, Skånetrafiken och andra aktörer vet inte från en dag till en annan när regeringen får feeling och inför det här. Det kan ske precis när som helst. Nästa vecka är det sportlov i Skåne. Det är Eurovision Song Contest om några månader. De som transporterar människor över Sundet vet inte vad som kommer att gälla, herr talman.