Daniel Riazat

Herr talman! Hur kommer det sig då, Mathias Bengtsson, att den organisation som företräder mindre friskolor tycker att detta bör införas på en gång? De menar att det inte behövs ytterligare utredningar. Frågan har ju utretts ganska många gånger i Sverige, och man har kommit fram till att detta är enda sättet att ha en öppen och vital demokrati. Hur kommer det sig då att Kristdemokraterna inte vill införa det, och hur kommer det sig att Kristdemokraterna var för detta för bara cirka två och ett halvt år sedan?

Sedan undrar jag återigen - frågan har ställts här tidigare: Vad är det som man inte ska få ha tillgång till som medborgare? Vilken information ska föräldrar inte kunna få ta del av när de ska bestämma vilken skola deras barn ska gå i? Vilken information ska Thorengruppen, Academedia och Engelska Skolan kunna dölja för allmänheten? På vilket sätt tänker Mathias Bengtsson och regeringen försvåra för Skolinspektionen och andra att ta del av viktig information för att kunna granska och ha insyn i dessa skolor?

Herr talman! Jag skulle vilja citera ur Kristdemokraternas partiprogram: "Offentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till allmänna handlingar, är central för en öppen och vital demokrati. Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt."

Jag vill också ta upp ett uttalande i en tidningsartikel och samtidigt rätta det jag sa tidigare: Det var inte fram till valet 2018 som Kristdemokraterna var för offentlighetsprincipen; det var faktiskt hela vägen fram till 2021. Men i slutet av 2020 fick en kristdemokrat frågan om hon ansåg att offentlighetsprincipen även bör omfatta fristående skolor som är skattefinansierade. Svaret var ja - ingenting mer.

Jag undrar helt enkelt: Vad har hänt? Varför anser inte längre Kristdemokraterna, till skillnad från det som står i partiprogrammet, att offentlighetsprincipen är central för en öppen och vital demokrati? Har ni ändrat er?

Herr talman! I dag debatterar vi propositionen som bland annat innebär att det nya ämnet matematik fortsättning införs på natur- och teknikprogrammen och att hantverksprogrammet upphör som nationellt program. Vi debatterar också att regeringen vill förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen i syfte att säkerställa tillgång till skolinformation. Jag tänker fokusera på det sistnämnda.

Vad menas med att säkerställa tillgång till skolinformation? Än så länge innebär det att vi inte ska få ta del av skolinformation. Det har nämligen varit genomgående i regeringens politik att försöka göra det så svårt som möjligt för föräldrar, journalister, forskare och allmänhet att få ta del av de missförhållanden som finns inom landets koncernskolor, som tyvärr är i majoritet bland dagens fristående skolor.

Vi har i veckan tagit del av Skolinspektionens svidande kritik mot några av Sveriges största skolkoncerner, och vi har sett hur det gång på gång uppdagas olika typer av missförhållanden inom landets skolkoncerner. Vad blir då svaret från högerregeringen och Sverigedemokraterna på detta? Jo, att det ska bli sämre insyn. Regeringen har inget förslag på vad som ska ersätta den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen när den löper ut, så då kan vi förvänta oss fler år av för dålig tillgång till skolinformation. Inte heller nämns något om meddelarskyddet i regeringens förslag.

Socialdemokraternas Linus Sköld nämnde att det saknas en beskrivning av vad insynsprincipen kommer att innebära. Det är märkligt att fyra partier ingår ett avtal om att införa en insynsprincip utan att själva veta vad en insynsprincip är. Det enda vi kan förvänta oss är att en insynsprincip innebär att man tar bort de viktigaste delarna i offentlighetsprincipen och kallar det något annat. Annars hade man gått med på det förslag om att införa offentlighetsprincipen som vi gång på gång lagt fram i utbildningsutskottet.

Ofta när borgerligheten debatterar varför den motsätter sig offentlighetsprincipen hörs argumentet att det försämrar för mindre friskolor. Idéburna skolors riksförbund säger att man är positiv till offentlighetsprincipen, och alla de mindre friskolor vi har pratat med vill ha offentlighetsprincipen. De som inte vill ha offentlighetsprincipen är de borgerliga partierna i Sveriges riksdag, Timbro, Almega och Svenskt Näringsliv. De mindre friskolorna motsätter sig alltså inte denna lagstiftning.

I salen finns endast en representant för regeringen kvar, och det ska bli intressant att höra vad Kristdemokraterna säger i frågan. Före valet var Kristdemokraterna för att införa offentlighetsprincipen, och när tidningen Skolvärlden ställde frågan till deras skolpolitiska talesperson blev svaret: Självklart ska offentlighetsprincipen införas. Men när utbildningsutskottet röstade i frågan var Kristdemokraterna helt plötsligt emot offentlighetsprincipen. Man kan ju undra varför. Kanske handlar det om några onsdagsmöten, vem vet?

Herr talman! Den som driver skola har tagit på sig att ansvara för våra barns utbildning. Det är svårt att tänka sig ett viktigare uppdrag. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla skolhuvudmän tar detta uppdrag på största allvar och lever upp till det gemensammas förväntningar på kvalitet och värdegrund. Den som driver skola måste rimligen också klara den insyn som offentlighetsprincip och meddelarskydd innebär.

För Vänsterpartiet är det en självklar princip att det med verksamhet som finansieras av våra gemensamma medel följer krav på öppenhet och insyn. Medborgarna måste kunna ha insyn i välfärdens verksamheter oavsett om de drivs av bolag eller kommun. Det är dock ett grundproblem att det är tillåtet att bedriva välfärdsverksamhet i egenskap av bolag.

För att säkerställa kvalitet och minska risk för missförhållanden är det dessutom viktigt att välfärdens medarbetare utan risk för repressalier kan påtala missförhållanden oavsett om de arbetar för offentliga eller privata utförare.

Vänsterpartiet kommer återigen att lägga fram förslag om att införa offentlighetsprincipen. Även om vi inte lyckas få igenom det denna gång heller kommer vi att fortsätta ta stafettpinnen.

Jag yrkar bifall till reservation 3 från Vänsterpartiet om att den sekretessbrytande bestämmelsen inte ska förlängas med tre år utan två år för att påskynda regeringens utredning.

Fru talman! Stort tack för svaret, Niels Paarup-Petersen! Jag uppskattar det som jag uppfattar som ett ärligt svar.

Åhörarna och alla som lyssnar på debatten bör ändå ha i bakhuvudet att Centerpartiet möjligtvis tillsammans med Sverigedemokraterna är de två partier som har försvarat marknadens rätt att skövla den svenska skolan under alla dessa år. Centerpartiet är än i dag det parti som kanske mest försvarar marknadens intressen inom skolan. Men jag är glad att Niels Paarup-Petersen antyder att något håller på att förändras. Det gör mig väldigt glad, inte för min skull utan för barnens och personalens skull.

Min fråga återstår dock. Niels Paarup-Petersen valde att inte svara på den. Det handlar om offentlighetsprincipen. Varför ska en miljardär kunna dölja sina intressen i svenska skolan genom att vi inte får begära ut vad som händer i de skolorna? Varje år betalas 50 miljarder kronor ut till dessa privata skolkapitalister. Varför ska det vara okej att vi betalar miljarder men att vi inte har rätt att begära ut handlingar i enlighet med vad jag skulle vilja kalla offentlighetsprincipen? Det beror på att en majoritet i riksdagen tycker att det som händer på dessa skolor inte ska vara offentligt.

Jag undrar helt enkelt om vi kan förvänta oss att Centerpartiet kommer att ändra sig i frågan, så att vi kan börja arbeta för ett skifte. Kan vi ställa in oss på att så småningom, när vi har besegrat den högernationalistiska majoriteten, kunna införa en offentlighetsprincip så att vi vet vad dessa 50 miljarder, som förhoppningsvis inte kommer att vara 50 miljarder framöver, går till? Det förtjänar alla medborgare i landet, skolbarnen och personalen att få veta.

Fru talman! Jag skulle vilja tacka ledamoten Niels Paarup-Petersen för att han tar upp en del viktiga frågor, även om det finns många skiljelinjer i skolpolitiken mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet. Till skillnad från hur det brukar vara med det högernationalistiska blocket har Niels Paarup-Petersen och jag haft väldigt många bra debatter och diskussioner gällande svensk utbildningspolitik, och jag är i mångt och mycket överens med Niels Paarup-Petersen angående de punkter som lyftes upp från talarstolen.

Det som däremot skaver handlar om att Centerpartiet samtidigt har röstat nej till i princip samtliga förslag som på något sätt skulle ha förändrat det här marknadsskolesystemet. Jag vill ta upp ett exempel i dag, eftersom vi kommer att rösta om det, och det handlar om offentlighetsprincipen, det vill säga att befolkningen - journalister, forskare, alla - ska kunna ha rätt att ta del av information, all information, om skolenheter runt om i landet.

Så har det varit för kommunala skolor. Där har alla medborgare i landet haft rätt till all information. Man har kunnat begära ut information som är offentlig. Det kan man inte göra med friskolorna i dag, och därför föreslog Vänsterpartiet för ungefär två år sedan att vi skulle införa offentlighetsprincipen inom samtliga skolformer och skolenheter. Men Centerpartiet sa nej.

Jag undrar varför Centerpartiet fortfarande säger nej till att införa en öppenhetsprincip gällande skolorna. Det handlar om vår demokratiska rätt att få veta vart våra pengar tar vägen, vilken skola barnen går i och hur personalens villkor är - det vill säga det som ska vara offentligt i Sverige och som har varit en grundbult i den svenska demokratin.

Fru talman, ledamöter och åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 27.

I dag samlas utbildningsutskottet för att debattera skolfrågor med huvudrubriken Övergripande skolfrågor. Med anledning av det vill jag hälsa ledamöterna och publiken här uppe på åhörarläktaren, eller kunder som ni kallas i borgarnas värld, välkomna till skolmarknaden.

För att ni ska förstå vad jag menar behöver jag dra en parallell. När ni tänker på marknadsskolan kan ni tänka på ett lotterisystem eller ett kasino. Precis som med alla kasinon är det alltid systemet som vinner mest, och en stor majoritet förlorar.

Visst låter det lovande? Låt oss driva svensk skola som ett kasino. Eller ja, det är exakt så den drivs i dag och som den har drivits ända sedan 90talet. Vissa menar att det inte blev som det var tänkt. Nej, kanske inte för alla. Men för dem som företrädde näringslivet och högern under 90talet blev det exakt som de hade tänkt.

Det kanske inte blev som det var tänkt för dem som gick på näringslivets framhävande av kooperativ och ideella skolaktörer. Men det blev exakt så som skolmarknaden var tänkt att utformas som vi i dag ser som resultat.

Det finns nämligen 50 miljarder anledningar till varför jag, Vänsterpartiet och en stor majoritet av Sveriges befolkning har rätt i denna fråga. Det är de 50 miljarder kronorna som årligen lämnas ut från kommunerna till de privata skolaktörerna.

Det finns också en annan anledning som jag tänkte att jag behöver förklara för er i dag, och som kommer att ta lite tid. Tankesmedjan Balans har skrivit om det. Tidningen Skolvärlden skrev om det i slutet av förra året, och facken har varnat om denna fråga. Jag börjar med att förklara.

Academedia hade en omsättning på 13,3 miljarder kronor under 2021. Det är dina och mina skattepengar. Ordföranden är före detta vd för SKR, eller SKL som det kallades innan, samt tidigare landshövding. Han har också varit statlig utredare av det statliga sektorbidraget till skolan.

Chefen för deras Public Affairs har tidigare varit huvudsekreterare för Moderaternas idéprogram. En av deras styrelseledamöter är före detta generaldirektör för Skolinspektionen, myndigheten som ansvarar för att granska exakt dessa typer av skolor.

Aprendere Skolor omsatte 197 miljoner kronor. Det är dina och mina skattepengar. Ordföranden är före detta kommunstyrelsens ordförande på Lidingö och landstingsråd för Moderaterna här i Stockholm.

En av styrelseledamöterna och före detta vd är kommunpolitiker för Liberalerna i Täby, ersättare i gymnasie- och näringslivsnämnden samt kommunfullmäktige.

Almwik Holding AB, det vill säga Raoul Wallenbergskolorna, omsatte 378 miljoner kronor under 2021. Ordföranden och ägare är före detta partisekreterare och statssekreterare för Krisdemokraterna.

Internationella Engelska Skolan hade en omsättning på 3,2 miljarder kronor år 2021. Ordföranden är före detta vd på Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot är före detta statsråd för Moderaterna.

Chefen för Public Affairs är före detta PA-konsult och presschef för Moderaterna och ordförande i utbildningsnämnden i Nacka för samma parti. Presschefen är före detta redaktionschef för den nyliberala tankesmedjan Timbro.

Watma Group AB, som äger bland annat Fria Läroverken i Sverige AB och Nordic International School AB, omsatte 482 miljoner kronor under 2021. Vd:n är före detta politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet för Moderaterna och skrev fram lagförslaget som kom att kallas för friskolereformen under Carl Bildts regering. Han var med och grundade Friskolornas riksförbund och är före detta vd för Kunskapsskolan och konkursade skolkoncernen JB-Education.

En av styrelseledamöterna är före detta politisk sakkunnig i Regeringskansliet, senior rådgivare på Nordic Public Affairs AB, där en före detta statssekreterare för Liberalerna är vd.

Lärande i Sverige AB omsatte 732 miljoner kronor. Här finner vi en styrelseledamot som varit politisk tjänsteman för Folkpartiet, numera Liberalerna. Han är också styrelseledamot i bland annat Norrköpings Tidningars Media AB och konsult för den moderata kommunikationsbyrån Kreab.

Kunskapsskolan omsatte 1,5 miljarder kronor. Ordföranden och grundare är före detta moderatpolitiker. Han och hans familj äger bland annat Kunskapsskolan, Kreab och opinionsinstitutet Demoskop. Han är vän med såväl Ulf Kristersson som Carl Bildt.

En av styrelseledamöterna är före detta statsråd och riksdagsledamot för Liberalerna. Han är eller har varit chef för utbildning och forskning vid Svenskt Näringsliv samt konsult på PA-byrån Diplomat Communications. Kommunikationschef är en före detta informationssekreterare för Miljöpartiet som också har arbetat som samhällspolitisk chef på Lärarförbundet och varit konsult på pr-byrån Westander. Chefen för externa relationer är före detta riksdagsledamot för Miljöpartiet.

Tellusgruppen, eller Utbildningsdepartementet som de kallas nu för tiden, hade en omsättning på 262 miljoner kronor. Ordföranden är före detta pressekreterare för Moderaterna på Regeringskansliet. Vd och huvudägare är en före detta folkpartistisk, eller liberal, politiker som har suttit både i partistyrelsen för Folkpartiet och i riksdagen som ersättare. Personen har tidigare också varit ordförande i Almega Tjänsteföretagen och ledamot i Svenskt Näringslivs styrelse.

För att nu avsluta det här: Som vi alla vet är en före detta styrelseledamot i detta bolag också vår nuvarande skolminister för den högernationalistiska regeringen. Hon har även varit skolborgarråd i Stockholm, riksdagsledamot och konsult på byrån Tenelius Holm. Hon var tidigare gift med en före detta partiledare för Liberalerna, som också har varit utbildningsminister samt ordförande i Friskolornas riksförbund.

Kära åhörare! Om ni vill att jag ska fortsätta finns det ytterligare tre sidor med namn på politiker som numera snor våra skattepengar genom att äga eller vara med och driva bolag i det korrupta marknadssystem som finns i det svenska skolväsendet. Jag tänker inte fortsätta att läsa upp alla dessa namn, men alla som bör veta vet i dag vad det är för system vi pratar om.

Det handlar om ett system som ger elever sämre tillgång till skolbibliotek. Det handlar om ett system som ger elever sämre tillgång till studie- och yrkesvägledare. Det handlar om ett system som ger elever sämre tillgång till behöriga lärare och färre lärare. Det är ett system som sparar in pengar för att de namn jag just rabblade upp ska kunna göra mångmiljarder i vinst.

Det är inte vad svensk skolpolitik ska gå ut på. I dag är inte detta system enbart ett företagssystem, utan det har tagit sig ända in i Utbildningsdepartementet, där högsta chefen för departementet är högst involverad.

Från Vänsterpartiets sida har vi alltid sagt att vi är emot marknadsskolan. Vad betyder detta? Betyder det att vi vill bli av med alla friskolor, så som borgerligheten påstår? Nej, det vi vill är att det ska finnas ett skolsystem som går ut på likvärdiga villkor för alla barn över hela landet. Vi vill ha ett system där skolintresset och elevintresset sätts före marknadsintresset.

Sverige är i dag världens enda land som bedriver skola med marknadslogik. Inte ens i kapitalismens fäste USA är det i dag möjligt att göra stor vinst på skattemedel genom att öppna skolverksamhet. Men i Sverige är det möjligt. Inte ens i diktaturens Chile valde man att behålla detta system. När demokratiska krafter kom till makten efter Pinochets diktatur tog man bort marknadssystemet i skolan. Men i det svenska skolsystemet och i den svenska riksdagen valde man att utsätta barnen och skolan för det värsta marknadsexperiment vi har sett i modern historia.

Det här har inte bara påverkan på barnen och skolan i dag; det här är någonting som kommer att ha påverkan på vårt samhälle och på demokratin under lång tid framåt. För vad händer i ett samhälle när elever separeras från varandra från tidig ålder? Vad händer när olika samhällsklasser inte längre möts i klassen? Vad händer med skolor när det sätts i system att ha obehöriga lärare för att tjäna pengar eller att hyra in sig i butikslokaler i Gamla stan snarare än att bygga riktiga skollokaler? Vad händer med elever som från tidig ålder får lära sig att enbart möta ungdomar som är som de själva - att möta homogena grupper? Det är detta vi ser i svensk skola i dag, och det kommer att få katastrofala konsekvenser framöver.

Vänsterpartiet kräver svar från regeringen och från alla partier i det högernationalistiska blocket. Vi vill veta: Har dessa partier fått pengar från marknadsaktörerna för att hålla kvar det här systemet? Kan vi lita på att de ledamöter som i dag sitter i utbildningsutskottet företräder skolans bästa, och inte marknadens bästa för att de skulle kunna ha fått pengar från aktörerna? Vi vet inte.

Däremot vet vi att det under valrörelsen kom fram en rad rapporter om att ett flertal partier försökte kringgå reglerna för att ta emot pengar från privata aktörer. Alla dessa partier sitter framför mig just nu. Så får det inte gå till.

Vi behöver avskaffa marknadsskolan, och vi behöver inrätta en politik för en jämlik skola. Det kan vi inte göra med en högernationalistisk regering, som varje gång frågan kommer upp kommer med rasistiska förslag för att föra bort fokus från det faktum att man gör nedskärningar och utsätter vår skola för den här typen av marknadsexperiment.

Fru talman! Såvitt jag vet är det inte Vladimir Putin som är skolminister i Sverige, utan det är faktiskt Tellusgruppen - förlåt, jag menar Lotta Edholm. Därför är det just till Liberalerna och regeringen som frågorna ska ställas när det gäller svensk skolpolitik. Det är inte mördaren Vladimir Putin som ska lägga fram förslag om kösystem i Sverige, utan det är Liberalerna. Det är Liberalerna som ska visa den svenska befolkningen om man har ljugit rakt ut när man har talat om att skärpa lagstiftningen gällande marknadsskolan.

Här står Fredrik Malm. Jag tror inte att någon i den här kammaren - inte ens de sverigedemokrater som sitter och nickar till Fredrik Malm efter varje anförande - ens kommer ihåg vad Fredrik Malm har svarat i replikskiftet i dag. Det är bara tomma ord som har kommit ut ur Fredrik Malms mun. Så har det varit från Liberalerna under sex månader nu.

Först tillsatte man en minister, och ingen vet vad hon fortfarande har för kopplingar till den svenska marknadsskolan. Sedan går man helt plötsligt ut och säger att man vill begränsa marknadsskolan, men inga förslag kommer fram. I dag står man i talarstolen och snackar om första maj, Socialdemokraterna och vänstern. Allt är allas fel, utom Liberalernas.

Men det är inte riktigt så det funkar. Lärarna, skoleleverna och föräldrarna i det här landet är inte korkade, utan de förstår att Liberalerna har ett annat intresse. Man sätter marknadsintresset före elevintresset. Det kommer också att visa sig, vilket det har gjort för Liberalerna i dag.

Liberalerna kämpar nu precis under gränsen för att komma in i riksdagen vid nästa val. Det är bland annat på grund av det stora sveket med enorma nedskärningar och försvaret av marknadsskolan. Till detta är Fredrik Malm och de övriga liberalerna skyldiga.

Fru talman! Det gick väldigt snabbt för denna regering att inleda nedskärningspolitiken under denna mandatperiod. Miljarder saknas i dag i det svenska skolväsendet på grund av att regeringen inte vill lägga några pengar på den svenska skolan.

Det gick otroligt snabbt att både uttala sig och komma med olika direktiv gällande rasistiska lagar. Det handlar om både angiveri och diverse rasistiska och fientliga lagstiftningar.

Det gick väldigt snabbt att gå ut och försvara marknadens rätt att bedriva skolverksamhet på bekostnad av barn, lärare och övrig skolpersonal.

Men, som vi hörde tidigare, efter sex månader har vi fortfarande inte hört ett ord från den svenska regeringen, med Liberalerna i spetsen när det gäller skolfrågor, om just marknadsskolan och dess olika komponenter. Vi pratar om kösystem, offentlighetsprincip och skolpeng, och än så länge finns det inga besked.

Jag undrar: På vilket sätt menar Fredrik Malm och Liberalerna att det skapas likvärdighet i den svenska skolan genom segregerande skolval? På vilket sätt skapas likvärdighet genom ett skolpengssystem som leder pengarna åt fel håll? På vilket sätt gynnas den svenska skolan och likvärdigheten av ett system där marknaden får bestämma över den svenska skolan? Och varför försvarar Fredrik Malm och Liberalerna detta dag ut och dag in i den svenska riksdagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Fru talman! Jag vill köpa uppehållstillstånd, men det går inte.

Jag vill köpa uppehållstillstånd, men det går inte.

Murhaf Hamids ord skär i hjärtat - i alla fall för oss som inte är kostymrasister och har ett hjärta kvar. De senaste rapporterna säger att han nu har samlat in cirka 5 miljoner kronor till förmån för Majblommans Riksförbund. Det är otroliga siffror. Men bakom siffrorna finns saker vi behöver prata om.

När jag tänker på Murhaf, det vill säga ett skolbarn, dyker flera saker upp i mitt huvud.

För det första: Ett skolbarn ska aldrig behöva känna ovissheten som Murhaf får känna på grund av att han inte har beviljats uppehållstillstånd. Fråga mig! Jag vet vad konsekvenserna blir av den ovissheten: att ständigt gå runt och ha ont i magen när man går till skolan och att vara orolig varje gång man ser en polis på gatan. Eller varför inte alla fysiska och psykiska spår som börjar dyka upp i vuxen ålder på grund av den stress många av oss utsattes för som flyktingbarn i Sverige?

För det andra: De vuxna som i dag utsätter Murhaf för rasism må ha ett parti som styr den blåbruna regeringen, men vi som står för anständighet, solidaritet och medmänsklighet kommer aldrig att låta dem vinna, oavsett hur många kostymrasister som företräder dem.

Och den tredje tanken: Fundera över varför organisationer som Majblomman behövs mer än någonsin! Det är för att klassklyftorna ökar mer i Sverige än i något annat land och för att fler och fler barn går hungriga. Det är för att borgerligheten hellre ger Axfoods ägare extra vinster än att se till att föräldrar har råd att handla mat till sina barn eller att skolor kan få pengar för att dela ut gratis frukost. Det är för att högern hellre gör det möjligt för banker att ta ut miljardvinster än att se till att säkra alla barns rätt till att slippa oroa sig för om föräldrarna kan betala nästa månadshyra eller inte, så att de kan koncentrera sig på sina skoluppgifter i stället för på hushållets utgifter.

Fru talman! Vi står här i dag för att tala om betänkandet Lärare och elever, och jag tänkte ta upp ett ämne där Vänsterpartiet har lämnat en reservation. Jag yrkar bifall till reservation 20.

Både Skolinspektionen och Skolverket har lyft fram att det finns brister när det gäller praxis kring bedömningen av om en elev ska läsa svenska som andraspråk eller inte. I dag är det rektorn som ska besluta om en elev som tillhör målgruppen, och som är i behov av undervisning, ska ges undervisning i svenska som andraspråk. Bedömningen av elevens behov av ämnet ska utgå från vad som bäst gagnar elevens språk- och kunskapsutveckling. I en rapport som Skolinspektionen tog fram 2020 där inspektionen har granskat 30 skolor konstaterar man att endast 8 har bra rutiner för att göra bedömningar av hög kvalitet.

På ett par skolor har Skolinspektionen till exempel sett att man gör schablonmässiga bedömningar utifrån att eleverna har utländsk bakgrund att de därmed ska gå på svenska som andraspråk, vilket blir helt orimligt.

Skolinspektionen konstaterar även att när en bedömning väl gjorts av vilket ämne en elev ska läsa, svenska eller svenska som andraspråk, kvarstår den bedömningen som regel under hela grundskoletiden.

Vidare konstaterar Skolinspektionen att det är vanligare för pojkar än för flickor att de beslutas få läsa svenska som andraspråk men att skolorna inte har reflekterat över varför det är på det viset.

Problemen med hanteringen av svenska som andraspråk är många, och flera år av nedskärningar och färre behöriga lärare på grund av marknadsexperiment har lett till att kvaliteten i denna hantering har sjunkit. Därtill kommer problemen med bedömning som jag precis har nämnt.

Därför menar vi från Vänsterpartiets sida att det bör tillsättas en utredning om svenska som andraspråk i syfte att öka likvärdigheten och jämlikheten i bedömningen av vilka som ska omfattas av ämnet.

Partierna i Sverigedemokraternas regering har vad det verkar av de senaste debatterna bestämt sig för att inte ta repliker på mina anföranden. Kanske är det en slump. Kanske handlar det om att de inte vill diskutera varför marknadsskolan har så pass negativa konsekvenser för elever och lärare. Det kan vara för att de inte vill diskutera sitt enorma svek gentemot kommunerna vad gäller statlig finansiering. Det kan vara för att de inte vill prata om de rasistiska undertoner som de har i den svenska skolpolitiken i dag, bland annat för att föra bort fokus från de två föregående punkterna jag nämnde.

Men i debatt efter debatt ska jag tvinga dem att lyssna på sanningen och på faktabaserade argument.

I debatt efter debatt ska jag prata om hur det korrupta marknadsexperimentet i skolan har lett till katastrofala konsekvenser för skolor runt om i hela landet och om varför det borde vara olagligt för politiker och friskolekoncerner att vara så sammanblandade med varandra som de är i dag.

I debatt efter debatt kommer jag att påminna dem om hur deras nedskärningspolitik leder till att lärare och skolpersonal tvingas gå på knäna i ännu större utsträckning än de redan gör.

I debatt efter debatt ska jag syna den rasism som alltid dyker upp, delvis för att de gör skillnad på barn utifrån hudfärg och religiös tillhörighet men också för att de alltid lägger fram dessa förslag när fokus ska tas bort från nedskärningarna i välfärden till förmån för skattesänkningar för miljardärer.

En jämlik skola skapas inte av angiverisystem där lärare ska agera poliser. En jämlik skola skapas inte av jakt riktad mot papperslösa barn. En jämlik skola skapas inte av att elever kommer hungriga till skolan för att regeringens politik skapar barnfattigdom.

En jämlik skola skapas av en politik för sammanhållning. Den skapas av en politik där vi ser alla barn för vad de är - barn - och där vi ser på rätten till kunskap som en rättighet för alla barn, oavsett var i landet de bor, oavsett vilket modersmål de har och oavsett deras föräldrars plånböcker.

Fru talman! Precis innan jag skulle gå upp i talarstolen såg jag att det har kommit en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Jag citerar ur en artikel i tidningen Vi Lärare:

"Det svenska friskolesystemet innebär allvarliga säkerhetsrisker för svensk demokrati. Det är slutsatsen i en rapport om utländskt ägande i svenska skolor.

- Det låter som en spionroman, men antagonistiska aktörer arbetar för att försvaga samhället, säger juristen Maria Refors Legge på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)."

I denna artikel och i rapporten kan man läsa om det stora hot som marknadsexperimentet i svensk skola innebär för hela vårt samhälle.

Till och med myndigheter som Totalförsvarets forskningsinstitut går ut och pratar om det här som ett hot mot svensk demokrati. Om man inte vill lyssna på 90 procent av befolkningen och 97 procent av lärarna och om man vägrar lyssna på forskarna och alla som verkar inom skolan om varför marknadsexperimentet i svensk skola är fel, då kanske man kan börja lyssna på en myndighet som FOI.

Jag vill avsluta med orden som jag har sagt en gång tidigare här i talarstolen men som jag uppenbarligen måste säga igen: Inga människor är illegala, och inga barn är illegala.

Att de är det är kontentan av Tidöavtalet som finns nu, men jag kommer att vägra att ställa upp på den retoriken. Det gör hela Vänsterpartiet. Vi kommer aldrig att acceptera de fientliga och rasistiska undertoner som finns i det här avtalet.

Fru talman, ledamöter och åhörare! Vi är här för att debattera vuxenutbildningen. Det är ett ämne som jag tror att vi behöver lägga betydligt mer tid på att diskutera. I en tid där det pågår stora nedskärningar, där vi vet att det finns brist på en politik för en jämlik och rättvis kompetensförsörjning och där vi vet att man kämpar ute i kommunerna och regionerna och bland företagare för att kunna ha anställda med rätt kompetens i den gröna omställningen och i den innovationstakt som vi vill att Sverige ska ha behöver vi prata mycket mer om vuxenutbildning.

För många människor har vuxenutbildningen inneburit en andra chans när tidigare skolformer inte har lyckats lika väl. För vissa andra har det handlat om att man har velat byta yrke.

Efter att ha gått igenom grund- och gymnasieskola ska människor ha tillräckliga kunskaper för samhälls- och arbetsliv. Dessa kunskaper ser vi i Vänsterpartiet som en rättighet. Men alla vuxna har inte dessa kunskaper och har inte fått rätt till dessa kunskaper. De ska då kunna få dessa tillgodosedda inom vuxenutbildningen.

I takt med att arbetsmarknaden förändrats blir det ett växande problem att många unga inte har fullföljt gymnasieskolan. Då spelar vuxenutbildningen en stor roll. Detsamma gäller både komvux och olika typer av yrkeshögskoleutbildningar.

Det finns i dag en stor grupp av unga vuxna som är dåligt rustade för arbetslivet och riskerar att få det svårt att få eller att få behålla ett arbete. Det behövs särskilda insatser inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra deras möjligheter och underlätta för den framtida kompetensförsörjningen.

Att studera som vuxen är också lite annorlunda än att studera som barn eller som ung vuxen. Studierna behöver många gånger kunna kombineras med föräldraskap och ibland också med arbete. Därför är det viktigt med en flexibel utformning av studierna med möjligheter till exempelvis distansstudier, kvällsstudier eller studier i olika tempo.

Vuxenutbildningen behöver i högre grad än i dag utgå från de studerandes olika behov av stöd och deras olika studiebakgrunder. Det kan handla om studiehandledning på modersmål, studiemotiverande kurser och individuell planering.

Vuxenutbildningen behöver däremot inte en sak, och det är fler privata utförare inom denna sektor. Vi vet att många privata aktörer i dag bedriver vuxenutbildning med väldigt låg kvalitet och på bekostnad av personalen och de som studerar där och med begränsade möjligheter för ansvarig rektor att ha kontroll över kvaliteten. Följden blir att kommunerna tappar den demokratiska kontrollen över ännu en välfärdsdel.

Dagens system riskerar också att ge kommunerna incitament att upphandla utbildningarna till lägsta möjliga kostnad med förhoppningen att många ska få tillgång till utbildning. Risken är att skattepengar i stället slösas bort på kurser som inte håller tillräckligt hög kvalitet av giriga kapitalister som inte är där för att hjälpa kommunerna på något sätt utan för att tjäna pengar. I stället menar vi att kommunerna bör få förutsättningar att erbjuda utbildning både i klassrum och på distans i egen regi, för det vet vi ger det bästa resultatet.

Yrkesutbildning för vuxna måste också utvecklas vad gäller både omfattning och kvalitet. Det finns behov av flexibla utbildningsformer, som jag talade om tidigare, dels för att möta de verkligheter som vuxna står inför när de ska studera, dels för att möta tillfälliga eller lokala behov av utbildningar. Dessutom måste det finnas möjligheter att utbilda sig inom traditionella hantverksyrken, vilket vi i Vänsterpartiet menar är väldigt viktigt.

Ledamöter! Genom att forma yrkesutbildningar tillsammans med berörda branscher skapar vi en högre kvalitet. Och i en tid där vi, som jag nämnde tidigare, behöver ställa om vårt samhälle är det viktigare än någonsin. Därför måste jag hålla med socialdemokraten i ett tidigare anförande gällande frågan om branschutbildningar. Detta gäller inte enbart när det kommer till gymnasieskolan, utan det är i allra högsta grad viktigt när det kommer till vuxenutbildningen. Därför är det sorgligt att se en regering som totalt vill krossa branschutbildningarna, som det ser ut i dag.

Jag vill också yrka bifall till reservation 26, så jag inte glömmer det senare i mitt anförande.

Jag tänker nu gå över till ett annat område som är väldigt viktigt för Vänsterpartiet och som just reservation 26 handlar om.

Skolverket har beslutat om ett reviderat vård- och omsorgsprogram inom gymnasieskolan. Det har utformats nationella yrkespaket med förslag på innehåll i sammanhållna yrkesutbildningar som kan ges inom komvux och på gymnasieskolans introduktionsprogram. Dock kommer innehållet i vård- och omsorgsutbildningarna för vuxna fortfarande att variera mellan kommunerna, eftersom huvudmän kan välja om de ska använda dessa nationella yrkespaket eller inte. Med hänsyn till förväntad ökad förekomst av omfattande vårdbehov bland äldre personer som får kommunal vård och omsorg i kombination med ökade kvalitetskrav är det angeläget att undersköterskors kompetens regleras och säkerställs på nationell nivå. Därför menar vi från Vänsterpartiets sida att regeringen bör ta ett initiativ till att utveckla samtliga specialistutbildningar för undersköterskor på yrkeshögskolenivå och se till att dessa är nationellt sammanhållna i stället för det system som är i dag.

Det sista ämne som jag tänker beröra innan jag avslutar handlar om sfi och rätten till sfi.

En meningsfull sysselsättning i väntan på besked om ens framtid i form av asylbeslut eller huruvida massflyktsdirektivet ska utvecklas är efter de materiella villkoren den viktigaste faktorn för hälsan för den berörda gruppen. Vänsterpartiet anser att de som lever i en oviss väntan till följd av sin flykt bör ges goda förutsättningar till en meningsfull sysselsättning. Det handlar framför allt om att få lära sig språket och delta i andra utbildningsinsatser.

Vi hörde tidigare från talarstolen här ledamöter från högersidan och det högernationalistiska blocket tala om att människor måste ha krav på sig att lära sig svenska. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är väldigt märkligt att delar av högern inte anser att människor som har flytt enligt massflyktsdirektivet ska få läsa på sfi till exempel, eller varför man inte anser att människor ska få gå på sfi från dag ett ifall de har asyl- eller flyktingstatus.

Att kunna det svenska språket är väldigt viktigt för att komma in i samhället. Vänsterpartiet vill förbättra förutsättningarna för asylsökande och de som har flytt från krig att lära sig svenska. Vi anser att asylsökande och de som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet bör få rätt att läsa sfi från dag ett.

När högerpartierna och nationalisterna vill införa språkkrav vill vi ge resurser till kommunerna för att de ska kunna anordna svenskutbildning för dem som kommer hit. När högernationalisterna och högerpartierna misstänkliggör människor som kommer hit i enlighet med massflyktsdirektivet eller av asylskäl sänder vi ut signalen att problemet inte sitter hos dessa, utan problemet är den politik som högern för.

Vi menar därför att regeringen snarast måste återkomma med förslag om att ge såväl asylsökande som dem som omfattas av massflyktsdirektivet rätt att läsa sfi från dag ett. Hyckleriet från högersidan måste upphöra i dessa frågor.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Mathias Bengtsson för svaret, men jag måste ändå erkänna att jag är förvirrad.

Kristdemokraterna säger nej till att ukrainare ska få läsa sfi eftersom de har kommit hit i enlighet med massflyktsdirektivet. Kristdemokraterna säger nej till att övriga flyktingar eller folk med asylstatus ska få läsa sfi från dag ett. Kristdemokraterna är med i ett samarbete som leds av Sverigedemokraterna där man genomför sänkningar med miljarder av bidrag till kommunerna. Det kommer att leda till enorma och katastrofala konsekvenser för bland annat vuxenutbildningen.

Men sedan står Mathias Bengtsson här och säger att vi ska ställa krav på människor. Det ska vi absolut göra. Se då också till att er politik följer dessa krav och att de pengar som följer med där också följer dessa krav.

Personligen känner jag att det blir väldigt märkligt att säga till dem som har kommit från Ukraina eller från andra länder, som har flytt från krig och olika typer av fruktansvärda situationer: Ni får inte lära er svenska. Sfi ska inte finnas för er som kommer hit i enlighet med massflyktsdirektivet. Kristdemokraterna tycker inte att ni ska få det. Men ni måste kunna svenska, för det är ett krav som vi har för att vi ska se till att Sverigedemokraterna och deras väljare är nöjda med oss i detta samarbete.

Hur går dessa saker ihop, Mathias Bengtsson? Kan du svara på det i stället för att komma med det icke-svar som du gav i det förra replikskiftet?

Fru talman! I sitt anförande nämnde Mathias Bengtsson att vi måste se till att tillgängliggöra vuxenutbildning och sfi för många fler. Vi måste se till att fler lär sig svenska när de ska bo här. Det kan alla hålla med även om man inte behöver hålla med om den väldigt mörka bild som Mathias Bengtsson nu gav och som också har förändrats utifrån ert samarbete med Sverigedemokraterna.

Men det blir också lite dubbelmoral, och det är det som min fråga gäller. När Kristdemokraterna i Ekot i Sveriges Radio fick frågan om de tyckte att ukrainare som kommer till Sverige ska ha rätt att läsa sfi sa de nej. Och när Kristdemokraterna fick frågan om människor i övrigt som söker asyl i Sverige eller är flyktingar ska få läsa sfi från dag ett sa de nej.

Jag undrar därför helt enkelt: Hur går det ihop att Kristdemokraterna är emot att de ukrainare som har kommit hit genom massflyktsdirektivet ska få läsa svenska och att de är emot att människor som har kommit hit på andra asyl- och flyktinggrunder inte ska få lära sig svenska från dag ett men att man sedan banne mig ska ställa krav på att människor ska kunna svenska efter en kort tid? Hur går dessa saker ihop?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! Vänsterpartiet står självklart bakom alla sina reservationer. Men för att vi inte, som jag också nämnde tidigare, ska få väldigt långa voteringar yrkar jag för vår del bifall endast till reservation 12.

Herr talman! Vänsterpartiet har alltid varit en stark förespråkare för en mer jämlik och rättvis skola som ger alla elever likvärdiga möjligheter att uppnå sina mål och utvecklas utifrån sin fulla potential.

Vi anser att det är viktigt att säkerställa att alla elever i Sverige har tillgång till högkvalitativ utbildning oavsett var de bor, oavsett kön eller könsidentitet, klass eller vilket modersmål de talar. Vi vill se en mer likvärdig skola där eleverna har samma möjligheter att studera de ämnen som intresserar dem och få det stöd som de behöver för att kunna lyckas.

För att kunna göra detta måste en rad saker göras. Skolans budget måste utökas, och lärare ges större makt och utrymme. Sedan kommer vi inte ifrån det faktum att en jämlik skola endast kan skapas utan marknadslogik och marknadsstyrning.

Vi vill likt större delen av befolkningen, lärarna, rektorerna och resten av skolans personal, därmed avskaffa marknadsskolan och se till att alla skattepengar som går till skolan ska användas för att förbättra utbildningskvaliteten och stärka likvärdigheten. Det ska inte vara som i dag. Vi vill se en större statlig styrning och finansiering av gymnasieskolan för att garantera att alla elever får rätten till sin likvärdiga utbildning.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att främja yrkesprogrammen på gymnasieskolan. Yrkesprogrammen måste börja ses som en lika viktig del av skolan som de teoretiska programmen. De behöver också få mer resurser och stöd för att bli mer relevanta för eleverna.

Självklart är det inte bara det som händer i skolan som påverkar valen till gymnasieutbildningar. Det handlar också om att villkoren på arbetsmarknaden behöver förbättras för dem som har läst yrkesprogram. Inom vissa yrken är det så. Men inom en rad olika LO-yrken är det tyvärr för dåliga villkor.

Herr talman! Den punkt som Vänsterpartiet och jag har valt att fokusera mest på i just detta betänkande är studie- och yrkesvägledningen. Vi kommer att ha fler betänkanden där vi diskuterar gymnasieskolan.

Studie- och yrkesvägledningen är ofta sådant som privatägda marknadsskolor sparar in på i jakten på överskott som ska leda till ökat värde på företagen och senare till ökade möjligheter till försäljning av hela eller delar av skolkoncernerna.

Läsåret 2021-2022 gick det betydligt fler elever per studie- och yrkesvägledare i privata skolor jämfört med kommunala. Så har det sett ut år efter år. Marknadsskolan fungerar så. När girigheten får råda är det skolsköterskan, skolbibliotekarien och i det här fallet studie- och yrkesvägledaren som försvinner till förmån för ägarna som skrattar hela vägen till sina banker i Luxemburg. Det är en av många anledningar till att Vänsterpartiet driver kravet på ett förbud för aktiebolag att bedriva skolverksamhet. Vi menar att det enbart ska få bedrivas i icke vinstdrivande organisationsformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! I Sverige har vi en arbetsmarknad som inom många områden är uppdelad efter kön. Så ser det ut i stora delar av världen, där kvinnor jobbar i vissa typer av yrken och män i andra.

Det syns exempelvis genom kvinnodominansen i skolan och vården och mansdominansen inom byggsektorn. Men faktum är att denna uppdelning startar redan i yngre åldrar och visar sig tydligt också vid valet av gymnasieutbildning. Det är betydligt fler flickor som väljer att studera på samhällsvetenskapsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet medan pojkarna dominerar på teknik, fordons- och transportprogrammen.

En grupp forskare vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet tittade på det för att ta reda på varför det ser ut som det gör. Det är inget nytt fenomen. Sammantaget visade undersökningen att elever av sociala skäl väljer bort utbildningar som traditionellt domineras av det ena eller andra könet. Detta visar att det finns mycket att göra när det kommer till jämställdheten i den svenska skolan.

För Vänsterpartiet som ett feministiskt parti är det viktigt att alla elever får möjlighet att leva upp till sin fulla potential, oavsett kön. Därför måste alla elever få möjlighet att göra välinformerade val till gymnasiet. Under sin tid i den svenska skolan ska de också kunna ta itu med de normer som vi tyvärr alla formas efter.

Eleverna behöver få tid och möjlighet att möta kompetenta studie- och yrkesvägledare som kan ge dem vägledning att tänka i nya banor. Det är viktigt att se samhällsnyttan med studie- och yrkesvägledning, inte bara för eleverna själva. Vi ser att i de branscher som har störst obalans mellan könen råder det också störst brist på arbetskraft.

Bristerna i studie- och yrkesvägledningen i dag får direkta konsekvenser för möjligheten att rekrytera ny personal till arbetsmarknaden. Det har uppmärksammats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och också av Västsvenska Handelskammaren när de har yttrat sig i frågan.

Därför menar vi i Vänsterpartiet att regeringen måste se över möjligheten att införa ett nyckeltal för studie- och yrkesvägledare vid varje skolenhet. Det är också vad den reservation som jag yrkade bifall till i början av mitt anförande handlar om.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att Vänsterpartiet självklart står bakom alla våra reservationer, men för att vi inte ska få en extremt lång votering i nästa vecka yrkar jag bifall endast till reservation 26.

Herr talman! Just i detta nu, när vi diskuterar betänkandet vid namn Grundläggande om utbildning, kämpar skolflickor i Iran för sina liv eftersom de ännu en gång har blivit förgiftade av den vidriga diktatoriska statsmakten - en regim som vi alla hoppas förgörs en gång för alla. Samtidigt kämpar palestinska barn med anledning av folkrättsvidriga attacker från den israeliska apartheidregimen.

När vi nu diskuterar vardagen för barn i den svenska skolan får vi inte glömma det som står i läroplanen om solidaritet. Vi bör därför komma ihåg alla barns grundläggande rättigheter. Den internationella solidariteten som barnen får lära sig i skolan är något som jag hoppas att fler även i Sveriges riksdags kammare får lära sig en gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Historien om alla demokratiska samhällen är historien om synen på människors rätt till och tillgång till kunskap. Ska bildning och kunskap vara en rättighet för alla, med ett egenvärde som inte enbart handlar om att göra sig anställbar för arbetsköpare som aldrig nöjer sig utan också om att få utvecklas utifrån sin potential - en stark grund för alla, med kompensatoriska delar för dem som behöver det extra mycket? Eller ska det vara ett system som slår ut, som sorterar, som segregerar och som splittrar?

Vänstern har alltid stått för det förstnämnda och högern för det sistnämnda. Därför måste vi göra allt för att stoppa högern från att förstöra synen på kunskap och bildning. Men vi måste också stoppa högern så att de inte ska kunna slakta skolans budget mer.

Den borgerliga regeringen har nyligen aviserat att den kommer att ge så lite pengar till kommunerna för skolans verksamheter att en stor majoritet av landets kommuner kommer att tvingas till stora och större nedskärningar än tidigare beräknat. Det är något som skolministern i Hälsans förskola, eller jag menar Tellusgruppen, eller förlåt, jag menar skolministern i den svenska regeringen har uttalat sig vara stolt över.

Herr talman! Ett år efter att jag gick ut högstadiet lades skolan som hette Västra skolan ned. Det var en kommunal skola med lång historia i kommunen, centralt belägen i en historisk byggnad - en populär skola. Vänsterpartiet vände sig emot detta. Tillsammans med lärare och fackföreningsrörelse kämpade vi emot, men skolan lades ned. Anledningen som angavs var sviktande elevunderlag. Men enligt samma prognoser skulle vi behöva en ny skola två år senare.

Ett par timmar därifrån, i Solna kommun, meddelade för två år sedan högerpolitiker att kommunala skolor skulle läggas ned på grund av sviktande elevunderlag. De lades ned.

Nu är det dags för nästa skola. Båtsmansskolan i Haninge kommun ska läggas ned. Högeralliansen i Haninge har från en dag till en annan meddelat att skolan inte kan fortsätta att drivas på grund av dålig ekonomi. Detta är den skola i kommunen som har högst andel behöriga lärare.

Vad alla dessa tre kommuner har gemensamt, tillsammans med en rad andra kommuner de senaste 25 åren, är att de haft eller har kommunstyren som har fattat beslut om nedläggning av välfungerande kommunala skolor för att kratta manegen för privata skolkoncerner - som ofta ägs av före detta politiker.

I fallet som rörde min före detta högstadieskola slutade sagan bra. Vänsterpartiet tog över styret i kommunen och makten över skolförvaltningen, och vi såg till att återöppna den kommunala skolan tillsammans med de rödgröna partierna. Hur det ska gå i framtida fall för skolorna i Solna eller Haninge handlar om vilka partier väljarna röstar på, inte bara i det senaste valet utan även i kommande val.

Vänsterpartiets besked är tydligt: Vi kommer inte att acceptera den här typen av skolnedläggningar, som endast har till syfte att sänka och förstöra den kommunala skolan. Vi kommer aldrig att acceptera marknadsskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Det finns ett stycke om skolbibliotek i betänkandet, där vi i Vänsterpartiet menar att vi bör titta närmare på hur skolbiblioteken kan stärkas. Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel föreslog i sitt delbetänkande Skolbibliotek för bildning och utbildning att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade, i första hand med personal som har examen i biblioteks- och informationsvetenskap.

En av anledningarna till att elever i dag inte får tillgång till skolbibliotek är att dessa inte är bemannade. Eleverna möts av en låst dörr eller, i fallet med de skolor som gänget här framför mig i kammaren förespråkar, av obefintliga skolbibliotek. Orsakerna varierar över landet och över tid. Det handlar om en blandning av sparkrav, vinstintresse och okunskap, tyvärr både hos rektorer och hos förtroendevalda, om fördelarna med bemannade skolbibliotek. Men nu handlar det främst om att skolorna inte ens kommer att få tillräckligt mycket i budget av den här regeringen för att kunna ha skolbibliotek.

En annan punkt som är väldigt viktig för Vänsterpartiet handlar om modersmålsundervisning och rätten till en utvecklad undervisning i nationella minoritetsspråk.

Enligt Tidöavtalet ska en utredning tillsättas för att se över modersmålsundervisningen i skolan. Vi har alla hört vad detta kan komma att innebära. Patrick Reslow, ledamot i utbildningsutskottet för Sverigedemokraterna, har sagt i medierna att partiets förhoppning är att modersmålsundervisningen ska försvinna. Enligt Fredrik Malm ska modersmålsundervisningen ses över och utvecklas. Det är väldigt oklart för Sveriges befolkning vad denna punkt i Tidöavtalet kommer att innebära. Men en sak vet vi, och det är att den handlar om att peka ut en särskild grupp i samhället och barn som har utländsk bakgrund.

I Sverigedemokraternas reservation skriver man: Tidigare studier visade att ett starkt modersmål är viktigt för barns utveckling av sitt andraspråk, men senare forskning har visat att det varken gör från eller till.

Det här är väldigt lustigt, för Sverigedemokraterna har sedan den dag de grundades i nynazismen varit emot modersmålsundervisning. Om det nu var så att det tidigare fanns forskning som var för modersmålsundervisning och visade att det ledde till något positivt kan man ju undra varför Sverigedemokraterna var emot det redan då. Det här är det yttersta beviset på att fake news och faktaresistens är en del av Sverigedemokraternas, och numera också Tidöavtalets, obefintliga ryggrad.

Anne Reath Warren, lektor i didaktik vid Uppsala universitet, har bland annat i Omni sagt som svar på detta att elever som studerar sitt modersmål en längre tid får bättre resultat i andra ämnen och att kritiken mot undervisningen bygger på en myt, som inte är baserad på forskning. Flera forskare som har uttalat sig i frågan är inne på exakt samma linje.

I Tidöavtalet står det att förslaget inte rör de nationella minoritetsspråken, men vi vet alla att det är så här fascismen fungerar: De börjar med vissa grupper, och därefter fortsätter det. Till er som tillhör nationella minoriteter har jag därför en sak att säga: Låt oss bekämpa dessa nationalistiska förslag innan de har gått igenom!

Lärande är starkt förknippat med modersmålet. Att befästa kunskaper i det egna språket är också en väg till att lära sig det svenska språket. Men detta är inte den enda positiva anledningen, utan det handlar också om att stärka sin identitet för att kunna ta en roll i det samhälle man befinner sig i. Ämnet har utöver detta uppdraget att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling, och där vet vi vad forskningen säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är av största vikt för oss att fortsätta stärka modersmålsundervisningen. Men det ska sägas att modersmålsundervisningen tyvärr inte ges samma status som andra skolämnen i skolans timplan med garanterad undervisningstid, trots att ämnet har kunskapskrav och betygskriterier. Vi menar därför att regeringen i stället för att avveckla modersmålsundervisningen bör ta initiativ till en minsta garanterad undervisningstid i ämnet.

Herr talman! I den svenska skolans läroplan påbörjas hela dokumentet med huvudrubriken Skolans värdegrund och uppdrag. Flera har nämnt en del av dessa värdegrunder från talarstolen här tidigare i dag. Underrubrikerna handlar bland annat om grundläggande värden om mänskliga rättigheter samt förståelse och medmänsklighet. Det står om att följa barnkonventionen, och det står om att visa solidaritet med sina medmänniskor.

Det är vad vi har kommit överens om i den här riksdagen och vad regeringar - till och med de tidigare borgerliga - har beslutat ska gälla för barnen och det de ska lära sig i den svenska skolan.

Alla som på något sätt vill värna den svenska läroplanens delar i dessa avseenden samtidigt som man vill värna elevintresset före marknadsintresset ska veta att vi tillsammans med andra partier kommer att kämpa för att vara deras röst. Vi kommer tillsammans med fackliga företrädare och med alla dem som vet vad den här högerpolitiken innebär att se till att bekämpa högern och stå emot dessa fruktansvärda förslag så gott vi kan.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att till och med talmannen, som tidigare i en annan roll har tillhört den här koalitionen, förstår att det här inte var ett svar. Jag ställer frågan igen: Kan Jörgen Grubb och Sverigedemokraterna nämna en forskningsstudie - som inte är gjord av Sverigedemokraterna, som er egen vitbok - som visar på vilket sätt det här skulle ha negativa konsekvenser för barns inlärning i den svenska skolan? Skulle Jörgen Grubb kunna svara på det? Svaret är nej, och det är därför vi hörde det icke-svar som tidigare kom från Jörgen Grubb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Dessutom vill jag lägga till en sak. Sverigedemokraterna vill förändra lagar som gäller människor med utländsk bakgrund. Man vill förändra modersmålsundervisningen, vilket vi inte kommer att tillåta. Det kommer också andra typer av rasistiska förslag. Oavsett detta kommer det nu och framöver i det här landet att bo miljontals människor som talar olika språk. Det kommer att vara människor som jag, som talar persiska. Det kommer att vara människor som talar diverse olika språk från hela världen. Vi kommer att organisera dessa människor. De ska även i fortsättningen ha sin rätt till kunskap och bildning på sina egna hemspråk. Det stärker inte bara dessa människor, till exempel mig, utan det stärker hela vårt samhälle i Sverige. Det är ett samhälle som säger sig vara demokratiskt och stå upp för demokratiska värderingar.

Jag förespråkar att Sverigedemokraterna inte bara läser läroplanen utan också tar till sig det som står i läroplanen. Det som barnen lär sig i skolan i dag är vad sverigedemokrater skulle ha behövt lära sig, nämligen att skolans värdegrund går ut på mänskliga rättigheter, förståelse och medmänsklighet. Det handlar om att värna solidariteten mellan människor.

Herr talman! Jag kommer senare i mitt anförande att beröra samma fråga, men jag börjar ändå här i ett replikskifte att ställa en fråga som ställdes tidigare till Liberalerna om vad som egentligen gäller i Tidöavtalet. Ska modersmålsundervisningen tas bort, så som Jörgen Grubb argumenterade för i talarstolen, eller ska den ses över och utvecklas?

Tidigare hörde vi Liberalernas ledamot säga att det inte handlar om att ta bort modersmålsundervisningen. Men helt plötsligt hör vi Sverigedemokraternas ledamot säga att den ska tas bort. Finns det en överenskommelse, och vad går den i så fall ut på?

Det här är egentligen en retorisk fråga eftersom vi alla vet att detta är en punkt som Sverigedemokraterna har fått in på grund av den rasism som de har stått upp för i kammaren och i Sverige under alla år sedan de grundades. Det handlar om att föra över allt fokus och all politik till ett enda område, nämligen människor som har samma hårfärg som jag. Det handlar om att alltid och i alla lägen försöka föra över fokus från det så att det i stället handlar om huruvida det kostar att ha modersmålsundervisning eller inte, speciellt i tider då Sverigedemokraterna sitter med i Tidöavtalsgänget och genomför de största nedskärningarna någonsin inom svensk skola.

Sverigedemokraterna talar också om forskningen om detta, men forskningen är väldigt tydlig, i varje fall i Sverige. En rad forskare säger dag efter dag emot Sverigedemokraterna i medierna på denna punkt. Jag undrar om Jörgen Grubb kan nämna exakt vilka forskningsrapporter som säger att modersmålsundervisningen skulle ha negativa konsekvenser för barns inlärning. Jag vill ha svar på det nu.

Fru talman! Förskolan är både en förutsättning för jämställt föräldraskap och en pedagogisk verksamhet som är avgörande för barns utveckling och framtid. En fungerande, jämlik och likvärdig förskola är en förutsättning för ett välfungerande samhälle.

Forskning visar att kompensatoriska insatser från samhället har effekt för att utjämna klassklyftor och att de har störst betydelse för barn från de mest resurssvaga familjerna och om de görs tidigt i livet. Betydelsen av att gå i förskola och fritidshem är alltså störst för att öka jämlikheten mellan människor med olika klassbakgrund och för familjer med låga inkomster.

Vi i Vänsterpartiet föreslog därför i augusti 2022 att sänkta avgifter till förskolan bör införas. Vårt förslag innebar ett progressivt avgiftssystem där de med lägst inkomster kunde få sin avgift helt och hållet bekostad av staten medan nästan alla andra, utom kanske den rikaste procenten i samhället, fick en avgiftssänkning.

Men förskolan handlar om mer än bara avgifterna. Den målmedvetna satsningen på förskolan i Sverige har gjort att den internationellt sett intar en särställning vad gäller både tillgänglighet, kvalitet och pedagogisk utveckling. Men för att den goda utvecklingen ska fortsätta behöver barngruppernas storlek begränsas och förskolans kompensatoriska roll förstärkas. Den politiska makten måste lyssna när förskollärare och barnskötare vittnar om den ohållbara situationen i dag.

Fru talman! Vi menar att det krävs ett helhetsgrepp, som inte har tagits sedan 70-talet. Därför gjorde Vänsterpartiet och det före detta fackförbundet Lärarförbundet gemensam sak för drygt två år sedan och krävde att en större förskoleutredning skulle tillsättas av den dåvarande regeringen.

När det kommer till höga sjukskrivningstal och hög arbetsbelastning ligger förskolan näst högst i sjukskrivningstal, direkt efter vård- och omsorgsyrken. Arbetsmiljöverket visade för två år sedan att fyra av tio förskollärare har besvär till följd av arbetet. I Lärarförbundets medlemsundersökning angav fem av tio förskollärare att de har en så hög arbetsbelastning att de inte hinner med stora delar av sitt uppdrag under ordinarie arbetstid. Situationen förvärras av att en stor majoritet av landets kommuner har gjort nedskärningar i förskolan.

Skillnaderna växer mellan förskolor med hög kvalitet och förskolor med låg kvalitet. En jämlik och likvärdig förskola måste vara ett nationellt politiskt mål, men just nu går utvecklingen åt fel håll. Barngruppernas storlek kan ha minskat på vissa håll, men de är alldeles för stora. Och personalens utbildningsnivå varierar kraftigt. Vissa förskolor har för små lokaler eller lokaler som inte är anpassade till förskoleverksamhet. Tillgången till en bra utomhusmiljö varierar också stort.

Denna vecka fick vi information från det nya fackförbundet Sveriges Lärare. De säger att förskolan återigen ligger näst högst när det gäller sjukskrivningstal på arbetsmarknaden, efter vård- och omsorgsyrken. De säger också att förskollärare som riskerar att drabbas av långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos har ökat kraftigt under de senaste fem åren. Utöver detta framkommer att det är 183,6 startade sjukfall per 1 000 förvärvsarbetande inom förskolan, att jämföra med snittet 102,4. Fackförbundet säger vidare att 60 procent av deras medlemmar instämmer helt eller delvis i att arbetet är psykiskt påfrestande.

Enligt Skolverkets riktlinjer bör barngrupperna i förskolan för ett- till treåringar inte vara större än tolv barn. För äldre barn är rekommendationen max femton barn per grupp, men det är många förskolor i dag som misslyckas med detta - 49 procent, enligt en undersökning.

Utöver detta vill jag lägga till att den svenska förskolan är utsatt för en kraftig expansion av privata välfärdstjuvar som gör det svårare både för de kommuner som bedriver förskoleverksamhet och för de icke vinstdrivande privata aktörerna. Det är bekymmersamt, för vi ser att förskolan är på väg mot samma utveckling som gymnasieskolan och därefter grundskolan, där ett antal riskkapitalbolag och aktiebolag kommit in. Bolagen vill göra om det till en marknad, inte därför att de vill barnens bästa utan därför att de vill sin fickas bästa.

Att vi nu dessutom har en utbildningsminister som själv kommer från ett av dessa bolag gör inte det hela mindre bekymmersamt. Liberalerna kan inte ens svara på om de har tagit emot pengar för att driva denna politik eller inte. Det kan för övrigt inget annat borgerligt parti heller.

Fru talman! Vad har då dessa bolag för intresse av svensk förskola? Som jag nämnde tidigare handlar det inte om att man vill gynna barnens utveckling i vårt samhälle, utan det handlar om att skapa skillnader redan i unga åldrar. Det är vad vi ser hända i skolan, och det är vad som nu också håller på att hända i den svenska förskolan.

Det är otroligt provocerande att se dessa stora privata aktörer göra stora vinstuttag nu när många människor har det jobbigt ekonomiskt och vi ser nedskärningar inom förskola och skola. Dessa bolag fortsätter att ta ut mångmiljonbelopp i vinst år efter år. Det är dags att förbjuda skolmarknaden och ta tillbaka makten. Vi kan börja med att ha en offentlighetsprincip så att även ministrar med bakgrund inom denna bransch måste tvingas säga sanningen.

Fru talman! En annan fråga som jag tänkte avsluta med handlar om barnomsorg på obekväm arbetstid.

Aldrig har det varit så tydligt som under pandemiåren hur beroende vi är av de samhällsbärande yrkesgrupperna - de som vårdar sjuka i vården, de som ger omsorg till de äldre, de som undervisar barnen, de som kör bussarna och de som jobbar inom livsmedelsindustrin och handeln för att vi ska kunna köpa den mat som vi behöver även när vi är utsatta för den kanske värsta pandemi vi någonsin har upplevt. Gemensamt för alla dessa yrkesgrupper är, utöver att de inte har kunnat arbeta hemifrån under pandemiåren, att de också arbetar på tider då vi andra inte arbetar. Detta leder till att det också finns ett behov av barnomsorg för dessa personer. Deras barn behöver också ha möjlighet att vara någonstans där de erbjuds såväl omsorg som pedagogik under de tider då vi andra ligger och sover.

Hur ser det ut med barnomsorg på obekväm arbetstid runt om i kommunerna? Det ser väldigt olika ut. Många gånger när kommuner erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid sker det utifrån deras egna villkor utan hänsyn till föräldrarnas situation. I många kommuner förväntas också föräldrarna aktivt höra av sig och efterfråga sådan barnomsorg för att kommunen ens ska fundera på att starta upp sådan. Och väldigt många kommuner erbjuder över huvud taget inte barnomsorg på obekväm arbetstid i dag.

Vi menar att detta måste förändras. Därför yrkar jag bifall till reservation 8.

Fru talman! Ledamoten har missat vad svensk förskola egentligen är och hur det ser ut där ute. I sitt anförande nämnde Anders Alftberg att det är förbjudet att ha på sig klänning i förskolan. Jag vet inte vilket land och vilken förskola ledamoten har varit i; det är i alla fall inte i Sverige.

Jag menar dessutom, återigen, att allt detta enbart handlar om - åhörarna och de som sitter och lyssnar där hemma uppmärksammar säkert detta - att Anders Alftberg inte över huvud taget vill prata om varför Sverigedemokraterna är med och skär ned i kommunerna och i förskolan. Återigen går han tillbaka till att prata om frågan om genus, vilket man menar är stalinism och något som är väldigt hemskt för vårt samhälle.

Att i egenskap av kommun satsa på kärnprojekt är väldigt bra. Jag sitter själv i riksdagen bland annat på grund av att jag motsatte mig ett antal olika projekt som ledde till nedskärningar inom skolan och förskolan i min hemkommun Falun. Så jag vet exakt vad detta innebär.

Problematiken här handlar om att Sverigedemokraterna för det första är med och skär ned både här och i de kommuner där man är med och styr. För det andra är man med och ser till att vi fortsätter med ett marknadssystem där vi experimenterar med barnens framtid, för att se till att ett fåtal aktieägare och banker ska kunna tjäna pengar på det.

Sverigedemokraterna var en gång i tiden ett parti som stod emot detta. Men i dag är Sverigedemokraterna, efter lite middagar med Svenskt Näringsliv, på den andra sidan och anser att det ska få tas ut hur stora vinster som helst; det spelar ingen roll vad det innebär för barnen. Kan SD ens säga rakt ut till svenska folket att man inte till exempel har tagit emot pengar från dessa bolag för att göra detta?

Fru talman! Det är alltid lite speciellt att starta ett replikskifte över två timmar efter att man har begärt replik, men jag ska gå rakt på sak. I Sverigedemokraternas anförande från talarstolen tidigare framkom skepsis gällande genuspedagogik i förskolan, eller generellt. Sverigedemokraterna lade väldigt mycket fokus på människor med utländsk bakgrund, vilket inte är så märkligt med tanke på vilket parti vi pratar om. Ledamoten var väldigt noga med att hela tiden tala om hur hemskt det är att man får lära sig om jämställdhet, jämlikhet, genus och liknande frågor och om att detta skulle sakna evidens inom forskningen etcetera.

Till att börja med måste jag säga att inget av det som sades från talarstolen stämmer eller har någonting att göra med vare sig forskning eller beprövad erfarenhet.

För det andra vill jag säga att detta är väldigt genomskinligt. Sverigedemokraterna har bara ett sätt att använda sig av för att föra bort fokus från det faktum att man är med och bidrar till nedskärningar inom förskolan. Det finns bara ett sätt för Sverigedemokraterna att föra bort fokus från det faktum att man från den ena dagen till den andra vände förskolebarnen ryggen genom att bli ett av de partier som företräder riskkapitalbolagen inom förskolan i stället för förskolebarnen - och det är att prata om genus och om invandring och vad den innebär för den svenska förskolan. Det är precis detta vi har bevittnat i dag.

Min fråga till ledamoten är: Hur kan den viktigaste frågan vara Sverigedemokraternas syn på genus, när ni precis har varit med och bidragit till att det blir enorma nedskärningar för förskolan i kommunerna under de kommande åren?

Herr talman! Jag vet inte riktigt vilka socialistiska styren Noria Manouchi pratade om. Jag vill dock jättegärna veta var de finns, för jag vill dit.

Jag måste ta upp frågan om budgeten igen. När Moderaterna under förra mandatperioden styrde en majoritet av landets kommuner skedde det enorma nedskärningar på just förskola och skola. När Moderaterna hade regeringsmakten före de två socialdemokratiska mandatperioderna gjorde de enorma nedskärningar på, hör och häpna, förskola och skola. När Moderaterna nu har kommit till makten har de lagt fram en budget som återigen innebär nedskärningar på förskola och skola.

Att då stå i talarstolen och prata om att Moderaterna alltid satsar, nu 5 miljarder minsann, och att alla partier har fått göra nedskärningar är inte mycket till tröst för alla de tiotusentals lärare, förskollärare och barnskötare som har alldeles för stora barngrupper och som har sett vad moderat styre i kommuner lett till. Det är inte heller mycket att hurra för för alla de föräldrar som har sett svensk välfärd monteras ned på grund av de skattesänkningar Moderaterna gjort för de rikaste.

Här gäller det att göra ett val. Antingen sänker man skatten för de allra rikaste i samhället eller så för man en ekonomisk politik för jämlikhet. Vi väljer att satsa på ekonomisk jämlikhet, vilket innebär att vi lyssnar på SKR när man säger hur många miljarder välfärden behöver. Varför lyssnar inte Moderaterna på SKR när det gäller hur mycket pengar välfärden behöver?