Martin Westmont

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 2, men jag vill betona att vi står bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Vi debatterar här och nu hushållning med mark- och vattenområden, som är viktiga byggstenar för ett fungerande samhälle.

Det är av stor vikt att vi säkerhetsställer fungerande vattenförsörjning och god tillgång till dricksvatten, i dag och för framtida generationer svenskar. Vårt vatten är en del av ett kretslopp; det påverkas av yttre omständigheter. Ökad förståelse för god och ansvarsfull vattenhushållning bidrar till att minska de effekter som påverkar vårt vattenkretslopp negativt.

Händelser såsom krig i vårt närområde innebär ökat fokus på försvaret och ökad civilberedskap. Krig kan bedrivas i olika dimensioner. Historiskt sett vet vi att det är en del av krigföringen att störa ut ekosystem. Vid ett angrepp på svensk mark är risken för miljöbrott och angrepp mot vår dricksvattenreserv hög. Vi måste se till totalförsvarsaspekten, och ökad medvetenhet när det gäller skyddet av vår vattenförsörjning är nödvändig.

Fru talman! Stora underhållskostnader för vår vatteninfrastruktur väntar inom en snar framtid. De största utmaningarna och kostnaderna kanske inte står för dörren i morgon eller om ett år, men om tio eller tjugo år står va-systemet på många platser i vårt land inför omfattande kostnader. Vi måste arbeta förebyggande så att vi är väl förberedda för denna stora utmaning.

För bara drygt två veckor sedan kunde vi läsa om problem med tillgången på dricksvatten i Gävle på grund av vattenläckor. Det är ett av många exempel som visar på att frågan om vårt va-system är högst relevant.

Det är därför viktigt att kommuner har vatten- och avloppsplaner för att skapa långsiktig hållbarhet och goda samhällsekonomiska effekter och för att värna enskilda fastighetsägares intressen.

Dagens regler om anslutning av enskilda avlopp till kommunala avloppsnät innebär oproportionerligt höga kostnader för en enskild husägare.

Vi ser positivt på delar i utredningen Vägar till hållbara vattentjänster, som handlar om planering för vatten- och avloppslösningar. Där framkommer det bland annat att kommunen ska ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning. En fastighetsägare som redan har investerat hundratusentals kronor i ett fullt fungerande va-system ska inte tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet, under förutsättning att det egna avloppet uppfyller gällande miljö- och hälsokrav.

Vi anser att aktuella regler ska ses över så att enskilda fastighetsägare inte per automatik ska tvingas att överge en befintlig anläggning till förmån för ett kommunalt va-system. Detta, fru talman, är en bra åtgärd för alla oss som vill främja en levande landsbygd där människor vill bo och dit människor vill flytta.

Fru talman! Jag vill även ta tillfället i akt att tala lite om vattenrening. Inte sällan saknas beredskap för stora väderomslag, och det saknas i många kommuner planering för väderbetingade händelser såsom skyfall och översvämning. Avloppssystemen i Sverige är gamla och inte alltid avsedda för att hantera stora vattenflöden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

När det gäller riskerna med skyfall och översvämningar delar vi Svenskt Vattens invändningar om att riskerna för skyfall och översvämningar inte kan hanteras enbart som en va-fråga. Vattenlagstiftningen bör ses över när det gäller dessa aspekter. Den behöver anpassas till nya utmaningar när det gäller hur vattenförsörjningen säkras samt hur vi ur ett resursbejakande perspektiv nyttjar vatten på ett mer miljövänligt och kostnadseffektivt sätt.

Kommuners beredskap för översvämningar behöver hålla en hög säkerhetsnivå då risken att vattenburna bakterier och sjukdomar sprids till vårt dricksvatten är överhängande, vilket i sin tur kan få förödande konsekvenser, inte minst för små barn, gamla och sjuka.

Fru talman! Mindre än hälften av befolkningen får i dag dricksvatten från ett vattenskyddsområde med skydd enligt miljöbalken. Reningen av vattnet måste hålla jämna steg med övrig utveckling för att säkerställa en god vattenrening.

Mängden kemikalier som används i våra dagliga liv ökar, och en stor del av dessa kemikalier hamnar i vattenbeståndet. Det handlar om mediciner, mikroplaster och antibiotika som följer med i avloppsvattnet, och risken är överhängande att de sedan tar sig in i våra kroppar. Vi har sett problematiken i Ronneby, där PFAS-ämnen spreds i dricksvattnet, vilket hade kunnat få förödande konsekvenser. Vi får aldrig glömma att om små barn när de dricker eller badar får i sig vatten som är fullt med bakterier eller kemikalier kan det få förödande konsekvenser inte minst eftersom barn inte har ett fullt utvecklat immunförsvar.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag poängtera att dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. Att behålla kvaliteten och tillgången på dricksvatten är av stor vikt ur hälsosynpunkt, och det är nödvändigt för kommunerna att skydda och förvalta strategiska dricksvattenförekomster och agera skyndsamt om man upptäcker element som kan sprida föroreningar i dricksvattnet eller på annat sätt skada våra vattenskyddsområden.

Fru talman! Tack, ledamoten Nadja Awad, för din fråga om ett väldigt viktigt område!

Precis som jag sa i mitt anförande följer Sverigedemokraterna noga utvecklingen just när det kommer till arbetet med konsumentvägledning. Vi är av den uppfattningen att det många gånger inte är mer pengar och resurser som krävs för att kunna komma till rätta med stora problem i samhället, utan vi ser att vi kan omstrukturera arbetet och styra resurserna dit där de gör störst nytta. Efter det ska vi självklart se om det finns mer att göra. Anser vi att det görs för lite inom konsumentvägledningen kommer Sverigedemokraterna självklart att lyfta frågan med regeringspartierna.

Fru talman! Konsumentpolitiken är ett viktigt område som berör människor på ett eller annat sätt i deras vardag. Det vi arbetar för är att alla ska känna sig trygga med att handla varor och tjänster och veta vilka regler som gäller både före, under och efter köp.

Om vi ska kunna uppnå detta behöver vi bra system och goda kontroller som ser till konsumenternas intressen. Vi ser att bedrägeribrotten är många, inte minst de som riktas mot äldre svenskar. Det är ett stort problem som vi måste arbeta aktivt för att motverka. Konsumentvägledningen ska stärkas och, i den mån det behövs, breddas för att alla som är i behov av stöd och hjälp också ska kunna få det inom rimlig tid.

Sverigedemokraterna följer regeringens arbete noggrant. Anser vi att det görs för lite kommer vi självklart att agera.

Fru talman! I dagsläget finns inget förbud mot att rikta reklam till barn på internet och i nedladdbara applikationer, trots att dessa medier med barn som målgrupp i många fall innehåller erbjudanden och möjligheter att köpa virtuella saker och färdigheter i spel. Detta kan orsaka köptryck hos både barn och föräldrar.

Vi har de senaste månaderna tagit del av många berättelser om barn som har köpt olika saker i digitala spel och applikationer. Att det har handlat om riktiga pengar har varit otydligt. Barnen har köpt virtuella objekt i spel, vilket har resulterat i fakturor på tusentals kronor. Så kan vi helt enkelt inte ha det i Sverige. Vi måste värna säkra it-miljöer för våra barn. Vidare menar vi att det behövs ytterligare åtgärder för kontroller och sanktioner när det gäller reklam som riktas till just barn.

Av den anledningen behövs en lagskärpning för ökat skydd gällande marknadsföring. Vi anser att den svenska lagstiftningen behöver uppdateras så att konsumentskyddet för barn och unga följer den digitala utvecklingen och ger barn ett fullgott skydd i dessa miljöer. Sverige ska inte bara försvara sin rätt till hårdare lagar mot marknadsföring riktad till barn utan även inom EU verka för att kraven i denna lagstiftning ska utgöra en miniminivå för hela EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Fru talman! Telefonförsäljning av lotter och spel om pengar som sker av olika sorters organisationer är oetiskt och bidrar med största sannolikhet till ett ökat spelberoende; vi har hört diskussionen här tidigare i debatten. Många gånger är säljaren påträngande och aggressiv i sin iver att sälja. Ofta talar man högt om möjligheten till stora vinster, och bland dem som drabbas finns väldigt många pensionärer med små marginaler.

Det är minst sagt anmärkningsvärt, fru talman, att det finns särskilda undantag för politiska partiers försäljning av lotter och spel på kredit. Det möjliggör högst tveksamma upplägg, och det borde vara i alla partiers intresse att få ett slut på denna verksamhet som bidrar till ett ökat spelberoende.

Fru talman! Ett löfte från Sverigedemokraterna och övriga Tidöpartier är att vi tar spelberoendet på allvar och är beredda att vidta kraftfulla åtgärder för att minska spelmissbruket i samhället. Min önskan är att Socialdemokraterna gör detsamma, eftersom vi vet att spelberoende skapar depression och många gånger smärtsamma familjekriser.

Den 1 september 2018 infördes ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning i syfte att stärka konsumentskyddet. Skriftlighetskravet innebär att det inte längre är möjligt att ingå ett distansavtal muntligen när säljaren på eget initiativ kontaktar konsumenten per telefon. För att ett giltigt avtal ska ingås krävs att konsumenten efter telefonsamtalet skriftligen accepterar näringsidkarens anbud.

Skriftlighetskravet omfattar dock inte lotterier och andra speltjänster. Vi behöver på ett bättre sätt agera för konsumenternas trygghet gällande telefonförsäljning. Ett steg i detta arbete är att införa skriftliga avtal även i samband med köp av lotter och andra spel via telefon.

Fru talman! Vidare anser vi att skyddet för småföretagare vid distansavtal också måste stärkas. Vi anser att småföretagare som kontaktas av telefonförsäljare ska omfattas av samma regler om skriftlighetskrav och ångerrätt som gäller vid telefonförsäljning till privatpersoner.

Fru talman! Konsumentverket betalar i dag ut statsbidrag till olika organisationer. Syftet är, enligt Konsumentverket, att stödja konsumentintresset inom olika verksamhetsområden. Tanken är god, fru talman, men förfarandet att Konsumentverket delar ut den här sortens bidrag har brister.

Det är inte ovanligt att organisationer som beviljas stöd har en tydlig vinkling och att deras företrädare öppet uttrycker stöd för vissa politiska inriktningar även om de inte officiellt är knutna till något parti. Som ett exempel kan nämnas organisationen Jordens Vänner, som i sin egen årsredovisning beskriver att "klimaträttvisa kopplat till antirasism och feminism har varit frågor som vi har genomsyrat vår folkbildning".

För denna folkbildning har man fått 300 000 kronor i statsbidrag av Konsumentverket. Hur denna folkbildning hänger samman med att stödja svenska konsumenters intressen är dock ytterst oklart. Den här sortens stöd som Konsumentverket delar ut inom konsumentområdet har stora brister och måste helt enkelt ses över.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 3.

Herr talman! Vi diskuterar i dag EU:s nya tågpassagerarförordning. Regeringen har föreslagit lagändringar, och syftet är att förbättra tågresenärers rättigheter.

Mycket i denna förordning är bra, men det finns vissa brister som vi tar upp i vår reservation. Det handlar bland annat om resenärers rätt till prisavdrag vid force majeure. Formuleringen "extraordinär händelse" - utan att nämna vad det innefattar - riskerar att tänja på rätten till ersättning för tågresenärer.

Det är självklart rimligt att exempelvis en naturkatastrof räknas som en extraordinär händelse. Men att extrema väderförhållanden utan vidare definition, beskrivning eller gradering ska gå under begreppet force majeure och undantas från rätten till ersättning för resenärer vid förseningar är en linje som inte ligger i konsumenternas intressen.

Som ett exempel kan nämnas att det inte sällan händer att trafikbolag ställer in avgångar och att förseningar uppstår på grund av snöfall. Inte sällan kallas snöväder både av trafikbolag och i samhällsdebatten för extremväder. Men vad menas egentligen med extremväder, herr ålderspresident?

Om resenärer inte ges kompensation för extra utgifter vid förseningar på grund av exempelvis snöväder kommer väldigt många att förlora tid och pengar på försenade eller uteblivna tågresor.

Reglerna för när man har rätt till ersättning och när man inte har det måste helt enkelt bli tydligare.

Herr ålderspresident! Kollektivtrafikresenärers rättigheter är ett viktigt område, och när det kommer till informationshanteringen ser vi förbättringspotential. Det handlar om att göra information mer lättillgänglig när det gäller tågavgångar och försenade tåg och hur man på ett enkelt sätt kan få ersättning vid inställda tåg eller när det förekommer förseningar.

Herr ålderspresident! I vår reservation tar vi också upp att de rättigheter konsumenterna har när de flyger borde gälla även när de reser med tåg. Det innebär då att återbetalning av biljettpriset ska ske inom 7 dagar, som i dag gäller för flyg, och inte inom 30 dagar, som i dag gäller för tåg.

Vill vi uppmuntra fler att resa med tåg måste vi också skapa goda incitament för det. Det handlar om att det ska vara smidigt att boka biljetter. Det handlar om att leverantörerna ska erbjuda konsumenterna en hög nivå när det kommer till säkerhet och punktlighet. Och tågresenärers rättigheter och villkor vid förseningar och inställda tåg måste vara goda. Det är så vi får fler resenärer att välja tåget som färdmedel, herr ålderspresident.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

I Finansinspektionens konsumentskyddsrapport från 2023 kan vi läsa att många finansiella rådgivare i grunden är säljare, som får provision på den rådgivning de säljer. Det uppstår med andra ord en intressekonflikt där det inte alltid är vad som är bäst för konsumenten som sätts i första rummet. Det kan i vissa fall vara så att den finansiella rådgivaren rekommenderar den tjänst som han eller hon får högst provision på.

Min fråga till statsrådet är hur han ser på detta och om det finns några förslag på att förbättra villkoren för konsumenter i Sverige som är i behov av finansiell rådgivning.

Herr talman! Tack för klargörandet, ledamoten!

Det finns ju en annan aspekt av det här som jag säkert tror att ledamoten är fullt införstådd med, och det är att de kvinnor som i dag sitter i bolagsstyrelser oftast har dubbelt så många styrelseuppdrag som män. Hur resonerar ledamoten Luhr kring det? Hur många styrelseuppdrag kan man ta på sig? Om kvinnor som i dag sitter i styrelser har i snitt sex styrelseuppdrag och männen har tre styrelseuppdrag, hur resonerar Miljöpartiet kring den aspekten? Kan vi lägga ännu fler styrelseuppdrag på de här kvinnorna?

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra yrkanden, men jag yrkar endast bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 1.

Herr talman! Ett gott företagsklimat stimulerar nyföretagande och bidrar till en ökad tillväxt och möjligheter till fler arbetstillfällen. Kan vi som politiker underlätta för fler att driva och starta nya företag är det en god idé att vi också gör så. Mot bakgrund av detta har Sverigedemokraterna föreslagit att bokföringslagen ska ses över. Som bokföringslagen ser ut i dag är den anpassad för äldre förhållanden som rådde innan de digitala lösningarna utvecklades. Den svenska bokföringslagen behöver anpassas till rådande utveckling i högre grad än vad den är utformad för i dag.

Dagens krav på att räkenskapsinformation ska förvaras i Sverige försvårar för många företag i onödan. Reglerna tillåter under vissa förutsättningar att räkenskapsinformation på maskinläsbara medier kan förvaras utanför Sverige och att platsen då anmäls till Skatteverket och Finansinspektionen. Men digitaliseringen har kommit långt och är under ständig utveckling, och den möjliggör för en mer effektiv och enklare hantering av räkenskapsinformation än dagens system. Elektronisk arkivering gör att man inte är bunden till en specifik geografisk placering, vilket bidrar till lägre kostnader och mindre administrativt arbete för våra företagare.

Att möjliggöra digital arkivering på en annan plats än i Sverige underlättar helt enkelt för företag och näringsliv att fokusera mer på kärnverksamheten och lägga mindre tid på tidskrävande administration, vilket vi inom Sverigedemokraterna anser är rätt väg att gå.

Herr talman! En annan viktig fråga är reglerna om hur årsbokslut ska upprättas. Det är skillnad på årsbokslut och årsredovisning; därav behövs inte samma regelverk. En årsredovisning är en offentlig handling, vilket inte gäller för årsbokslut. Det skapar krångliga tolkningar och oklarheter om vad som gäller vad, och det är också en av anledningarna till att vi vill se en förändring.

Många som tillämpar årsbokslut gör det i förenklad form. Det kan gälla ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. De som upprättar årsbokslut har omfattande och svårtolkade regler att ta hänsyn till. Det leder till att mycket tid och resurser läggs på tolkningar som är ovissa och svåra att hantera. Många av dem som tillämpar årsbokslut skulle vara behjälpta av enklare och tydligare regler som separeras från regelverket för årsredovisningar. Detta skulle underlätta för inte minst många ideella föreningar i deras arbete.

Herr talman! Kravet på aktiekapital har sänkts. Ändringen i aktiebolagslagen trädde i kraft den 1 januari 2020. Syftet med ändringen var att aktiebolagsformen skulle blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag.

Sverigedemokraterna anser att en sänkning av kapitalkravet i grunden är bra för att fler ska kunna bilda aktiebolag, men det krävs fler åtgärder om det ska bli en lyckad reform. Det finns ett stort behov av ytterligare utredningar och av fler och mer djupgående förändringar av regelverket än att enbart sänka aktiekapitalet.

Ett system med en nivå för startkapital och en högre nivå för aktiekapital och likvidation förekommer i många länder och borde kunna tjäna som inspiration och utgöra utgångspunkten för en svensk utredning. Det är viktigt att begreppet aktiebolag inte blir alltför urvattnat genom att värdet på bolagen blir för lågt. Det bör finnas ett egenvärde i aktiebolag, men samtidigt ska inte hindren vara för stora för att starta nya bolag.

Med tanke på att en sänkning av startkapitalet för aktiebolag kan leda till likvidationsproblem bör en ny utredning tillsättas. Utredningen ska visa på vad som utgör ett optimalt startkapital i olika stadier. Antaget att aktiekapitalet bör höjas efter en tid som en ökad buffertvall mot likvidation bör utredningen undersöka vilken nivå för ett förhöjt aktiekapital efter en viss tid som skulle vara optimal.

Herr talman! Låt oss tillsammans skapa ett bättre företagsklimat. Regelförenklingar, bland annat de jag nyss redogjorde för, skapar bättre förutsättningar för att driva företag i Sverige. Ju mindre tid företagen måste lägga på tidskrävande administration och byråkrati, desto mer tid kan våra företagare lägga på företagsutveckling och ökad tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi kan aldrig tumma på säkerheten för Sveriges invånare. Vi måste alltid se till säkerheten, inte minst när det kommer till vårt dricksvatten.

Jag är övertygad om att statsrådet precis som jag själv och många av dem som lyssnar på den här debatten har sett den utveckling i Sverige där vi har illegala bosättningar som uppförs bland annat i vattenskyddsområden. Det är klart att det här är ett problem som vi måste hantera.

Vi vet också att dessa illegala bosättningar är sammankopplade med tiggeriet. Tiggeriet är ett mångfasetterat problem som vi måste hantera. Det kan vi inte komma ifrån.

Min fråga till statsrådet är: Kommer statsrådet och samtliga riksdagsledamöter för Liberalerna att stödja ett författningsförslag som innebär ett nationellt förbud mot tiggeri?

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Många företag är i behov av dricksvatten för sin produktion. Vår industri är i behov av vatten generellt sett för att kunna verka, och det är därför de här frågorna är så pass viktiga.

Anledningen till att jag ställde frågan om PFAS-kemikalier är, precis som statsrådet nämner, att frågan kommer att behandlas inom EU. Förslaget är att man ska införa ett förbud mot vissa kemikalier, bland annat arsenik. Min vinkel är att det som föreslås inom EU är tänkt att ske först 2026, men det är upp till varje medlemsland att införa egna regler. Statsrådet har meddelat att hon inte har full insyn i frågan; jag vill då göra medskicket att ni gärna får titta på att vi i Sverige har möjlighet att införa egna regler för att skydda vår miljö och våra vattenskyddsområden och möjlighet att införa striktare regler kring PFAS-ämnen i naturen. På så sätt behöver vi inte vänta till 2026 då det eventuella nya förbudet från EU träder i kraft.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Jag tycker att svaret visar att regeringen tar frågan på stort allvar.

Jag tror att de flesta invånare i Sverige ser tillgång till dricksvatten som en självklarhet. Vi har dock sett en del problem i vissa kommuner där just vattentillförseln har uteblivit, vilket kan få stora konsekvenser för många människor i deras dagliga liv.

Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel, och de av Naturvårdsverket uppsatta miljökvalitetsmålen lyfter just upp ett utökat skydd av vatten. Därför är det viktigt att vi ser till säkerheten när det gäller vårt dricksvatten och våra vattenskyddsområden.

Vi har även ett krig i vårt närområde, och vid ett angrepp på Sverige skulle vår dricksvattenreserv vara ett potentiellt mål.

Socialdemokraterna är inte direkt kända för att arbeta förebyggande. Det ser vi inte minst när det gäller elkrisen och vårt nedmonterade försvar.

Men nu har vi fyra partier som är beredda att ta ansvar, så jag tycker att förutsättningarna finns att utöka säkerheten också kring våra vattenskyddsområden.

Fru talman! Jag har en följdfråga till statsrådet: Hur ser statsrådet på Sveriges strategi när det kommer till PFAS-ämnen i vår natur?

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

I Sverige har vi ett förfarande där företag köper upp stora mängder biljetter för att sedan sälja dem vidare till ett högre pris till slutkonsumenten. Resultatet blir att det är svårare för konsumenten att köpa en biljett till ordinarie pris. Man blir många gånger tvungen att köpa en biljett till ett högre pris på andrahandsmarknaden.

I utredningstjänstens rapport 2022:1201 om biljetter som säljs på andrahandsmarknaden ser vi att man i Norge har infört en lag mot försäljning av biljetter på andrahandsmarknaden, den så kallade svartabörslagen. Efter införandet av lagen har man sett minskad handel av överprissatta biljetter.

Min fråga till statsrådet Erik Slottner är om det kan vara aktuellt att införa en liknande lag som den i Norge för att minska handeln med överprissatta biljetter på andrahandsmarknaden i Sverige.

Fru talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Bluffakturor blir ett större och större problem i samhället. Det drabbar både privatpersoner och företag, och Sverigedemokraterna har länge drivit linjen att mer behöver göras för att skydda våra konsumenter inom detta område. Mycket har gjorts, inte minst för privatpersoner, men vi ser också att skyddet bör utökas för företag.

Min fråga till civilministern är om regeringen är beredd att införa sanktioner mot företag som skickar ut oriktiga fakturor i syfte att lura konsumenter att betala för något som man inte har beställt.