Herr talman! Vad har Gotland och Jämtland gemensamt, förutom att det är väldigt vackert där? Jo, där är företag med färre än 50 anställda tre gånger så viktiga för välfärdsskapandet. I Åre kommer nästan hälften av kommunens intäkter från anställda i småföretag. Eftersom jag själv är verksam som företagare där vet jag att Icahandlare vid Ottfjällets fot samsas med såväl startupbolag som slalomskidtillverkare. På andra håll är det storföretagen som håller småföretagen levande. När det gäller LKAB är i dag hälften av dem som går ned i gruvan en vanlig dag underentreprenörer och hälften anställda i det stora statliga bolaget.
Oavsett var man bor i Sverige är i dag tillgången till jobb helt avgörande för att kunna bo och leva på platsen. I det Sverige som jag växte upp i skapades jobben i det offentliga och i de stora företagen. I dag är det de små och stora företagen som står för både jobbskapandet och skatteintäkterna. Nästan 500 miljarder går direkt till kommuner och regioner i form av inkomstskatt. Såväl tillgången till förskola, skola och vård som upprustning av lokala vägar och busstrafik är helt avhängiga av hur många företag som finns lokalt. Jag kallar företagen för Sveriges välfärdsskapare.
Herr talman! Vi är på väg in i en bråddjup lågkonjunktur. Konsumenterna minskar sina inköp. Företagen drar ned på sin produktion och sitt utbyte av tjänster. Storföretag passar på att omstrukturera verksamheter som kanske svällt lite mycket under den goda tiden. Vi kommer att nå en vår då arbetslösheten ökar. Småföretag vill i det längsta justera för att slippa säga upp personal, dels för att det ofta är ens grannar, dels för att det är väldigt svårt att rekrytera och utbilda.
Statsministerns regeringsförklaring i går innehöll en del goda förslag som på lång sikt sannolikt kommer att vara bra för företagen. Men den saknade helt och hållet förslag som gör skillnad på kort tid. Sådana finns dock.
För det första är sänkt skatt på att anställa långt viktigare än att fortsätta sänka bolagsskatten. Frågan om bolagsskatten är naturligtvis viktig för vår internationella konkurrenskraft. Men det är den dolda skatten i arbetsgivaravgifterna, som inte har något som helst att göra med arbetstagarnas försäkringar eller pensioner, som hämmar tillväxten.
Herr talman! När jag senast var aktiv i politiken, 2010, inbringade denna dolda skatt 50 miljarder till statskassan. I dag tar den till min stora förvåning in 230 miljarder. Det är en skatteökning på företag med 12 miljarder per år. Det är lätt att inse att budgetutrymmet för att ta bort den kanske inte finns i närtid. Men börja i alla fall med att sänka kostnaden för att nyanställa!
För det andra bör det klena Regelrådet göras till en egen myndighet med ansvar för granskning och konsekvensutredningar av företagen. Ge även rådet i uppgift att följa upp alla de avgifter som företag nu måste betala för alla möjliga typer av tillstånd som de behöver bara för att få utveckla sin egen verksamhet!
För det tredje: Bygg ut den digitala infrastrukturen! Den som försökt att föra telefonsamtal i en bil längs E20 eller kanske E14 vet att det sällan går. Att genomföra videosamtal eller använda drönare och annan precisionsutrustning i skogen är inte att tänka på. Detta behöver inte utredas. Det går att prioritera det och vidta åtgärder nu.
Herr talman! Tillåt mig likna regeringens företagarpolitik vid en tidig startup - intressanta men lite ofärdiga planer i en Powerpoint och ett team som verkar entusiastiskt men helt saknar erfarenhet på området. Det som krävs nu är färdiga lösningar som företagen efterfrågar - inte för att det är synd om företagare, som oftast klarar sig, utan för att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda. I tuffa ekonomiska tider måste prioriteringen vara en politik som gör skillnad för just dessa företags möjligheter att anställa och överleva - för Sveriges tillväxt, för jobben och för levande städer, samhällen och landsbygd.
