Elin Söderberg

Fru talman! Jag tackar Martin Kinnunen för frågan. Till att börja med ser vi att drivmedelspriserna har gått ned den senaste tiden. Det har skett till följd av att världsmarknadspriset på olja har gått ned. Hela den prissänkning som har skett beror ju inte på att den fossila inblandningen har ökat i befintliga biodrivmedel. Om Miljöpartiets politik hade fått fortsätta - den politik som sju partier här i riksdagen faktiskt var överens om - hade drivmedelspriserna också gått ned, men utsläppen hade inte ökat på samma sätt.

Vi förordade att vi i den extraordinära situation som uppstod när energipriserna stack iväg skulle ha gått in med andra åtgärder för att stötta hushåll och företag.

Vad gäller klimatnyttan av reduktionsplikten handlar ju omställningen om att säkerställa att de förnybara alternativen blir billigare än de fossila, eftersom vi måste ställa om. Det fossila måste minska till förmån för det förnybara. Reduktionsplikten var en tydlig lagstadgad inblandning av förnybara drivmedel för att fasa ut fossila.

Nu ser vi i rapport efter rapport att växthusgaserna kraftigt har ökat här i Sverige till följd av att Tidöpartierna med Sverigedemokraterna i spetsen kraftigt har sänkt reduktionsplikten. Jag har inte sett någon redogörelse från Sverigedemokraterna och definitivt inte från någon seriös organisation som forskar om klimatpåverkan att utsläppen automatiskt skulle minska någon annanstans när man kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Fru talman! Det hade varit välkommet om Kjell-Arne Ottosson redogjort för hur centrala samhällsinvesteringar skulle skada den sociala hållbarheten.

Vi i Miljöpartiet driver en ansvarsfull ekonomisk politik för att säkerställa att vi också klarar klimatomställningen på ett hållbart och rättvist sätt i hela landet. Därmed har vi också utvecklat vår ekonomiska politik för att backa upp det.

Det jag inte sett någon god redogörelse för är hur Kristdemokraterna tillsammans med de andra Tidöpartierna har tänkt hantera satsningarna på ny kärnkraft. Hur ska den subventioneras? De idéer som flyger runt handlar snarare om planekonomiska modeller. Vad blir konsekvenserna av det för näringslivet och statskassan?

Samtidigt ser vi att den förvärrade situationen för klimatarbetet i Sverige till följd av Kristdemokraternas och de andra Tidöpartiernas politik riskerar att leda till enorma böter från EU för att vi inte når vårt klimatåtagande till 2030. Det riskerar att leda till att vi måste köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder till vem vet vilka kostnader. För mig är det inte ansvarsfull ekonomisk politik.

Vi i Miljöpartiet vill säkerställa att Sverige har en stabil ekonomi för att kunna genomföra en stabil klimatomställning och skydda hela befolkningen från de allvarligaste klimatrelaterade konsekvenserna och tillvarata samtliga möjligheter av klimatomställningen.

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för en mycket relevant fråga!

Ja, vi har gjort en sådan analys. Vi noterade att Sverige går från en situation med ett väldigt allvarligt ekonomiskt läge till följd av den inflation som kom på grund av Putins invasion av Ukraina och till följd av bristande tillgång på olika komponenter efter corona.

Vi kan konstatera att Sverige har en väldigt låg statsskuld. Skulderna hos befolkningen och hos flera kommuner är höga, men statsskulden är låg. Det finns därmed goda förutsättningar att låna till investeringar i samhället. Lån ska ju inte gå till allmän drift, skattesänkningar eller sådant. Vi ser däremot att det är högst relevant att göra viktiga samhällsinvesteringar i närtid. Därför går vi fram med att vi vill se att man lånar 100 miljarder per år i tio år för att göra de samhällsinvesteringar som krävs för att klara klimatomställningen.

Det handlar om infrastrukturinvesteringar, investeringar i energisystem och liknande.

Den analysen har vi gjort, och vi ser också att vår politik ger väldigt goda förutsättningar för en stark ekonomisk utveckling i Sverige. Flera av de reformer som vi lyfter fram om investeringar i till exempel järnvägsinfrastruktur och energiinfrastruktur är dessutom sådant som efterfrågas av näringslivet och som kan leda till en väldigt stark ekonomisk utveckling för svenska företag.

Fru talman! Klimatomställningen behöver el för industrins omställning, och elproduktionen bidrar bara till klimatomställningen om den ersätter fossil energi. Miljöpartiet har en energipolitik för att öka elproduktionen i Sverige mer och tidigare än Moderaterna. Det är uppenbart att Moderaterna inte håller med, för de är fixerade vid ny kärnkraft.

För att klara klimatomställningen behöver vi se till svenska förutsättningar. Vilka förutsättningar behöver svensk industri för att klara sin klimatomställning? Om regeringen börjar satsa på utbyggnad av ny kärnkraft i Sverige riskerar detta snarare att försena klimatomställningen och elektrifieringen jämfört med om vi börjar satsa på att snabbt bygga ut det förnybara, energieffektivisera, förbättra effekttilldelningen och tillgängliggöra el för industrin nu.

Detta vill Moderaterna dock inte göra. Moderaterna motarbetar ju aktivt flera av de reformer som skulle kunna möjliggöra snabbare utbyggnad av elproduktion. De vill inte tidigarelägga vetot när det gäller vindkraften. De vingklippte hela incitamentsutredningen, som hade kunnat ge resurser till de kommuner som bygger vindkraft. De vill inte att närboende ska få förutsättningar att bli andelsägare i vindkraft. På punkt efter punkt sitter Moderaterna på händerna samtidigt som näringslivet skriker efter el i närtid.

När det gäller klimatomställningen har vi uppenbart väldigt olika åsikter i fråga om energipolitiken. Det räcker dock inte med energipolitik för att klara klimatomställningen. Helena Storckenfeldt har inte med ett enda ord nämnt hur transportsektorn ska ställa om. Samtidigt leder hennes parti en historisk ökning av utsläppen från transportsektorn.

Fru talman! Ja, behovet av el kommer att fördubblas. Och ja, jag vill att svensk stålindustri ska stanna kvar i Sverige. Jag vill se till att man får el för sin klimatomställning, och jag vill säkerställa att den elen är ren. Det är därför jag driver Miljöpartiets energi- och klimatpolitik.

Om vi inte får mer el på plats i närtid kommer industrierna att packa och dra. Då finns inte längre behovet av dubblering, för då finns inte verksamheterna kvar. Det oroar mig djupt att Moderaterna reducerar miljöpolitik till klimatpolitik, klimatpolitik till energipolitik och energipolitik till kärnkraft. Detta riskerar att leda till att Moderaterna driver fram en politik som gör att svensk industri flyttar utomlands, att svensk konkurrenskraft skadas och att den svenska näringslivsutvecklingen stagnerar.

Miljöpartiet har en energipolitik som syftar till att leverera kraftigt ökad elproduktion redan till 2030, med konkreta mål till 2030 och 2035 - inte enbart till 2045, som Moderaternas politik. Vi vill tillgängliggöra dubbelt så mycket el till 2035 - tio år tidigare än Moderaterna.

Vi har en plan för att hela elsystemet ska fungera med en stabil grund av grön baskraft, energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värme, höjd effekt i vattenkraftverken, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, gasturbiner som drivs av förnybar energi och efterfrågeflexibilitet.

Fru talman! Det är fascinerande hur Tyskland och hur de konservativa i Tyskland gjorde Energiewende hamnar på svenska Miljöpartiet. Vi hade noll och intet inflytande över det. Det var ju Kristdemokraterna i Tyskland som gjorde Energiewende.

Det som vi i Miljöpartiet i Sverige dock har talat om väldigt länge är att vi ska göra oss kvitt fossilberoendet och att vi ska göra oss kvitt beroendet av Ryssland. Men det har inte Tyskland gjort, utan de gjorde sig beroende av Putins gasimport, något som vi direkt vänder oss emot och som nu visar sig har lett till stora konsekvenser.

Jag kan redogöra för hela vår energipolitik om så önskas. Då skulle jag dra över min talartid väldigt mycket mer än vad jag redan har gjort. Det som jag har redogjort för är våra planeringsmål och att vi har en samlad politik för att säkerställa att vi får på plats mer el i närtid och en dubblering av elproduktionen tio år tidigare än regeringen.

När Romina Pourmokhtari högljutt pratar om att det behövs ren el för klimatomställningen är jag helt med på båten, men vi har en politik för att få mer ren el tio år tidigare än vad Romina Pourmokhtari och Tidöregeringen har.

Jag har fortfarande inte fått svar på varför Romina Pourmokhtari och regeringen har valt att hugga sig fast vid den nya energipolitiken utan att det har föregåtts av en konsekvensanalys för klimatomställningen. Detta borde vara högrelevant eftersom det största argument som man använder för kärnkraft är klimatomställningen.

Trots detta har man alltså inte analyserat vad effekterna på klimatomställningen blir om vi går vidare med ny kärnkraft, om vi börjar jobba med subventioner till ny kärnkraft och om vi börjar ändra i regelverket för att försöka få någon att kanske kunna tänka sig att bygga kärnkraft någon gång i framtiden i Sverige. Vad blir effekterna på klimatomställningen? Detta har inte analyserats, och det är djupt bekymmersamt.

Fru talman! Jag har redogjort för våra energipolitiska mål, planeringsmålen till 2030 och 2035 och grön baskraft för att säkerställa hela elsystemet.

Det som jag tycker är anmärkningsvärt här är att vi har en klimat- och miljöminister som går vidare med tankar på ny kärnkraft och att regeringen talar om enorma subventioner som påverkar hela elmarknaden och dess aktörer utan att detta har föregåtts av någon analys av hur det påverkar klimatomställningen.

I Miljöpartiets energipolitik och samlade energipolitik beaktas alla de olika målkonflikter som finns när det handlar om biologisk mångfald, hur miljöfrågor ska hanteras i tillståndsprocesserna och att vi har bra samråd med lokalbefolkningen samt konsultationsordningen när det gäller urfolket samerna för att säkerställa att vi hanterar målkonflikter och snabbt kan bygga ut den el som behövs för att de facto klara klimatomställningen.

Klimat- och miljöministern har inte tagit initiativ till någon analys av hur omläggningen av energipolitiken påverkar klimatomställningen. Jag vill i stället fråga tillbaka: Varför har regeringen gått vidare med denna omläggning utan att det har föregåtts av en analys av hur det påverkar klimatomställningen? Där kan samtliga frågor läggas till: Vad blir konsekvenserna för lokalbefolkningen, för urfolken och för miljön? Det snackas om uranbrytning i Sverige - har effekterna av detta analyserats?

Herr talman! Med en skogspolitik som gör att vi kan ha träd som växer länge och blir riktigt bra virke kan vi också få en större andel av det vi avverkar i skogen att faktiskt gå till de här långlivade produkterna som till exempel husbyggande. Det går alltså absolut att ha ett fortsatt skogsbruk och se till att det vi brukar, alltså tar ut ur skogen, går till så mycket långlivade och klimatsmarta produkter som möjligt och att samtidigt jobba med mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi.

Jag skulle dock vilja ha svar på en sak. Om man bara ser till ett ökat uttag av skogen utan att beakta att skogen är en begränsad resurs leder det till konsekvenser i form av minskad biologisk mångfald, till att skogen blir mindre motståndskraftig mot klimatförändringar och till att nettoupptaget i skog och mark minskar så att vi inte når vårt bindande mål i EU. Vi släpper då också ut mer växthusgaser i atmosfären och förvärrar därmed klimatet. Detta faktum ser jag inte att Centerpartiet förhåller sig till om man bara ser till att vi ska ta ut mer ur skogen.

Det vi i Miljöpartiet vill göra är att utgå från det faktum att skogen är en begränsad resurs. Vi måste se till att vi inte ökar utsläppen vare sig från skog och mark eller från samhället så att vi använder den här biomassan på ett balanserat sätt. Utifrån de ramarna ser vi till att vi får en bra ekonomi och att skogsägarna i det systemet får god ersättning för de nyttor de skapar.

Herr talman! Varmt tack, Rickard Nordin, för frågan!

Miljöpartiets utgångspunkt är att vi behöver hejda klimatförändringarna. Då behöver vi både minska de fossila utsläppen och se till att kolsänkan, det vill säga allt kol som är bundet i skog och växtlighet, inte släpps ut i atmosfären.

Därför har vi i vår politik lyft fram bland annat att vi vill se mer bioekonomi. Vi välkomnar till exempel reduktionsplikten. Vi ser att bioenergi har använts på flera ställen på ett bra sätt för att minska de fossila utsläppen. Men vi måste också utgå från att skogen är en begränsad resurs och att vi därför behöver bruka den på ett ansvarsfullt sätt.

Vi vill se mer resurseffektivitet, mer cirkulär ekonomi och mer förutsättningar för långlivade produkter så att de gröna kolatomerna kan skapa så mycket samhällsnytta som möjligt så många gånger som möjligt. Vi vill se ett mer hållbart brukande så att det blir mer av klimatanpassning när det gäller skogen och så att skogen blir mer motståndskraftig mot de nya utmaningar som kommer till följd av klimatförändringen men också att vi fortsatt kan ha ett hållbart uttag för samhällsnyttiga verksamheter.

Vi vill också jobba med att se till att efterfrågan inte bara ökar och ökar. Ska vi kunna bruka våra skogar på ett ansvarsfullt och hållbart sätt hjälper det inte om det bara leder till att det avverkas i ett annat land, utan vi måste se till att vi får en mer resurseffektiv cirkulär ekonomi och långlivade produkter.

Vi måste även jobba med andra åtgärder, till exempel spillvärme inom uppvärmningen, solvärme och andra tekniker som gör att den biomassa som vi tar ut ur skogen kan användas där den gör störst klimatnytta och inte någonstans där vi hade kunnat använda annan teknik i stället.

Herr talman! Tack, kära kollegor, för en mycket intressant debatt! Jag kommer sannolikt att dra över min talartid något, kan jag säga redan nu. Jag kan också inleda med att yrka bifall till reservation 13. Vi i Miljöpartiet vill att regeringen lägger fram en helt ny klimathandlingsplan. Den här duger icke.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet vill att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och vara pådrivande i den globala klimatomställningen. Klimatomställningen kan och ska vara en drivkraft för en stark och rättvis samhällsutveckling i hela landet, där näringslivets omställning leder till stärkt konkurrenskraft och trygga arbeten. Sverige ska bli en världsutställning för innovationer, ny teknik och hur hållbara samhällen planeras och ser ut. Som första fossilfria välfärdsland utvecklar vi samhället i balans med ekosystemen och skapar trevliga samhällsmiljöer som bidrar till en god folkhälsa.

Den gröna omställningen ska och måste vara just grön och miljömässigt och socialt hållbar. Mot bakgrund av flera större samhällsutmaningar behöver Sverige genomföra en grön samhällsomställning i syfte att möta klimatkrisen och naturkrisen och bygga ett robust samhälle med frihet och trygghet inom planetens gränser. Miljöpartiet vill därför bygga ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle där Sverige har världens bästa klimatarbete, den biologiska mångfalden stärks, välfärden finns tillgänglig för alla där man behöver den och där jämlikhet är en självklarhet; ett tryggt och fritt samhälle inom planetens gränser. Det är en historisk satsning vi måste göra, där vi lyssnar till vetenskapen och gör vad som krävs för att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Herr talman! Vi kan konstatera att vi inte kan få någon rättvisa utan omställning. Vi kan inte heller få någon omställning utan rättvisa. Klimatomställningen ska vara rättvis och bidra till samhällsutveckling i hela landet. Den snabba samhällsutveckling som klimatomställningen innebär kräver robusta sociala skyddsnät som säkerställer ekonomisk grundtrygghet för befolkningen och en arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik som skapar trygghet i omställningen och förutsättningar för livslångt lärande.

Vi i Miljöpartiet har lagt fram en hel, alternativ klimathandlingsplan som följdmotion till regeringens skrivelse. Innehållet i vår handlingsplan är begränsat till utsläppsminskande åtgärder, men flertalet av våra reformer både minskar utsläppen och ökar jämlikheten. Vår strategi för en rättvis klimatomställning är dock mycket bredare än innehållet i just klimatpolitiken. Hela politiken behöver skapa förutsättningar för en rättvis klimatomställning.

Ett exempel på åtgärd som inte är utsläppsminskande i sig och som därför inte ingår i vår plan är vårt förslag om sänkt skatt i landsbygd och glesbygd, men vi har också flera åtgärder som minskar utsläppen och även har en fördelningspolitisk profil.

Vi vill ge stöd i form av en inkomstprövad leasingcheck till människor för att de ska kunna leasa elbil. Vi vill ha en högre bonus vid köp av elbil eller biogasbil för boende i glesbygd än för dem som bor i städer. Vi vill också ha ett avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag, så som det fanns förslag på men som den här regeringen har slopat. Vi vill införa ett Sverigekort så att det blir lika billigt att åka kollektivt i hela landet.

Vi vill se ett långsiktigt stöd för energieffektivisering där staten står för 60 procent av kostnaderna för energibesparande åtgärder för hushåll och fastighetsägare.

Herr talman! Vi behöver ett elsystem som backar upp klimatomställningen. För att möjliggöra utfasning av fossil energi behöver den förnybara energiproduktionen byggas ut och el frigöras som kan ersätta den fossila energi vi i dag importerar. Ökad elproduktion i sig leder inte till minskade växthusgasutsläpp. För att bidra till klimatomställningen ska den ökade elproduktionen ersätta import av fossil energi.

Tidöpartierna har tyvärr reducerat miljöpolitik till klimatpolitik, bland annat genom att lägga ned Miljödepartementet. De har reducerat klimatpolitiken till energipolitik och i väldigt stor utsträckning reducerat energipolitiken till frågan om ny kärnkraft. Men i dag står den svenska industrin och stampar. Snackar vi industrins klimatomställning behöver vi leverera terawattimmar innan 2030, och då är kärnkraften fullständigt irrelevant.

Vi i Miljöpartiet vill se konkreta planeringsmål till 2030 och 2035, inte enbart till 2045, som regeringen beslutat om. Vi vill tillgängliggöra dubbelt så mycket el till 2035, det vill säga tio år före regeringens plan. Det vill vi göra genom en kraftfull utbyggnad av förnybar elproduktion och energieffektiviseringar. Vi ska självklart nyttja hela den potential som finns för lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Det är så Sverige snabbast och billigast kan frigöra mer el, inte minst till industrins klimatomställning.

Det förnybara elsystemet ska vila på en stabil grund av grön baskraft. Vi vill sätta ett planeringsmål för grön baskraft om 10 gigawatt till 2030. Konkret handlar det om energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värme, höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, gasturbiner drivna av förnybara bränslen och efterfrågeflexibilitet som smart styrning av elbilsladdning och värmepumpar.

Herr talman! Regeringen har gjort en omläggning av energipolitiken. Det är tydligt att det viktigaste fokuset i den omläggningen är att skapa förutsättningar för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Regeringen har dock inte tagit initiativ till någon analys av effekterna på klimatomställningen av den här omläggningen av energipolitiken. Utan att ha analyserat effekten på klimatet har regeringen alltså lyft fram omläggningen av energipolitiken som en av dess viktigaste klimatåtgärder. Men det finns gott om analyser som visar att ett elsystem med ny kärnkraft leder till ökade utsläpp av växthusgaser på grund av försenad omställning.

I december 2023 skrev två docenter i nationalekonomi i Svenska Dagbladet att "regeringens satsning på kärnkraft höjer elpriset och ökar risken för elbrist innan 2035". Då låga elpriser och tillgång till el är en förutsättning för industrins klimatomställning innebär såklart en sådan utveckling stora risker för klimatomställningen.

I en rapport från Chalmers 2023 som jämförde ett framtida elsystem med och utan kärnkraft står att läsa: "Om dessutom ett alltför ensidigt fokus läggs på att underlätta för just kärnkraft riskerar elektrifieringen att senareläggas och marknadens aktörer måste vänta på att kostnaderna för kärnkraft ska bli mer förutsägbara samtidigt som investeringar i vindkraft - där det nu finns ett stort investeringsintresse - riskerar att utebli."

Att elektrifieringen senareläggs är relevant ur klimatsynpunkt i och med att det innebär att de samlade utsläppen över tid ökar mer än med en politik som kan se till att vi får en snabbare elektrifiering.

Herr talman! Kritiken mot regeringens klimathandlingsplan, denna skrivelse, har varit massiv. Klimatpolitiska rådet skriver att regeringen ger en missvisande bild av handlingsplanens förväntade bidrag till att målet uppnås och att påståendet att handlingsplanen leder hela vägen till nettonoll brister i saklighet.

Naturvårdsverket skriver i sin senaste rapport att målet till 2045 inte nås med de beslutade styrmedlen och att gapet till målet är omkring 22 miljoner ton.

Finanspolitiska rådet skriver att det behövs en sammanhållen och begriplig strategi för att individer och företag ska kunna fatta rätt investeringsbeslut i rätt tid och därigenom ställa om på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringens klimathandlingsplan ger enligt dem inte tydlig och konkret information om hur klimatmålen ska nås. Den vilar på förhoppningar om att framtida åtgärder ska leda till att målen uppnås.

Energimyndigheten bedömer att det inte är möjligt att nå Sveriges mål om förnybar energi inom Fit for 55, givet regeringens minskning av reduktionsplikten. Och om EU-målen skulle förlängas till efter 2030 riskerar den aviserade utbyggnaden av kärnkraft att leda till att andelen förnybart inte ökar i tillräcklig omfattning eller att den till och med minskar.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet har lagt fram en hel alternativ klimathandlingsplan, en grön klimathandlingsplan för Sverige.

Jag vill yrka bifall till reservation 17.

Vår handlingsplan innehåller övergripande och stödjande åtgärder. Den innehåller åtgärder för utsläppen inom Sveriges gränser, åtgärder för ökad kolinbindning i skog och mark, åtgärder kring konsumtionsbaserade utsläpp och åtgärder för negativa utsläpp.

Vi vill bygga ut det klimatpolitiska ramverket med en årlig utsläppsbudget för Sverige fram till 2040 med ett skarpt mål om att nå nära noll-utsläpp redan år 2035. Vi vill anta ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen i linje med vad vetenskapen visar krävs för att klara Parisavtalet. Jag hoppas att det inte ska vara så svårt, för det är inte länge sedan alla åtta partier kunde enas om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Men regeringen har ännu inte lagt fram någon proposition om detta.

Vi vill att klimatkollegiet återinrättas i Regeringskansliet, något som Klimatpolitiska rådet också har lyft fram.

Vi skulle vilja tillsätta en nationell samordnare för genomförandet av Sveriges klimatmål inom ramen för LULUCF-förordningen. Det behövs åtgärder nu för att vi ska nå Sveriges åtaganden om att öka kolinbindningen i skog och mark.

Vi vill också att Sverige ska visa ledarskap inom EU och internationellt för att Parisavtalet ska nås.

När det kommer till industrin lade Miljöpartiet grunden för industrins klimatomställning när Miljöpartiet satt i regering. Industrins klimatomställning i Sverige är till nytta för klimatet, svensk konkurrenskraft och Sveriges ekonomi, och den bidrar till en stark samhällsutveckling i hela Sverige. Industrins klimatomställning innebär samtidigt utveckling av tekniker och produkter som bidrar till den globala klimatomställningen.

Det är några saker som vi särskilt vill fokusera på. Det är snabbare tillståndsprocesser, el i närtid och kompetensförsörjning. Industrin skriker efter detta för att klara klimatomställningen. Trots det levererar inte regeringen i fråga om det som näringslivet efterfrågar.

Vi i Miljöpartiet vill, som jag har nämnt, ha planeringsmål för el i närtid och snabbt bygga ut elproduktionen. När vi satt i regering arbetade vi fram utredningarna kring snabbare tillståndsprocesser. Regeringen har i stället låtit detta ligga i långbänk.

När det gäller kompetensförsörjningen behövs satsningar inom bostadsbyggande, utbildningsinsatser och bättre förutsättningar för arbetskraftsinvandring för att vi ska se till att få personal till all verksamhet. Det behövs såklart också satsningar på infrastruktur och att arbetet med Industriklivet, Klimatklivet, gröna kreditgarantier och Fossilfritt Sverige, som vi inrättade när vi satt i regering, fortsätter vidare.

När jag lyssnade på några av de tidigare anförandena reagerade jag på att transportsektorn knappt nämndes. Men det är den sektor där vi har väldigt höga utsläpp av växthusgaser i dag och där utsläppen kraftigt ökar till följd av regeringens politik.

Vi i Miljöpartiet ser att det behövs åtgärder för ett effektivt transportsystem. Det handlar om att vi elektrifierar, byter ut fordonen till fossilfritt drivna fordon och att vi hanterar utsläppen från den befintliga fordonsflottan genom att återinföra och utveckla reduktionsplikten.

Förutsättningarna för omställning inom transportsektorn ser väldigt olika ut i olika delar av landet, i olika hushåll och i olika verksamheter. Teknikutvecklingen har också kommit olika långt när det gäller olika typer av transportslag - personbilar, lastbilar, sjöfart och flyg. Omställningen av transportsektorn behöver därför göras genom att få fram rätt lösning på rätt plats, så att vi minskar utsläppen så snabbt och effektivt som möjligt.

Jordbruket, som nämndes i ett tidigare replikskifte, är ett av de områden som drabbas värst av konsekvenserna av klimatförändringarna. Vi ser i dag söndertorkade skördar eller sönderregnade skördar. Vi ser ökad risk för sjukdomar och insektsangrepp till följd av klimatförändringen.

Livsmedelsproduktionen i Sverige behöver öka. Det är en bra åtgärd för att stärka Sveriges krisberedskap, men det är också en klimatanpassningsåtgärd. När skördarna i södra Europa inte kan leverera har vi förutsättningar att öka vår livsmedelsproduktion här i Sverige, men då behövs politiska åtgärder för att ge alla lantbrukare förutsättningar att ställa om jordbruket. Det handlar också om att vi gör detta där vi får synergieffekter mellan biologisk mångfald, klimatanpassning och minskad klimatpåverkan.

Herr talman! Ibland låter det som att vi har dessa klimatdebatter för klimatmålens skull. Men vi står inför extrema utmaningar. Det finns inget business as usual-scenario utan konsekvenser. Vi är i dagsläget på väg mot en närmare tre grader varmare värld redan år 2100. Det är när dagens mellanstadieungar, som går med rycksäcken över axeln, är i 80-årsåldern. Hela deras liv kommer de att se utvecklingen av klimatförändringarna och deras konsekvenser - för livsmedelsproduktion, för migration, för utbredning av sjukdomar, för säkerhetspolitik och för ekonomi. Allting påverkas av om vi kan minska utsläppen av växthusgaser tillräckligt snabbt och klara Parisavtalet eller om vi inte kan göra det.

Samtidigt innebär det jättemånga möjligheter att göra klimatomställningen, hejda utsläppen och klara Parisavtalet. I Sverige innebär klimatomställningen stärkt konkurrenskraft, trevligare stadsmiljöer, bättre samhällsservice i lands- och glesbygd, renare luft och bättre hälsa. Det är en no brainer att vi ska genomföra klimatomställningen. Trots det ser vi enorma skillnader mellan de åtta riksdagspartierna när det kommer till hur mycket utsläppen minskar av vår politik.

Konsekvenserna här i Sverige, om vi inte ställer om, är flera. Det handlar om översvämmade källare, om förstörda hem, om bortspolade vägar och tågräls, om ras och skred, om värmeslag på äldreboenden, där äldre får ligga och lida, och om skogsbränder som tvingar människor att fly från hus och hem. Allt detta leder såklart till stora kostnader för svenska hushåll och företag.

Klimatriskerna är inte bara någonting långt borta, någon annanstans. De påverkar oss i Sverige här och nu. Det påverkar definitivt oss alla om vi inte minskar utsläppen, hejdar klimatförändringen och anpassar oss till det förändrade klimatet.

Herr talman! Det finns ett antal saker som denna regering gör. Det brukar nämnas att man har godkänt ett antal vindkraftsparker. Det tycker vi i Miljöpartiet är bra. När vi satt i regering lade vi grunden för att man snabbt skulle få förutsättningar för till exempel ny havsbaserad vindkraft.

Regeringen tar också vidare Klimatklivet, Industriklivet och gröna kreditgarantier - än så länge. Det är bra. Vi lade grunden för industrins klimatomställning. Den behöver växlas upp och tas vidare.

Regeringen har infört en skrotningspremie, något som vi i Miljöpartiet drev i valrörelsen 2022. Det är ett bra förslag, men det gör faktiskt väldigt lite klimatnytta. Det går inte alls att ställa det mot de utsläppsökande åtgärder som regeringen gör.

Regeringen försökte hantera de höjda energipriserna till följd av Putins fullskaliga invasion av Ukraina genom att sänka bensinpriserna. Alla partier presenterade olika sätt att hantera de chockpriser som kom efter Putins invasion av Ukraina.

Vi i Miljöpartiet stod fast vid klimatpolitiken. Vi gick fram med leasingcheckar, sänkt matmoms och sänkt skatt i glesbygd - lösningar för att se till att skydda hushållen i en svår ekonomisk situation, samtidigt som vi fortsätter att minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen valde att öka det fossila beroendet, öka inblandningen av fossila bränslen och chockhöja utsläppen av växthusgaser.

Det har också nämnts här att även Miljöpartiets och Socialdemokraternas klimathandlingsplan var otillräcklig. Skillnaderna i kritiken är dock enorma. Jag håller med Klimatpolitiska rådet även om den kritik vi fick - kritik om att effektberäkningarna borde ha varit tydligare och att åtgärderna borde ha varit starkare för att snabbare få ned utsläppen.

Men om Tidöpartierna tyckte att den kritiken var relevant skulle man väl ha tagit den vidare när man själv lade en ny klimathandlingsplan. I stället har man valt att inte ha några effektberäkningar, och i stället för att växla upp klimatpolitiken har man kastat den över bord och chockhöjt utsläppen av växthusgaser.

Sammantaget har Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna alla aktivt valt att ställa sig bakom politik som chockhöjer utsläppen av växthusgaser och en skrivelse med klimathandlingsplan som skjuter över hela klimatarbetet till nästkommande regering.

Man hänvisar till Fit for 55 och EU:s klimatarbete men bedriver en politik som ser till att samtliga EU-åtaganden under Fit for 55 missas här i Sverige. I sin handlingsplan skriver regeringen att Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Men hittills har regeringen sänkt ambitionerna till den grad att Sverige nu bedöms missa samtliga internationella, europeiska och nationella klimatmål.

Det krävs stor fantasi för att beskriva en klimatpolitik som ökar utsläppen och missar samtliga mål för "ambitiös och effektiv". Det är bara ansvarslöst.

(Applåder)

(TALMANNEN: Jag noterar att anförandet var tre gånger längre än den anmälda talartiden. Talartiderna är ett viktigt planeringsverktyg när vi planerar, organiserar och bemannar kammaren. Jag vill därför vädja till ledamöterna att anmäla den tid man faktiskt tänker tala.)

Herr talman! Jag tycker att det var något otydligt. Men om det är så att Kristdemokraternas vilja att välkomna ny kärnkraft handlar specifikt om klimatfrågan tycker jag att det är högst relevant att analysera effekterna på klimatomställningen av att regeringen välkomnar ny kärnkraft.

Jag kan konstatera att det finns flera analyser som visar att ett elsystem där man välkomnar ny kärnkraft riskerar att leda till att utsläppen av växthusgaser ökar på grund av en försenad klimatomställning. Docenter i nationalekonomi har till exempel skrivit att regeringens satsning på kärnkraft höjer elpriset och ökar risken för elbrist innan 2035.

Då låga elpriser och tillgång till el är avgörande för industrins klimatomställning innebär en sådan utveckling stora risker för klimatomställningen. Det finns även en rapport från Chalmers som lyfter att elektrifieringen kan försenas.

Därför skulle jag vilja att Kristdemokraterna svarar på min fråga. Om anledningen till att man är för kärnkraft är klimatargument och om det framgår att det blir sämre för klimatet om man jobbar med ny kärnkraft - är Kristdemokraterna då beredda att byta ståndpunkt?

Herr talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för anförandet och för intressanta replikskiften! Jag har flera frågor, och jag ska försöka vara kort och koncis så att vi kan beta av dem.

Kristdemokraterna nämner i sitt anförande att man är för ny kärnkraft och hänvisar då till klimatet. Jag har konstaterat att regeringen inte har valt att ta initiativ till en analys av hur omställningen av energipolitiken, där man nu välkomnar alla fossilfria kraftslag inklusive kärnkraft, påverkar klimatomställningen. Därför undrar jag om Kristdemokraterna är beredda att ändra energipolitik om det skulle framgå att strategin att välkomna ny kärnkraft försenar klimatomställningen och förvärrar för klimatet.

Herr talman! När Miljöpartiet satt i regering samlade vi flera riksdagspartier brett för att slå fast ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige - som Moderaterna var med på - med nettonollmål till 2045, etappmål till 2040 och 2030 och ett sektorsmål för transportsektorn. Vi genomförde en klimatlag om att man varje mandatperiod ska ta fram en klimathandlingsplan, och vi tillsatte ett klimatpolitiskt råd. Sju partier enades om att införa reduktionsplikten. Miljöpartiet var också med i energiöverenskommelsen 2016.

Vi har arbetat mycket aktivt för att ta ett helhetsgrepp för att säkerställa att hela det svenska samhället kan ställa om på ett ordnat och hållbart sätt. Miljöpartiet har klimatpolitik från hela det breda greppet till att vi ska få rätt lösning på rätt plats inom de olika sektorerna så att vi kan minska utsläppen inom varje sektor. Att Moderaterna står här och pratar om duttande, det tycker jag bara är trams.

Moderaterna har varit med på mycket av det klimatarbete som Miljöpartiet har drivit, men i stället för att ta detta vidare har man valt att lämna energiöverenskommelsen. Man låtsas inte om här i debatten med Socialdemokraterna att man var med på den. Man har även valt att lämna till exempel reduktionsplikten utan att komma med alternativ klimatpolitik. I arbetet framåt har man också lämnat arbetet med breda blocköverskridande arbeten inom klimatområdet.

När det gäller elen har Miljöpartiet lagt fram en bred energipolitik för att säkerställa att vi kan dubblera tillgången till el tio år tidigare än den moderatledda regeringen.

Herr talman! Jag tackar Helena Storckenfeldt för anförandet. Det blev en hel lista av frågor för min del, inte minst om elektrifieringen som nämndes nu senast. Jag konstaterar att Tidöpartiernas politik i stället riskerar att försena elektrifieringen.

Jag tänkte ställa en fråga med anledning av att Helena Storckenfeldt lyfter vikten av andra länders klimatomställning, till exempel Kina och Indien, och att Sverige behöver vara en god förebild för andra länder.

När Miljöpartiet satt i regering lade vi grunden för hela klimatomställningen i Sverige, inte minst för industrins omställning. Vi noterar att klimatomställningen är en drivkraft för stärkt konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling i hela landet. Det har gjort att Sverige har blivit ett starkt föredöme globalt. Många länder vänder sig till Sverige när det gäller klimatomställning.

Sedan Moderaterna tog över regeringsmakten har dock Sverige tappat i anseende. Internationella medier skriver om att Sverige backar och tappar fart i klimatomställningen.

Därför är min fråga dels vad regeringen gör för att minska utsläppen i Kina och Indien, när man nu hänvisar dit, dels om Moderaterna är beredda att lägga om sin klimatpolitik om man konstaterar att den faktiskt inte är ett föredöme för andra länder längre.

Herr talman! Det stämmer att vi i Miljöpartiet lutar oss mot forskning. Det är också därför vi har utvecklat vår energi- och klimatpolitik så som vi har gjort.

Jag har i min fråga till klimat- och miljöministern gett ett ypperligt tillfälle att redogöra för reella argument och belägg. Att välkomna alla förnybara produktionsslag eller att även inkludera ny kärnkraft, så som Romina Pourmokhtari vill, är skillnaden mellan våra partier. Då vill jag veta vad det finns för belägg för att ett välkomnande av ny kärnkraft skulle ha någon klimatnytta. Jag har fortfarande inte fått något svar på den frågan.

Miljöpartiet har presenterat en grön klimathandlingsplan för Sverige för att visa att det finns politik som kraftigt kan minska utsläppen av växthusgaser och undvika de allvarligaste riskerna med klimatförändringarna. Vår klimathandlingsplan innehåller åtgärder för utsläpp inom alla sektorer inom Sveriges gränser, för de konsumtionsbaserade utsläppen, för ökad kolinbindning i skog och mark och för att åstadkomma negativa utsläpp och åtgärder som stöder omställningen, där en kraftfull utbyggnad av elproduktionen är en viktig del.

Tidöpartierna har i stället reducerat all miljöpolitik till klimatpolitik, all klimatpolitik till energipolitik och energipolitiken till att i princip enbart handla om kärnkraft.

När vi talar om industrins omställning handlar det om att leverera terawattimmar innan 2030, och då är kärnkraften fullständigt irrelevant.

Vi i Miljöpartiet vill se konkreta planeringsmål för 2030 och 2035 - inte enbart till 2045. Vi vill tillgängliggöra dubbelt så mycket el till 2035, och vi vill att det förnybara energisystemet ska vila på en stabil grund av grön baskraft.

Herr talman! Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har inte presenterat några argument som stöder regeringens ensidiga fokus på ny kärnkraft ur klimatsynpunkt. Jag noterar också att jag inte får något svar på varför man inte har analyserat effekterna på klimatomställningen innan man har gått vidare med ny kärnkraft.

Precis som klimat- och miljöministern nämner är mer el otroligt viktigt för klimatomställningen, och Miljöpartiet har skarp politik för mer el i närtid.

Regeringen har alltså inte gjort någon analys och kan inte säga något om när ny kärnkraft kan tänkas komma på plats och till vilken kostnad eller om den skulle ha klimatnytta. Att regeringsföreträdare fortsätter att argumentera för ny kärnkraft med hänvisning till klimatomställningen är ytterligare ett exempel på ansvarslöst och vilseledande agerande från den nuvarande regeringen. Det finns nämligen gott om analyser som tvärtemot regeringens påståenden visar att ett elsystem med ny kärnkraft leder till ökade utsläpp av växthusgaser på grund av försenad omställning.

I december 2023 skrev två docenter i nationalekonomi i Svenska Dagbladet att regeringens satsning på kärnkraft höjer elpriset och ökar risken för elbrist innan 2035 och att det statliga stödet kan bli mycket dyrt för skattebetalare och elkonsumenter eftersom det kan röra sig om hundratals miljarder kronor redan för två kärnkraftsreaktorer. Då låga elpriser och tillgång till el är avgörande för inte minst industrins klimatomställning innebär en sådan utveckling stora risker för klimatomställningen.

I en rapport från Chalmers 2023 som jämför ett framtida elsystem med och utan kärnkraft står att läsa att om ett alltför ensidigt fokus läggs på att underlätta för just kärnkraft riskerar elektrifieringen att senareläggas och att om marknadens aktörer måste vänta på att kostnaderna för kärnkraft ska bli mer förutsägbara riskerar investeringar i vindkraft, där det nu finns ett stort investeringsintresse, att utebli.

Att elektrifieringen senareläggs är relevant ur klimatsynpunkt i och med att det innebär att de samlade utsläppen av växthusgaser blir större över tid än med en politik som leder till snabbare elektrifiering.

Herr talman! Frågan uppstår: Vilket problem är det regeringen försöker lösa? För mig och Miljöpartiet är klimatkrisen det problem vi försöker lösa. Det framstår som att det problem regeringen försöker lösa är hur de ska bygga ny kärnkraft, oavsett vad det innebär för klimatomställningen.

Jag upprepar min fråga: Varför hade regeringen inte analyserat effekterna på klimatomställningen innan man gick vidare med en omläggning av energipolitiken som premierar ny kärnkraft?

Herr talman! Den 20 februari frågade jag klimat- och miljöministern om hon tagit initiativ till en analys av klimatpåverkan till följd av att regeringen nu välkomnar alla fossilfria kraftslag. Bakgrunden var att klimat- och miljöministern påstått att regeringens handlingsplan ger förutsättningar att nå nettonollmålet 2045, allra främst därför att man välkomnar ny kärnkraft. Detta skrevs i en raljant tweet som svar på DN:s granskning av den gravt missvisande grafen i regeringens klimathandlingsplan.

Enligt reglerna skulle klimat- och miljöministern besvarat min fråga senast den 12 mars, och nu kommer klimat- och miljöministern över två månader försenad tomhänt till talarstolen. Regeringen har ingen plan för att nå klimatmålen. Att hänvisa till regeringens klimathandlingsplan ger inga som helst belägg för att det skulle vara någon klimatnytta med ny kärnkraft, och att regeringen fortsätter att uttrycka sig vilseledande rörande klimatpolitiken är ytterst allvarligt.

Herr talman! Regeringens klimathandlingsplan har mötts av stark kritik från flera instanser. Klimatpolitiska rådet skriver att regeringen ger en missvisande bild av handlingsplanens förväntade bidrag till att målet uppnås och att påståendet att handlingsplanen leder hela vägen till nettonoll brister i saklighet. Naturvårdsverket skriver i sin senaste rapport att målet till 2045 inte nås med beslutade styrmedel och att gapet till målet är omkring 22 miljoner ton. Finanspolitiska rådet skriver att det behövs en sammanhållen och begriplig strategi för att individer och företag ska kunna fatta rätt investeringsbeslut i rätt tid och därigenom ställa om på ett kostnadseffektivt sätt och att regeringens klimathandlingsplan inte ger tydlig och konkret information om hur klimatmålen ska nås utan vilar på förhoppningar att framtida åtgärder ska leda till att målen uppnås. Energimyndigheten bedömer att det inte är möjligt att nå Sveriges mål om förnybar energi inom ramen för Fit for 55 givet regeringens minskning av reduktionsplikten och att om EU-målen skulle förlängas till efter 2030 riskerar den aviserade utbyggnaden av kärnkraft att innebära att andelen förnybart inte ökar i tillräcklig omfattning eller till och med minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sedan 2018, då KD lämnade energiöverenskommelsen i direktsänd tv i brist på klimatpolitik, har Tidöpartierna använt kärnkraften som ett fikonlöv för att dölja att de inte har någon klimatpolitik. Regeringspartierna har ägnat minst sex år åt att opinionsbilda för ny kärnkraft med hänvisning till klimatet i stället för att utveckla sin klimatpolitik. I dag kan klimat- och miljöministern på en rak fråga inte presentera ett enda belägg för att ny kärnkraft skulle ge någon klimatnytta. Efter minst sex års opinionsbildande, nästan två år i regeringsställning och två månader försenad till kammaren kommer klimat- och miljöministern fullständigt tomhänt. Varför har regeringen inte analyserat effekterna på klimatomställningen innan man har gått vidare med satsningar på ny kärnkraft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Kanske är det att jättemånga aktörer påstår att Miljöpartiet driver att folk ska cykla i 36 minus som är anledningen till att vi skulle ha dåliga resultat. Det stämmer nämligen inte. Vi i Miljöpartiet driver inte att man ska hålla på och cykla där det inte går att cykla, i minusgrader eller med tung last. Det är befängt. Det finns dock jättemånga som trivs jättebra med att försöka sätta den typen av etiketter på oss.

Däremot kan jag bemöta detta med höghastighetstågen. Höghastighetstågen ser vi som en del av en grundläggande infrastruktur i hela landet som gör att vi har goda förutsättningar för såväl persontransporter som godstransporter, för en god regional utveckling och för utveckling i hela landet. Järnvägen är en grundläggande infrastruktur i Sverige som vi i Miljöpartiet vill satsa på.

Tyvärr ser vi att regeringen inte satsar på järnvägen. Underhållet har varit för dåligt under alldeles för lång tid, och man tar inte de krafttag som krävs framåt. Om Miljöpartiet hade fått bestämma hade Norrbotniabanan redan varit byggd, men den stoppades av Moderaterna under alliansregeringens tid.

Vi ser järnvägen som en grundläggande infrastruktur som starkt kan bidra till regional utveckling och till att vi kommer närmare varandra i hela landet. Man kan ju fråga Handelskammaren i de orter och områden som skulle ha berörts av de nya stambanorna hur de ser på att projektet läggs ned, fru talman. Det handlar om stambanor som med sina stopp på flera platser hade bidragit starkt till utveckling längs hela de här stråken. Det är en starkt bidragande faktor till regional utveckling som Tidöpartierna nu har stoppat.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)

Fru talman! Vi är åtta riksdagspartier. Jag kan konstatera att jag är invald för Västerbotten, där det finns mycket lands- och glesbygd. Där finns det flera partier som saknar representation, men Miljöpartiet har representation. Som det ser ut nu växer Miljöpartiet i många delar av landet i både medlemmar och stöd, och det är jag väldigt glad för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag som, sedan valet, är nytillträdd landsbygdspolitisk talesperson kommer givetvis att jobba aktivt för att fler ska få kännedom om Miljöpartiets lands- och glesbygdspolitik, för det har vi debatterat för lite. Jag är väldigt glad att vi får debattera detta i dag.

Det som jag blir bekymrad över är att det är flera partier som har försökt få hela lands- och glesbygdspolitiken att bara handla om drivmedelspriser. Så fort den frågan har kommit på tal är det som att Miljöpartiet är Norrlandsfientligt och glesbygdsfientligt på grund av drivmedelspriser.

Det jag sa i mitt anförande var att vi i Miljöpartiet vill ha rätt lösning på rätt plats när det gäller mobilitets- och transportsystemet i hela landet. Där man är beroende av bil ska vi se till att man får goda förutsättningar att ställa om till fossilfri bilism. Där det finns möjligheter för kollektivtrafik vill vi i Miljöpartiet stödja kollektivtrafiken och sänka kollektivtrafikbiljettpriserna med Sverigekortet. Där det finns möjlighet för gång och cykel vill vi se till att det finns trevliga stadsmiljöer så att man kan gå och cykla och ha det bra och vara säker i trafiken. Det ska vara rätt lösning på rätt plats.

Men vi ser inte till att till exempel hantera bristen på lärare, den försvinnande välfärden, att affärerna lägger ned och att posten försvinner genom att öka den fossila andelen i tanken. Det är det som Sverigedemokraterna aktivt driver - mer fossilt i tanken. Det löser inte de stora utmaningar vi har på svensk lands- och glesbygd.

Fru talman! Som sist ut vill jag passa på att tacka mina kollegor för den här debatten. Jag vill särskilt tacka Birger Lahti, Vänsterpartiet, för det anförande som hölls här i salen precis nyss.

Vi lever i en global urbaniseringstrend som leder till att en allt lägre andel av befolkningen lever och verkar i lands- och glesbygd. Samtidigt är vi alla beroende av varandra. De värden som skapas i lands- och glesbygd kan inte skapas i städer, och tvärtom. Samhället måste finnas för oss alla i hela landet och ge alla människor förutsättningar för personlig utveckling och likvärdig tillgång till välfärd och samhällsservice.

Under alldeles för lång tid har dock klyftor mellan stad och landsbygd vuxit i Sverige. Det har lett till att vi i dag lever under ojämlika villkor och förutsättningar. Ojämlikheter leder till förlorade möjligheter för såväl individer som samhället i stort. Vi i Miljöpartiet ser att det nu krävs starka insatser för lands- och glesbygden i Sverige.

Investeringar krävs såväl för att upprätthålla en verksamhet långsiktigt som för att utveckla något nytt. I replikskiftet nyligen nämndes svårigheterna att få lån för att bygga bostäder. Vi i Miljöpartiet ser allvarligt på att företag och privatpersoner i dag inte kan få lån för att reinvestera eller investera i lands- och glesbygd. Det kan vara ett företag som går som smort - verksamheten går kanonbra. Man exporterar internationellt och växer så det knakar. Men ändå kan man inte få lån av banken för att göra investeringar i sin egen industrifastighet bara för att den ligger där den ligger.

När vi satt i regeringen jobbade vi för att försöka förbättra förutsättningarna. Det handlar om stöd för topplån och andra åtgärder. Vi i Miljöpartiet ser att det arbetet måste föras vidare, så att vi jämnar ut skillnaderna och förutsättningarna för att få lån i lands- och glesbygd.

När vi satt i regering arbetade vi också med stöd till bostadsbyggande och stöd för energieffektiviseringar i fastigheter, vilket också underlättar reinvesteringar i fastigheter. Det är stöd som den här regeringen har tagit bort. Man har alltså aktivt försämrat förutsättningarna för byggande i lands- och glesbygd, och det ser jag allvarligt på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Kommunernas ekonomi är också avgörande för investeringar och utveckling i lands- och glesbygd. Därför vill vi i Miljöpartiet bland annat införa en elbonus, som ger kommuner betalt för den förnybara el som redan produceras i dag och som man kan producera framåt. Det skulle ge ett välkommet tillskott till många kommuners ekonomi som kan gå till samhällsutveckling lokalt i bygden.

Lands- och glesbygdskommuner med många fritidshus tampas i dag med utmaningen att tillhandahålla samhällsinfrastruktur samtidigt som de boende inte betalar skatt i de kommuner det gäller. Dessa kommuners ekonomi skulle stärkas ytterligare om alla skulle skatta där de för tillfället bor, även kortare tid som sommar- eller säsongsboende. Vi menar att det finns en möjlighet att få skatteintäkter till turistkommuner genom att ändra på detta, så att man betalar skatt där man bor även om det är säsongsboende.

Tillgången till välfärd är också helt central för den regionala utvecklingen. Att erbjuda kvalificerad vård för människor i landsbygd eller på mindre orter möter i dag särskilda utmaningar. Det är svårt att rekrytera personal och att behålla specialistkompetens när operationer sällan görs och vården blir alltför dyr. Det är viktigt att stärka den nära vården och patientsäkerheten i hela landet genom att fortsätta utveckla möjligheter inom e-hälsa, ambulerande sjukvård och mindre vårdenheter för inläggning och bevakning. Den forskning och utveckling kring glesbygdsmedicin som redan i dag görs i Västerbotten kan utvecklas, vilket skulle stärka glesbygdsmedicinen i hela landet.

God tillgång till service och hälso- och sjukvård är en viktig förutsättning för att hela Sverige ska leva. Det är viktigt att vi lyfter in de här aspekterna i diskussionerna om regional utveckling. Tillgången till samhällsservice är också helt central. Posten har nämnts här i dag.

Vi Miljöpartiet skulle vilja se att de lokala servicekontoren byggs ut för att samordna offentlig och kommersiell service och bidra med stöd och rådgivning. Sådana center kan bidra med ombudssystem för till exempel apotek, post och systembolag samt erbjuda så kallade egenvårdscentraler, där patienter träffar vårdpersonal via videolänk. Här kan människor komma i kontakt med myndigheter som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller Skatteverket.

Det är viktigt att vi ser till att det finns rätt lösning på rätt plats och att vi har en närvaro, samhällsnärvaro, i hela landet.

När det gäller ett socialt hållbart samhälle med likvärdiga möjligheter finns det stora behov av att främja god hälsa i hela Sverige och att minska skillnaderna i hälsa mellan olika delar av landet.

En tillfällig guldrusch i en landsdel, när en grön industri etableras, får inte leda till att de människor som redan bor på platsen inte har råd att flytta eller till att det skapas en omfattande spekulation i bostäder på en liten ort. Vi vill därför att det ska införas statliga garantier, så att tillfälliga bostäder snabbt kan tas fram där utbildning och etablering leder till en dramatisk ökning av bostadsbehov i närheten av gröna industrietableringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det räcker inte med bostäder. Samhället behöver planera även för platser för idrott, rekreation och kultur. Bra förskola, skola, fritid och natur är värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på en ort utan även kan tänka sig att flytta dit permanent.

Vi ser i dag i flera delar av landet att den snabba industriutvecklingen skapar nya behov. För oss i Miljöpartiet är det helt centralt att det finns en statlig närvaro i det arbetet. Bostadsbyggandet har jag nämnt, men vi ser också att vi behöver ge stöd för att bygga hela samhällen med välfärd, kultur och fritid.

Fru talman! En grundläggande förutsättning för demokratin är att hela befolkningen har goda förutsättningar att delta i samhällsdebatten och att följa samhällets och politikens utveckling på lokal, regional och nationell nivå. Genom att modernisera och utöka mediestödet för att skapa bättre förutsättningar för oberoende granskande journalistik och en mångfald av medier över hela landet stärks även lands- och glesbygden.

När det gäller likvärdiga möjligheter i hela landet behöver även civilsamhället och dess samverkan med offentliga verksamheter stärkas.

Jag har i mitt anförande nämnt en rad olika områden. Det tycker jag är centralt att sätta fingret på i denna debatt. Ska vi ha en stark regional utveckling och en stark utveckling i hela landet behöver vi på alla politikområden se till de förutsättningar som finns på lands- och glesbygd i Sverige. Jag har saknat detta under alltför lång tid. Jag hoppas att vi, med de förslag som vi i Miljöpartiet lyfter fram, kan få en bättre utveckling även på lands- och glesbygd i Sverige.

Mot bakgrund av de motionsärenden som hanteras i detta betänkande vill jag yrka bifall till reservation nummer 8.