Jonny Cato

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förändringar av mervärdesskattesatser (moms) och undantag från mervärdesskatt.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om ändrade skattesatser inom kulturområdet och turismområdet samt på drivmedel. Förslagen handlar även om lägre skattesats för vissa varor och tjänster, samt undantag från mervärdesskatt inom bland annat vården, samt på återvunnet byggnadsmaterial och körkortsutbildningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till att beredning pågår och att det redan har tagit ställning i dessa frågor.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förändringar av mervärdesskattesatser (moms) och undantag från mervärdesskatt.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om ändrade skattesatser inom kulturområdet och turismområdet samt på drivmedel. Förslagen handlar även om lägre skattesats för vissa varor och tjänster, samt undantag från mervärdesskatt inom bland annat vården, samt på återvunnet byggnadsmaterial och körkortsutbildningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till att beredning pågår och att det redan har tagit ställning i dessa frågor.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förändringar av mervärdesskattesatser (moms) och undantag från mervärdesskatt.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om ändrade skattesatser inom kulturområdet och turismområdet samt på drivmedel. Förslagen handlar även om lägre skattesats för vissa varor och tjänster, samt undantag från mervärdesskatt inom bland annat vården, samt på återvunnet byggnadsmaterial och körkortsutbildningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till att beredning pågår och att det redan har tagit ställning i dessa frågor.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Industriklivet. I granskningen har Riksrevisionen tittat på om regeringen och Energimyndigheten har hanterat Industriklivet så att det på ett effektivt sätt kan bidra till industrins klimatomställning och därigenom Sveriges klimatmål.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att både regeringens utformning av och Energimyndighetens arbete med Industriklivet har flera brister. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer till regeringen och till Energimyndigheten, bland annat om att samordna de statliga stöden till klimatomställningen.

Regeringen instämmer i vissa slutsatser, till exempel att Industriklivet kan bidra mer effektivt till industrins omställning. Däremot delar regeringen inte Riksrevisionens uppfattning i vissa andra delar, exempelvis att målgruppen för Industriklivet är otydlig.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömning i flera delar och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om klimatpolitik, främst med hänvisning till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar och klimatanpassning.

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om klimatpolitik, främst med hänvisning till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar och klimatanpassning.

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om klimatpolitik, främst med hänvisning till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar och klimatanpassning.