Charlotte Quensel

Fru talman! Det är tydligt att det är producenter som ska betala skatt på överintäkter. Dessa trejdare är inte producenter, och därför faller förslaget, enligt vad vi har fått höra från jurister.

Jag vet inte hur ni kan framhärda i att det går, men vi har inte sett en framkomlighet i frågan. Där står jag.

Jag var också tydlig med vem som har förhandlat fram denna patetiska lösning på en kris. Det är sådant som händer när man grips av panik och måste göra något snabbt. Jag hoppas att vi kommer fram till betydligt bättre lösningar framöver. Framför allt vet vi att mer fossilfri energiproduktion är det som sänker priset. Det är därför det är så tråkigt att det har blivit precis tvärtom. Där anser jag att många partier har varit skyldiga till att stänga ned fungerande energiproduktion samtidigt som man inte har brytt sig om att säkerställa en ersättning. Där står vi i dag.

Fru talman! Jag tackar för frågorna.

Vi har försökt att inkludera fler aktörer, men förordningen lämnar inte den öppningen. Jurister har tolkat, och vi har försökt att få till det.

Förordningen är tydlig med att det måste vara fråga om producenter, vilket innebär en hel jättebransch som tar in överintäkter. Det är tråkigt, men förordningen är något vi måste förhålla oss till.

Jag har redan talat om vad jag tycker om förordningen, så jag ska inte upprepa det, men jag är besviken. Det finns ingen anledning att reservera sig när vi inte kan driva fram förslag på en annan lösning. Vi har försökt, men vi har fått nej. Jag kan inte göra så mycket.

Fru talman! Jag tackar för den upprepade frågan.

Vad jag tycker är konstigt med ledamoten och hans parti är att han hade alla chanser att lägga fram en budget där han kunde ta hänsyn till detta. Men det har han valt att inte göra. I stället hoppar han på andra. Det är bara politik. Det här är bara en chans att ställa sig här och gå till attack.

Visst! Samtidigt som Martin Ådahl anser att jag kastar kärnkraften i ansiktet på honom gjorde han ett aktivt val att rösta för nedläggningen av två reaktorer. Nu förringar han till och med forskarna när de säger att det hade varit helt andra priser framför allt i södra Sverige. Jag förstår att det är lätt när man bor i Stockholm att inte se problemen med att bo i den södra landsändan där vi är många som har hus som drivs av direktverkande el. Det är fruktansvärt dyrt att göra den omställningen.

Det är tråkigt, och jag kan bara upprepa att vi hade kunnat ha ett helt annat läge. Vi ska försöka arbeta fram detta, och jag hoppas att Martin Ådahl och hans parti kommer att stötta oss när vi bygger ut kärnkraften.

Fru talman! Martin Ådahl är fullständigt medveten om att jag inte jobbar med de här frågorna. Det ligger inte heller i betänkandet. Därför kommer jag inte att svara på hans frågor.

När Martin Ådahl nu tar sig den här höga tonen och säger att Centern hjälper småföretagare och ser alla som har problem, då undrar jag varför Martin Ådahl och hans parti röstade med vänsterfalangen den 22 januari 2020 när vi hade chansen att stoppa nedstängningen av två kärnkraftsreaktorer. Enligt forskare hade det lett till 30-50 procent lägre pris på el i södra Sverige. Det hade ju gynnat alla företagare och alla privatpersoner.

Varför väljer Centerpartiet att liera sig med vänstersidan hela tiden och stoppa möjligheten för vanliga människor och företag att leva och verka i Sverige?

Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för den något förvirrade återupprepningen av frågan! Jag svarade just på den, och jag kan inte bortse från att det finns en tidigare regering som är skyldig till de regler som förordningen stipulerar.

Jag har också tydligt sagt, två gånger, att jag gärna hade sett att vi kunde beskatta andra aktörer. Men förordningen gör att vi inte kan det. Jag kan inte heller säga att vi ska bortse från Lagrådet och göra eftertaxering när det är väldigt tydligt att man inte kan göra det vid nya skatter. Framför allt, om vi hade kommit in med skrivelsen hade den inte varit gällande i samma stund som man gjorde justeringar.

Det här vet ledamoten, så det blir bara en fråga om att stå och tala valpolitik eller vad som helst.

Som den skåning jag är kan jag inte heller bortse från att ni applåderade den 22 januari 2020 när vi inte fick igenom ett stopp för stängningen av två reaktorer. Vi såg en kommande energikris, och ni applåderade. Det är fyra partier som är skyldiga till det, och det är så tråkigt att vi står här och bråkar om saker när ni hade kunnat välja andra vägar, precis som Niklas Karlsson säger till mig.

Ni hade kunnat göra på ett annat sätt. Då hade vi haft el i Skåne. Vi hade enligt forskare kunnat ha 30-50 procent lägre energipriser hemma i Skåne, ledamoten och jag. Men han valde en annan väg.

Nu står vi här, och vi ska reda ut det.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag vet inte riktigt om ledamoten lyssnade, men vad jag sa väldigt tydligt var att vi försökte få igenom att fler aktörer skulle beskattas.

Bland annat är det de som trejdar med el. De köper till låga priser, och sedan säljer de till spotpris och tjänar enorma pengar. Vi tyckte att det var väldigt konstigt att vi inte kunde beskatta dem, men det visar sig att det är förordningen som styr.

Då får man titta lite tillbaka på vem i Sverige som förhandlar så dåligt att vi inte kommer åt ens dem som bara trejdar och tjänar pengar, och då får vi backa ett steg till den 8 oktober 2022. Det var en socialdemokratisk energiminister som godkände detta.

Jag tycker att det är beklagansvärt att de enda vi slår på är producenterna som faktiskt gör något slags nytta - de levererar ju el till oss. Men de som trejdar, dem skyddar Socialdemokraterna genom att godkänna förordningen. Jag hade inte godkänt den i EU.

Det vore därför intressant att höra hur ledamoten ser på den här förordningen som hans kollega har tagit fram.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi finansutskottets betänkande Extra ändringsbudget för 2023 - Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter.

Den extra ändringsbudgeten grundar sig på en förordning framtagen av EU. Jag återkommer senare till turerna som ledde fram till dagens betänkande. Förordningen är ett svar på en mycket dåligt förd energipolitik både här hemma och i övriga EU. I Sverige stängde man ned planerbar kärnkraft i stället för att bygga nytt och bygga fler kärnkraftverk. I Tyskland satsade man på Putin och hans fossila gas samtidigt som man stängde ned kärnkraftverk. Resultatet lever vi med i dag - ett sårbart elsystem där höga energipriser råder.

Förordningen är ett försök att gömma resultatet av den misslyckade energipolitiken genom att återbörda en del av elproducenternas överintäkter till konsumenterna. Tanken är säkert väl menad, men vi elkonsumenter kommer inte att hjälpas över tid av att vissa elproducenter behöver betala en extra skatt, tvärtom. Mer planerbar och fossilfri elproduktion i varje medlemsstat är vad som pressar ned priserna, inte nya skatter.

Betänkandet handlar om att vissa elproducerande bolag ska betala en punktskatt på 90 procent av intäkter som är över cirka 2 kronor per kilowattimme. Perioden för denna extraordinära skatt är från den 1 mars till och med den 30 juni i år. Intäkterna beräknas till 150 miljoner kronor netto.

Skatten ska gälla från den 1 december 2022, men eftersom det handlar om en ny skatt i Sverige har vi grundlagsregler att följa. Enligt regeringen har man arbetat fram förslaget så snabbt som möjligt utifrån de beredningskrav som ställs. Dessa följer vissa regler, bland annat om att man ska skicka ut förslaget på remiss och att Lagrådet ska ha tillräckligt med tid för att granska. I detta fall har remissinstansernas kommentarer lett till att förslaget har omarbetats under tidens gång.

Vissa efterfrågar en retroaktiv skatt för att inkludera elproducenternas intäkter från vintermånaderna. Men i Sverige har vi ett generellt förbud mot retroaktiv beskattning, vilket gör att skatten kan tas ut först från den dag då lagen träder i kraft.

Fru talman! De som belastas av skatt på överintäkter är vindkraft, kärnkraft och kraftvärmeverk, med undantag av gaskraft. Svensk vattenkraft med magasin är undantagen. Tanken är att man ska beskatta elproduktion som har låga marginalkostnader och som hade producerat lika mycket även med lägre intäkter. Mindre anläggningar med effekter under 1 megawatt är undantagna från skatten.

Sverigedemokraterna har försökt att utöka antalet aktörer som ska belastas av skatt på överintäkter, men EU-förordningen är ett trubbigt verktyg som inte låter medlemsstaterna anpassa skatten utifrån vad som passar i respektive land.

Fru talman! Regeringen bedömer att intäktstaket inte får negativa konsekvenser för elmarknaden eller höjer priserna. Men en av remissinstanserna, Energiföretagen, ser en risk att denna skatt ökar energipriserna. Flera remissinstanser varnar för att straffskatten ska minska elproducenters investeringsvilja framöver. Nyckfulla skatter brukar medföra att investerare höjer avkastningskraven, vilket leder till högre priser för oss konsumenter. Detta är extra olyckligt eftersom skatten främst drabbar elproducenter i elområde 3 och 4, där vi redan producerar för lite el sett till vad vi behöver.

Svenska politiker är oftast överens om att skatter är en nationell kompetens och inte en fråga för EU att besluta om. Ändå sker övertramp utan att kritik förs fram. Denna skatt på överintäkter är ett tydligt exempel på hur man i EU kringgår gällande regler.

När det gäller skattefrågor krävs enhällighet bland samtliga medlemsstater, men gällande denna skatt på överintäkter åberopade man som rättslig grund artikel 122 i EU-fördraget. Genom denna manöver kringgick EU-kommissionen enhällighetskravet. I stället beslutade man om den aktuella förordningen med kvalificerad majoritet i rådet. Det är mycket oroande att man på EU-nivå kringgår regler när det passar. Kravet på enhällighet är till för att samtliga medlemsstater ska känna sig trygga med rättsprocessen.

Tyvärr är det inte första gången som kommissionen kringgår kravet på enhällighet i skattefrågor. Detta leder till upprepade övertramp när det gäller medlemsstaternas skattesuveränitet. Just i det här fallet bestämmer alltså EU hur en skatt ska implementeras i Sverige och vad den ska användas till. Det strider mot hela grundtanken med EU.

Det är oroande att EU:s hantering av skattefrågan inte väcker någon debatt. Vi bör vara mycket vaksamma mot EU:s samtliga försök att styra mot en gemensam skattepolitik.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! På denna årets mörkaste dag debatterar vi avgiften till EU. EU:s årsbudget är en komplicerad historia som utgår från den så kallade MFF:en, det vill säga långtidsbudgeten som just nu löper från 2021 till och med 2027.

Vi sverigedemokrater röstade nej till MFF. Skälen till detta var många, men ett avgörande faktum var att EU inte tog hänsyn till att Storbritannien valde att lämna unionen. För oss var det självklart att EU behövde justera ned sin budget fullt ut när en av unionens största nettobidragare lämnade EU. Så skedde inte, utan Sveriges avgift har ökat markant, trots "rabatterna".

I samband med nu gällande MFF beslutades även om en enorm återhämtningsfond om 8 000 miljarder kronor att omfördelas till framför allt medlemsstater med misskötta statsfinanser. Italien och Spanien är stora bidragstagare genom denna fond. Sverige får tillbaka en del, men nettokostnaden blir ändå klart märkbar.

År 2021 landade Sveriges EU-avgift på hela 52,3 miljarder kronor. I år har regeringen budgeterat 46 miljarder kronor för 2023 års avgift. Det ska ställas i relation till att vi 2018 betalade strax under 35 miljarder kronor.

Syftet med medlemsstaternas årsavgifter är att omfördela medel från ekonomiskt ansvarstagande länder till dem som inte hanterar sina statsfinanser och - det kan tilläggas - som har väldigt höga statsskulder. Sverige betalar därför en hel del för att få tillgång till den inre marknaden. De länder som i dag är stora bidragstagare vill se en ännu större omfördelning av pengar från välskötta länder till det motsatta. Samtidigt är det få medlemsstater i dag som värnar sunda ekonomiska statsfinanser och respekt för EU:s budget.

Dessutom står flera fattiga länder med hög korruption i kö för att komma in i EU - de så kallade kandidatländerna. Utvecklingen i unionen går från starka industriländer som stöttar fattigare länder i södra Europa till att utvidgas till att inkludera allt fler ännu fattigare länder österut. När det gäller hur detta ska finansieras i framtiden är kunskapen helt obefintlig. Ingen vet. Troligtvis kommer det att öka Sveriges EU-kostnader markant.

Sverigedemokraterna vill se sänkta kostnader. Vi vill strama upp EU:s budget till att fokusera på det absolut viktigaste. Tyvärr går EU åt rakt motsatt håll, med ökade kostnader år efter år.

Herr talman! Förutom årsavgiften kommer Sverige från och med 2028 att börja betala på återhämtningsfonden. Det kommer att öka våra kostnader med cirka 5 miljarder kronor per år i 30 år framåt.

Inte ens ett krig i Europa har påverkat medlemsstaternas syn på hur vi ska använda EU:s budget. Det borde ha varit självklart att inom de befintliga ekonomiska resurserna omfördela medel för att stötta Ukraina - om viljan funnits. Men i stället har medlemsstaterna kommit överens om att göra en gemensam upplåning om 18 miljarder euro för att hjälpa Ukraina under nästa år. Här ökar Sveriges kostnader utöver MFF och återhämtningsfonden.

Tyvärr ser det inte ut att stanna här, och det är just vad vi i Sverigedemokraterna oroar oss för. Har man en gång givit med sig till EU är risken stor för att nya stödpaket ska inrättas.

För två veckor sedan deklarerade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det krävs ytterligare finansiellt stöd för att matcha USA:s satsningar. Hon har säkert rätt i att vi behöver se över våra regler för statsstöd, men givetvis ska varje medlemsstat ta eget ansvar för att finansiera detta. Det kan inte vara så att Sverige och ett fåtal andra medlemsstater ska ta notan så fort det blir problem.

Kriser kommer att avlösa varandra, och vi kan inte ha en situation i EU där Sverige och några få medlemsstater ständigt utnyttjas. Vi riskerar att hamna i en situation där det är som att Sverige lämnar över sitt Visakort till länderna i söder och öster. De shoppar, och vi kämpar med att betala räkningarna.

Förutom ett batteri av flera gemensamma fonder trycker EU-kommissionen på för tre typer av nya egna medel, det vill säga nya skatter på EU-nivå. Detta kom upp redan under förhandlingarna om den nu pågående långtidsbudgeten, MFF. Sverigedemokraterna sa nej, men med undantag för Vänstern släppte de övriga partierna frågan. Nu närmar sig beslut, och Sverige har hamnat i ett sämre förhandlingsläge än vi hade under förhandlingarna om långtidsbudgeten.

Beskattningsrätten är varje medlemsstats kompetens; något annat kan inte Sverigedemokraterna acceptera.

Det är på det hela taget tydligt att EU utvecklas åt fel håll när det gäller medlemsstaternas syn på budget och fördelning av kostnader. Om inte Sverige sätter ned foten - nej, bägge fötterna - kommer våra avgifter att öka extremt mycket, och detta oavsett om det kallas årsavgift, nya egna medel, krisfonder eller gemensam upplåning.

Herr talman! Ju mer EU kostar, desto mindre har vi att satsa i Sverige. Frågan vi bör ställa oss är hur vi bäst kan använda våra skatteintäkter.

Avslutningsvis vill jag passa på att önska talmannen, alla åhörare på läktaren, tjänstemännen och kollegorna i finansutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk och David Perez (båda SD).

Herr talman! Den 24 februari vaknade det ukrainska folket upp till en fasansfull verklighet. Ryssland invaderade både med marktrupper och med flyganfall. Invasionen var oprovocerad och olaglig. Den var driven av ett maktbegär och en arrogans från ett mycket stort och aggressivt grannland. Det ukrainska folket har visat omvärlden en tapperhet och styrka som få vågade hoppas på.

Vi kan vara säkra på att den ryska invasionen inte har gått enligt plan. Ukraina har framgångsrikt stoppat invasionen i stora delar av landet. Senast i förra veckan retirerade ryssarna från Cherson, som har varit ockuperat sedan början av mars. Ryska soldater lämnade efter sig en förstörd stad med många civila dödsoffer. Infrastrukturen har förvandlats till ruiner och broar förstörts. Och den ryska militären har minerat hem, skolor och sjukhus. Måltavla för Ryssland är civila. Det är en vidrig strategi som bryter mot alla internationella lagar.

Att Ryssland tvingats överge Cherson är Putins hittills största bakslag. Det är en seger för det ukrainska folket. Det är ett folk som slåss i underläge för att försvara rätten till sitt land.

I tisdags visade Ryssland återigen hur man siktar in sig på att maximalt öka civilas lidande med över 100 kryssningsrobotar mot civila mål. Förutom att de dödade oskyldiga människor slog de ut energiförsörjningen för över 7 miljoner människor. Resultatet är att man inte kan tillaga mat och har iskalla hem, att sjukhus är utan ström och så vidare.

Herr talman! Tänk om det hade varit vi som vaknade upp den 24 februari till bomber som skakade våra hem och förgjorde allt i sin väg. Tänk om det hade varit vi som hade fått se Gotland bli ockuperat och isolerat, som hade fått skicka våra kära till fronten, som inte vetat om de lever eller skickats till ryska läger, som hade fått meddelande om att våra kära hade stupat eller som fördrivits från våra hem och vår försörjning. Tänk om det hade varit vi som fått lämna våra familjemedlemmar och fly till andra länder, i hopp om att bli mottagna på nåder.

Det fanns en tid då många såg en sådan utveckling som otänkbar, möjligen hemmahörande i Jan Guillous Hamiltonböcker. Göran Persson, tidigare socialdemokratisk statsminister, var stolt över att under sin tid halvera försvaret. Han ansåg det till och med onödigt med ett försvarsutskott i riksdagen.

En tidigare statsminister i närtid har kallat försvaret för ett särintresse och följt upp det med att "det finns inget hot mot Sverige". Under den tiden var Sverigedemokraterna det enda parti som ville se ökade anslag till försvaret. Det har vi kämpat för sedan vi kom in i riksdagen 2010. Vi har också varit tydliga med varför vi har velat stärka försvaret: hotet från Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina

Herr talman! I dag är tonen den omvända. Hoten mot Sverige är de allvarligaste sedan andra världskriget. Det enda sättet att stå upp mot en aggressiv stat som Ryssland är att vi gör det tillsammans med andra demokratiska länder. Det viktigaste vi kan göra nu är att stötta det ukrainska folket så att det förmår driva Ryssland ut ur Ukraina, och det för alltid.

Om det hade varit Sverige som invaderats den 24 februari hade vi varit helt beroende av stöd från omvärlden. Därför är det självklart att Sverige hjälper Ukraina på alla sätt vi förmår.

Det handlar om att välkomna ukrainska flyktingar och att införa sanktioner mot Ryssland. Men det handlar också om att stödja Ukraina med militär utrustning. I dag beslutar vi om det största militära stödet hittills till en kostnad av 3 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna stöder Ukraina och dess folk full ut. Det är något vi har efterfrågat och därför välkomnar. För att Ukraina ska vinna kriget behövs stöd, stora stöd, både ekonomiska och militära. Den fria världen har allt att vinna på att trycka bort Ryssland ur Ukraina.

(Applåder)