Frida Tånghag

Herr talman! Det som är ganska tydligt mellan raderna - och det är också den sverigedemokratiska politik inom migration och integration som jag har läst om i slottsavtalet - är att politiken när det gäller migrationsfrågan är helt rättsosäker och kränker mänskliga rättigheter. Det är dock någonting som vi kan ta i en annan debatt.

Sverigedemokraterna har två extrema punkter i sin politik, och de genomsyrar även integrationsfrågan. Huvudförslaget är alltid utvisning; det är ju där Sverigedemokraterna vill hamna i sin politik. Det enda andra förslag som finns är inte integration utan assimilering, vilket inte har någonting med integration att göra över huvud taget. Assimilering är ju indoktrinering för att individer helt ska lämna sin kultur, sin religion och sitt etniska arv. Hur är detta integration?

Fru talman! Tack, statsrådet, för det korta svaret angående försörjningsstöd och uppräkning!

Det enda jag kan konstatera från svaret är att det är inflationen som blir i fokus. Då kan inte jag se att en höjning av försörjningsstödet med 8,6 procent är vare sig en investering eller en satsning. Det är en ren uppräkning i enlighet med inflationen, och det är inte att förbättra för dem som är beroende av samhällets hjälp och dem som är beroende av försörjningsstöd. Det kommer inte att hjälpa några barnfamiljer.

Fru talman! Statsrådets svar har väckt lite frågor hos mig och en fundering.

Det gäller varför man väljer att räkna upp försörjningsstödet med 8,6 procent som en kompensation för prisbasbeloppet, som egentligen bara är till för att väga upp inflationen. Varför väljer regeringen att stanna där när vi vet vilket tufft ekonomiskt läge som Sverige befinner sig i?

Jag har en fråga till. Jag saknar i koppling till detta åtgärder från regeringen. Man räknar inte upp det tillägg som finns för hemmavarande barn inom försörjningsstödet. Det borde vara en självklar prioritering. Vi vet hur tufft det är för barnfamiljer att få vardagen att gå ihop. Det gäller inte bara de barnfamiljer som har det svårast och behöver samhällets hjälp.

Jag kan inte mer än instämma i det som Isabell Mixter sa här. Statsstödet som tillfaller kommuner täcker inte de höjda kostnaderna eller inflationen i dag.

Herr talman! Den 16 januari sa statsrådet Malmer Stenergard i en intervju med Göteborgs-Posten att Sverige måste ha rätt invandring. Samtidigt minskar regeringen antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot med 82 procent, från 5 000 till 900.

De människor med kvotflyktingstatus som Sverige tar emot har valts ut av UNHCR för att de tillhör särskilt utsatta grupper och har extra starkt behov av att få skydd.

Med anledning av statsrådets uttalande är min fråga: Varför väljer regeringen att minska antalet kvotflyktingar så brutalt samtidigt som statsrådet efterfrågar rätt typ av invandring? Är inte de mest utsatta med störst behov av skydd rätt typ av invandring?

Fru talman! Jag ska fatta mig kort.

Efter att ha lyssnat på båda sidor i debatten måste jag konstatera att jag inte på något sätt känner mig tryggare i att det kommer att bli någon förändring alls. Och om det skulle bli någon förändring kommer det att vara till det sämre.

Jag måste säga igen hur viktig denna fråga är. Det är inte bara en fråga om integration. Frågan handlar om jämlikhet, jämställdhet och samhällsklass.

Jag har hört vad statsrådet har sagt. Men jag måste summera genom att säga att det som sägs inte får mer genomslag bara för att man upprepar samma sak flera gånger.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för att hon lyfter upp en viktig och högst aktuell fråga. Jag vill även hälsa på statsrådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är inte bara en fråga om integration, utan det är en fråga om jämlikhet, jämställdhet och samhällsklass.

Utrikes födda kvinnor är den grupp som i dag står längst bort från arbetsmarknaden och är således den grupp i arbetarklassen som har det tuffast. Utrikes födda kvinnor är samtidigt den grupp som matchas mot den del av arbetsmarknaden där de mest otrygga anställningarna finns. Som bäst är anställningsformen särskild visstid, men sällan på 100 procent.

Sanningen är att man matchas mot en arbetsmarknad dominerad av bemanningsföretag inom kök och restaurang, helt utan garanterad anställningsgrad eller grundersättning. Gruppen hamnar i olika personalpooler inom vård- och omsorgsyrken där det gäller att vara snabbast på att svara på ett sms, eller så får man olika tillfälliga anställningar med en procent som det inte går att leva på så att man i stället behöver ha två eller till och med fler jobb.

Nu är det omöjligt för mig att inte säga att utrikes födda kvinnor också utnyttjas på en arbetsmarknad där arbetslivskriminalitet styr.

Fru talman! När jag tidigare har hört ministern prata om satsningar på arbetsmarknaden hör jag bara tal om individens eget ansvar, tydligare och hårdare krav och att civilsamhället ska bidra. Inte någonstans här kan jag förstå vilka åtgärder som statsrådet faktiskt tänker vidta för att förändra eller förbättra specifikt för utrikes födda kvinnor.

Med detta sagt önskar jag att statsrådet kan utveckla det lite så att till och med en kock från Göteborg kan förstå.