Yasmine Eriksson

Fru talman! Vi minskar biståndsbudgeten i Sverige. För det första behöver det inte betyda att färre människor nås när man gör arbetet mer effektivt. För det andra vill vi att biståndet ökar internationellt och globalt. Vi vill inte att Sverige ska halvera sitt bistånd och att resten av världen ska göra detsamma så att det blir mindre bistånd på totalen. Nej, vi vill arbeta på ett sätt där vi kan utöva påtryckningar på de andra länderna, så att de faktiskt hjälper till med sin beskärda del och så att vi får mer pengar globalt till alla som behöver hjälp.

Vad gäller migrationen tycker jag att detta är fullt rimligt om vi hjälper ett land så att det faktiskt lyckas klara sig bättre självt. De bygger då upp sitt land så att det faktiskt är beboeligt. Vi har människor i Sverige som inte har något annat skäl att vara här än att de inte kan vara i det andra landet. Men när den situationen har förändrats tycker jag att det är fullt rimligt att man ska ta tillbaka sina egna medborgare. Gör man inte det är frågan: Är de verkligen i behov av denna typ av hjälp då?

Jag begriper inte riktigt Lotta Johnsson Fornarves frågeställning.

Fru talman! Att dra ned på onödiga kostnader ger, vill jag hävda, definitivt ett mer effektivt bistånd. Pengarna kan gå till behövande i stället. Vi gör också satsningar vad gäller klimatet. Jag förstår inte riktigt var argumentationen kommer ifrån.

Vi ser problemen med stora flyktingströmmar från olika håll. Det blir bara värre och värre. Det är där vi ser att humanitär hjälp behövs. Vi behöver hjälpa till där vi kan, där man kan bygga infrastruktur, så att folk inte blir lika hårt drabbade. Vi måste prioritera att göra några stora insatser åt gången, på färre platser. På det sättet kan vi göra de stora insatserna som verkligen innebär en förändring för människorna i de fattigaste och mest drabbade länderna.

Fru talman! Jag och Janine Alm Ericson ser väldigt olika på de här sakerna. Det är tydligt.

Att argumentera för att vi behöver pengarna i Sverige är inte särskilt svårt. När jag går på Stockholms gator ser jag varje dag hemlösa pensionärer. Det tar emot. Det är behjärtansvärt att hjälpa andra behövande människor också, men allting kostar pengar, och prioriteringen ligger som den gör just nu.

Ja, man måste ställa människor mot varandra. Biståndet kostar. 56 miljarder skulle räcka för att ge varje hemlös i Sverige två villor per person. Men den prioritering vi har gjort är ändå att vara generösa med bistånd, för vi tror att det är någonting som kommer att vara bättre för hela världen i förlängningen.

Vad gäller klimatet kan vi inte lösa allt själva. Även om vi skulle ha nollutsläpp i Sverige skulle det inte påverka klimatet globalt. Vi måste göra det här arbetet internationellt. Vi är inte de stora bovarna här.

Fru talman! Med Olle Thorells retorik borde Socialdemokraterna ha väldigt lätt att instämma i Sverigedemokraternas politik just vad gäller hjälp på plats. Hur hjälper vi fler flyktingar med samma medel? Det är ganska vedertaget att det är extremt dyrt med flyktingar och flyktingmottagande i Sverige. För samma pengar skulle vi kunna hjälpa många fler människor i deras närområde.

Minskat bistånd behöver inte betyda mindre hjälp om man tar bort onödiga kostnader som overheadkostnader. Jag var nyligen i FN i New York. Där sprang vi från det ena kontoret till det andra trots att folk egentligen jobbar hemifrån. Och vad kostar det att hyra stora lokaler på Manhattan? Det är exempel på en onödig kostnad som biståndspengarna går till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Kan vi effektivisera och ta bort de onödiga kostnaderna kan vi spara in en hel del. Som jag nämnde går också otroligt många miljoner till korruption. Kan vi lägga pengarna i värdefulla, trovärdiga och ärliga projekt behöver inte så mycket medel slösas bort.

Fru talman! Nu regerar ju vår regering på en gemensam budget som Sverigedemokraterna ställer sig bakom och där vi står upp för samma avsättning till biståndet som övriga regeringspartier gör.

Det som skiljer Socialdemokraterna från Sverigedemokraterna är effektivisering. Vi tror inte på att man kan kasta pengar på olika projekt till höger och vänster och att allting då automatiskt ska lösa sig. Vi tror på konsekvensanalyser och att göra riktade insatser, många insatser samtidigt, för att kunna lyfta länder så att de till slut kan stå på egna ben.

Nej, som jag nämnde i mitt anförande kan Sverige självklart inte ensamt stå för hela världens bistånd. Det är just det som är poängen. Fler länder måste hjälpa till och ta del av bördan. Sverige lägger i dag mer på bistånd än de avtalade målen, medan andra länder inte ens är i närheten av att nå upp till dem. Det är där den stora skillnaden kan göras. Fler måste hjälpas åt.

Fru talman! Sverigedemokraterna har en rad förslag på förändringar för ett bättre och effektivare bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Det svenska biståndet i dag är extremt generöst, men räcker det? Nej, det gör det absolut inte. Världen är tyvärr inte perfekt, och det finns många länder med stora utmaningar på en rad olika områden. Vissa länder är katastrofdrabbade eller krigsdrabbade eller har bristande infrastruktur. Andra kan inte ens tillgodose sin befolkning med tillräckligt med mat eller rent vatten.

Hjälp behövs på extremt många platser runt om i världen. Men frågan är: Vad vill vi uppnå med biståndet? Vi har länge haft procentmål, vilket har resulterat i en oförutsägbarhet i det svenska biståndet där styrande parti inte har tagit ordentligt ansvar för förvaltandet av svenska skattemedel.

Det finns stora orättvisor och alldeles för mycket ondska runt om i världen. Men något man måste ha med sig är att hur mycket man än skulle vilja kan Sverige inte ensamt stå som borgensman för världens hela befolkning. Vi har tillsammans med andra länder i en rad olika församlingar kommit överens om gemensamma mål för hur mycket bistånd vi ska ge. Men tyvärr är det ytterst få länder som lever upp till dessa mål.

Det är viktigt att fler länder tar ett större ansvar. För även om vi skulle lägga hela den svenska statsbudgeten på bistånd skulle medlen inte räcka till för att hjälpa hela världen ur fattigdom eller för att ens ge alla tak över huvudet. Men det vi kan göra är att se över vår egen del - att de medel vi avsätter för behjärtansvärda ändamål runt om i världen faktiskt ger resultat.

Det handlar om att agera klokt och att hushålla med Sveriges ekonomi. Ska vi syssla med bistånd, och därmed använda pengar som egentligen behövs i Sverige, måste det åtminstone gå till rätt saker.

Sverigedemokraterna och regeringspartierna har som bekant ingått ett avtal, Tidöavtalet. Där har vi på biståndsområdet kommit överens om några grundläggande punkter för Sveriges biståndspolitik. Det rör sig bland annat om effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till migration och att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem från Sverige när så behövs.

Samarbetet stannar dock inte där. En reformagenda är under bearbetning, där vi kommer att staka ut och konkretisera hur biståndet kan användas klokare. Mycket pengar försvinner i dag till onödiga overheadkostnader och kommer inte de behövande till del. Därför vill vi se att dessa kostnader minskar och i stället öka stödet till civilsamhället.

Fru talman! Akuthjälp är otroligt viktigt, men vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt och tänka långsiktigt.

Sverige är ett av de länder som lägger störst andel av sin statsbudget på bistånd för att hjälpa människor runt om i världen. Men om vi inte fokuserar och arbetar effektivt och ändamålsenligt med bistånd kommer det aldrig att bli tillräckligt. För att människor ska tas ur fattigdom behöver de ha egna möjligheter att upprätta välstånd. Där har demokrati och utbildning en viktig roll men också näringsliv och handel.

Fru talman! Den förra regeringen med Socialdemokraterna i toppen verkade tycka att deras sätt att hantera skattemedel var bra och förnuftigt, men faktum är att biståndet i oerhört många fall har gått till korruption. Det rör sig inte om ett fall, inte om tre eller tio, utan om hundratals projekt där pengarna hanterats korrupt. Bara under 2021 fick Sida in 303 ärenden om misstänkt korruption eller andra oegentligheter.

Detta tycker jag är tecken nog på att ett omtag måste göras. Man kan inte fortsätta i samma gamla vanliga spår bara för att man alltid har gjort det. Vi måste granska biståndet för att förbättra det och göra det så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Varje skattekrona som går till korruption är pengar rätt i sjön och en skymf både mot de behövande i Sverige som lämnas hjälplösa och mot de behövande i andra länder som hade kunnat få helt andra levnadsvillkor för alla de biståndsmiljoner som skurkar stoppat i egen ficka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Fru talman! Biståndet behöver reformeras. De svenska biståndsmålen bör inte handla om hur mycket pengar eller hur många procent av bni Sverige som enskilt land ska lägga på bistånd. Målet måste vara att faktiskt fokusera på att hjälpa andra att bygga långsiktiga system för att ta sig ur fattigdom. Målet måste vara att bistånd inte längre ska behövas. Då funkar det inte att dutta lite här och där med biståndsmedel för att man minsann ska vara med och hjälpa till överallt och visa sig duktig. Det är inte duktigt att ta pengar från behövande i Sverige för att sedan slösa dem på ineffektiva projekt som saknar långsiktighet.

Fru talman! Sverige bör ha fokus på att hjälpa människor i de länder och regioner flyktingströmmarna kommer ifrån. Många flyktingar befinner sig i sina grannländer, som kan erbjuda säkerhet och viss samhällsservice. Dessa grannländer kan också bidra med stabilitet i området. Närheten till hemlandet gör det också lättare för flyktingarna att återvända hem och bidra till att återuppbygga sina hemländer när så är möjligt.

Det är därför i allas intresse att länder belägna runt krisområden och med en stor mängd flyktingar får generös internationell hjälp. Men Sverige, som är ett litet land, kan inte dra hela lasset ensamt. Det är orimligt att FN:s flyktingorganisation UNHCR inte har tillräcklig finansiering från det internationella samfundet. Ytterst få länder bidrar med sin avtalade del till bistånd. De flesta har glatt sett på när länder som Sverige generöst har bidragit med bistånd långt över de internationella målen för varje land. Den här ordningen är inte hållbar, varken för Sverige eller för världen i stort.

Fru talman! Som jag inledningsvis nämnde har Sverigedemokraterna en rad olika förslag på en bättre biståndspolitik, men med respekt för vårt samarbete med regeringen och det pågående arbetet med reformagendan yrkar jag endast bifall till reservation 7.

Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Forssell.

Vi nås återkommande av indikationer på korruption vid svenskfinansierade biståndsprojekt. År 2021 rapporterades 303 ärenden av misstänkt korruption eller oegentligheter till Sidas utredningsgrupp.

Av de ärenden som man har granskat under det aktuella året kunde man bekräfta misstankarna i en majoritet av fallen, vilket bland annat har resulterat i återkrav på 49 miljoner kronor.

Vi har nu uppmärksammade fall där högt uppsatta tjänstemän på Sveriges ambassad i Nairobi misstänks ha förskingrat stora summor pengar och läckt känslig information. Värt att notera är att bara under förra året gick 460 miljoner kronor av det svenska biståndet till just Kenya.

Min fråga till statsrådet är därför hur han avser att säkerställa att svenska skattemedel som går till bistånd både bilateralt och multilateralt inte försvinner i korruption.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag riktar min fråga till klimat- och miljöministern. Det finns en del nya klimatskatter eller avgifter att vänta framöver från EU-håll. Det rör sig bland annat om Fit for 55 och CBAM, alltså gränsjusteringsmekanismen för koldioxid vid import av varor från länder utanför EU. Det är tänkt att en avgift ska betalas när man importerar till exempel cement, gödsel eller elektricitet.

Det går att debattera anledningen till att man inrättar sådana här avgifter. Vissa menar att det handlar om att skydda EU:s inre marknad när våra egna verksamheter kan få konkurrensnackdelar med högre utsläppskrav. Andra menar att det handlar om att hindra företag att flytta sina verksamheter till länder utan dessa krav och kostnader.

Avgifterna paketeras i ett omslag av att EU kan sätta press på andra länder att öka ambitionerna på klimatområdet. Därför undrar jag hur klimat- och miljöministern ser på dessa koldioxidtullar och vad hon anser att intäkterna kan användas till på bästa sätt.

Herr talman! Den administrativa börda som kommer att åligga dessa företag kommer att skilja sig åt. Vissa plattformar riktar sig bara till företagare och andra bara till privatpersoner, medan andra är blandade. Om man uteslöt privatpersoners handel från företagens rapportering hade bördan kunnat minska och cirkulariteten öka, liksom viljan att sälja via dessa plattformar.

Som ledamoten talar om när det gäller utvärdering av lagar är vi, som jag sa i min förra replik, positiva till att utvärderingen ska göras. Det vi föreslog var en tidsgräns för när den ska göras som skilde sig från vad som anges i propositionen.

Herr talman! Ledamoten Tegnér verkar ha missförstått mitt anförande. När det gäller beskattning av varor på de här plattformarna är det jag egentligen talar om att det, när plattformarna ska vidta dessa administrativa åtgärder, kommer att uppstå en kostnad för de företagen. Den kostnaden behöver man troligtvis få täckning för från annat håll. Därmed kommer det att kunna bli dyrare för privatpersoner som använder plattformarna för att till exempel sälja sina varor. Detta skulle vara ett hinder i arbetet med en cirkulär ekonomi.

Vi vill gärna främja att man återanvänder saker som kan återanvändas. Därför anser vi att det hade varit bättre att lägga en mindre börda på det området. Detta går egentligen ihop med det som ledamoten frågar om den administrativa bördan. Det blir en ökad börda ju fler säljare man behöver rapportera till Skatteverket.

När det gäller utvärdering av de nya regler som kommer att implementeras ställer vi oss positiva till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Herr talman! I dag behandlar vi betänkandet som handlar om regeringens förslag till hur Sverige ska genomföra ett direktiv från EU som handlar om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Specifikt rör det sig om att svenska plattformsoperatörer på den digitala marknaden ska lämna uppgifter om vad de personer som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster tjänar på detta.

Då det rör sig om ett EU-direktiv finns det tyvärr inte oändligt med spelrum för oss här i Sveriges riksdag. EU står över oss, och vi tvingas rätta in oss i ledet. Men till skillnad från en förordning, som Sverige hade behövt rätta sig efter till fullo, ger ett direktiv oss i alla fall större möjligheter att anpassa tillvägagångssättet för att nå de mål som direktivet anger. Här gäller det att vara extra noggrann med detaljerna för att nå målen utan att överimplementera.

En del av syftet med regeringens förslag är såklart att uppfylla direktivet för att gemensamt inom EU komma åt skattebedrägeri, undandragande och skatteflykt och se till att personer beskattas i rätt land. Detta är bra, men man kan fråga sig om den administrativa börda förslaget innebär för samtliga digitala plattformar i Sverige kommer att tjäna sitt syfte väl. Plattformarna kommer att behöva samla in nya data om sina användare, och krav ställs på att dessa ska rapporteras till Skatteverket, som i sin tur delar med sig av nödvändiga uppgifter till andra EU-länder eller länder utanför EU som vi har sådana avtal med.

Herr talman! I tider då vi försöker arbeta mot fler cirkulära flöden och då återanvändning är önskvärt med hänsyn till både miljö och klimat känns det trist att lägga en extra börda på just det området genom att införa att även privatpersoners handel med begagnade varor ska rapporteras om den inte håller sig inom ramen för alla undantag.

Vi går med stor sannolikhet mot ännu bistrare tider ekonomiskt. Då är det inte helt ovanligt att man vill sälja av sina tillhörigheter eller känner sig nödgad att sälja av saker för att klara räkningarna. Och för den som behöver köpa något med mindre pengar i plånboken är begagnatmarknaden i dag en utmärkt plats att hitta saker till en billigare peng, samtidigt som man gör en insats för miljön genom att inte köpa nyproducerade varor.

De digitala marknadsplatserna är viktiga för privatpersoner vid köp och försäljning av begagnade varor. Det rör sig om alltifrån att man vill byta bil, köpa barnvagn eller köpa eller hyra verktyg till att man vill sälja kläder eller accessoarer som man inte längre har användning för.

Att nyttja dessa plattformar riskerar nu i och med förslaget att bli ännu dyrare då plattformarnas administrativa börda ökar. Pengarna för att betala för dessa extrakostnader måste tas någonstans ifrån. Det finns en överhängande risk för att denna kostnad kommer att tas ut av dem som vill sälja via plattformarna och att det därmed blir dyrare för användarna. Detta kan ha en negativ effekt på privatpersoners vilja att handla cirkulärt framöver. Från Sverigedemokraternas sida hade vi önskat att detta i större utsträckning tagits i beaktande vid framtagandet av direktivet och senare också vid framtagandet av regeringens proposition i frågan.

Herr talman! Regeringens förslag är en åtgärd som är långtgående och administrativt tung och som berör mängder av data som inte kommer att vara aktuella att lämna till annat land. Förslaget kommer med stor sannolikhet att träffa aktörer som inte berörs av direktivet men ändå får samma krav på sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Förslagets effektivitet kan ifrågasättas. Därför är det viktigt att en utvärdering av förslaget görs efter implementeringen - en utvärdering som just tittar på om det nya regelverket har fått önskad effekt och träffsäkerhet när det gäller den information som rapporteras.

Herr talman! Vi står nu här i början av en ny mandatperiod. En ny regering har tillträtt, och vi har en annan riksdagsmajoritet här i kammaren. Det finns såklart många frågor som har stora konfliktytor. Men det finns också de frågor som det förhoppningsvis råder en större samsyn om.

En av dem rör djurskyddet. Vi har högt ställda krav på våra djurhållare i Sverige. Därmed är vi ett av de länder i världen som använder minst antibiotika i vår animalieproduktion. Det är något som vi såklart ska vara stolta över. Men antibiotika används lättvindigt och rutinmässigt i många andra länder och då inte minst i djurproduktionen.

Det är viktigt att Sverige visar vägen i den här frågan. En hög användning av antibiotika leder till minskad effekt när bakterierna blir alltmer resistenta. Vi får inte hamna i en situation där vi inte längre kan behandla sjukdomar hos djur och människor på grund av rent slarv.

Sverige arbetar på flera sätt både nationellt och internationellt med den frågan. Men för att motarbeta utvecklingen av antibiotikaresistens behövs det en global samsyn.

Herr talman! I och med att vi i Sverige ställer höga krav på våra djurhållare utsätts de tyvärr många gånger för konkurrensnackdelar. Detta är något som behöver synliggöras, och åtgärder måste till.

Våra djur ska ha det bra. Därför är det extra viktigt att Sverige är ett föregångsland inom EU. Djurskyddsstandarden behöver höjas runt om i världen och så också i EU.

Sverigedemokraterna har legat på den föregående regeringen i den här frågan och är därför glada att det nu finns med som en punkt i det avtal som Sverigedemokraterna har ingått med regeringspartierna.

Vi måste värna den levande landsbygden och se till att det finns rimliga förutsättningar för våra företagare att fortsätta att bedriva sin verksamhet.

I avtalet går det att läsa att en översyn ska genomföras av möjligheterna att balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter samtidigt som de högt ställda kraven på djurhållningen behålls. Syftet med detta är just att stärka vår konkurrenskraft och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden.

Herr talman! Djur ska ha det så bra som möjligt i vårt Sverige. De har själva ingen makt, och det är helt upp till oss människor att värna deras rätt.

För att vi ska kunna vara säkra på att de lagar och föreskrifter som sätts upp verkligen efterlevs är det viktigt att vi har bra kontroller i vårt system. Djurskyddskontrollerna måste vara rättssäkra. Det är viktigt att de som arbetar med djurtillsyn har relevant kompetens för ändamålet. Personal som arbetar med djurskyddstillsyn bör ha egen erfarenhet av djurhållning.

Kontrollsystemet fungerar i många delar bra, men liksom när det gäller mycket annat finns även där förbättringspotential - något jag hoppas att den nya regeringen kommer att vilja utreda i sin helhet.

Något som kan ha potential att både underlätta kontrollarbetet och höja djurskyddet är kameraövervakning. Jag ser därför positivt på den utredning som pågår i detta nu och ser fram emot resultatet av den.